söndag, januari 26, 2020

Ledarsidorna.se gråter blod, min antiterrormotion 2013 avslogs.

Som riksdagsledamot vågade jag uppenbarligen 2013 lägga en motion i stark motvind, att kriminalisera medlemskap och deltagande i terrororganisationer. (Se länkar nedan). Motionen avslogs och ansågs orealistiskt sträng, typ.

Nu snarast överbjuder partierna varandra i att tycka precis som jag, och mera, fast, som sagt, 6 år senare.

Johan Westerholm är mycket kunnig på bl a dessa områden, och skriver på sajten Ledarsidorna.se insiktsfullt om hur naivt Sverige var när jag lade min motion, och hur rätt jag hade. Och han gråter av ilska över spillt blod bl a genom att ingen lyssnade i tid.

Jag skrev om detta i ett blogginlägg, och artikel, i februari 2019.

Här är min riksdagsmotion från hösten 2013. Och som jag starkt avråddes från att lägga.

Den som tog kontakt med mig om vikten av att kriminalisera deltagande i terrororganisationer, och som tog fram det mesta underlaget till motionen, var min vän Edward Nordén i Svalöv. Då aktiv i Centerpartiet, nu tung företrädare för Medborgerlig Samling.
Vi skrev i mars 2019 en debattartikel på SVT Opinion, där vi beklagade många förlorade ¨år i kampen mot terror.

Den framsynta opinionsbildaren mm Merit Wager uppmärksammade motionen, en av mycket få.

Expressen skrev om detta i februari 2019.

Morgan Johansson intervjuades just i Agenda den 26 januari. Han sa att "sedan 2014 har Sverige tillåtit att man rest utomlands för att utbilda sig till terrorist". Och han lade till: "Det är helt bisarrt".
Samme man, ordförande i justitieutskottet 2014, avslog då med bred majoritet min motion om att kriminalisera terrorresor mm men säger nu, 2020, att Sveriges regler var helt bisarra.
Morgan Johansson söker blanda bort korten och ge intrycket att han 2014 var för att kriminalisera terrorresor. Det var han inte, och han borde pudla.


fredag, januari 10, 2020

Vilka medier och sajter får man läsa och länka till?

Jag uppskattar att ta del av nätets stora möjligheter på olika sätt, bl a genom att läsa många artiklar och lyssna på etermedia och poddar och youtubeklipp osv. Samt genom att utbyta länkar och diskutera i olika Facebooksgrupper, och på twitter, med både lik- och oliktänkande.

Det tar en del tid, visst, men är man samhällsintresserad så ger det också väldigt mycket tillbaka.

Man blir t ex väldigt insatt i de flesta samhällsfrågor och hur olika personer och partier och grupper resonerar.

Jag har bloggat sedan ca 2006 och sedan ca 2013 har jag startat 6-7 debattgrupper på Facebook som jag modererar tillsammans med andra, t ex Politisk Allmändebatt,  Brottsligheten i Sverige - Rapportgrupp, Politisk Centerdebatt,  och Liberalkonservativ debatt.

De två förstnämnde är öppna för alla intresserade som håller sig inom anständiga gränser, diskuterar i sak och utan personangrepp. Det går naturligtvis inte att vara ständigt närvarande i alla debatter så en god och närvarande moderering bygger på att de som deltar och diskuterar anmäler inlägg och kommentarer över gränsen till moderatorerna, genom de tre små prickarna t h om inläggen.

Detta innebär ju också att ibland kommer fel personer med i grupperna och kan göra extrema inlägg. Båda sådana inlägg och personer tas bort eller blockeras, så snart moderatorerna uppmärksammas på det eller själva upptäcker det. (Var gränserna går rådet det givetvis alltid delade meningar om).

En del som ser detta reagerar ofta starkt, men anmäler inte övertrampet utan sågar kanske istället gruppen som extrem och lämnar den, eftersom inlägget kunnat publiceras.

Var gränsen går vid moderering kan alltid diskuteras och har man alldeles för lågt i tak dör ofta grupperna sotdöden genom allt mindre debatt och alltmer likasinnade som dunkar varann i ryggen.

Var och en väljer naturligtvis själv vilka grupper man vill lyssna och diskutera i, och klarar man inte att diskutera med oliktänkande bör man nog avstå att vara med i grupper som bygger på bredd.

Det finns också en ständig diskussion om vilka medier och nätsajter som man får läsa ibland och ibland länka till intressanta artiklar i, eller ej.

Högerpopulister, och andra, varnar för och vill utesluta vänstersajter (som de anser) och tidningar som Expo, AFA, ETC, Flamman, Proletären, MagasinetParagraf, Motargument och liknande.

Vänsterpopulister, och andra, varnar för och vill utesluta högersajter och främlingsfientliga sajter och tidningar, som de anser, som Nyheter Idag, Samtiden, Samhällsnytt (f.d Avpixlat), Nya Tider, Fria Tider, Russia Today och liknande.

Om någon delar en artikel från respektive sajter och tidningar stämplas denna ofta av motsatta sidan som extrem och kommunist och samhällsomstörtande eller extrem och fascist och främlingsfientlig, typ. Och de t ex Facebooksgrupper som tillåter en och annan delning av belysande artiklar som tillför något stämplas genast som det ena eller det andra.

De brett inriktade forum där jag är med och modererar utesluter vare sig enstaka (OBS!) delningar från vänstersajter eller högersajter eller migrationskritiska sajter. Min uppfattning är dels att man rimligen måste kunna ta del av vad som skrivs både till vänster eller till höger för att bilda sig en uppfattning om verkligheten, även om den är delvis eller mer extrem. Och likaså blir det märkligt om intressanta och belysande artiklar, var de än publiceras, och vars innehåll inte går över rimliga gränser, inte kan länkas utan en ständig upphetsad debatt om länkningen i sig.

FB-gruppen Politisk Allmändebatt syftar till debatt över parti- och blockgränser. Gruppen växer (nu ca 2.700 med) och diskussionen är livlig med många intressanta trådar varje dygn. Rapportgruppen Brottsligheten i Sverige har snabbt växt till över 2.000 medlemmar, varje dygn rapporteras där in grövre och uppmärksammade brott samt ett axplock av "mängdbrott", för att ge en bild över brottsligheten i Sverige och hur den utvecklas över tid.

Vad gäller t ex rapporteringen om brott i svenska normalmedier har man stränga principer att mycket lite redovisa  t ex signalement eller nationalitet eller bakgrund eller vilka grupper eller grupperingar det är som varit i slagsmål eller grovt misshandlat eller mördat. Alternativmedia på högerkanten frossar istället gärna i just detta, och alla som saknar information i normalmedia kan, och många gör det, skaffa sig massor av information av mycket blandad kvalitet.
När brott rapporteras och informationsknappheten är alltför knapp (olika uppfattningar, jag vet), och en hyggligt saklig bredare information finns i alternativmedia i en artikel, då ska den kunna länkas utan någon uppståndelse. Nej. säger motståndare, då ger man dessa sajter reklam. Som om de ofta inte har väldigt många följare/läsare och redan är väl kända i samhället. Jag tror alltså tvärtom, dessa medier/sajter växer snarare ju mer normalmedia begränsar sin information där den har allmänintresse (olika uppfattningar, jag vet), och ju mer personer inom den s.k åsiktskorridoren fördömer att dessa medier läses eller nämns. Däremot är det ofta bra att i följetexten kort ange vilken typ av nättidning/sajt man länkar till.


Välkommen med om du vill lyssna och diskutera förutsatt att du respekterar gruppernas beskrivningar och de regler som gäller.