Alla vill vi så gärna att nyanlända ska komma i arbete mindre långsamt än som varit fallet i flera decennier.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson trumpetar nu ut evangelium (glädjebudskap) allt hon förmår, ett trendbrott har skett och allt pekar på att det nu går mycket snabbare för nyanlända att få arbete än tidigare.
"Starka positiva resultat" säger Ylva Johansson.
"• Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända som bosatt sig i en kommun ett visst år har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu går det mycket snabbare och nästan hälften (48,5 procent) av dem som togs emot 2011 var etablerade på arbetsmarknaden efter fem år. Bland nyanlända män var varannan i arbete efter tre år. Det speglar en kraftig förbättring."
Som vanligt vill även media gärna att detta ska vara Sanningen, och någon kritisk granskning av regeringens påståenden sker inte.
Länge sade alla att det tog 8 år innan hälften av de nyanlända var i arbete.
Någon kritisk granskning av detta har sällan gjorts.
(Jag visade i en RUT-rapport att detta avsåg minst en timmes arbete i veckan inklusive projekt- och deltidsarbeten och arbeten med lönebidrag. Det tog egentligen 15 år innan 50 % hade heltidsarbete inklusive arbeten med lönebidrag).
Socialdemokraterna är sedan länge mästare på att paketera statistik och finna innovativa "åtgärder" som hux flux förvandlar arbetslösa till arbetande.
Istället för fas tre, som man förkastade, har man nu inrättat 15.000 extratjänster på väg mot 30.000 och säkert ännu fler. De påminner väldigt mycket om fas 3 men är betydligt dyrare. Det är offentliga sektorn och ideella organisationer, typ, som får 110 % i "lönebidrag" för dessa praktikjobb enligt lägsta kollektivavtal som kan vara i två år. Man får alltså hela lönen och arbetsgivaravgiften betald samt 10 % till.
Jag skrev för lite sedan om faktisk arbetslöshetsstatistik i Östergötland.
Nu har migrationsforskaren Joakim Ruist analyserat Ylva Johanssons siffror som tyvärr belyser att regeringen förskönar och propagerar utan så stark förankring i verkligheten.
Nationalekonomen Tino Sanadaji för fram samma kritik. Läs gärna även kommentarerna som utvecklar dessa svåra frågor.
Jag har själv beställt en ny RUT-rapport, med detta uppdrag:
"RUT gjorde en mycket intressant rapport på uppdrag av mig för några sedan, om i vilken takt flyktingar kommer i heltidsarbete utan lönebidrag.
Att skilja ut jobb med en stor del av lönen betald genom statliga lönebidrag gick inte, anmärkningsvärt nog.
RUT har lämnat den begärda rapporten, där man summerar uppdraget så här:
Inledning
Status efter avslutad etableringsplan
Tabell 1: Antal och andel personer som lämnat
etableringsuppdraget år 2013 efter status efter 90 dagar, 360 dagar och 720
dagar
*Arbete
utan stöd omfattar t.ex. olika typer av anställningsformer som.
tillsvidareanställning och timanställning, det omfattar även tillfälligt
arbete. För fullständig definition se bilaga 2.
**Arbete
med stöd omfattar t.ex. utvecklingsanställning och trygghetsanställning. För
fullständig definition se bilaga 2.
***Utbildning
omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än
arbetsmarknadsutbildningen. För fullständig definition se bilaga 2.
Källa:
Arbetsförmedlingen
Tabell 2: Antal
och andel personer som lämnat etableringsuppdraget år 2015 efter status efter
90 dagar, 360 dagar och 720 dagar
*Arbete
utan stöd omfattar t.ex. olika typer av anställningsformer som.
tillsvidareanställning och timanställning, det omfattar även tillfälligt
arbete. För fullständig definition se bilaga 2.
**Arbete
med stöd omfattar t.ex. utvecklingsanställning och trygghetsanställning. För
fullständig definition se bilaga 2.
***Utbildning
omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än
arbetsmarknadsutbildningen. För fullständig definition se bilaga 2.
Andel förvärvsarbetande kommunmottagna
flyktingar efter vistelsetid i Sverige
Diagram
1: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2010-2016[8]
Diagram
2: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2005-2009[9]
Om andelen av den totala sysselsättningen
med stöd
Tabell 3: Antal personer (tusental) i
arbetsmarknadspolitiska program med anställningsstöd, antal sysselsatta i AKU
(tusental) samt andel (%) personer i arbetsmarknadspolitiska program av antal
sysselsatta i AKU, 2006-2017[15]
Källor
Bilaga 1
Om etableringsuppdraget
Bilaga 2
Bilaga 3
Tabell
1: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2010-2016
Tabell
2: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2005-2009
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson trumpetar nu ut evangelium (glädjebudskap) allt hon förmår, ett trendbrott har skett och allt pekar på att det nu går mycket snabbare för nyanlända att få arbete än tidigare.
"Starka positiva resultat" säger Ylva Johansson.
"• Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända som bosatt sig i en kommun ett visst år har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu går det mycket snabbare och nästan hälften (48,5 procent) av dem som togs emot 2011 var etablerade på arbetsmarknaden efter fem år. Bland nyanlända män var varannan i arbete efter tre år. Det speglar en kraftig förbättring."
Som vanligt vill även media gärna att detta ska vara Sanningen, och någon kritisk granskning av regeringens påståenden sker inte.
Länge sade alla att det tog 8 år innan hälften av de nyanlända var i arbete.
Någon kritisk granskning av detta har sällan gjorts.
Socialdemokraterna är sedan länge mästare på att paketera statistik och finna innovativa "åtgärder" som hux flux förvandlar arbetslösa till arbetande.
Istället för fas tre, som man förkastade, har man nu inrättat 15.000 extratjänster på väg mot 30.000 och säkert ännu fler. De påminner väldigt mycket om fas 3 men är betydligt dyrare. Det är offentliga sektorn och ideella organisationer, typ, som får 110 % i "lönebidrag" för dessa praktikjobb enligt lägsta kollektivavtal som kan vara i två år. Man får alltså hela lönen och arbetsgivaravgiften betald samt 10 % till.
Jag skrev för lite sedan om faktisk arbetslöshetsstatistik i Östergötland.
Nu har migrationsforskaren Joakim Ruist analyserat Ylva Johanssons siffror som tyvärr belyser att regeringen förskönar och propagerar utan så stark förankring i verkligheten.
Nationalekonomen Tino Sanadaji för fram samma kritik. Läs gärna även kommentarerna som utvecklar dessa svåra frågor.
Jag har själv beställt en ny RUT-rapport, med detta uppdrag:
"RUT gjorde en mycket intressant rapport på uppdrag av mig för några sedan, om i vilken takt flyktingar kommer i heltidsarbete utan lönebidrag.
Att skilja ut jobb med en stor del av lönen betald genom statliga lönebidrag gick inte, anmärkningsvärt nog.
Inräknat
även dessa blev resultatet att efter 15 år hade hälften arbete på hel- eller
deltid.
SVT
presenterar nu statistik på hur snabbt invandrare/flyktingar kommer i jobb och
talar om åtta år till skillnad från 19 år på 19900-talet...Och att vissa
”årgångar” kommer i arbete redan efter sex år.
Jag
vill gärna att RUT analyserar uppgifterna från SVT, typ, vad gäller uppgiften
”få arbete”. Jag antar att det som tidigare handlar om att enligt egen uppgift
ha jobbar minst en timme den aktuella veckan med någonting.
Och
jag skulle gärna se en uppdatering av Er analys för några år sedan, i vilken
takt har de senaste åren nyanlända fått heltidsarbete, helst också med arbeten
med lönebidrag borträknade.
RUT har lämnat den begärda rapporten, där man summerar uppdraget så här:
"Uppdragsgivaren
efterfrågar en redogörelse av aktuell statistik avseende andel heltidsarbetande
personer som sökt asyl samt fått uppehållstillstånd efter vistelsetid i
Sverige. Vidare önskar uppdragsgivaren att uppgifterna ej ska omfatta personer
som deltar i arbetsmarknadspolitiska program."
Detta är och går att göra så komplicerat så det är kanske inte så underligt att regeringens verklighetsbeskrivning godtas utan djupare analyser om dess eventuella brister. Jag lägger därför in RUT-rapporten i sin helhet nedan.
Några försök till summeringar, dock:
Vad gäller SCBs arbetsmarknadsstatistik klassas de som är i dessa arbetsmarknadsåtgärder som sysselsatta:
"I de fall en deltagare får lön
från arbetsgivaren, även om lönen utgörs av subventioner, klassas individen som
sysselsatt i AKU. Detta omfattar yrkesintroduktion, lönebidrag, offentligt
skyddat arbete, förstärkt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd
(trainee), särskilt anställningsstöd, modernt beredskapsjobb,
plusjobb/extratjänster, instegsjobb, nystartsjobb. Erhåller
individen/deltagaren ersättning i form av aktivitetsstöd eller annan ersättning
som inte betalas av arbetsgivaren klassas individen inte som sysselsatt."
Av de ca 4.4 miljoner sysselsatta i Sverige är 150.000 i arbetsmarknadsåtgärder enligt ovan, ca 3 % av samtliga. Skulle dessa räknas som typ arbetslösa i åtgärder skulle väl arbetslösheten bland nyanlända öka till 30-40 %. Men utvecklingen över tid är att andelen i arbetsmarknadsåtgärder är väldigt konstant.
Vad gäller tiden för nyanlända att komma i arbete redovisar RUT vad jag kan förstå siffror baserade på samma statistik som Ylva Johansson, t ex att "Nästan 44 procent av de som kom till Sverige år
2012 var förvärvsarbetande efter fyra år.".
Här är RUT-rapporten:
2018-06-11
|
||
FörVÄRVSARBETE efter VISTELSETID I SVERIGE
|
Uppdragsgivaren
efterfrågar en redogörelse av aktuell statistik avseende andel heltidsarbetande
personer som sökt asyl samt fått uppehållstillstånd efter vistelsetid i
Sverige. Vidare önskar uppdragsgivaren att uppgifterna ej ska omfatta personer
som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.
Inledning
Eftersom det saknas officiell
statistik över antal personer med arbete utan stöd som arbetar heltid redovisar
utredningstjänsten ett antal statistikkällor som på ett eller annat sätt
tangerar uppdragsgivarens frågeställning. Rapporten inleds med en uppföljning av
personers arbetsmarknadsstatus som lämnat etableringsuppdraget, enligt
Arbetsförmedlingens (AF) verksamhetsstatistik. Därefter redovisas
förvärvsfrekvens bland kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid baserat SCB:s
registerdata för integration. Slutligen redovisas en skattning av hur stor
andel av den totala sysselsättningen som utgörs av olika former av
subventionerade anställningar. Notera att denna uppskattning rör den
aggregerade sysselsättningen, effekter på sysselsättningen i olika delgrupper,
med olika jobbchanser och olika deltagandegrad i arbetsmarknadspolitiska
program, kan sannolikt skilja sig åt. Notera även att beräkningen ska ses som
en grov uppskattning och bör tolkas med försiktighet.
För fördjupade analyser av olika
gruppers etablering i arbetslivet, se till exempel ESO-rapport (2018:3) Tid för integration från juni 2018,
Arbetsförmedlingens rapport progression i
etableringsuppdraget från 2018 Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport
från oktober 2017, Arbetsförmedlingens kunskapsöversikt Nyanländas
etablering på den svenska arbetsmarknaden från juni 2017,
Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport från oktober 2016, SCB:s
rapport Integration – Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet
från juni 2016, Rapport (2016/1) till Finanspolitiska rådet Flyktinginvandring
– Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser och OECD:s Working
Together: Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their Children
in Sweden från maj 2016.
Status efter avslutad etableringsplan
AF har som uppdrag att samordna
etableringsinsatser för vissa nyanlända samt följa utvecklingen för deltagarna.
Som en del i deras uppdrag redovisar AF vad deltagarna gör efter avslutad
etableringsplan. Underlagen möjliggör en uppföljning av såväl arbete med stöd som arbete utan stöd. Av underlagen framgår emellertid inte vad för typ av
anställning personen har vilket innebär att ett arbete utan stöd kan vara en tillsvidareanställning likaväl som ett
tillfälligt arbete.[1] AF följer regelbundet deltagarnas
status efter i huvudsak 90 dagar. Det innebär sammantaget att utfallen skulle kunna
spegla mer kortsiktiga effekter av etableringen på arbetsmarknaden. Nedan
redovisas statistik över antalet personer som lämnade etableringsuppdraget[2] år
2013 (tabell 1) samt år 2015 (tabell 2) tillsammans med dennes status efter 90
dagar men även 365 dagar respektive 730 dagar.[3]
Statistiken är fördelad efter arbete med
respektive utan stöd samt utbildning.
Med arbete med stöd avses t.ex. instegsjobb, nystartsjobb och
utvecklingsanställning.[4]
Av de personer som lämnade
etableringsuppdraget år 2013 hade ca 26 procent gått vidare till studier eller
något form av arbete 90 dagar senare. Efter 365 dagar hade ca 30 procent gått
vidare till studier eller något form av arbete medan drygt 36 procent hade
gjort det 730 dagar senare.
Sett till personer som lämnade
etableringsuppdraget för arbete med eller utan stöd uppgick andelen till 20
procent 90 dagar senare. Efter 365 dagar respektive 730 dagar uppgick andelen
som hade ett arbete med och utan stöd till 22 respektive 28 procent.
Ca 5 procent ett arbete utan stöd 90 dagar efter avslutad
etableringsplan medan ca 15 procent hade någon form av subventionerad
anställning. Omkring 6 procent hade gått vidare till studier. Dag 365 hade ca 9
procent ett arbete utan stöd och
drygt 13 procent hade ett arbete med
stöd. Omkring 8 procent studerade. Andelen deltagare som hade ett arbete utan stöd dag 730 uppgick till ca 14
procent. Omkring 14 procent hade ett arbete med
stöd samtidigt som ca 8 procent studerade. Bland de som lämnade
etableringsuppdraget år 2013 var det således lika vanligt att gå vidare till
ett arbete utan stöd som till ett
arbete med stöd 730 dagar senare.
Tabell 1: Antal och andel personer som lämnat
etableringsuppdraget år 2013 efter status efter 90 dagar, 360 dagar och 720
dagar
Totalt
|
Andel (%)
|
|||||
90 dagar
|
365 dagar
|
730 dagar
|
90 dagar
|
365 dagar
|
730 dagar
|
|
Arbete
|
1 008
|
1 290
|
1 606
|
20
|
22
|
28
|
därav arbete
utan stöd*
|
252
|
518
|
798
|
5
|
9
|
14
|
därav arbete
med stöd inkl. nystartsjobb**
|
756
|
772
|
808
|
15
|
13
|
14
|
Utbildning***
|
303
|
483
|
484
|
6
|
8
|
8
|
Arbete eller utbildning
|
1 311
|
1 773
|
2 090
|
26
|
30
|
36
|
Alla som lämnat
|
5 055
|
5 999
|
5 733
|
*Arbete
utan stöd omfattar t.ex. olika typer av anställningsformer som.
tillsvidareanställning och timanställning, det omfattar även tillfälligt
arbete. För fullständig definition se bilaga 2.
**Arbete
med stöd omfattar t.ex. utvecklingsanställning och trygghetsanställning. För
fullständig definition se bilaga 2.
***Utbildning
omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än
arbetsmarknadsutbildningen. För fullständig definition se bilaga 2.
Källa:
Arbetsförmedlingen
Bland personer som lämnade
etableringsuppdraget år 2015 hade omkring 31 procent gått vidare till arbete
eller studier dag 90. Motsvarande siffror dag 365 och dag 730 var ca 37
respektive ca 42 procent. Det framgår av tabell 2.
Sett till personer som lämnade
etableringsuppdraget för arbete med och utan stöd uppgick andelen till 24
procent 90 dagar senare. Efter 365 dagar respektive 730 dagar uppgick andelen
som hade ett arbete med och utan stöd till 29 respektive 34 procent.
Ca 19 procent hade en subventionerad
anställning dag 90 samtidigt som ca 5 procent hade ett arbete utan stöd. Omkring 7 procent studerade.
365 dagar samt 730 dagar efter avslutad etableringsplan hade omkring 11
respektive ca 20 procent arbete utan
stöd. Bland de som lämnade etableringsuppdraget år 2015 var det således vanligare
att gå vidare till ett arbete utan
stöd som till ett arbete med stöd 730
dagar senare.
Tabell 2: Antal
och andel personer som lämnat etableringsuppdraget år 2015 efter status efter
90 dagar, 360 dagar och 720 dagar
Totalt
|
Andel (%)
|
|||||
90 dagar
|
365 dagar
|
730 dagar
|
90 dagar
|
365 dagar
|
730 dagar
|
|
Arbete
|
3 691
|
4 587
|
5 479
|
24
|
29
|
34
|
därav arbete
utan stöd*
|
736
|
1 722
|
3 142
|
5
|
11
|
20
|
därav arbete
med stöd inkl. nystartsjobb**
|
2 955
|
2 865
|
2 337
|
19
|
18
|
15
|
Utbildning***
|
1 015
|
1 304
|
1 285
|
7
|
8
|
8
|
Arbete eller utbildning
|
4 706
|
5 891
|
6 764
|
31
|
37
|
42
|
Alla som lämnat
|
15 177
|
16 069
|
16 003
|
*Arbete
utan stöd omfattar t.ex. olika typer av anställningsformer som.
tillsvidareanställning och timanställning, det omfattar även tillfälligt
arbete. För fullständig definition se bilaga 2.
**Arbete
med stöd omfattar t.ex. utvecklingsanställning och trygghetsanställning. För
fullständig definition se bilaga 2.
***Utbildning
omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än
arbetsmarknadsutbildningen. För fullständig definition se bilaga 2.
Källa:
Arbetsförmedlingen
Andel förvärvsarbetande kommunmottagna
flyktingar efter vistelsetid i Sverige
Ett annat sätt att studera
etableringen bland nyanlända är utifrån förvärvsfrekvens efter mottagningsår vilket
medför att det går att följa grupper som kom till Sverige ett specifikt år och
se hur lång tid det tar att etablera sig på svensk arbetsmarknad.[5] Det
går med andra ord att studera etableringen på längre sikt. I statistiken
klassificeras personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som
förvärvsarbetande i de fall en deltagare får lön från arbetsgivaren, även om
lönen utgörs av subventioner. Dvs. i denna statistik går det inte att urskilja
huruvida individen är sysselsatt med eller utan stöd.[6] Hänsyn
bör även tas till att uppgifterna endast ger en ögonblicksbild från ett år och
att uppgifterna varierar över tid. Variationen beror dels på vilka som anländer
det specifika året, dels sammansättningen av gruppen. Även konjunkturläget
påverkar variationen.[7]
Av de kommunmottagna flyktingar
som kom till Sverige år 2010 var ca 48 procent, dvs. nästan hälften,
förvärvsarbetande efter sex år. Nästan 44 procent av de som kom till Sverige år
2012 var förvärvsarbetande efter fyra år. Mellan åren 2010 och 2015 har andelen
som varit förvärvsarbetande efter två år ökat successivt från omkring 10
procent år 2010 till omkring 16 procent år 2015, se diagram 1.
Diagram
1: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2010-2016[8]
Källa: SCB, registerdata för integration
Vid en jämförelse mellan åren
2005 och 2009, dvs. i samband med finanskrisens inträde, var mönstret det
omvända med sjunkande förvärvsfrekvens bland kommunmottagna flyktingar. Av de
som kom till Sverige år 2005 var omkring 47 procent förvärvsarbetande efter sex
år. Mellan åren 2005 och 2009 minskade andelen kommunmottagna flyktingar som
var förvärvsarbetande efter sex år från ca 47 procent till ca 39 procent, se
diagram 2.
Diagram
2: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2005-2009[9]
Källa: SCB, registerdata för integration
Om andelen av den totala sysselsättningen
med stöd
Som tidigare nämnts saknas
officiell statistik över antal personer med arbete utan stöd som arbetar
heltid. SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) redovisar bl.a. sysselsättningen
i Sverige där deltagare i ett antal arbetsmarknadspolitiska program ingår.[10] För
att på en aggregerad nivå uppskatta hur stor andel av den totala
sysselsättningen som utgörs av olika former av subventionerade anställningar
kombinerar utredningstjänsten AKU och AF:s statistik över olika stöd till
arbetsgivare i samband med anställning av en kvarstående arbetssökande. Notera
att effekter på sysselsättningen i olika delgrupper, med olika jobbchanser och
olika deltagandegrad i arbetsmarknadspolitiska program, kan sannolikt skilja
sig åt.
I de fall en deltagare får lön
från arbetsgivaren, även om lönen utgörs av subventioner, klassas individen som
sysselsatt i AKU. Detta omfattar yrkesintroduktion, lönebidrag, offentligt
skyddat arbete, förstärkt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd
(trainee), särskilt anställningsstöd, modernt beredskapsjobb,
plusjobb/extratjänster, instegsjobb, nystartsjobb. Erhåller
individen/deltagaren ersättning i form av aktivitetsstöd eller annan ersättning
som inte betalas av arbetsgivaren klassas individen inte som sysselsatt.[11]
Beräkningen ska ses som en grov
uppskattning och bör tolkas med försiktighet. Statistikkällorna har olika
syften, AKU är en urvalsundersökning vars syfte är att beskriva utvecklingen på
hela arbetsmarknaden samtidigt som AF:s verksamhetsstatistik baseras på
inskrivna vid AF. Därutöver skiljer sig statistiken åt i ett flertal andra
avseenden. Statistiken från AF avser antal inskrivna kvarstående arbetssökande
och baseras på kvarstående den sista dagen i månaden. AF:s statistik är med
andra ord en ögonblicksbild av ett register medan AKU redovisar ett genomsnitt
för en viss tidsperiod. Utöver det skiljer sig referensperioderna åt mellan AKU
och AF.[12] [13]
I tabell 3 redovisas dels antal
sysselsatta enligt AKU, dels AF:s verksamhetsstatistik över antal deltagare i
arbetsmarknadspolitiska program inklusive anställda vid Samhall.[14]
Utöver detta redogör utredningstjänsten även hur stor andel av de
sysselselsatta som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.
Mellan åren 2006 och 2017 har
andelen personer som klassats som sysselsatta i AKU medan de deltagit i ett
arbetsmarknadspolitiskt program varit förhållandevis oförändrad på omkring 3
procent.
Tabell 3: Antal personer (tusental) i
arbetsmarknadspolitiska program med anställningsstöd, antal sysselsatta i AKU
(tusental) samt andel (%) personer i arbetsmarknadspolitiska program av antal
sysselsatta i AKU, 2006-2017[15]
År
|
I arbetsmarknadspolitiska program 16-64 år enligt AF
och Samhall*
|
Sysselsatta i AKU 15-74 år
|
Sysselsatta i AKU 16-64 år
|
Andel i arbetsmarknadspolitiska program som klassas
som sysselsatta 15-74 år (%)
|
Andel i arbetsmarknadspolitiska program som klassas
som sysselsatta 16-64 år (%)
|
2006
|
125
|
4 429
|
4 341
|
3
|
3
|
2007
|
127
|
4 541
|
4 445
|
3
|
3
|
2008
|
120
|
4 593
|
4 484
|
3
|
3
|
2009
|
112
|
4 499
|
4 381
|
2
|
3
|
2010
|
125
|
4 524
|
4 395
|
3
|
3
|
2011
|
142
|
4 626
|
4 491
|
3
|
3
|
2012
|
142
|
4 657
|
4 502
|
3
|
3
|
2013
|
141
|
4 705
|
4 545
|
3
|
3
|
2014
|
157
|
4 772
|
4 588
|
3
|
3
|
2015
|
156
|
4 837
|
4 651
|
3
|
3
|
2016
|
155
|
4 910
|
4 728
|
3
|
3
|
2017
|
151
|
5 022
|
4 822
|
3
|
3
|
*Här ingår dels deltagare i arbetsmarknadspolitiska
program via arbetsförmedlingen, dels anställda vid Samhall med
funktionsnedsättning
Källor: AF, Samhall och SCB
Källor
Arbetsförmedlingen, Perspektiv på etableringsuppdraget, 2017
Arbetsförmedlingen, statistik
Försäkringskassan, etableringsersättning
SCB, registerdata för integration, 2018-06-04
Samhall, Års- och hållbarhetsredovisning 2017
SCB, Kvalitetsdeklaration Arbetskraftsundersökningarna
(AKU), 2018
SCB, Jämförande studie AKU och Af 2015
SCB, statistik
Bilaga 1
Om etableringsuppdraget
Etableringsuppdraget omfattar
personer i åldern 20-64 år och som beviljats uppehållstillstånd som flykting,
skyddsbehövande (med flera) samt anhöriga till dessa. Även nyanlända som har
fyllt 18 år men inte 20 år och som beviljats sådant uppehållstillstånd,
förutsatt att de saknar föräldrar här i landet, är målgrupp för
etableringsuppdraget.[16] Som
längst pågår de särskilda etableringsinsatserna under 24 månader. De kan
förlängas till 44 månader men då under särskilda omständigheter som t.ex. föräldraledighet.
En person som upprättat en
aktivitetsplan och deltar i etableringsprogrammet på heltid får 308 kronor per
dag. De som inte påbörjat etableringsprogrammet men deltar i kartläggning och
upprättning av en individuell handlingsplan får i stället 293 kronor per dag. Om
personen på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning inte kan delta på heltid
kan etableringsplanen innehålla aktiviteter på 75, 50 eller 25 procent av
heltid. Ersättningen är skattefri men kan bli mindre i de fall individen:
·
Arbetar och får lön samma dag
·
Inte deltar i etableringsprogrammet på heltid
·
Erhåller annan ersättning från
försäkringskassan, t.ex. föräldrapenning
Om individen är (eller har varit)
vårdnadshavare till barn i åldern 0-19 år, som bor hemma och inte kan försörja
sig själv kan etableringstillägg betalas ut. Tillägget uppgår till 800 kronor i
månaden i de fall barnet är 0-10 år. Är barnet i åldern 11-19 år uppgår
tillägget till 1 500 kronor i månaden.[17]
Personer som är inskrivna i
etableringsprogrammet kan ha rätt till bostadsersättning. De måste i sådant
fall ha ett hyreskontrakt i första eller andra hand alternativt ha en
bostadsrätt. Individen måste även vara folkbokförd på adressen men få inte dela
bostaden med någon annan. Som mest kan bostadsersättningen uppgå till
3 900 kronor i månaden, beroende på bostadens kostnad.[18]
Bilaga 2
Arbetsförmedlingens statistik över personer i arbete med stöd, inkl. nystartsjobb omfattar
följande;
·
Utvecklingsanställning
·
Trygghetsanställning
·
Lönebidrag
·
Offentligt skyddat arbete, OSA
·
Särskilt anställningsstöd
·
Instegsjobb
·
Yrkesintroduktion
·
Nystartsjobb
·
Särskilt nystartsjobb
Arbetsförmedlingens statistik över personer i arbete utan stöd, inkl. nystartsjobb omfattar
följande;
·
Personer som erhållit tillsvidareanställning
eller egen näringsverksamhet utan stöd och är därför avaktualiserad från
Arbetsförmedlingen.
·
Personer som fått tidsbegränsad anställning och
kan därför vara avaktualiserad från Arbetsförmedlingen.
·
Deltidsarbetslös
·
Timanställd
·
Personer som fått fortsatt anställning hos samma
arbetsgivare och är därför avaktualiserad från Arbetsförmedlingen.
·
Tillfälligt arbete
·
Ombytessökande Samhall
·
Samhall och är därför avaktualiserad från
Arbetsförmedlingen.
·
Ombytessökande
Arbetsförmedlingens statistik över personer i utbildning
omfattar reguljär utbildning, dvs. annan utbildning än
arbetsmarknadsutbildningen. Även utbildningskontrakt omfattas.
Bilaga 3
Tabell
1: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2010-2016
2010
|
2011
|
2012
|
2013
|
2014
|
2015
|
2016
|
|
0
|
2,9
|
3,2
|
4,4
|
5,6
|
4,6
|
3,7
|
4,6
|
1
|
9,8
|
9,4
|
14,6
|
16,0
|
15,6
|
15,8
|
..
|
2
|
15,7
|
18,8
|
23,9
|
26,9
|
31,6
|
..
|
..
|
3
|
21,6
|
25,6
|
31,9
|
37,7
|
..
|
..
|
..
|
4
|
28,7
|
35,7
|
43,8
|
..
|
..
|
..
|
..
|
5
|
37,2
|
48,5
|
..
|
..
|
..
|
..
|
..
|
6
|
48,1
|
..
|
..
|
..
|
..
|
..
|
..
|
Källa: SCB,
registerdata för integration
Tabell
2: Andel förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar efter vistelsetid i
Sverige, 2005-2009
2005
|
2006
|
2007
|
2008
|
2009
|
|
0
|
9,1
|
7,3
|
3,7
|
3,7
|
3,3
|
1
|
15,6
|
1
7,5
|
10,2
|
7,9
|
8,4
|
2
|
26,6
|
27,2
|
16,4
|
16,2
|
14,1
|
3
|
36,5
|
28,8
|
23,2
|
20,3
|
18,7
|
4
|
35,3
|
36,5
|
28,9
|
24,4
|
24,8
|
5
|
41,6
|
42,2
|
33,5
|
30,2
|
31,6
|
6
|
46,7
|
45,9
|
38,3
|
36,4
|
39,2
|
7
|
50,9
|
49,7
|
43,3
|
43,0
|
48,0
|
8
|
54,9
|
53,9
|
48,9
|
51,0
|
..
|
9
|
58,7
|
57,6
|
55,2
|
..
|
..
|
10
|
62,4
|
62,7
|
..
|
..
|
..
|
11
|
66,4
|
..
|
..
|
..
|
..
|
Källa: SCB,
registerdata för integration
[1] En
fullständig definition av vad för typ av anställningar som ingår återfinns i bilaga
2.
[2] Se
bilaga för en beskrivning av etableringsuppdraget.
[3] Delar
av statistiken från AF är särskilt framtagen för utredningstjänsten och utgör
ingen officiell uppföljning eller redovisning av status 365 dagar respektive
730 dagar efter avslutad etableringsplan.
[4] En
fullständig definition av vad för typ av arbeten med stöd som ingår återfinns i
bilaga 2
[5] SCB:s
register för integration. Sedan början av 2009 har SCB haft som uppdrag att
redovisa statistik för att belysa utvecklingen av integration på nationell och
lokal nivå.
[6] Vid
klassificering av förvärvsarbete utgår registret för integration från den
registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). De metoder som tillämpas
bygger på att det görs en avgränsning som i så stor utsträckning som möjligt
efterliknar ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) definition.
Utgångspunkten för klassificering av förvärvsarbete är att titta på individens
kontrolluppgifter som fylls i av arbetsgivaren och som sedan rapporteras till
Skatteverket. Personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program klassas som
förvärvsarbetande endast i de fall en deltagare får lön från arbetsgivaren,
även om lönen utgörs av subventioner. För att fånga och klassificera så många
individer som möjligt finns gränsvärden för ett antal grupper. Gränsvärdena är
olika varje år och varierar beroende på kön, ålder och månadsmarkering på
kontrolluppgiften.
[7] I
populationen kommunmottagna flyktingar ingår folkbokförda personer i åldern
20-64 år den 31 december respektive år.
[8]
Underliggande data återfinns i bilaga 3.
[9]
Underliggande data återfinns i bilaga 3.
[10] För
att klassas som sysselsatt i AKU ska
individen under referensveckan ha utfört något arbete under minst en timme,
antingen som avlönad arbetstagare, egen företagare eller som medhjälpare i
företag tillhörande annan medlem av hushållet.
[11]
Jämförande studie AKU och Af 2015, SCB
[12]
AKU:s resultat avseende månad, kvartal och år stämmer nödvändigtvis inte
överens med kalendern eftersom utgångspunkten i undersökningen är
referensveckor som sedan utgör en specifik period. I AKU utgörs en månad av
fyra eller fem referensveckor. I rapporten är referensperioden år vilket innebär att resultaten för
t.ex. 2015 inte nödvändigtvis avser den 1 januari-31 december 2015.
[13] En
mer detaljerad beskrivning av skillnaderna mellan statistiken från AF
respektive AKU går att läsa i rapporten Jämförande
studie AKU och Af 2015.
[14]
Endast deltagare som får lön från arbetsgivare inkluderas i statistiken från
Arbetsförmedlingen och Samhall.
[15]
Eftersom AF endast har statistik tillgänglig från 2006 omfattar redovisningen
uppgifter mellan åren 2006-2017.
[16]
Arbetsförmedlingens webbplats, http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Etablering-av-vissa-nyanlanda.html
[17]
Individen kan som högst få etableringstillägg för tre barn, dvs. 4 500
kronor i månaden.
[18] I de
fall individen erhåller bostadsbidrag eller bostadstillägg minskar
bostadsersättningen.