Förenta Nationerna har numera en Skyldighet att Skydda när medborgare attackeras och dödas av sina egna regimer.
"Folkrätten" gör annars att diktaturer anses ha rätt att fortsätta att förtrycka sina medborgare, ta t ex Nordkorea som utövar ett fasansfullt förtryck med tankeförbud, massiv indoktrinering, ekonomisk vanskötsel med åtföljande hungerkatastrofer, fångläger osv.
I Libyen ingrep FN mot Gadaffis övergrepp och hot mot civilbefolkningen, tack vare att ingen stormakt inlade sitt veto mot detta i FNs säkerhetsråd. Ryssland och Kina lade ner sina röster.
Nu handlar det om Syrien (med flera arabländer). Attackerna och dödandet av civilbefolkning är där värre än i Libyen, trupper attackerar städer med stridsvagnar och bomber, över 6.000 människor har dödats, många fler har allvarligt skadats, miliser som stöder regeringen utför fruktansvärda massakrar, tortyr används frekvent och tiotusentals människor hålls i fängelser och fångläger.
Varje dag kommer nya rapporter om fortsatt dödande.
Arabförbundet vill att FN ska ingripa på olika sätt. Ryssland och Kina motsätter sig detta.
Nu måste FNs länder - och Sverige - kräva åtgärder som skyddar civilbefolkningen i Syrien. Ansvaret för vad som nu fortsätter att ske i Syrien är i första hand Assadregimens, men Ryssland och Kina bär ett allt tyngre delansvar när de aktivt förhindrar FN att ingripa.
Sverige bör därför rikta stark kritik mot Ryssland och Kina intill dess att de ställer sig bakom åtgärder från FN för att förhindra lidandet i Syrien.
Läs även andra bloggares åsikter om syrien, fn, ryssland, kina, politik, riksdagen, centerpartiet
måndag, januari 30, 2012
lördag, januari 28, 2012
JO granskar inte länsstyrelserna och djurskyddslagen
Det finns frågor kring rättssäkerhet att granska vad gäller djurskyddslagen, t ex vad gäller att näringsidkare kan få mycket hårda straff av länsstyrelsen utan att frågan om tvångsomhändertagande av djur eller djurförbud kan prövas i en rättegång. Idag beslutar länsstyrelserna om detta utan att brottsanmäla lantbrukaren, och utan att denne kan få sin sak prövad vid en domstolsbehandling där sakfrågan i sin helhet kan prövas. Överklagan av myndighetsbeslut till förvaltningsrätt innebär endast att frågan om myndigheten gjort rätt moment prövas, inte sakfrågan i sig.
Tidningen Lantbrukets affärer med den erfarne journalisten Sven-Olov Lööv skriver om detta.
Jag har ju bett JO att granska länsstyrelsens beslut att omhänderta Per-Ola Olssons kor, samt även att granska dessa frågor utifrån länsstyrelsens i Skånes handläggningar. Detta har bidragit till en uppoenbart angelägen debatt i dessa frågor i främst lantbrukspressen, där frågorna diskuteras i insiktsfulla ledarkommentarer och även av LRFs högsta ledning.
Det är bra.
JO ligger dock lågt. Jag har nu fått svar från Justitieombudsmannen Lars Lindström som med hjälp av Li Brismo meddelar att "Det som Ni har anfört ger inte anledning till någon åtgärd från min sida. Jag kommer därför inte att utreda Er anmälan."
Innebär alltså detta att JO anser att myndigheternas bedömningar i dessa frågor är oklanderliga, och att den enskildes möjligheter att hävda sin rätt är tillräcklig?
Det behöver det inte göra, och jag hoppas att JO istället kommer att ta andra tillfällen att granska dessa frågor djupare.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, djurskydd, jordbruksverket, länsstyrelserna, lrf, politik, riksdagen
Tidningen Lantbrukets affärer med den erfarne journalisten Sven-Olov Lööv skriver om detta.
Jag har ju bett JO att granska länsstyrelsens beslut att omhänderta Per-Ola Olssons kor, samt även att granska dessa frågor utifrån länsstyrelsens i Skånes handläggningar. Detta har bidragit till en uppoenbart angelägen debatt i dessa frågor i främst lantbrukspressen, där frågorna diskuteras i insiktsfulla ledarkommentarer och även av LRFs högsta ledning.
Det är bra.
JO ligger dock lågt. Jag har nu fått svar från Justitieombudsmannen Lars Lindström som med hjälp av Li Brismo meddelar att "Det som Ni har anfört ger inte anledning till någon åtgärd från min sida. Jag kommer därför inte att utreda Er anmälan."
Innebär alltså detta att JO anser att myndigheternas bedömningar i dessa frågor är oklanderliga, och att den enskildes möjligheter att hävda sin rätt är tillräcklig?
Det behöver det inte göra, och jag hoppas att JO istället kommer att ta andra tillfällen att granska dessa frågor djupare.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, djurskydd, jordbruksverket, länsstyrelserna, lrf, politik, riksdagen
torsdag, januari 26, 2012
Årets kock! Synfält! Framtidsdag! Löfven.
Riksdagsarbetet är omväxlande och intressant, vilket jag hoppas framgår av min blogg.
Efterspelet till Sälenkonferensen ledde till att socialdemokraterna byter partiledare, Håkan Juholt går och Stefan Löfven verkar komma.
LO, med allt färre medlemmar och allt färre som röstar på S av dessa (kanske hälften), stärker alltså sitt grepp över det socialdemokratiska LO-partiet. Jag har ju respekt för fackföreningarnas betydelse men för att kunna nå anslutning bland de som jobbar går det ju inte, enligt min uppfattning, att LOs ordförande sitter i socialdemokraternas VU och att LO är så partipolitiserat.
Om Håkan Juholt hade viss vänsterprofil (och Waidelich höger)så torde Löfven/Österberg ha mer mittframtoning. Få se om LOs och Löfvens syn på energipolitik och EU-samarbete kommer att återspegla sig i praktisk politik (kärnkraft, europakt) eller inte.
I fredags var jag på ett mycket intressant möte med Diabetes- och Glaucomförbunden samt med Transportstyrelsens experter på kraven på synfält för att inneha körkort. Både Lars Englund, chefsläkare på trafikmedicinska rådet, och professor Kjell Ohlsson som sysslat med trafikforskning i 30 år, deltog. Jag har engagerat mig i frågan om att Sverige har hårdare krav på perfekta synfält än andra länder, och att dessa borde nyanseras en del. Mötet resulterade åtminstone i en intressant öppning att i ökad utsträckning kunna använda körsimulatorer för att bedöma körförmågan i trafiken.
I måndags sammanträde med östgötasektionen av Allmänna Försvarsföreningen som nybildats i Östergötland under landshövdingens ledning.
I tisdags intressant dialog med USAs förre biträdande försvarsminister William Lynn på försvarshögskolan.
Igår onsdag samlades 1.000 personer för att utse Årets Kock, och jag hade förmånen att delta. Erlandsson och Bernadotte (ministern och prinsen) hjälptes åt att presentera årets vinnare, som blev Klas Lindberg från Kronoberg.
Idag har riksdagen haft en Framtidsdag med intressanta seminarier. Jag deltog i en politikerpanel efter intressanta föredrag om framtidens resurser, och lyfte frågan om den framtida livsmedelsförsörjningen i Sverige och världen.
Läs även andra bloggares åsikter om synfält, kock, löfven, politik, centerpartiet
Efterspelet till Sälenkonferensen ledde till att socialdemokraterna byter partiledare, Håkan Juholt går och Stefan Löfven verkar komma.
LO, med allt färre medlemmar och allt färre som röstar på S av dessa (kanske hälften), stärker alltså sitt grepp över det socialdemokratiska LO-partiet. Jag har ju respekt för fackföreningarnas betydelse men för att kunna nå anslutning bland de som jobbar går det ju inte, enligt min uppfattning, att LOs ordförande sitter i socialdemokraternas VU och att LO är så partipolitiserat.
Om Håkan Juholt hade viss vänsterprofil (och Waidelich höger)så torde Löfven/Österberg ha mer mittframtoning. Få se om LOs och Löfvens syn på energipolitik och EU-samarbete kommer att återspegla sig i praktisk politik (kärnkraft, europakt) eller inte.
I fredags var jag på ett mycket intressant möte med Diabetes- och Glaucomförbunden samt med Transportstyrelsens experter på kraven på synfält för att inneha körkort. Både Lars Englund, chefsläkare på trafikmedicinska rådet, och professor Kjell Ohlsson som sysslat med trafikforskning i 30 år, deltog. Jag har engagerat mig i frågan om att Sverige har hårdare krav på perfekta synfält än andra länder, och att dessa borde nyanseras en del. Mötet resulterade åtminstone i en intressant öppning att i ökad utsträckning kunna använda körsimulatorer för att bedöma körförmågan i trafiken.
I måndags sammanträde med östgötasektionen av Allmänna Försvarsföreningen som nybildats i Östergötland under landshövdingens ledning.
I tisdags intressant dialog med USAs förre biträdande försvarsminister William Lynn på försvarshögskolan.
Igår onsdag samlades 1.000 personer för att utse Årets Kock, och jag hade förmånen att delta. Erlandsson och Bernadotte (ministern och prinsen) hjälptes åt att presentera årets vinnare, som blev Klas Lindberg från Kronoberg.
Idag har riksdagen haft en Framtidsdag med intressanta seminarier. Jag deltog i en politikerpanel efter intressanta föredrag om framtidens resurser, och lyfte frågan om den framtida livsmedelsförsörjningen i Sverige och världen.
Läs även andra bloggares åsikter om synfält, kock, löfven, politik, centerpartiet
fredag, januari 20, 2012
"Akta er för Juholt - han blir en katastrof"...
Jag bidrog till Håkan Juholts valkampanj genom att varna S för att han kunde bli en katastrof..
Som framgår av vad jag skrev menade jag tvärtom, Håkan Juholt är en karismatisk och hederlig politiker i den socialdemokratiska mittfåran som skulle kunna bli en bra ledare för sitt parti.
Min företrädare i försvarspolitiken Anders Svärd blev en god vän till Håkan Juholt och uttalar sig i samma riktning.
Nu kommer Håkan Juholt sannolikt att avgå, han har hamnat i ett ohållbart läge med avgångskrav från flera s-distrikt, oklart hur många. Med partiet på under 25 procent och med en eget förtroende på 13 procent finns inget annat alternativ.
Hur kunde det gå så snett?
Uppenbarligen torde det ligga en del i Håkans analys av sig själv som "yvig och ostrukturerad och olämplig som partiledare".
Han har gjort för många misstag och snabba uttalanden som sammantaget har urholkat hans förtroende.
Uttalandet i Sälen att regeringen drev igenom försvarsbeslutet 2009 tillsammans med SD är obegripligt och fel, jag tror att han var så stressad att han inte tänkte klart.
Kanske hans blixtsnabba reaktion att säga nej till den nya EU-pakten kan ha irriterat ändå mer, i vart fall eftertänksamma socialdemokrater i mittfältet som Göran Persson och Thomas Östros. Kanske kan socialdemokraternas nej nu förändras, till och med Mp öppnar ju för detta.
Hans hyresbidrag från riksdagen har jag också skrivit om, det skadade honom trots att han inte brutit mot riksdagens regelverk och definitivt varit i god tro.
Håkan Juholt är en skicklig retoriker med lite vänsterstuk, och tillsatte Tommy Waidelich för att balansera upp med lite ekonomiskt högerstuk. Det blev förvirrande, och Waidelich är lite för tunn.
Jag respekterar Håkan Juholt och lider med honom och lite med hans parti i den situation som uppkommit.
Nu väntar sannolikt en turné genom landet med några kandidater i en öppen valprocess á la Centerpartiet, och jag befarar att S om ett år eller så kan närma sig 30 procent igen...
Den press som Håkan Juholt har genomlidit under ett antal månader är svår att greppa, och han har kämpat uthålligt och väl. Skulle han nu avgå hoppas jag att hans kvalitéer kan tas tillvara i samhällsinsatser, varför inte som landshövding.
Ska verkligen en centerpartist kunna föreslå det? Ja, tänk, precis så tycker jag att politiken ska vara, tydliga skiljelinjer och skarp politisk debatt men respekt för olika partier och politiker trots åsiktsskillnader!
Läs även andra bloggares åsikter om håkan juholt, juholt, politik, socialdemokraterna, riksdagen, centerpartiet,
Som framgår av vad jag skrev menade jag tvärtom, Håkan Juholt är en karismatisk och hederlig politiker i den socialdemokratiska mittfåran som skulle kunna bli en bra ledare för sitt parti.
Min företrädare i försvarspolitiken Anders Svärd blev en god vän till Håkan Juholt och uttalar sig i samma riktning.
Nu kommer Håkan Juholt sannolikt att avgå, han har hamnat i ett ohållbart läge med avgångskrav från flera s-distrikt, oklart hur många. Med partiet på under 25 procent och med en eget förtroende på 13 procent finns inget annat alternativ.
Hur kunde det gå så snett?
Uppenbarligen torde det ligga en del i Håkans analys av sig själv som "yvig och ostrukturerad och olämplig som partiledare".
Han har gjort för många misstag och snabba uttalanden som sammantaget har urholkat hans förtroende.
Uttalandet i Sälen att regeringen drev igenom försvarsbeslutet 2009 tillsammans med SD är obegripligt och fel, jag tror att han var så stressad att han inte tänkte klart.
Kanske hans blixtsnabba reaktion att säga nej till den nya EU-pakten kan ha irriterat ändå mer, i vart fall eftertänksamma socialdemokrater i mittfältet som Göran Persson och Thomas Östros. Kanske kan socialdemokraternas nej nu förändras, till och med Mp öppnar ju för detta.
Hans hyresbidrag från riksdagen har jag också skrivit om, det skadade honom trots att han inte brutit mot riksdagens regelverk och definitivt varit i god tro.
Håkan Juholt är en skicklig retoriker med lite vänsterstuk, och tillsatte Tommy Waidelich för att balansera upp med lite ekonomiskt högerstuk. Det blev förvirrande, och Waidelich är lite för tunn.
Jag respekterar Håkan Juholt och lider med honom och lite med hans parti i den situation som uppkommit.
Nu väntar sannolikt en turné genom landet med några kandidater i en öppen valprocess á la Centerpartiet, och jag befarar att S om ett år eller så kan närma sig 30 procent igen...
Den press som Håkan Juholt har genomlidit under ett antal månader är svår att greppa, och han har kämpat uthålligt och väl. Skulle han nu avgå hoppas jag att hans kvalitéer kan tas tillvara i samhällsinsatser, varför inte som landshövding.
Ska verkligen en centerpartist kunna föreslå det? Ja, tänk, precis så tycker jag att politiken ska vara, tydliga skiljelinjer och skarp politisk debatt men respekt för olika partier och politiker trots åsiktsskillnader!
Läs även andra bloggares åsikter om håkan juholt, juholt, politik, socialdemokraterna, riksdagen, centerpartiet,
Etiketter:
(S),
partier,
personligt,
politiker
onsdag, januari 18, 2012
Här omhändertas Per-Olas alla kor
Jag har skrivit om lantbrukaren Per-Ola Olsson i Simrishamn, vars kossor länsstyrelsen anser far så illa att de måste tvångsomhändertas.
Länsstyrelsen med experter bedömde den 8 december att korna hade det så illa att de måste tas från honom medan två djuromsorgssakkunniga som lantbrukaren anlitade bedömde dem vara i gott skick. Länsstyrelsen hänvisar också till tidigare föreläggande och prövningar i förvaltningsrätten, där lantbrukaren dock fått rätt några gånger. Strax efter det att vitet avslagits av rätten beslutar ändå länsstyrelsen att djuren måste omhändertas.
Igår tisdag så kom tre poliser och flera lastbilar och alla djuren hämtades. Här tv-inslag från hämtningen, djuren verkar väl hållna.
Att djuren nu måste vara i ett annat stall tills de vartefter säljs eller slaktas medför mycket stora kostnader för lantbrukaren som också förlorar sin försörjning. Ett omhändertagande är alltså ett oerhört ingrepp i hans eller hennes näringsverksamhet och liv.
Far djuren så illa att de trots råd och anvisningar måste omhändertas är detta självklart ett oundgängligt beslut. Har de det tillräckligt bra bör länsstyrelsens bedömningar kunna granskas och ifrågasättas. Detta lyckas sällan berörda lantbrukare hävda, när djuren är borta finns ofta inte så bra belägg för hur de hade det vid omhändertagandet.
I detta fall finns alltså intyg av två erfarna sakkunniga, och därtill har djuren dokumentärfilmats i sin stallmiljö den senaste veckan. Vi får se hur kammarrätten kommer att bedöma fallet, och jag hur ju också bett JO granska det.
Det har förts en betydande debatt i kommentatorsfälten på artiklar i Land lantbruk och ATL, där ett antal inlägg ger uttryck för oro för att dagens regelverk och lagar ger myndigheterna en så stark maktställning att även rätt normalt skötta gårdar kan riskera att drabbas av förelägganden vilket snabbt (efter tre gånger) kan leda till att djuren tas ifrån gården. En rätt anmärkningsvärt sträng praxis, kan man tycka, som lär vara ifrågasatt av Eva Erikssons djurskyddsutredning.
LRFs ordförande Helena Jonsson har också intervjuats.
Flera i kommentarsfloden vittnar om självupplevda upplevelser och dito oförrätter, och myndighet och tjänstemän sågas ibland vid fotknölarna. Det får stå för dem som gör det, och mycket kan vara överdrivet eller tillspetsat eller fel. Men en del är säkert värt att diskutera och ta lärdom av, exemplen är många.
Det här är ju svåra och viktiga frågor där djurens bästa står i centrum och där länsstyrelsen har ett tungt tillsynsansvar. Liksom vad gäller andra myndigheter är det min grundläggande uppfattning och tro att man i allt väsentligt gör ett bra arbete med att tillämpa lagarna och i första hand arbetar med information och rådgivning så att stallar där djurskötseln behöver förbättras kan få stöd i detta.
Det bör också noteras att anonyma anmälningar leder länsstyrelserna till plötsliga tillsynsbesök, vilket även uppmuntras ibland. Det är dock just anonyma tips, där olika bevekelsegrunder kan ligga bakom.
Länsstyrelserna har nyligen tagit över hela ansvaret för djurskyddstillsynen, och det kan finnas en risk för att ambitiösa inspektörer kan vara alltför snabba med förelägganden som kan leda till omhändertaganden. Lantbrukaren bör i första hand ses som en näringsidkare man för en dialog med för att rätta till ev missförhållanden.Först i andra hand bör lantbrukaren ses som en potentiell brottsling.
Det framförs också kritik mot att länsstyrelsen har en alltför stark ställning vid beslut i dessa frågor. Man genomför tillsynen, utfärdar förelägganden och sammanställer "bevismaterial" i form av beskrivningar av förhållandena med fotodokumentation, som sedan ligger till grund för förvaltningsrättens beslut. Inspektörer, jurister, veterinärer och chefer är arbetskamrater som naturligen ofta kommer till samma bedömningar. Dessa bedömningar väger oerhört tungt, och förvaltningsrätten ska tydligen främst pröva om myndigheten har agerat i linje med sina mandat.
En del kritiker hävdar att länsstyrelsen borde polisanmäla lantbrukare som man anser bör få sina djur beslagtagna, så att brottsutredning kan göras och sedan tingsrättsförhandling där båda parter kan lägga fram sina uppfattningar och få den prövade och avgjorda.
Jag vet inte om detta är rätt väg att gå, men uppenbart är att det behövs en diskussion om hur djurägarens ställning behöver stärkas. Helena Jonsson och LRF arbetar uppenbarligen i den riktningen vilket jag tycker är bra! Jag hoppas också att länsstyrelser och Jordbruksverket överväger detta och självfallet också jag och andra politiker!
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djurskyddslagen, jordbruk, lrf, politik, länsstyrelsen, centerpartiet, riksdagen, jordbruksverket
Länsstyrelsen med experter bedömde den 8 december att korna hade det så illa att de måste tas från honom medan två djuromsorgssakkunniga som lantbrukaren anlitade bedömde dem vara i gott skick. Länsstyrelsen hänvisar också till tidigare föreläggande och prövningar i förvaltningsrätten, där lantbrukaren dock fått rätt några gånger. Strax efter det att vitet avslagits av rätten beslutar ändå länsstyrelsen att djuren måste omhändertas.
Igår tisdag så kom tre poliser och flera lastbilar och alla djuren hämtades. Här tv-inslag från hämtningen, djuren verkar väl hållna.
Att djuren nu måste vara i ett annat stall tills de vartefter säljs eller slaktas medför mycket stora kostnader för lantbrukaren som också förlorar sin försörjning. Ett omhändertagande är alltså ett oerhört ingrepp i hans eller hennes näringsverksamhet och liv.
Far djuren så illa att de trots råd och anvisningar måste omhändertas är detta självklart ett oundgängligt beslut. Har de det tillräckligt bra bör länsstyrelsens bedömningar kunna granskas och ifrågasättas. Detta lyckas sällan berörda lantbrukare hävda, när djuren är borta finns ofta inte så bra belägg för hur de hade det vid omhändertagandet.
I detta fall finns alltså intyg av två erfarna sakkunniga, och därtill har djuren dokumentärfilmats i sin stallmiljö den senaste veckan. Vi får se hur kammarrätten kommer att bedöma fallet, och jag hur ju också bett JO granska det.
Det har förts en betydande debatt i kommentatorsfälten på artiklar i Land lantbruk och ATL, där ett antal inlägg ger uttryck för oro för att dagens regelverk och lagar ger myndigheterna en så stark maktställning att även rätt normalt skötta gårdar kan riskera att drabbas av förelägganden vilket snabbt (efter tre gånger) kan leda till att djuren tas ifrån gården. En rätt anmärkningsvärt sträng praxis, kan man tycka, som lär vara ifrågasatt av Eva Erikssons djurskyddsutredning.
LRFs ordförande Helena Jonsson har också intervjuats.
Flera i kommentarsfloden vittnar om självupplevda upplevelser och dito oförrätter, och myndighet och tjänstemän sågas ibland vid fotknölarna. Det får stå för dem som gör det, och mycket kan vara överdrivet eller tillspetsat eller fel. Men en del är säkert värt att diskutera och ta lärdom av, exemplen är många.
Det här är ju svåra och viktiga frågor där djurens bästa står i centrum och där länsstyrelsen har ett tungt tillsynsansvar. Liksom vad gäller andra myndigheter är det min grundläggande uppfattning och tro att man i allt väsentligt gör ett bra arbete med att tillämpa lagarna och i första hand arbetar med information och rådgivning så att stallar där djurskötseln behöver förbättras kan få stöd i detta.
Det bör också noteras att anonyma anmälningar leder länsstyrelserna till plötsliga tillsynsbesök, vilket även uppmuntras ibland. Det är dock just anonyma tips, där olika bevekelsegrunder kan ligga bakom.
Länsstyrelserna har nyligen tagit över hela ansvaret för djurskyddstillsynen, och det kan finnas en risk för att ambitiösa inspektörer kan vara alltför snabba med förelägganden som kan leda till omhändertaganden. Lantbrukaren bör i första hand ses som en näringsidkare man för en dialog med för att rätta till ev missförhållanden.Först i andra hand bör lantbrukaren ses som en potentiell brottsling.
Det framförs också kritik mot att länsstyrelsen har en alltför stark ställning vid beslut i dessa frågor. Man genomför tillsynen, utfärdar förelägganden och sammanställer "bevismaterial" i form av beskrivningar av förhållandena med fotodokumentation, som sedan ligger till grund för förvaltningsrättens beslut. Inspektörer, jurister, veterinärer och chefer är arbetskamrater som naturligen ofta kommer till samma bedömningar. Dessa bedömningar väger oerhört tungt, och förvaltningsrätten ska tydligen främst pröva om myndigheten har agerat i linje med sina mandat.
En del kritiker hävdar att länsstyrelsen borde polisanmäla lantbrukare som man anser bör få sina djur beslagtagna, så att brottsutredning kan göras och sedan tingsrättsförhandling där båda parter kan lägga fram sina uppfattningar och få den prövade och avgjorda.
Jag vet inte om detta är rätt väg att gå, men uppenbart är att det behövs en diskussion om hur djurägarens ställning behöver stärkas. Helena Jonsson och LRF arbetar uppenbarligen i den riktningen vilket jag tycker är bra! Jag hoppas också att länsstyrelser och Jordbruksverket överväger detta och självfallet också jag och andra politiker!
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djurskyddslagen, jordbruk, lrf, politik, länsstyrelsen, centerpartiet, riksdagen, jordbruksverket
tisdag, januari 17, 2012
Hur kom SD in i försvarsdebatten, Juholt??
Sälenkonferensen om folk och försvar dunkar på. Några kommentarer.
Socialdemokraternas Peter Hultkvist hade ett konstruktivt inlägg inför paneldebatterna. Med sig hade han ju 2 miljarder kr mer än vad Håkan Juholt hade i fjol! Någon återgång till värnpliktsförsvaret var inte på tal, utan istället lade han ett intressant förslag om att låta de frivilligt rekryterade soldaterna ges en knytning till Hemvärnet. Alliansen, S och MP har ju också enats om Afghanistan, Nordic battle group och om en luftförsvarsutredning.
Min tolkning är ju att socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt tagit över taktpinnen över deras försvarspolitik, och återgått till den konstruktiva dialogen i försvarsberedningens två rapporter 2007 och 2008. I mellanperioden var ju Juholt ute i kylan och S minskade anslagen till försvaret och talade för en bevarad värnplikt.
Håkan Juholt talade dagen efter om sin favoritfråga, de nya säkerhetshoten. Klimatet, cyberhotet, energiförsörjningen och så vidare. (Han borde lägga till livsmedelsförsörjningen).
Inget stort utspel, allt gott och väl...
På presskonferensen, överraskande nog, lät Håkan Juholt inte som den av honom inspirerade Peter Hultkvist, utan mer som Anders Karlsson, ordförande i försvarsutskottet förra mandatperioden.
Regeringen - som ju just gjort upp med S i tre viktiga frågor, och som följt försvarsberedningens förslag om frivilligförsvaret - anklagades plötsligt för att ha drivit igenom den nya försvarspolitiken tillsammans med Sverigedemokraterna...
En helt obegriplig ståndpunkt. För det första så fanns ju bevisligen inte Sverigedemokraterna i riksdagen när försvarsbeslutet togs 2009.
Och för det andra, hade SD funnits där så hade de ju snarast stött Socialdemokraternas dåvarande linje med fortsatt värnpliktsförsvar, absolut inte regeringen som följde försvarsberedningens - med Håkan Juholt - förslag.
Hade då Håkan Juholt uttryckt sig fel? Hur kunde Sverigedemokraterna vara delaktiga i riksdagens försvarsbeslut 2009 fast de inte fanns i riksdagen och var emot en personalförsörjning på frivillighetens grund?
Nejdå, inte fel, bara "medvetet drastiskt"...
Visst hade alliansen egen majoritet förra mandatperioden, medan man nu är en stark minoritetsregering där de rödgröna tillsammans med SD har fler röster. Ville Håkan Juholt lyfta fram dessa obestridliga fakta så hade det ju stämt. Men att visa på detta genom att koppla ihop försvarsbeslutet 2009 med SD är ju obestridligen helt fel och jag begriper ju inte varför denna koppling gjordes, eller varför den inte är fel utan bara "medvetet drastiskt".
Claes Arvidsson i SvD ger utrymme för en försvarsdebatt på sin ledarblogg, där bl a jag har gjort detta inlägg. Här TV4s inslag där bl a jag medverkar mycket kort,
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, folk och försvar, håkan juholt, politik, alliansen, sälen
Socialdemokraternas Peter Hultkvist hade ett konstruktivt inlägg inför paneldebatterna. Med sig hade han ju 2 miljarder kr mer än vad Håkan Juholt hade i fjol! Någon återgång till värnpliktsförsvaret var inte på tal, utan istället lade han ett intressant förslag om att låta de frivilligt rekryterade soldaterna ges en knytning till Hemvärnet. Alliansen, S och MP har ju också enats om Afghanistan, Nordic battle group och om en luftförsvarsutredning.
Min tolkning är ju att socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt tagit över taktpinnen över deras försvarspolitik, och återgått till den konstruktiva dialogen i försvarsberedningens två rapporter 2007 och 2008. I mellanperioden var ju Juholt ute i kylan och S minskade anslagen till försvaret och talade för en bevarad värnplikt.
Håkan Juholt talade dagen efter om sin favoritfråga, de nya säkerhetshoten. Klimatet, cyberhotet, energiförsörjningen och så vidare. (Han borde lägga till livsmedelsförsörjningen).
Inget stort utspel, allt gott och väl...
På presskonferensen, överraskande nog, lät Håkan Juholt inte som den av honom inspirerade Peter Hultkvist, utan mer som Anders Karlsson, ordförande i försvarsutskottet förra mandatperioden.
Regeringen - som ju just gjort upp med S i tre viktiga frågor, och som följt försvarsberedningens förslag om frivilligförsvaret - anklagades plötsligt för att ha drivit igenom den nya försvarspolitiken tillsammans med Sverigedemokraterna...
En helt obegriplig ståndpunkt. För det första så fanns ju bevisligen inte Sverigedemokraterna i riksdagen när försvarsbeslutet togs 2009.
Och för det andra, hade SD funnits där så hade de ju snarast stött Socialdemokraternas dåvarande linje med fortsatt värnpliktsförsvar, absolut inte regeringen som följde försvarsberedningens - med Håkan Juholt - förslag.
Hade då Håkan Juholt uttryckt sig fel? Hur kunde Sverigedemokraterna vara delaktiga i riksdagens försvarsbeslut 2009 fast de inte fanns i riksdagen och var emot en personalförsörjning på frivillighetens grund?
Nejdå, inte fel, bara "medvetet drastiskt"...
Visst hade alliansen egen majoritet förra mandatperioden, medan man nu är en stark minoritetsregering där de rödgröna tillsammans med SD har fler röster. Ville Håkan Juholt lyfta fram dessa obestridliga fakta så hade det ju stämt. Men att visa på detta genom att koppla ihop försvarsbeslutet 2009 med SD är ju obestridligen helt fel och jag begriper ju inte varför denna koppling gjordes, eller varför den inte är fel utan bara "medvetet drastiskt".
Claes Arvidsson i SvD ger utrymme för en försvarsdebatt på sin ledarblogg, där bl a jag har gjort detta inlägg. Här TV4s inslag där bl a jag medverkar mycket kort,
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, folk och försvar, håkan juholt, politik, alliansen, sälen
Etiketter:
(S),
försvar,
försvarsberedning,
försvarsdebatt
fredag, januari 13, 2012
Ökat samarbete ger större utväxling av försvarsanslagen!
Folk och Försvars rikskonferens i Sälen börjar nu på söndag. Diskussionerna kommer i vanlig ordning att TV-sändas, kan rekommenderas!
Newsmill har åter en rejäl diskusssion om försvarsfrågor i anslutning till konferensen, alldeles utmärkt tycker jag. Newsmill har verkligen tillfört den offentliga debatten i Sverige en ny dimension som starkt breddar debatten och ger utrymme för både djupare analyser och för många fler att kunna delta.
Mitt bidrag till debatten är detta.
Så centerpartist jag är har jag och partiet tydligt redovisat att vi tycker att det är dags att analysera Sveriges militära samarbeten med Norden, EU och med Nato.
Jag upprepar min åsikt att en hel del talar för att försvarsanslaget bör öka.
Jag skriver också om Rysslandshotet, med lite indirekt kritik mot Folkpartiets förslag att återupprätta P 18 och ha en brigad på Gotland, utan föregående analys i t ex försvarsberedningen. Men visst är de väldiga energiflödena i Östersjön en faktor som motiverar en djupare analys av om försvarets närvaro bör öka.
Beredningen bör snarast sätta i arbete med omvärldsanalyser inför nästa försvarsbeslut.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, ryssland, eu, nato, gotland, politik, centerpartiet, riksdagen, folk och försvar,
Newsmill har åter en rejäl diskusssion om försvarsfrågor i anslutning till konferensen, alldeles utmärkt tycker jag. Newsmill har verkligen tillfört den offentliga debatten i Sverige en ny dimension som starkt breddar debatten och ger utrymme för både djupare analyser och för många fler att kunna delta.
Mitt bidrag till debatten är detta.
Så centerpartist jag är har jag och partiet tydligt redovisat att vi tycker att det är dags att analysera Sveriges militära samarbeten med Norden, EU och med Nato.
Jag upprepar min åsikt att en hel del talar för att försvarsanslaget bör öka.
Jag skriver också om Rysslandshotet, med lite indirekt kritik mot Folkpartiets förslag att återupprätta P 18 och ha en brigad på Gotland, utan föregående analys i t ex försvarsberedningen. Men visst är de väldiga energiflödena i Östersjön en faktor som motiverar en djupare analys av om försvarets närvaro bör öka.
Beredningen bör snarast sätta i arbete med omvärldsanalyser inför nästa försvarsbeslut.
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, ryssland, eu, nato, gotland, politik, centerpartiet, riksdagen, folk och försvar,
onsdag, januari 11, 2012
TV-inslag med vanvårdade kor i Skåne
Jag har ju gjort några blogginlägg om den lantbrukare vars nötkreatur är vanvårdade och far illa, och som länsstyrelsen i Skåne beslutat att omhänderta.
Länsstyrelsens experter anser djuren lida svårt. Två experter som lantbrukare anlitat anser att djuren har det bra.
Lantbrukaren står för sin uppfattning att djuren har det bra, och träder fram i media i detta inslag i SVT Sydnytt.
Min uppfattning bestyrks, det här bör granskas. SvD. ATL.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lrf, djurskydd, politik, skåne, länsstyrelsen, centerpartiet
Länsstyrelsens experter anser djuren lida svårt. Två experter som lantbrukare anlitat anser att djuren har det bra.
Lantbrukaren står för sin uppfattning att djuren har det bra, och träder fram i media i detta inslag i SVT Sydnytt.
Min uppfattning bestyrks, det här bör granskas. SvD. ATL.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lrf, djurskydd, politik, skåne, länsstyrelsen, centerpartiet
tisdag, januari 10, 2012
Verkligheten i ett djurskyddsfall - svart och vitt!
Jag vill ge lite mera kött på benen angående min JO-anmälan mot länsstyrelsen i Skåne i ett aktuellt djurskyddsfall.
Länsstyrelsens bild av den aktuella djurhållningen, refererad i Ystads Allehanda är nattsvart:
"Detta har hänt:
Den 8 december gjorde länsstyrelsen en oanmäld kontroll på gården.
Vid denna kontroll fann inspektörerna magra djur, skadade djur, sjuka djur, brist på skydd för väder och vind, brist på bra vatten och foder, skaderisker för djuren, brist på torra och rena liggplatser, gödsel i närmiljön och dåliga staket.
Distriktsveterinär tillkallades och konstaterade kombinationen av brist på skydd och långvarig underutfodring utgör ett konkret djurlidande.
Liknande brister har konstaterats även vid tidigare inspektioner.
Den 22 fattade länsstyrelsen beslut om att djuren ska hämtas från gården.
Beslutet meddelades djurägaren den 28 december."
Bilden är entydig och beslutet förefaller enkelt, och sannolikt väger detta tungt även hos förvaltningsrätten.
Lantbrukaren ifråga anser dock att djuren inte far illa, och vill göra förbättringar och vädjar om andra djurskyddsinspektörer. Han är öppen med sin situation och välkomnar media till gården.
Han har också samma dag som omhändertagandet skulle ske haft två erkända andra djuromsorgssakkunniga ute på gården. Dels Kerstin Fredlund, mångårig medlemschef på Skånemejerier och dels Per Michanek, veterinär och med bakgrund på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Deras bild av djurhållningen på gården är diametralt motsatt den som länsstyrelsen ger, och det är den skillnaden som gör att jag har gjort min JO-anmälan. Här är deras bild av verkligheten för djuren på gården:
"Djurbedömning hos Per-Ola Olsson Rörum måndag den 2-1-12 Kl 9.00
Totalt antal djur:
15 amkor av rasen Simmental samt korsning 15 st samt 7 kalvar samtliga djur var i gott hull, inga skador fanns att notera samt att samtliga djur var rena.
4 vuxna Higland Cattle samt 3 ungdjur av samma ras några poll. Alla dessa djur var i normal hull för rasen samt rena ,inga skador fanns att se.
20 djur av rasen SLB i olika åldrar från 24 mån- 6 mån. Ungdjur märkt 7,8,10,23,15 och 6446 var längdryggshyllan inte konkav. Inga urskiljbara tornutskott eller skarpt kantade höfter eller bärbensknölar fanns att notera på dessa djur. Djuren var något tunnare än övriga SLB. Även dessa djur var rena och utan skador.
Hälsan hos samtliga djur var Ua. Inga skador på hårrem fanns att notera. Alla djur hade fri tillgång på grovfoder och kunde äta i lugn och ro, ingen stress fanns vid foderbordet. Samtliga djur hade fri tillgång till rent vatten.
Att notera är att göra en bedömning där tre olika raser är blandade i samma grupp kan vara svårt om man inte särskiljer varje ras för sig. Den dominanta gruppen i detta fall Simmental tar lätt över då den är betydligt större än de två övriga raser. Något lidande hos djuren fanns ej att notera. Protokoll för enskild bedömning skickas till djurägaren.
Bedömningen har gjort utifrån Svensk Mjölks material Fråga Kon.
Bedömningen har utförts av
Miljö o Kvalitetskonsult
Kerstin Fredlund"
"Idag (02 JAN 2012) vid 11-tiden besökte jag Per-Ola Olssons gård Åkesholm, Rörum, för att göra en bedömning av hans djurs välbefinnande. Liksom vid tidigare besök var djuren i god kondition, utmärkt rena och hade tillgång till foder, vatten och välströdda liggplatser. De var också tama och orädda för människor, vilket tyder på att de behandlas väl.
Till min förvåning fanns polis, transportör och djurskyddsinspektör på plats för att verkställa ett beslut om omhändertagande. Att omhänterta djur som är ovanligt välskötta och välmående har enlig min uppfattning ingenting med djurskydd att göra och är dessutom ett oacceptabelt slöseri med samhällets resurser. För att inte tala om det lidande som både inblandade djur och människor utsätts för.
Per Michanek, veterinär"
Den kände dokumentärfilmaren Peter Gerdehag filmar också djurskötseln på gården i dessa dagar.
Ett tvångsomhändertagande av en gårds alla nötkreatur är självfallet ett helt förödande slag för en lantbrukare, ekonomiskt och socialt. Hela grunden för hans näringsverksamhet rycks undan och kostnaderna för djuren uppstallade hos någon annan är dramatiska och raserar ekonomin ytterligare.
Far djuren illa måste dock självfallet länsstyrelsen ingripa, vilket man nu gör i detta fall.
Skillnaden i verklighetsbild mellan länsstyrelsen och de två andra sakkunniga är dock anmärkningsvärd. Rimligen borde förvaltningsrätten bilda sig en egen uppfattning på plats på gården, kan man tycka, inför ett så dramatiskt myndighetsbeslut. Så torde dock sällan eller aldrig ske, utan myndighetens bedömning väger oerhört tungt och den berörda lantbrukarens synpunkter väger lätt.
Får länsstyrelsen rätt i förvaltningsrätten omhändertas djuren när som helst. I detta fall kan dock diskussionen fortsätta kring om beslutet var riktigt och omhändertagandet nödvändigt, eftersom lantbrukarens motbild finns väl dokumenterad.
Därför kan det vara bra att JO kan ta detta fall som utgångspunkt för att granska de rättsäkerhetsaspekter som kan finnas i anslutning till djurskyddslagen och dess tillämpning.
Svenska Dagbladet behandlar också detta i ett ledarstick idag.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djuromsorg, djurskyddslagen, jordbruk, skåne, länsstyrelsen, jo, politik, riksdagen
Länsstyrelsens bild av den aktuella djurhållningen, refererad i Ystads Allehanda är nattsvart:
"Detta har hänt:
Den 8 december gjorde länsstyrelsen en oanmäld kontroll på gården.
Vid denna kontroll fann inspektörerna magra djur, skadade djur, sjuka djur, brist på skydd för väder och vind, brist på bra vatten och foder, skaderisker för djuren, brist på torra och rena liggplatser, gödsel i närmiljön och dåliga staket.
Distriktsveterinär tillkallades och konstaterade kombinationen av brist på skydd och långvarig underutfodring utgör ett konkret djurlidande.
Liknande brister har konstaterats även vid tidigare inspektioner.
Den 22 fattade länsstyrelsen beslut om att djuren ska hämtas från gården.
Beslutet meddelades djurägaren den 28 december."
Bilden är entydig och beslutet förefaller enkelt, och sannolikt väger detta tungt även hos förvaltningsrätten.
Lantbrukaren ifråga anser dock att djuren inte far illa, och vill göra förbättringar och vädjar om andra djurskyddsinspektörer. Han är öppen med sin situation och välkomnar media till gården.
Han har också samma dag som omhändertagandet skulle ske haft två erkända andra djuromsorgssakkunniga ute på gården. Dels Kerstin Fredlund, mångårig medlemschef på Skånemejerier och dels Per Michanek, veterinär och med bakgrund på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Deras bild av djurhållningen på gården är diametralt motsatt den som länsstyrelsen ger, och det är den skillnaden som gör att jag har gjort min JO-anmälan. Här är deras bild av verkligheten för djuren på gården:
"Djurbedömning hos Per-Ola Olsson Rörum måndag den 2-1-12 Kl 9.00
Totalt antal djur:
15 amkor av rasen Simmental samt korsning 15 st samt 7 kalvar samtliga djur var i gott hull, inga skador fanns att notera samt att samtliga djur var rena.
4 vuxna Higland Cattle samt 3 ungdjur av samma ras några poll. Alla dessa djur var i normal hull för rasen samt rena ,inga skador fanns att se.
20 djur av rasen SLB i olika åldrar från 24 mån- 6 mån. Ungdjur märkt 7,8,10,23,15 och 6446 var längdryggshyllan inte konkav. Inga urskiljbara tornutskott eller skarpt kantade höfter eller bärbensknölar fanns att notera på dessa djur. Djuren var något tunnare än övriga SLB. Även dessa djur var rena och utan skador.
Hälsan hos samtliga djur var Ua. Inga skador på hårrem fanns att notera. Alla djur hade fri tillgång på grovfoder och kunde äta i lugn och ro, ingen stress fanns vid foderbordet. Samtliga djur hade fri tillgång till rent vatten.
Att notera är att göra en bedömning där tre olika raser är blandade i samma grupp kan vara svårt om man inte särskiljer varje ras för sig. Den dominanta gruppen i detta fall Simmental tar lätt över då den är betydligt större än de två övriga raser. Något lidande hos djuren fanns ej att notera. Protokoll för enskild bedömning skickas till djurägaren.
Bedömningen har gjort utifrån Svensk Mjölks material Fråga Kon.
Bedömningen har utförts av
Miljö o Kvalitetskonsult
Kerstin Fredlund"
"Idag (02 JAN 2012) vid 11-tiden besökte jag Per-Ola Olssons gård Åkesholm, Rörum, för att göra en bedömning av hans djurs välbefinnande. Liksom vid tidigare besök var djuren i god kondition, utmärkt rena och hade tillgång till foder, vatten och välströdda liggplatser. De var också tama och orädda för människor, vilket tyder på att de behandlas väl.
Till min förvåning fanns polis, transportör och djurskyddsinspektör på plats för att verkställa ett beslut om omhändertagande. Att omhänterta djur som är ovanligt välskötta och välmående har enlig min uppfattning ingenting med djurskydd att göra och är dessutom ett oacceptabelt slöseri med samhällets resurser. För att inte tala om det lidande som både inblandade djur och människor utsätts för.
Per Michanek, veterinär"
Den kände dokumentärfilmaren Peter Gerdehag filmar också djurskötseln på gården i dessa dagar.
Ett tvångsomhändertagande av en gårds alla nötkreatur är självfallet ett helt förödande slag för en lantbrukare, ekonomiskt och socialt. Hela grunden för hans näringsverksamhet rycks undan och kostnaderna för djuren uppstallade hos någon annan är dramatiska och raserar ekonomin ytterligare.
Far djuren illa måste dock självfallet länsstyrelsen ingripa, vilket man nu gör i detta fall.
Skillnaden i verklighetsbild mellan länsstyrelsen och de två andra sakkunniga är dock anmärkningsvärd. Rimligen borde förvaltningsrätten bilda sig en egen uppfattning på plats på gården, kan man tycka, inför ett så dramatiskt myndighetsbeslut. Så torde dock sällan eller aldrig ske, utan myndighetens bedömning väger oerhört tungt och den berörda lantbrukarens synpunkter väger lätt.
Får länsstyrelsen rätt i förvaltningsrätten omhändertas djuren när som helst. I detta fall kan dock diskussionen fortsätta kring om beslutet var riktigt och omhändertagandet nödvändigt, eftersom lantbrukarens motbild finns väl dokumenterad.
Därför kan det vara bra att JO kan ta detta fall som utgångspunkt för att granska de rättsäkerhetsaspekter som kan finnas i anslutning till djurskyddslagen och dess tillämpning.
Svenska Dagbladet behandlar också detta i ett ledarstick idag.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djuromsorg, djurskyddslagen, jordbruk, skåne, länsstyrelsen, jo, politik, riksdagen
Etiketter:
jordbruk,
lrf,
mat,
organisationer
lördag, januari 07, 2012
Peter Gerdehag dokumenterar djurskyddskonflikt
Debatten om djurskyddslagens tillämpning bedömer jag som angelägen. Den mångåriga konflikt i Skåne, som jag har bett JO att granska,och där lännsstyrelsen beslutat att tvångsomhänderta alla nötkreatur, ska nu dokumenteras även av den kände filmaren Peter Gerdehag.
Diskussionen är också livlig efter tidningen land lantbruks artikel i frågan.
Se också min JO-anmälan här.
Är det ingen rök utan eld i detta, dvs länsstyrelserna sköter sin svåra uppgift med objektivitet, professionalitet och oväld, eller finns det en risk för att ambitiösa inspektörer så grips av sitt kall att de ibland kan gå för långt?
Det förtjänar att påpekas att grunden för många djurskyddsärenden är anmälningar från privatpersoner, ibland anonyma, där många skäl och rykten kan ligga bakom. Naturligtvis ska länsstyrelsen granska uppgifter som tyder på vanvård av djur, men det är klart att här finns ett stort spektrum där myndigheten kan agera och där den granskning som sker av myndighetens omdöme och arbete främst görs i domstol. Och domstolen granskar i första hand om det finns skäl att på grundval av länsstyrelsens uppgifter ingripa enligt myndighetens beslut, eller ej. Man torde knappast granska myndighetens arbetsmetoder, och det är här som man bör överväga om djurägarens ställning borde stärkas genom någon granskningsfunktion. För mig är det rätt uppenbart att myndigheternas förelägganden ibland är okvalificerade och även utanför vad lagen medger, vilket ju också en del domstolsutslag visar.
En farhåga är att enstaka länsstyrelsetjänstemän kanske grips av ett sådant engagemang för "saken" att man ibland kan agera mera som uppfinningsrika privatdetektiver med utomordentliga befogenheter än som myndigheter som objektivt ska tillämpa lagen, i omsorg om de djurs vars intressen man ska skydda men där djurägarens/medborgarens faktiska rättigheter kan komma i andra hand eller rentav glömmas bort.
Justititeombudsmannen ska för riksdagens och medborgarnas räkning granska Sveriges myndigheter och hur de fullgör sina uppgifter. Jag hoppas att min begäran om detta kommer att villfaras av JO.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djurskyddslagen, länsstyrelserna, jordbruk, lrf, politik, riksdagen, centerpartiet, skåne
Diskussionen är också livlig efter tidningen land lantbruks artikel i frågan.
Se också min JO-anmälan här.
Är det ingen rök utan eld i detta, dvs länsstyrelserna sköter sin svåra uppgift med objektivitet, professionalitet och oväld, eller finns det en risk för att ambitiösa inspektörer så grips av sitt kall att de ibland kan gå för långt?
Det förtjänar att påpekas att grunden för många djurskyddsärenden är anmälningar från privatpersoner, ibland anonyma, där många skäl och rykten kan ligga bakom. Naturligtvis ska länsstyrelsen granska uppgifter som tyder på vanvård av djur, men det är klart att här finns ett stort spektrum där myndigheten kan agera och där den granskning som sker av myndighetens omdöme och arbete främst görs i domstol. Och domstolen granskar i första hand om det finns skäl att på grundval av länsstyrelsens uppgifter ingripa enligt myndighetens beslut, eller ej. Man torde knappast granska myndighetens arbetsmetoder, och det är här som man bör överväga om djurägarens ställning borde stärkas genom någon granskningsfunktion. För mig är det rätt uppenbart att myndigheternas förelägganden ibland är okvalificerade och även utanför vad lagen medger, vilket ju också en del domstolsutslag visar.
En farhåga är att enstaka länsstyrelsetjänstemän kanske grips av ett sådant engagemang för "saken" att man ibland kan agera mera som uppfinningsrika privatdetektiver med utomordentliga befogenheter än som myndigheter som objektivt ska tillämpa lagen, i omsorg om de djurs vars intressen man ska skydda men där djurägarens/medborgarens faktiska rättigheter kan komma i andra hand eller rentav glömmas bort.
Justititeombudsmannen ska för riksdagens och medborgarnas räkning granska Sveriges myndigheter och hur de fullgör sina uppgifter. Jag hoppas att min begäran om detta kommer att villfaras av JO.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djurskyddslagen, länsstyrelserna, jordbruk, lrf, politik, riksdagen, centerpartiet, skåne
fredag, januari 06, 2012
Jag JO-anmäler Länsstyrelsen i Skåne om djurskyddslagen
Jag följer som riksdagsledamot med intresse jordbrukets frågor. Via sociala medier har jag följt lantbrukaren Per-Ola Olsson, Simrishamn, som via facebook och blogg och twitter redovisat sin konflikt och dialog med länsstyrelsen i Skåne vad gäller djuromsorgen om hans nötkreatur.
Jag har fördjupat mig lite i ärendet och förstår att det är komplicerat samt att det ligger en lång tid tillbaka av motsättningar mellan gården och länsstyrelsen.
Länsveterinären har i slutet av förra året med stöd av djurskyddsinspektörernas bedömning beslutat att tvångsomhänderta alla nötkreatur. Till grund för ett sådant omvälvande ingripande ska det enligt djurskyddslagen vara tydligt visat att det är oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt att djuren omhändertas.
Per-Ola Olsson har samma dag som djuren skulle omhändertas - den 2 januari (vilket inte blev av) - haft två mycket erfarna djuromsorgsbedömare ute, varav en veterinär. De bedömer till skillnad från länsstyrelsen att djuren är vid gott hull.
Per-Ola Olsson vädjar till länsstyrelsen att den ska ge andra inspektörer ansvaret för ärendet, eftersom det finns ett ömsesidigt misstroende mellan honom och de inspektörer som varit handläggare så länge, vilket även EU-regler öppnar för som rimligt. Så har dock inte skett.
Jag vill att JO granskar det nu aktuella omhändertagandet och det faktum att länsstyrelsen inte agerat för att tillmötesgå vädjan om nya inspektörer.
Jag vill också att JO övergripande granskar länsstyrelsen i Skånes arbete med att tillämpa djurskyddslagen. Självfallet går djurens bästa i första hand och myndigheterna ska ha en stark ställning i sin tillsyn över detta. Myndigheten och dess tjänstemän måste dock i kraft av sin utomordentligt starka ställning använda sina maktinstrument med gott omdöme, och det kan finnas risk för att enskilda tjänstemän för den goda sakens skull kan agera oproportionerligt kraftfullt och även överreagera mot djurägare som är "uppstudsiga".
Länsstyrelsen i Skåne omges av viss ryktesspridning i denna riktning, och det kan vara bra att JO tar länsstyrelsen i Skåne som exempel för att utröna om den kritik som finns över landet mot att myndigheterna bland agerar alltför kraftfullt i dessa grannlaga frågor äger berättigande eller ej.
Som bakgrundunderlag vill jag hänvisa till min blogg, till en artikel med många kommentarer i Land Lantbruk; samt till Per-Ola Olssons egen blogg under signaturen "Sveriges snyggaste bonde";
Jag är mycket medveten om att detta handlar om svåra och viktiga frågor där djurens bästa går i första rummet och där myndigheterna och deras tjänsteman i allt väsentligt gör ett gott arbete. Även djurägarna har dock rätten att behandlas korrekt, de är i ett starkt underläge och det kan finnas en risk för att de ibland kan hanteras alltför hårt. Tjänstemän ska agera objektivt och efter lagen.
Myndigheterna har ett hårt tryck på sig och vet att man får ingen kritik om man agerar alltför kraftfullt men riskerar stark kritik i de fall när man inte agerat fast man borde gjort det. Konsekvenserna av ett omhändertagande är dramatiska för djurägaren, inte minst ekonomiskt men även socialt.
Det ska väldigt mycket till för att rättsinstanserna ska gå emot länsstyrelserna när de vill tvångsomhänderta djur och djurbesättningar för att djuren far illa. Det bör övervägas om inte djurägarens ställning skulle behöva stärkas av rättssäkerhetsskäl på något lämpligt sätt och även om inte myndigheterna när djur akut behöver få det bättre även kunde förelägga fortsatt djurskötsel under god kontroll i befintliga stallar i avvaktan på att djuren levereras till slakt eller försäljning.
tillägg: Detta fall från Dalarna, där länsstyrelsen fick backa efter ohemula krav utan förankring i gällande lag, belägger de farhågor jag har.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djurskyddslagen, länsstyrelsen, djuromsorg, lrf, jordbruk, politik, riksdagen, centerpartiet
Jag har fördjupat mig lite i ärendet och förstår att det är komplicerat samt att det ligger en lång tid tillbaka av motsättningar mellan gården och länsstyrelsen.
Länsveterinären har i slutet av förra året med stöd av djurskyddsinspektörernas bedömning beslutat att tvångsomhänderta alla nötkreatur. Till grund för ett sådant omvälvande ingripande ska det enligt djurskyddslagen vara tydligt visat att det är oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt att djuren omhändertas.
Per-Ola Olsson har samma dag som djuren skulle omhändertas - den 2 januari (vilket inte blev av) - haft två mycket erfarna djuromsorgsbedömare ute, varav en veterinär. De bedömer till skillnad från länsstyrelsen att djuren är vid gott hull.
Per-Ola Olsson vädjar till länsstyrelsen att den ska ge andra inspektörer ansvaret för ärendet, eftersom det finns ett ömsesidigt misstroende mellan honom och de inspektörer som varit handläggare så länge, vilket även EU-regler öppnar för som rimligt. Så har dock inte skett.
Jag vill att JO granskar det nu aktuella omhändertagandet och det faktum att länsstyrelsen inte agerat för att tillmötesgå vädjan om nya inspektörer.
Jag vill också att JO övergripande granskar länsstyrelsen i Skånes arbete med att tillämpa djurskyddslagen. Självfallet går djurens bästa i första hand och myndigheterna ska ha en stark ställning i sin tillsyn över detta. Myndigheten och dess tjänstemän måste dock i kraft av sin utomordentligt starka ställning använda sina maktinstrument med gott omdöme, och det kan finnas risk för att enskilda tjänstemän för den goda sakens skull kan agera oproportionerligt kraftfullt och även överreagera mot djurägare som är "uppstudsiga".
Länsstyrelsen i Skåne omges av viss ryktesspridning i denna riktning, och det kan vara bra att JO tar länsstyrelsen i Skåne som exempel för att utröna om den kritik som finns över landet mot att myndigheterna bland agerar alltför kraftfullt i dessa grannlaga frågor äger berättigande eller ej.
Som bakgrundunderlag vill jag hänvisa till min blogg, till en artikel med många kommentarer i Land Lantbruk; samt till Per-Ola Olssons egen blogg under signaturen "Sveriges snyggaste bonde";
Jag är mycket medveten om att detta handlar om svåra och viktiga frågor där djurens bästa går i första rummet och där myndigheterna och deras tjänsteman i allt väsentligt gör ett gott arbete. Även djurägarna har dock rätten att behandlas korrekt, de är i ett starkt underläge och det kan finnas en risk för att de ibland kan hanteras alltför hårt. Tjänstemän ska agera objektivt och efter lagen.
Myndigheterna har ett hårt tryck på sig och vet att man får ingen kritik om man agerar alltför kraftfullt men riskerar stark kritik i de fall när man inte agerat fast man borde gjort det. Konsekvenserna av ett omhändertagande är dramatiska för djurägaren, inte minst ekonomiskt men även socialt.
Det ska väldigt mycket till för att rättsinstanserna ska gå emot länsstyrelserna när de vill tvångsomhänderta djur och djurbesättningar för att djuren far illa. Det bör övervägas om inte djurägarens ställning skulle behöva stärkas av rättssäkerhetsskäl på något lämpligt sätt och även om inte myndigheterna när djur akut behöver få det bättre även kunde förelägga fortsatt djurskötsel under god kontroll i befintliga stallar i avvaktan på att djuren levereras till slakt eller försäljning.
tillägg: Detta fall från Dalarna, där länsstyrelsen fick backa efter ohemula krav utan förankring i gällande lag, belägger de farhågor jag har.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskydd, djurskyddslagen, länsstyrelsen, djuromsorg, lrf, jordbruk, politik, riksdagen, centerpartiet
onsdag, januari 04, 2012
Om bloggen (Ett militärt) Alliansfritt Sverige
Jag skrev i höstas några små ord om vikten av att vara varsam med orden, och kritiserade bloggnamnet "Alliansfritt Sverige". Jag fick en del kritik från bloggen själv, och från andra, men stod fast i följande inlägg.
"Alliansfritt Sverige" uppmärksammar återigen mitt förslag i en liten årskawalkad.
Det visar sig att namnet helt anspelar på Sveriges militära alliansfrihet:
"Centerpartiets riksdagsledamot Staffan Danielsson krävde att vi skulle byta namn eftersom han tycket att Alliansfritt Sverige anspelade på terrorism och mord på meningsmotståndare. Danielsson som är Centerpartiets försvarspolitiska talesperson missade helt att namnet anspelar på Sveriges militära alliansfrihet. Det var första och gissningsvis enda gången vi jämförts med självmordsbombare."
Jamen, i så fall har jag inga problem med det! Men varför skriver ni då så lite om den och så mycket om en annan allians?
Läs även andra bloggares åsikter om "alliansfritt Sverige", alliansfrihet, alliansen, politik, centerpartiet
"Alliansfritt Sverige" uppmärksammar återigen mitt förslag i en liten årskawalkad.
Det visar sig att namnet helt anspelar på Sveriges militära alliansfrihet:
"Centerpartiets riksdagsledamot Staffan Danielsson krävde att vi skulle byta namn eftersom han tycket att Alliansfritt Sverige anspelade på terrorism och mord på meningsmotståndare. Danielsson som är Centerpartiets försvarspolitiska talesperson missade helt att namnet anspelar på Sveriges militära alliansfrihet. Det var första och gissningsvis enda gången vi jämförts med självmordsbombare."
Jamen, i så fall har jag inga problem med det! Men varför skriver ni då så lite om den och så mycket om en annan allians?
Läs även andra bloggares åsikter om "alliansfritt Sverige", alliansfrihet, alliansen, politik, centerpartiet
måndag, januari 02, 2012
Ska Per-Olas kor tvångsomhändertas?
Jag ska skriva rakt upp och ner om ett möjligt rättsövergrepp av Länsstyrelsen i Skåne mot en lantbrukare.
Det handlar om en ung lantbrukare med en lite sliten gård som ska upprustas. Han har haft mjölkproduktion men nyligen slutat med det och har nu nötkreatur för köttproduktion.
Länsstyrelsen har sedan något decennium haft ögonen på gården, och har vid flera tillfällen med stöd av djurskyddslagen velat tvångsomhänderta alla djuren för att de far illa. Hösten 2010 beslutade länsveterinären/länsstyrelsen om att omhänderta djuren, men Per-Ola överklagade till länsrätten som upphävde beslutet.
I somras övervägde man omhändertagande igen och för någon vecka sedan fattades ett nytt beslut om detta. Idag var tre poliser och tre som skulle ta med djuren ute på gården för att verkställa beslutet. Så skedde inte, men de torde återkomma inom kort.
Varför skriver jag om detta, då? Det här är väl glasklart, staten/myndigheten har rätt och lantbrukare Per-Ola vanvårdar djuren som alltså bör omhändertas. Ett omhändertagande är förenat med stora kostnader och drabbar djurägaren hårt.
Självklart ska djurskyddslagen trygga djurens rätt till att ha det bra, och självklart ska myndigheterna gripa in om djuren far illa. Men myndigheten är väldigt stor och stark och lantbrukaren är väldigt liten och i underläge i dessa fall. Min bedömningen är att en del länstyrelser ibland agerar alltför okänsligt och kraftfullt i en del fall, dvs de omhändertar trots att djuren har det tillräckligt bra och det borde gått att hitta andra vägar för dialog och lösning.
Länsstyrelsen vet att agerar de för kraftfullt får de ingen kritik annat än av den berörda företagaren, men agerar de för lössläppt blir kritiken massiv från "alla". Trycket på berörda tjänstemän är alltså stort, deras uppgifter är svåra, de har inte alltid den bästa egna erfarenheten och regelverken är ofta mer mm än helhetsinriktade. Deras maktbefogenheter är utomordentligt stora och ingriper de när "djur far illa" vill de se resultat och kan därför frestas att tolka verkligheten mer negativt än positivt.
Ofta är både LRF och andra alltför - tycker jag - försiktiga i att ge sina medlemmar stöd i även de fall där länsstyrelsens beslut kan ifrågasättas, eftersom dessa frågor är så känsliga. Dessa frågor behöver därför diskuteras och förändringar ske, och då är det bra att lyfta fram tydliga fall som visar på detta.
Per-Olas dialog med myndigheten har alltså gått i stå, han har har respekt för länsstyrelsens roll men vädjar till den att ersätta nuvarande tjänstemän som handlägger hans ärende med någon annan, eftersom det har låst sig mellan de nuvarande och honom. Länsstyrelsen villfar inte hans begäran, trots att konflikten mellan tjänstemän och lantbruk har djupa rötter, och trots att EU-regler manar staten till att villfara en sådan begäran om det blivit stora motsättningar.
Per-Ola gillar att diskutera och formulerar sig väl, och jag har de senaste månaderna följt hans bild av konflikten med länsstyrelsen på hans blogg där han kallar sig "Sveriges snyggaste bonde". ((Huruvida detta ökar hans trovärdighet eller ej låter jag vara osagt..:). Han finns också på facebook under samma signatur, liksom på twitter.
Jag har inte talat med länsstyrelsen men inser att deras bild är att djuren far illa och måste omhändertas. Per-Olas bild är att djuren har det bra.
Idag när djuren skulle omhändertas hade Per-Ola bett Kerstin Fredlund, med lång bakgrund i Skånemejerier som medlemschef och som idag bedriver husdjursrådgivning, att att komma och bedöma djurens tillstånd. Han hade också lyckats få veterinär Per Michanek (med dokumenterad bakgrund på SLU mm.) att komma dit just idag.
Jag har pratat med både, och även med förra ordföranden för Sveriges Grisproducenter Annika Bergman, medlem i LRFs riksstyrelse.
Kerstin Fredlund och Per Michanek är samstämmiga i sina utlåtanden. Djuren är vid gott hull och har en tillräckligt bra djuromsorg. De anser inte att det finns grund för att omhänderta dem, i så fall skulle väldigt många djurbesättningar i Sverige leva farligt. (Och Sverige ligger som vi vet, i världstäten i dessa frågor).
Per-Ola har en gång JO-anmält länsstyrelsen för dess handläggning och JO gav uttryck för visst klander.
Jag avser att nu be JO om att åter granska Länsstyrelsens i Skånes handläggning av dels det nu aktuella beslutet om omhändertagande, dels det faktum att de inte tillmötesgått lantbrukarens vädjan om att lösa upp den långvariga konflikten genom att låta nya tjänstemän ta över ärendet.
Värt att notera är också Statskontorets kritik nyligen mot Jordbruksverket och för att inte ge länsstyrelserna tillräcklig vägledning om hur djurskyddslagen praktiskt ska tillämpas för enhetligt över landet.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskyddslagen, djurförbud, djurskydd, lrf, länsstyrelsen, skåne, lantbruk, jordbruk, politik, centerpartiet
Det handlar om en ung lantbrukare med en lite sliten gård som ska upprustas. Han har haft mjölkproduktion men nyligen slutat med det och har nu nötkreatur för köttproduktion.
Länsstyrelsen har sedan något decennium haft ögonen på gården, och har vid flera tillfällen med stöd av djurskyddslagen velat tvångsomhänderta alla djuren för att de far illa. Hösten 2010 beslutade länsveterinären/länsstyrelsen om att omhänderta djuren, men Per-Ola överklagade till länsrätten som upphävde beslutet.
I somras övervägde man omhändertagande igen och för någon vecka sedan fattades ett nytt beslut om detta. Idag var tre poliser och tre som skulle ta med djuren ute på gården för att verkställa beslutet. Så skedde inte, men de torde återkomma inom kort.
Varför skriver jag om detta, då? Det här är väl glasklart, staten/myndigheten har rätt och lantbrukare Per-Ola vanvårdar djuren som alltså bör omhändertas. Ett omhändertagande är förenat med stora kostnader och drabbar djurägaren hårt.
Självklart ska djurskyddslagen trygga djurens rätt till att ha det bra, och självklart ska myndigheterna gripa in om djuren far illa. Men myndigheten är väldigt stor och stark och lantbrukaren är väldigt liten och i underläge i dessa fall. Min bedömningen är att en del länstyrelser ibland agerar alltför okänsligt och kraftfullt i en del fall, dvs de omhändertar trots att djuren har det tillräckligt bra och det borde gått att hitta andra vägar för dialog och lösning.
Länsstyrelsen vet att agerar de för kraftfullt får de ingen kritik annat än av den berörda företagaren, men agerar de för lössläppt blir kritiken massiv från "alla". Trycket på berörda tjänstemän är alltså stort, deras uppgifter är svåra, de har inte alltid den bästa egna erfarenheten och regelverken är ofta mer mm än helhetsinriktade. Deras maktbefogenheter är utomordentligt stora och ingriper de när "djur far illa" vill de se resultat och kan därför frestas att tolka verkligheten mer negativt än positivt.
Ofta är både LRF och andra alltför - tycker jag - försiktiga i att ge sina medlemmar stöd i även de fall där länsstyrelsens beslut kan ifrågasättas, eftersom dessa frågor är så känsliga. Dessa frågor behöver därför diskuteras och förändringar ske, och då är det bra att lyfta fram tydliga fall som visar på detta.
Per-Olas dialog med myndigheten har alltså gått i stå, han har har respekt för länsstyrelsens roll men vädjar till den att ersätta nuvarande tjänstemän som handlägger hans ärende med någon annan, eftersom det har låst sig mellan de nuvarande och honom. Länsstyrelsen villfar inte hans begäran, trots att konflikten mellan tjänstemän och lantbruk har djupa rötter, och trots att EU-regler manar staten till att villfara en sådan begäran om det blivit stora motsättningar.
Per-Ola gillar att diskutera och formulerar sig väl, och jag har de senaste månaderna följt hans bild av konflikten med länsstyrelsen på hans blogg där han kallar sig "Sveriges snyggaste bonde". ((Huruvida detta ökar hans trovärdighet eller ej låter jag vara osagt..:). Han finns också på facebook under samma signatur, liksom på twitter.
Jag har inte talat med länsstyrelsen men inser att deras bild är att djuren far illa och måste omhändertas. Per-Olas bild är att djuren har det bra.
Idag när djuren skulle omhändertas hade Per-Ola bett Kerstin Fredlund, med lång bakgrund i Skånemejerier som medlemschef och som idag bedriver husdjursrådgivning, att att komma och bedöma djurens tillstånd. Han hade också lyckats få veterinär Per Michanek (med dokumenterad bakgrund på SLU mm.) att komma dit just idag.
Jag har pratat med både, och även med förra ordföranden för Sveriges Grisproducenter Annika Bergman, medlem i LRFs riksstyrelse.
Kerstin Fredlund och Per Michanek är samstämmiga i sina utlåtanden. Djuren är vid gott hull och har en tillräckligt bra djuromsorg. De anser inte att det finns grund för att omhänderta dem, i så fall skulle väldigt många djurbesättningar i Sverige leva farligt. (Och Sverige ligger som vi vet, i världstäten i dessa frågor).
Per-Ola har en gång JO-anmält länsstyrelsen för dess handläggning och JO gav uttryck för visst klander.
Jag avser att nu be JO om att åter granska Länsstyrelsens i Skånes handläggning av dels det nu aktuella beslutet om omhändertagande, dels det faktum att de inte tillmötesgått lantbrukarens vädjan om att lösa upp den långvariga konflikten genom att låta nya tjänstemän ta över ärendet.
Värt att notera är också Statskontorets kritik nyligen mot Jordbruksverket och för att inte ge länsstyrelserna tillräcklig vägledning om hur djurskyddslagen praktiskt ska tillämpas för enhetligt över landet.
Läs även andra bloggares åsikter om djurskyddslagen, djurförbud, djurskydd, lrf, länsstyrelsen, skåne, lantbruk, jordbruk, politik, centerpartiet
Etiketter:
diverse,
etik och moral,
jordbruk,
lrf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)