S/MP-regeringen sitter kvar efter "januari-avtalet". En viktig orsak till att C och L valde S och MP var att man fick igenom en återgång till en mer generös asylpolitik.
Åter ligger Sverige betydligt före övriga EU-länder.
Trots att en bred folkopinion, i samstämmiga opinionsundersökningar, vill liksom jag att Sverige ska anpassa sina regelverk i EU-riktning.
Jag trodde att så skulle bli fallet, eftersom S och M vill detta, vilket naturligtvis SD också stöder.
Men icke. C, L och MP krävde generösare anhöriginvandring mm, och S gav naturligtvis med sig, eftersom de ville fortsätta att regera. Så trots folkopinionen sker alltså en delvis återgång till en mer generös svensk migrationspolitik än vad som gäller i övriga EU-länder.
Om EU fortsätter att med alla medel söka förhindra asylsökande och ekonomiska migranter att ta sig till EU kanske migrationsfrågan inte blir så fortsatt stor i Sverige. De 4 partierna som stöder Löfven står alla bakom EUs politik att söka hejda migranter att ta sig till EU över medelhavet och via Turkiet och andra vägar. Det tycker jag rimmar dåligt med det höga tonläget att ha mer generösa svenska regelverk.
Men Sverige har tagit emot långt över miljonen nya medborgare de senaste decennierna, och de närmaste åren kommer flera hundratusen ytterligare, trots att Sveriges resurser redan är hårt belastade vad gäller bostäder, sjukvård, skola osv.
Så migrationsfrågan torde ända vara högt på den politiska agendan, och kanske M och KD, och SD, kan komma att öka sitt stöd p g av denna. Vi får se.
Men hur mycket ökar 73-punktsöverenskommelsen hur många fler som kommer att anhöriginvandra och hur många av asylsökande till EU kommer nu att rådas av av sina flyktingssmugglare att ta sig till Sverige? (Många s.k "pullfaktorer" gör redan att många asylsökande och ekonomiska migranter väljer och råds av sina smugglare att ta sig till Sverige; välstånd, ett bra socialt trygghetssystem, många har redan släkt och vänner i Sverige mm).
Johanna Jönsson, migrationspolitik talesperson för Centerpartiet, hänvisar till migrationsverket och att det inte handlar om så många. Expressen skriver om frågan, Sverige blir åter ett av de mest generösa länderna i Europa och EU.
Alice Teodorescu, GöteborgsPosten, kritiserar, liksom jag, den välvilliga men alltför generösa, och på sikt riskabla, migrationspolitik som främst de enligt egen utsago "medmänskliga" partierna C, L, MP, och V vill se, och vilket också nu blir åter blir svensk politik.
Josefin Utas skriver tänkvärt på sin blogg, ungefär som jag själv tänker.
Även förre statsministern Göran Persson är starkt oroad över läget.
Susanne Birgersson skriver i Expressen om faktorer som kan ligga bakom det växande missnöjet i opinionen i typ västvärlden. Hon ifrågasätter hur framgångsrik mittenpartiernas och vänsterns linje för isolering är.
Åter ligger Sverige betydligt före övriga EU-länder.
Trots att en bred folkopinion, i samstämmiga opinionsundersökningar, vill liksom jag att Sverige ska anpassa sina regelverk i EU-riktning.
Jag trodde att så skulle bli fallet, eftersom S och M vill detta, vilket naturligtvis SD också stöder.
Men icke. C, L och MP krävde generösare anhöriginvandring mm, och S gav naturligtvis med sig, eftersom de ville fortsätta att regera. Så trots folkopinionen sker alltså en delvis återgång till en mer generös svensk migrationspolitik än vad som gäller i övriga EU-länder.
Om EU fortsätter att med alla medel söka förhindra asylsökande och ekonomiska migranter att ta sig till EU kanske migrationsfrågan inte blir så fortsatt stor i Sverige. De 4 partierna som stöder Löfven står alla bakom EUs politik att söka hejda migranter att ta sig till EU över medelhavet och via Turkiet och andra vägar. Det tycker jag rimmar dåligt med det höga tonläget att ha mer generösa svenska regelverk.
Men Sverige har tagit emot långt över miljonen nya medborgare de senaste decennierna, och de närmaste åren kommer flera hundratusen ytterligare, trots att Sveriges resurser redan är hårt belastade vad gäller bostäder, sjukvård, skola osv.
Så migrationsfrågan torde ända vara högt på den politiska agendan, och kanske M och KD, och SD, kan komma att öka sitt stöd p g av denna. Vi får se.
Men hur mycket ökar 73-punktsöverenskommelsen hur många fler som kommer att anhöriginvandra och hur många av asylsökande till EU kommer nu att rådas av av sina flyktingssmugglare att ta sig till Sverige? (Många s.k "pullfaktorer" gör redan att många asylsökande och ekonomiska migranter väljer och råds av sina smugglare att ta sig till Sverige; välstånd, ett bra socialt trygghetssystem, många har redan släkt och vänner i Sverige mm).
Johanna Jönsson, migrationspolitik talesperson för Centerpartiet, hänvisar till migrationsverket och att det inte handlar om så många. Expressen skriver om frågan, Sverige blir åter ett av de mest generösa länderna i Europa och EU.
Alice Teodorescu, GöteborgsPosten, kritiserar, liksom jag, den välvilliga men alltför generösa, och på sikt riskabla, migrationspolitik som främst de enligt egen utsago "medmänskliga" partierna C, L, MP, och V vill se, och vilket också nu blir åter blir svensk politik.
Josefin Utas skriver tänkvärt på sin blogg, ungefär som jag själv tänker.
Även förre statsministern Göran Persson är starkt oroad över läget.
Susanne Birgersson skriver i Expressen om faktorer som kan ligga bakom det växande missnöjet i opinionen i typ västvärlden. Hon ifrågasätter hur framgångsrik mittenpartiernas och vänsterns linje för isolering är.