Jo, jag inser att rubriken är provocerande. Och jag vill sätta fart på debatten.
Visst ska Sverige ligga i världstäten för en miljöinriktad livsmedelsproduktion med god djuromsorg. Men ska vi verkligen ligga före täten samtidigt som vi kraftigt minskar vår produktion och lika kraftigt ökar importen av mat till Sverige.
Eller med andra ord, nu producerar vi en livsmedlens Rolls Royce med stora mervärden. Och vi diskuterar sedan 20 år hur konsumenterna i Sverige och utomlands ska förmås att slanta upp för dessa mervärden. Tyvärr köper alltfler av dem istället en importerad Skoda, och matimporten har på tjugo år ökat från ca 20 till 45 procent av den svenska konsumtionen. Vore det verkligen sämre att nöja sig med att ligga i täten och istället producera en Volvo?
Hur har det då gått med den svenska livsmedelsexporten? Jodå, den ökar och det är bra. Men mycket av ökningen består av vodka, fisk och kaffe. LRFs och dåvarande ordförandens Hans Jonssons tal vid EU-inträdet att om Sverige skulle knapa åt sig någon procent av EUs matkonsumtion så skulle produktionen behöva fördubblas, den har inte besannats. Istället har vår livsmedelsproduktion rasat med en tredjedel. Är rätt benämning på detta succé eller är det närmare ett fiasko..?
Vi måste se verkligheten i vitögat. 95 procent eller så av den svenska livsmedelsdebatten handlar om hur den ekologiska produktionen ska kunna öka. Och visst, den har på 20 år mångdubblats från nästan ingenting till 5 procent av produktionen. Och riksdagen har satt upp precisa mål att ekoarealen ska omfatta 20 procent och att den offentliga sektorn ska inhandla 25 procent av maten ekologiskt.
All respekt för ekomaten, och visst ska den ha stöd efter sina miljöfördelar.
Men det är rent tragiskt - jag hittar inget annat ord - att världens bästa miljövänliga mat framtagen med modern teknik (den svenska) under samma 20-årsperiod har minskat med en tredjedel. Och här finns minsann inga politiska mål uppsatta.
Detta måste nu förändras! Fokus i debatten, och i de politiska målen, måste riktas mot hur Sverige ska kunna stoppa raset för den svenska livsmedelsproduktionen och vända det till en ökning. Fokus måste flyttas från den viktiga ekomatsnischen och till den vanliga miljövänliga matproduktionen, främst i världen!
Här behövs en kraftsamling från näringen, politiker,konsumenter, handeln, myndigheter osv genom Matlandet Sverige och genom nya Livsmedelsstrategier. Här måste de svenska miljö- och djurskyddsregelverken ses över så att Sverige alltjämt ligger i världstäten men att kostnaderna kan minsklas genom förenklingar och avbyråkratiseringar. De svenska skatterna måste anpassas till de i vår omvärld. Den offentliga sektorn måste ställa samma kvalitetskrav vad gäller miljö- och djuromsorg vid sina matinköp som Sverige kräver av sitt eget lantbruk, allt annat är hyckleri. Och detsamma borde företag, organsiationer och vi konsumenter göra!
Jag deltog för några dagar sedan i en debatt på Elmia och förde fram ovanstående. I ATLs referat hade detta inget nyhetsvärde, förmodligen därför att den svenska jordbruksmodellen ÄR en succé och att vi SKA fortsätta att producera en matens Rolls Royce alldeles oavsett om människor vill betala för dess mervärden eller ej. Vore verkligheten ändå så enkel..!
Jag lägger i dagarna också en motion till riksdagen med just dessa utgångpunkter, länk kommer snart här.
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, livsmedelsproduktion, mat, import, lrf, ekomat, politik, jordbrukspolitik, centerpartiet
måndag, oktober 25, 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)