Centerpartiet har idag arrangerat ett viktigt seminarium tillsammans med Folk och Försvar, med rubriken "Dags att se över Sveriges militära samarbeten". Här länk till Centerpartiets hemsida och till Folk och Försvar där en videoinspelning kan ses.
Min och Centerpartiets utgångspunkt för diskussionen är följande deklaration från 6 av sju partier i försvarsberedningens senaste rapport "Försvar i användning" från juni 2008:
"Genom olika former av internationella samarbeten, bland annat militärt samarbete, ökar svensk förmåga att värna våra intressen och värderingar. Samarbete i bilaterala och multilaterala konstellationer inom EU och med Nato är av stor vikt, vilket tidigare understrukits i denna och Försvarsberedningens förra rapport. Det är viktigt att ständigt utvärdera hur Sveriges samarbete inom EU, med Nato och andra berörda fora kan utvecklas. Hur dessa samarbeten ska kunna förbättras ytterligare, bör analyseras och utvecklas i särskild ordning. Det bör lämpligen genomföras i anslutning till att Lissabonfördraget, vilket påverkar förutsättningarna för svenskt agerande inom EU, träder i kraft".
Centerpartiets stämma 2009 ställde sig bakom att det är dags att analysera Sveriges militära samarbeten, givet att det finns en bred samsyn om detta i riksdagen.
Jag har drivit på detta i både försvarsberedning och Centerparti. När försvarsberedningen nu snart ska åter göra en omvärldsanalys inför nästa inriktningsbeslut för försvaret 2014 menar jag att det är naturligt att man analyserar alla omvärldsfaktorer, även Sveriges militära samarbeten, hur de har utvecklats och hur de kan förbättras och utvecklas framåt. Det vore faktiskt rätt märkligt om direktiven fortsatt skulle utformas så att en viktig tårtbit i omvärldsanalysen - Sveriges militära samarbeten - inte skulle diskuteras.
Så otroligt mycket har förändrats de senaste decennierna , berlinmurens och sovjetunionens fall , de allra flesta länder öster om oss nu med i EU och Nato, Sverige med i EU och omfattas av dess två solidaritetsklausuler, Sveriges ensidiga solidaritetsförklaring med Norge och Island, Natos utveckling till att leda allt fler fredsinsatser och inriktning även mot andra kriser, utvecklingen mot ett alltmer tekniskt avancerat insatsförsvar, behovet av att använda begränsade försvarsanslag så effektivt som möjligt genom samverkan i Norden, inom EU och med Nato, osv.
Finland har utan dramatik analyserat dessa frågor utifrån finsk synvinkel flera gånger. Det är dags att Sverige också börjar göra det. Skillnaden mellan att vara det mest aktiva samarbetslandet i Partnerskap För Fred eller att överväga ett medlemskap är inte längre så dramatisk som det en gång var. Det är sannolikt så att Sveriges medlemskap i EU och nära samarbete med Nato i PFF kombinerad med fortsatt militär alliansfrihet är den fortsatt bästa framtidsavvägningen. Men låt omvärldsanalysen inför nästa försvarsbeslut analysera Sveriges olika militära samarbeten och hur de bör utvecklas; inom Norden, med EU och med Nato.
Läs även andra bloggares åsikter om folk och försvar, politik, eu, nato, norden, centerpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, folkpartiet, kristdemokraterna
torsdag, maj 05, 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)