Här i Rom är det 35 grader varmt..FAOs huvudkontor ligger precis intill urgamla Rom med god utsikt över t ex Colosseum från takrestauranten.
FAO är FNs fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor. De allra flesta FN-länder är med, 192 stycken.
FAOs vision är en värld fri från hunger och undernäring. Utmärkt! Men målet är tyvärr långt bort, 925 miljoner människor hungrar i världen och matproduktionen behöver fördubblas under detta sekel.
Utmaningen är störst i Afrika. Afrika har 60 procent av världens odlingsbara mark men är nettoimportör av livsmedel och trots FAOs existens och stora biståndsinsatser inte minst från Sverige är matproduktionen låg och har bara ökar rätt marginellt de senaste 50 åren.
49 länder ingår i FAOs styrande Råd.., och vartannat år hålls denna Konferens. Just nu talar de flesta av medlemsländernas jordbruksministrar i femminuterinlägg späckade med höga ambitioner och trendriktiga ord som livsmedelssäkerhet, klimat, women och gender, strategier osv. De allra flesta tackar också avgående GD Jacques Diouf, Senegal, som suttit i 18...år. Nu är mandatperioden minskat till max 2 x 4 år, och en brasiliansk agronom vann knappt över en spansk f.d utrikesminister med 92-88 i kampen om att bli ny GD. Han gratuleras regelmässigt.
FAOs organisation är präglad av byråkrati och kontroll och är i desperat behov av en kulturförändring. Därför genomförs nu en stor och nödvändig organisationsförändring. Vi får se hur drivande i denna som den nye GD kommer att bli.
Sverige är ju här som på andra FN-områden en ekonomisk stormakt genom vårt stora utvecklingsbistånd. Den svenska delegationen här leds av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som ska tala imorgon. I övrigt ingår ledande tjänstemän från Landsbygdsdepartementet, stationerade i Stockholm och här i Rom, några riksdagsledamöter med flera.
Sverige är ett drivande land i FN, så även på detta område. SIDA är vår stora biståndsmyndighet, som dock satsar märkligt små resurser på att mätta världen, bara några procent av sin budget tror jag. (Ska kolla och återkomma).
Jag anser ju också - i t ex motioner, artiklar och interpellationsdebatter - att Sveriges och världens bistånd till Afrika i hög grad har misslyckats eftersom matproduktionen är märkligt låg trots väldiga insatser. Nyckeln är att ge Afrikas bönder förutsättningar till lönsamhet och investeringar genom att de högre världsmarknadspriserna inte tas ifrån dem genom inhemska monopol och inrikespolitiska åtgärder som håller jordbruket tillbaka. Detta borde Sverige och SIDA ge mycket högre prioritet i sina kontaker med sina biståndsländer och i internationella sammanhang.
Läs även andra bloggares åsikter om fao, sida, afrika, hunger, bistånd, jordbruk, mat, politik, centerpartiet, lrf, alliansen
tisdag, juni 28, 2011
söndag, juni 26, 2011
FAO, Rom och världens livsmedelsförsörjning
Som ny suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet blir det en rivstart genom att tillsammans med Kew Nordqvist (MP) ingå de regeringens delegation till FNs jordbruksorgans FAOs konferens, ledd av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Det ska bli givande att under en vecka få en bild över världens mycket stora utmaningar vad gäller jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning.
Jag är ju ledamot i försvarsutskottet, och att säkerställa landets matförsörjning är en viktig grundbult i försvaret. Därför är det rätt alarmerande att Sveriges självförsörjningsgrad med mat på bara några decennier sjunkit ner mot 50 procent, i nivå med importlandet Norge och bland de lägsta i Europa.
Jag har varit med och initierat viktiga motioner till höstens centerstämma, med förslag om att utreda Sveriges livsmedelsförsörjning, sätta upp nya moderna mål för jordbruksproduktionen, stärka den offentliga upphandlingen av mat producerad med god djur- och miljöomsorg, anpassa Sveriges skatter till omvärldens med mera.
Utmaningen för världens bönder är att under första hälften av 2000-talet nära fördubbla matproduktionen, så att inte svälten i världen ska öka. FNs förre generalsekreterare Kofi Annan har uttryckt en djup oro för situationen, och även FAO ger uttryck för detsamma.
Jag återkommer med några rapporter från FAO och Rom under veckan!
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, fao, lrf, politik, centerpartiet
Det ska bli givande att under en vecka få en bild över världens mycket stora utmaningar vad gäller jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning.
Jag är ju ledamot i försvarsutskottet, och att säkerställa landets matförsörjning är en viktig grundbult i försvaret. Därför är det rätt alarmerande att Sveriges självförsörjningsgrad med mat på bara några decennier sjunkit ner mot 50 procent, i nivå med importlandet Norge och bland de lägsta i Europa.
Jag har varit med och initierat viktiga motioner till höstens centerstämma, med förslag om att utreda Sveriges livsmedelsförsörjning, sätta upp nya moderna mål för jordbruksproduktionen, stärka den offentliga upphandlingen av mat producerad med god djur- och miljöomsorg, anpassa Sveriges skatter till omvärldens med mera.
Utmaningen för världens bönder är att under första hälften av 2000-talet nära fördubbla matproduktionen, så att inte svälten i världen ska öka. FNs förre generalsekreterare Kofi Annan har uttryckt en djup oro för situationen, och även FAO ger uttryck för detsamma.
Jag återkommer med några rapporter från FAO och Rom under veckan!
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, fao, lrf, politik, centerpartiet
torsdag, juni 23, 2011
Invald i Miljö- och jordbruksutskottet
Mitt huvudansvar i riksdagen för Centerpartiet är ju Försvarspolitiken. Jag är därtill ersättare i Utrikesutskottet, eftersom försvars- och utrikesfrågorna ofta är nära sammankopplade (Afghanistan, Libyen, EU och Nato, omvärldsanalyser, Ryssland osv.
Mycket intressanta områden med egentligen hela världen som arbetsfält. Samarbetet med vår erfarna, engagerade och mycket kunniga Kerstin Lundgren i Utrikesutskottet är utmärkt.
Sedan årsskiftet har jag också på initiativ av Per Åsling (C-ledamot i MjoU) börjat att följa fiske- och fiskerifrågor. Det är ett viktigt område inom Miljö- och jordbruksutskottet. Min bakgrund och intresse är ju starkt kopplade till gröna näringar, hållbarhet och landsbygdsutveckling och det har varit mycket intressant att "lämna landbacken" och sätta mig in i verkligheten för de kunniga och hårt arbetande företagare som under strängt reglerade förhållanden arbetar med att fiska. Hav och sjöar är ju en enorm naturresurs men inte oändlig. Fisket är mycket omfattande och omgärdas av mycket regleringar för att utfiskning ska förhindras.
Sedan någon vecka är jag nu invald som ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet för att främst bevaka fiskefrågor. Det ska bli mycket intressant, liksom även möjligheten att lite närmare kunna följa även jordbrukets frågor som ju alltid engagerat mig.
Både jordbruk och fiske ska ju bedrivas uthålligt och med stor respekt för kretslopp och miljö. Det är ofrånkomligt att samhället sätter de ramar inom vilka förvaltningen av både åkrar och vatten ska ske, men det gäller också att ge jordbrukare och fiskare så mycket frihet under ansvar som möjligt för att bedriva sin mycket viktiga verksamhet.
Läs även andra bloggares åsikter om fiske, fiskare, jordbruk, politik, riksdagen, östergötland, centerpartiet, lrf
Mycket intressanta områden med egentligen hela världen som arbetsfält. Samarbetet med vår erfarna, engagerade och mycket kunniga Kerstin Lundgren i Utrikesutskottet är utmärkt.
Sedan årsskiftet har jag också på initiativ av Per Åsling (C-ledamot i MjoU) börjat att följa fiske- och fiskerifrågor. Det är ett viktigt område inom Miljö- och jordbruksutskottet. Min bakgrund och intresse är ju starkt kopplade till gröna näringar, hållbarhet och landsbygdsutveckling och det har varit mycket intressant att "lämna landbacken" och sätta mig in i verkligheten för de kunniga och hårt arbetande företagare som under strängt reglerade förhållanden arbetar med att fiska. Hav och sjöar är ju en enorm naturresurs men inte oändlig. Fisket är mycket omfattande och omgärdas av mycket regleringar för att utfiskning ska förhindras.
Sedan någon vecka är jag nu invald som ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet för att främst bevaka fiskefrågor. Det ska bli mycket intressant, liksom även möjligheten att lite närmare kunna följa även jordbrukets frågor som ju alltid engagerat mig.
Både jordbruk och fiske ska ju bedrivas uthålligt och med stor respekt för kretslopp och miljö. Det är ofrånkomligt att samhället sätter de ramar inom vilka förvaltningen av både åkrar och vatten ska ske, men det gäller också att ge jordbrukare och fiskare så mycket frihet under ansvar som möjligt för att bedriva sin mycket viktiga verksamhet.
Läs även andra bloggares åsikter om fiske, fiskare, jordbruk, politik, riksdagen, östergötland, centerpartiet, lrf
Etiketter:
fiske,
jordbruk,
lrf,
personligt,
riksdagen,
östergötland
fredag, juni 17, 2011
Maud Olofssons storhet! Annie!
Det kan vara så att Maud Olofsson idag meddelar att hon tänker avgå som partiledare för Centerpartíet.
Det visar i så fall på hennes storhet som en av de starkaste av Centerpartiets inte så många partiordförande genom tiderna!
Maud Olofsson är en stark politisk ledare med mycket skinn på näsan, och med en tydlig riktning för det hon driver och vill genomföra.
Hon har haft kraften att lansera både sin och Centerpartiets Dröm för Sverige, hon har lett arbetet med att lyfta fram partiets socialliberala rötter och hon har som den avgörande drivkraften bakom Allians för Sverige ett stort ansvar för att Sverige sedan 2006 leds av en borgerlig regering.
Maud Olofsson har gjort en enorm politisk insats under mer än ett decennium i en omvälvande tid för Sverige.
Hon kommer säkert att välja en lämplig tid för att lämna över stafettpinnen till någon annan. Är det idag så understryker det ytterligare hennes storhet som politisk ledare, att ha styrkan att kunna välja en väl avvägd tid för att "abdikera".
Sanna Rayman i SvD summerar Mauds gärning på ett bra sätt.
Centerpartiet är dessutom i den lyckliga situationen att flera kraftfulla blommor blommar i Centerpartiets toppskikt som tänkbara efterträdare. Lena Ek och Andreas Carlgren skulle både bli utmärkta partiledare, t ex.
Jag tror dock att marknaden för lite yngre alternativ är starkare, och t ex Anna-Karin Hatt skulle bli en alldeles utmärkt partiledare.
Det skulle också den erfarna men unga Annie Johansson, som är en lysande talang. Det är nu som Centerpartiet har chansen att använda Annie helt och fullt!
Om Maud idag väljer att meddela sin avgång tror jag att Annie har stora chanser att bli ny Centerledare. Om hon själv vill ta på sig detta oerhört krävande uppdrag, vill säga!
Läs även andra bloggares åsikter om maud olofsson, annie johansson, centerpartiet, politik,
Det visar i så fall på hennes storhet som en av de starkaste av Centerpartiets inte så många partiordförande genom tiderna!
Maud Olofsson är en stark politisk ledare med mycket skinn på näsan, och med en tydlig riktning för det hon driver och vill genomföra.
Hon har haft kraften att lansera både sin och Centerpartiets Dröm för Sverige, hon har lett arbetet med att lyfta fram partiets socialliberala rötter och hon har som den avgörande drivkraften bakom Allians för Sverige ett stort ansvar för att Sverige sedan 2006 leds av en borgerlig regering.
Maud Olofsson har gjort en enorm politisk insats under mer än ett decennium i en omvälvande tid för Sverige.
Hon kommer säkert att välja en lämplig tid för att lämna över stafettpinnen till någon annan. Är det idag så understryker det ytterligare hennes storhet som politisk ledare, att ha styrkan att kunna välja en väl avvägd tid för att "abdikera".
Sanna Rayman i SvD summerar Mauds gärning på ett bra sätt.
Centerpartiet är dessutom i den lyckliga situationen att flera kraftfulla blommor blommar i Centerpartiets toppskikt som tänkbara efterträdare. Lena Ek och Andreas Carlgren skulle både bli utmärkta partiledare, t ex.
Jag tror dock att marknaden för lite yngre alternativ är starkare, och t ex Anna-Karin Hatt skulle bli en alldeles utmärkt partiledare.
Det skulle också den erfarna men unga Annie Johansson, som är en lysande talang. Det är nu som Centerpartiet har chansen att använda Annie helt och fullt!
Om Maud idag väljer att meddela sin avgång tror jag att Annie har stora chanser att bli ny Centerledare. Om hon själv vill ta på sig detta oerhört krävande uppdrag, vill säga!
Läs även andra bloggares åsikter om maud olofsson, annie johansson, centerpartiet, politik,
tisdag, juni 14, 2011
S och SD går ihop - S bryter sitt löfte igen och igen
Socialdemokraterna skulle aldrig någonsin medverka till att ge Sverigedemokraterna något som helst politiskt inflytande. Aldrig, Aldrig någonsin.
Nu hurrar socialdemokraterna varje gång som de med Sverigedemokraternas stöd vinner över alliansen i en votering.
Ylva Johansson tog med sig en Sverigedemokrat in till s för överläggning innan Patrik Björck snabbt lyfta ut honom. Att S försöker lägga sina förslag så att SD nappar, att de lyssnar på deras signaler och att de säkert talas vid någon gång, är uppenbart.
Därmed medverkar de aktivt till att ge Sverigedemokraterna ett avgörande politiskt inflytande, något som Socialdemokraterna aldrig, aldrig, aldrig skulle göra. Det är ett stort politiskt svek.
S hävdar nu att de bara lägger egna förslag och inte kan rå för att SD röstar på dem. Det borde S och Mona Sahlin ha tänkt på innan man gjorde sina kategoriska utfästelser. Löftet var kategoriskt, och nu bryter man mot det regelbundet när man med glädje låter SDs stöd avgöra att de klart mindre S+V+MP kan besegra alliansen.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, sverigedemokraterna, svek, politik, vallöfte, centerpartiet
Nu hurrar socialdemokraterna varje gång som de med Sverigedemokraternas stöd vinner över alliansen i en votering.
Ylva Johansson tog med sig en Sverigedemokrat in till s för överläggning innan Patrik Björck snabbt lyfta ut honom. Att S försöker lägga sina förslag så att SD nappar, att de lyssnar på deras signaler och att de säkert talas vid någon gång, är uppenbart.
Därmed medverkar de aktivt till att ge Sverigedemokraterna ett avgörande politiskt inflytande, något som Socialdemokraterna aldrig, aldrig, aldrig skulle göra. Det är ett stort politiskt svek.
S hävdar nu att de bara lägger egna förslag och inte kan rå för att SD röstar på dem. Det borde S och Mona Sahlin ha tänkt på innan man gjorde sina kategoriska utfästelser. Löftet var kategoriskt, och nu bryter man mot det regelbundet när man med glädje låter SDs stöd avgöra att de klart mindre S+V+MP kan besegra alliansen.
Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, sverigedemokraterna, svek, politik, vallöfte, centerpartiet
torsdag, juni 09, 2011
Arla + Milko är säkert Rätt!
Svenska Arla - den största mejeriföreningen i Sverige - gick för tiotalet år sedan ihop med danska MD-foods. Detta ifrågasattes naturligtvis av många, men jag är övertygad om att gjorde rätt. Istället för att konkurrera med varandra etablerade man en marknadsledande aktör i både Danmark och Sverige med styrka att matcha handelns behov i storstäder och i export över europa och världen.
Svenska Arla och Gefleortens mejeriförening ville fusionera för ca 15 år sedan, men förhindrades av Konkurrensverket. Ett märkligt beslut, tycker jag fortfarande. Inte minst tack vare Arlas ömsinthet, skulle jag tro, har Gefleortens kunna inrikta sig på lönsamma segment (främst dryckesmjölk)och skära russinen ur kakan, så man har hittills klarat sig bra.
Milko bildades genom samgående av flera mejeriföreningar och finns från Värmland och till mellersta Norrland. Man har stora avstånd och har haft för många mejerianläggningar.
Enligt min mening skulle man för länga sedan ha fusionerat med Arla eller norrut. Istället har man agerat passivt och kramat sin otidsenliga anläggningsstruktur (ofta under medlemstryck). Styrelserna torde nog ha insett det uppenbara men har inte haft kraften, eller möjligen viljan, att övertyga medlemmarna om vad verkligheten kräver.
Istället har företaget successivt fösvagats och nu är läget akut, man blöder likt Grekland, vars förtroendevalda inte heller har haft kraften att leda landet rätt.
Jag skulle tro att det som nu föreslås är det bästa, och kanske enda (?) alternativet för Milkos medlemmar, och jag hoppas att det också är bra för Arla och deras medlemmar.
Skånemejerier har lyckats väl med att utveckla produkter som Proviva mm, men har agerat riskfyllt den senaste tiden. Man har en mycket starkare marknads- och struktursituation än Milko men borde noga analysera Milkos utveckling och färdväg.
Läs även andra bloggares åsikter om arla, milko, skånemejerier, lrf, lantbruk, mjölk, politik, centerpartiet
Svenska Arla och Gefleortens mejeriförening ville fusionera för ca 15 år sedan, men förhindrades av Konkurrensverket. Ett märkligt beslut, tycker jag fortfarande. Inte minst tack vare Arlas ömsinthet, skulle jag tro, har Gefleortens kunna inrikta sig på lönsamma segment (främst dryckesmjölk)och skära russinen ur kakan, så man har hittills klarat sig bra.
Milko bildades genom samgående av flera mejeriföreningar och finns från Värmland och till mellersta Norrland. Man har stora avstånd och har haft för många mejerianläggningar.
Enligt min mening skulle man för länga sedan ha fusionerat med Arla eller norrut. Istället har man agerat passivt och kramat sin otidsenliga anläggningsstruktur (ofta under medlemstryck). Styrelserna torde nog ha insett det uppenbara men har inte haft kraften, eller möjligen viljan, att övertyga medlemmarna om vad verkligheten kräver.
Istället har företaget successivt fösvagats och nu är läget akut, man blöder likt Grekland, vars förtroendevalda inte heller har haft kraften att leda landet rätt.
Jag skulle tro att det som nu föreslås är det bästa, och kanske enda (?) alternativet för Milkos medlemmar, och jag hoppas att det också är bra för Arla och deras medlemmar.
Skånemejerier har lyckats väl med att utveckla produkter som Proviva mm, men har agerat riskfyllt den senaste tiden. Man har en mycket starkare marknads- och struktursituation än Milko men borde noga analysera Milkos utveckling och färdväg.
Läs även andra bloggares åsikter om arla, milko, skånemejerier, lrf, lantbruk, mjölk, politik, centerpartiet
onsdag, juni 08, 2011
Fortsatt svensk fredsinsats i Libyen - Bra!
Jag tänker här vara statsman, först, och något s-kritisk, i slutet..!
Det är för väl att en bred majoritet i riksdagen - alliansen, S och MP - kommer att stödja en fortsatt svensk fredsinsats i Libyen.
Det är bra att den efterfrågade svenska flygspaningen - i världsklass! - fortsätter med 4 plan och ett i reserv.
Det är alldeles utmärkt att spaningen byter fokus från objekt kopplade till flyg och luftvärn mm och till alla markmål som hotar och attackerar civilbefolkningen, t ex stridsvagnar och stalinorglar. Dagens restriktion med starkt fokus på spaning mot flygkopplade objekt har fått märkliga effekter när andra hot mot civilbefolkningen upptäcks men inte får rapporteras..
Naturligtvis måste också de civila insatserna för att hjälpa de oerhört hårt av strider och livsmedelsbrist drabbade människorna öka så fort det blir möjligt att förmedla bistånd vartefter striderna upphör.
Det är heller inget kontroversiellt med att Sverige även bistår med en del soldater som kan vara en resurs vid äntring av fartyg som misstänks smuggla vapen, tvärtom.
Så några försiktigt kritiska meningar mot det före detta statsbärande partiets agerande..
Det är mycket svårbegripligt, när vi nu ser resultatet av hur Sverige kommer att fortsätta sina insatser i den Natoledda fredsinsatsen i Libyen, att förstå det höga tonläget från S under någon månad.
Det är gåtfullt att förstå de kategoriska uttalandena mot fortsatt svensk flygspaning, just det som Nato främst efterfrågar.
För att komma ur sina låsta positioner radade man upp några självklarheter; att Sverige bör öka stt civila bistånd så snart detta är möjligt och överväga även andra insatser som Nato efterfrågar. Man ville ta patent på detta, och har polemiskt hävdat att om inte S hade drivit detta så hade regeringen inte själv öppnat för det.
Regeringens inställning är ju just att lyssna på vad som efterfrågas och bidra med det som Sverige kan åstadkomma, S slår in vidöppna dörrar.
Men OK, underlättar det för de tre musketörerna Juholt, Ahlin och Hultqvist att komma ur sin låsta position så låt gå.
S försöker också att blanda bort korten genom att nu hävda att det var just flygspaningen mot Gaddafis flyg man vill sätta punkt för, inte alls att ta hem stridsflygplanen. Inga fler kommentarer om det..
Jag ska vara hygglig och inte alls kommentera Juholt motiv för att Sverige inte skulle spana mot eller ingripa mot markmål som attackerar civilbefolkningen, eftersom det skulle kunna drabba Gaddafis "drogade barnsoldater"...
(Gaddafis trupper är tydligen nu i färd med en massiv offensiv mot Misrata och dess civilbefolkning...)
Så här allvarliga och viktiga frågor som när Sverige skickar ut soldater i internationella fredsinsatser borde avgöras i dialog mellan partierna utan de övertoner och den löpsedelsdebatt som S drivit fram. Man har kommit i rampljuset som man säkert ville, låt vara att det också slagit tillbaka. Och man har säkert lyckats att visa på att regeringen är en minoritetsregering (låt vara stark sådan) som dessutom vill ha breda lösningar i dessa viktiga frågor.
Inför kommande beslut om fortsatta fredsinsatser i Libyen (eller i Sudan eller i syrien..)hoppas jag på ett lugnare tonläge och ett större statsmannaskap från framförallt det största oppositionspartiet.
DN,Aftonbladet(Melin)
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gadaffi, politik, försvar, jas gripen, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, håkan juholt,
Det är för väl att en bred majoritet i riksdagen - alliansen, S och MP - kommer att stödja en fortsatt svensk fredsinsats i Libyen.
Det är bra att den efterfrågade svenska flygspaningen - i världsklass! - fortsätter med 4 plan och ett i reserv.
Det är alldeles utmärkt att spaningen byter fokus från objekt kopplade till flyg och luftvärn mm och till alla markmål som hotar och attackerar civilbefolkningen, t ex stridsvagnar och stalinorglar. Dagens restriktion med starkt fokus på spaning mot flygkopplade objekt har fått märkliga effekter när andra hot mot civilbefolkningen upptäcks men inte får rapporteras..
Naturligtvis måste också de civila insatserna för att hjälpa de oerhört hårt av strider och livsmedelsbrist drabbade människorna öka så fort det blir möjligt att förmedla bistånd vartefter striderna upphör.
Det är heller inget kontroversiellt med att Sverige även bistår med en del soldater som kan vara en resurs vid äntring av fartyg som misstänks smuggla vapen, tvärtom.
Så några försiktigt kritiska meningar mot det före detta statsbärande partiets agerande..
Det är mycket svårbegripligt, när vi nu ser resultatet av hur Sverige kommer att fortsätta sina insatser i den Natoledda fredsinsatsen i Libyen, att förstå det höga tonläget från S under någon månad.
Det är gåtfullt att förstå de kategoriska uttalandena mot fortsatt svensk flygspaning, just det som Nato främst efterfrågar.
För att komma ur sina låsta positioner radade man upp några självklarheter; att Sverige bör öka stt civila bistånd så snart detta är möjligt och överväga även andra insatser som Nato efterfrågar. Man ville ta patent på detta, och har polemiskt hävdat att om inte S hade drivit detta så hade regeringen inte själv öppnat för det.
Regeringens inställning är ju just att lyssna på vad som efterfrågas och bidra med det som Sverige kan åstadkomma, S slår in vidöppna dörrar.
Men OK, underlättar det för de tre musketörerna Juholt, Ahlin och Hultqvist att komma ur sin låsta position så låt gå.
S försöker också att blanda bort korten genom att nu hävda att det var just flygspaningen mot Gaddafis flyg man vill sätta punkt för, inte alls att ta hem stridsflygplanen. Inga fler kommentarer om det..
Jag ska vara hygglig och inte alls kommentera Juholt motiv för att Sverige inte skulle spana mot eller ingripa mot markmål som attackerar civilbefolkningen, eftersom det skulle kunna drabba Gaddafis "drogade barnsoldater"...
(Gaddafis trupper är tydligen nu i färd med en massiv offensiv mot Misrata och dess civilbefolkning...)
Så här allvarliga och viktiga frågor som när Sverige skickar ut soldater i internationella fredsinsatser borde avgöras i dialog mellan partierna utan de övertoner och den löpsedelsdebatt som S drivit fram. Man har kommit i rampljuset som man säkert ville, låt vara att det också slagit tillbaka. Och man har säkert lyckats att visa på att regeringen är en minoritetsregering (låt vara stark sådan) som dessutom vill ha breda lösningar i dessa viktiga frågor.
Inför kommande beslut om fortsatta fredsinsatser i Libyen (eller i Sudan eller i syrien..)hoppas jag på ett lugnare tonläge och ett större statsmannaskap från framförallt det största oppositionspartiet.
DN,Aftonbladet(Melin)
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, gadaffi, politik, försvar, jas gripen, politik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, håkan juholt,
lördag, juni 04, 2011
Anmärkningsvärt om Libyen, Juholt!
Jag måste kommentera Dagens P1 - lördagsintervju med Håkan Juholt.
Jag anser att han argumenterar fyrkantigt och långt ifrån den kompromissanda som han menar sig ha.
* 120 dagar insats. Juholt har rätt i att riksdagens beslut var att skicka stridsflyg för spaning i 3 månader. Däremot har han fel när han påstår att därmed är beslutet fattat och ingen verklig händelseutveckling kan motivera en förlängning. Tvärtom, det är snarare regel än undantag att fredsinsatser förlängs. Avgörande är självfallet händelseutvecklingen.
Därför är det nu viktigt vad Nato - som leder Libyen insatsen - gör för bedömning och sedan - vilket nu pågår - att regeringen söker en bred förankring i riksdagen.
* Natos bedömning är entydig och Anders Fogh Rasmussen lyfter i sitt brev till statsministern fram vikten av fortsatta svenska flyginsatser. Då hävdar Håkan Juholt - i lördagsintervjun - att Nato inte alls prioriterar fortsatt svensk flygspaning trots att det är just vad Fogh Rasmussen lyfter fram. Och Juholt hänvisar till att S (Juholt, Ahlin m fl) talat med alla länder i FNs säkerhetsråd vilka till skillnad från Natos generalsekretarare mera lutar åt stridsfartyg och andra insatser än just flyg..?
Jag menar att Juholt spelar högt och närmast bluffar. Det är uppenbart att flyginsatserna är fortsatt mycket behövda och har hög prioritet. Blanda inte bort korten, Juholt.
* Juholts världsbild är att FNs Libyenbeslut endast omfattade en flygförbudszon. Den är nu genomförd, flyget kan dras bort... Nu gäller det att upprätthålla vapenembargot, menar S, så att varken Gadaffi eller rebellerna kan få nya vapen. och där ska Sverige bidra i någon sjöblockad.
Har Juholt helt missat att Gadaffis styrkor fortsätter att attackera civilbefolkningen och har stora mängder vapen kvar, ett stort vapenövertag? Med Juholts strategi skulle Gadaffi i lugn och ro tillåtas utnyttja sitt vapenövertag och fortsätta attackera bostadsområden. Socialdemokraterna tar på sig ett mycket stort ansvar när man försöker att ställa veto. Det är beklagligt.
* En grupp från riksdagens försvarsutskott besökte i veckan den svenska fredsframtvingande insatsen på Sicilien. Den svenska flygspaningen levererar med hög kvalitet sina rapporter och får mycket goda vitsord. Tyvärr begränsas spaningen till främst objekt kopplade till flyg och luftvärn, medan spaning mot t ex stridsvagnar, stalinorglar och artilleri som skjuter in i bostadsområden är nedprioriterat. Det vore rimligt att den svenska spaningsinsatsen även omfattade skydd av civilbefolkningen mot attacker från andra stridsmedel än Gadaffis flygvapen. Detta ligger självfallet inom FN-mandatets ram.
* Partiledare Juholt och utrikestalesperson Ahlin försöker också ta patent på att endast de vill bredda FN-insatsen till mer civila insatser vartefter dessa kan genomföras. Självklart är det allas vår ambition så snart utvecklingen det medger, och sådana myndighetsbeslut har redan fattats.
Överläggningar om den fortsatta svenska insatsen i Libyen pågår. Jag hoppas verkligen på en fortsatt bred majoritet i riksdagen för att svara upp till det som Nato efterfrågar, dvs fortsatt flygspaning men även öppenhet om vi kan bidra med något mer och självfallet för ökade civila insatser. Det är mycket anmärkningsvärt att MP och V håller öppet för fortsatt svensk flygspaning medan S och Juholt fortfarande försöker smälla igen dörren.
Expressens artikel avslöjar tydligt bristerna i den Juholtska "logiken".
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, juholt, socialdemokraterna, försvar, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet
Jag anser att han argumenterar fyrkantigt och långt ifrån den kompromissanda som han menar sig ha.
* 120 dagar insats. Juholt har rätt i att riksdagens beslut var att skicka stridsflyg för spaning i 3 månader. Däremot har han fel när han påstår att därmed är beslutet fattat och ingen verklig händelseutveckling kan motivera en förlängning. Tvärtom, det är snarare regel än undantag att fredsinsatser förlängs. Avgörande är självfallet händelseutvecklingen.
Därför är det nu viktigt vad Nato - som leder Libyen insatsen - gör för bedömning och sedan - vilket nu pågår - att regeringen söker en bred förankring i riksdagen.
* Natos bedömning är entydig och Anders Fogh Rasmussen lyfter i sitt brev till statsministern fram vikten av fortsatta svenska flyginsatser. Då hävdar Håkan Juholt - i lördagsintervjun - att Nato inte alls prioriterar fortsatt svensk flygspaning trots att det är just vad Fogh Rasmussen lyfter fram. Och Juholt hänvisar till att S (Juholt, Ahlin m fl) talat med alla länder i FNs säkerhetsråd vilka till skillnad från Natos generalsekretarare mera lutar åt stridsfartyg och andra insatser än just flyg..?
Jag menar att Juholt spelar högt och närmast bluffar. Det är uppenbart att flyginsatserna är fortsatt mycket behövda och har hög prioritet. Blanda inte bort korten, Juholt.
* Juholts världsbild är att FNs Libyenbeslut endast omfattade en flygförbudszon. Den är nu genomförd, flyget kan dras bort... Nu gäller det att upprätthålla vapenembargot, menar S, så att varken Gadaffi eller rebellerna kan få nya vapen. och där ska Sverige bidra i någon sjöblockad.
Har Juholt helt missat att Gadaffis styrkor fortsätter att attackera civilbefolkningen och har stora mängder vapen kvar, ett stort vapenövertag? Med Juholts strategi skulle Gadaffi i lugn och ro tillåtas utnyttja sitt vapenövertag och fortsätta attackera bostadsområden. Socialdemokraterna tar på sig ett mycket stort ansvar när man försöker att ställa veto. Det är beklagligt.
* En grupp från riksdagens försvarsutskott besökte i veckan den svenska fredsframtvingande insatsen på Sicilien. Den svenska flygspaningen levererar med hög kvalitet sina rapporter och får mycket goda vitsord. Tyvärr begränsas spaningen till främst objekt kopplade till flyg och luftvärn, medan spaning mot t ex stridsvagnar, stalinorglar och artilleri som skjuter in i bostadsområden är nedprioriterat. Det vore rimligt att den svenska spaningsinsatsen även omfattade skydd av civilbefolkningen mot attacker från andra stridsmedel än Gadaffis flygvapen. Detta ligger självfallet inom FN-mandatets ram.
* Partiledare Juholt och utrikestalesperson Ahlin försöker också ta patent på att endast de vill bredda FN-insatsen till mer civila insatser vartefter dessa kan genomföras. Självklart är det allas vår ambition så snart utvecklingen det medger, och sådana myndighetsbeslut har redan fattats.
Överläggningar om den fortsatta svenska insatsen i Libyen pågår. Jag hoppas verkligen på en fortsatt bred majoritet i riksdagen för att svara upp till det som Nato efterfrågar, dvs fortsatt flygspaning men även öppenhet om vi kan bidra med något mer och självfallet för ökade civila insatser. Det är mycket anmärkningsvärt att MP och V håller öppet för fortsatt svensk flygspaning medan S och Juholt fortfarande försöker smälla igen dörren.
Expressens artikel avslöjar tydligt bristerna i den Juholtska "logiken".
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, juholt, socialdemokraterna, försvar, politik, centerpartiet, alliansen, moderaterna, folkpartiet
Etiketter:
(S),
försvar,
försvarsdebatt,
internationellt,
nato,
partier,
utrikes
fredag, juni 03, 2011
Brännpunkt: att mätta världen kräver även genteknik
Jag och Magnus Andersson skriver idag på SvD Brännpunkt om att även jordbrukets utveckling måste bygga på forskning och modern teknik.
Vi kritiserar starkt delar av miljörörelsen som är mycket konservativ och som vill ha ett jordbruk utan växtnäringstillförsel genom handelsgödsel, utan kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med någon hjälp av gentekniken.
Utmaningen för världens bönder är att fördubbla matproduktionen på något halvsekel, samt att även producera en del energi. Jag har all respekt för det s.k ekologiska jordbruket, som sätter upp egna förbud mot vad som är tillåtet. Det bygger i hög grad på animalieproduktion och stallgödsel och är ett miljöalternativ utifrån lite fyrkantiga regelverk. Jag önskar det lycka till på marknaden för att nå konsumenter som är beredda att betala de merkostnader som restriktionerna medför. Eko är ett nisckalternativ som idag svara för ca 4-5 procent av den svenska matkonsumtionen.
Det tragiska är att det moderna miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av produktionen på 25 år har minskat med en tredjedel. Istället har importen av mat exploderat och svara idag för nära hälften av all konsumtion. Import från länder där djuromsorgen och miljöhänsynen är sämre.
Vi måste skifta fokus i den svenska jordbruksdebatten och göra krafttag för att den svenska matproduktionen ska öka och tränga tillbaka importen. Då måste det moderna miljövänliga jordbruket lyftas fram, samtidigt den ekologiska nischproduktionen får fortsatt stöd.
Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Miljöpartiet klara inte av att lyfta blickarna ifrån ekokonceptet och se betydelsen av den dominerande svenska matproduktionen, som minskar så kraftigt. De säger nej till nästan alla växtnäringstillförsel utöver stallgödsel och gör växtförädling med hjälp av genteknik till det stora miljöhotet för jordbruket.
Deras linje ökar importen av mat till Sverige och försvårar för världens bönder att kunna mätta jordens befolkning.
Detta behöver verkligen diskuteras och därför skriver Magnus och jag idag på Brännpunkt.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, snf, greepeace, miljöpartiet, politik, centerpartiet, genteknik, gmo, lrf
Vi kritiserar starkt delar av miljörörelsen som är mycket konservativ och som vill ha ett jordbruk utan växtnäringstillförsel genom handelsgödsel, utan kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med någon hjälp av gentekniken.
Utmaningen för världens bönder är att fördubbla matproduktionen på något halvsekel, samt att även producera en del energi. Jag har all respekt för det s.k ekologiska jordbruket, som sätter upp egna förbud mot vad som är tillåtet. Det bygger i hög grad på animalieproduktion och stallgödsel och är ett miljöalternativ utifrån lite fyrkantiga regelverk. Jag önskar det lycka till på marknaden för att nå konsumenter som är beredda att betala de merkostnader som restriktionerna medför. Eko är ett nisckalternativ som idag svara för ca 4-5 procent av den svenska matkonsumtionen.
Det tragiska är att det moderna miljövänliga svenska jordbruk som står för 95 procent av produktionen på 25 år har minskat med en tredjedel. Istället har importen av mat exploderat och svara idag för nära hälften av all konsumtion. Import från länder där djuromsorgen och miljöhänsynen är sämre.
Vi måste skifta fokus i den svenska jordbruksdebatten och göra krafttag för att den svenska matproduktionen ska öka och tränga tillbaka importen. Då måste det moderna miljövänliga jordbruket lyftas fram, samtidigt den ekologiska nischproduktionen får fortsatt stöd.
Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Miljöpartiet klara inte av att lyfta blickarna ifrån ekokonceptet och se betydelsen av den dominerande svenska matproduktionen, som minskar så kraftigt. De säger nej till nästan alla växtnäringstillförsel utöver stallgödsel och gör växtförädling med hjälp av genteknik till det stora miljöhotet för jordbruket.
Deras linje ökar importen av mat till Sverige och försvårar för världens bönder att kunna mätta jordens befolkning.
Detta behöver verkligen diskuteras och därför skriver Magnus och jag idag på Brännpunkt.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, mat, snf, greepeace, miljöpartiet, politik, centerpartiet, genteknik, gmo, lrf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)