Storsatsning på Ostlänken! Fantastiskt roligt!

Som jag, Centerpartiet och andra kämpat för att en järnvägssatsning mellan Linköping och Stockholm ska bli av!

Det har varit motigt många gånger de senaste åren, det ska erkännas. Den här Correnartikeln påminner t ex om finansministerns tidigare negativa inställning i frågan.

Detta gjorde att arbetet i första hand koncentrerats till dubbelspår mellan Linköping och Norrköping, att börja med. Men nu vill regeringen i kommande höstbudget förverkliga hela paketet!

Fantastiskt roligt för tillväxten och för miljön och för Östergötland! Och för vår partiledare Annie Lööf som kommer till avslut i denna långdragna fråga i sin första budget!

Bra gjort, regeringen! Och bra att även oppositionen, inte minst i Östergötland, drivit på i denna viktiga fråga!

Rysk roulette med livsmedelsförsörjningen

Jag skriver idag i Göteborgsposten om Svenska Naturskyddsföreningens, Miljöpartiets och delvis Socialdemokraternas vision och vilja att Sveriges och världens jordbruk på sikt ska bedrivas utan att använda modern teknik som mineralgödsling, inga kemiska bekämpningsmedel och utan växtförädling med hjälp av genteknik.

Jag har på olika sätt behandlat samma tema många gånger hår på min blogg, här och här och här  och här och kanske framförallt här!

Jag är som ni vet desperat över att världens bästa miljö- och djurskyddsvänliga livsmedelsproduktion, den svenska, sedan 25 år tillbaka bara minskar, hittills med nära en tredjedel. Denna utveckling måste vändas och jag driver på för det åtgärdspaket jag anser vara helt nödvändigt; en parlamentarisk kommitté, nya riksdagsmål, en bred kraftsamling, översyn av konkurrenskraft och regelverk, bättre kommunal matupphandling, huvudfrokus från ekonischen till det moderna miljövänliga jordbruket osv.

Jag vill mer än gärna debattera dessa frågor med var och en, människa eller organisation, som tar kontakt eller vill ordna en dialog eller debatt. Hör av er till med Er inbjudan, jag kommer!!

JAS Gripen igår, idag och imorgon.

Jag har fått ett femtiotal kommentarer på min blogg kring JAS Gripens uppgradering. De flesta är upprörda över regeringens besked om att uppgradera 40-60 JAS Gripen och tillskjuta 300/200 mkr mer till försvaret. Det borde varit 80-100 plan som uppgraderas och regeringen borde öka försvarsbudgeten med 1-2 miljarder, eller mer, verkar dessa kommentatorer mena.

Wiseman kommenterar, liksom Skipper och Väpnaren och Cornucopia och Gripen News.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet kritiserar starkt uppgraderingsbeslutet, inte minst Peter Rådberg (MP) som brukar ta ut svängarna ordentligt, nu med orden "krascha försvaret" (Och då menar han inte sitt eget partis långsiktiga mål att banta försvaret med 8 mdr kronor från förra mandatperioden, eller kravet på att spara 2 mdr på ett bräde i årets budget..)

Socialdemokraterna gillar ju den svenska försvarsindustrin, och försvarsutskottets ordförande Peter Hultkvist är tydlig i SvD. Liksom Sverigedemokraterna, som har stora men orealistiska budgetutrymmen.

Inom alliansen, då? Jag minns väl diskussionerna i förra försvarsberedningen år 2008, då FP drev på för att det räckte med 48 JAS Gripen E/F (ungefär).  Sedan ändrade man sig till att 100 plan fortsatt behövdes, men att motorn då måste vara "svensk". Övriga partier var 2008 inne på 60-70 plan, medan Centerpartiet höll fast vid dåvarande numerär. Kompromissen blev formuleringen att antalet stridsflygplan skulle minskas " i väsentlig grad"...

Nu är vi där, och alliansens besked om 40-60 plan JAS Gripen E/F innebär att ambitionerna sänkts ytterligare. Här spelar säkert finansdepartementets överväganden en roll.

Jag kommer att verka för att åtminstone 60 plan uppgraderas, samt att man noga överväger övergången från C/D till E/F och kan behålla en del C/D längre för bättre flexibilitet. Detta ger också utrymme för att följa omvärldsutvecklingen det närmaste decenniet och ökar handlingsfriheten.

Visst ger det faktum att Sverige är ett av mycket få länder i världen som har kompetens att utveckla och tillverka stridsflygplan stora spinoffeffekter för vårt högteknologiska kunnande och för mängder av civila spjutspetsföretag och jobb.

Avgörande för att Sveriges försvar behöver ha ett starkt flygvapen är dock självfallet behovet av den förmågan med tanke på vårt geostrategiska läge och på vikten av luftherravälde vid framtida konflikter, lika väl som under 1900-talet. Vid utformningen av vårt försvar spelar också utvecklingen i vår omvärld och våra militära samarbeten stor roll, vilket försvarsberedningen verkligen behöver analysera mycket noga.

Tillagt 26 aug:

Johan Victorin på Försvar och Säkerhet (Krigsvetenskapsakademien) gör en saklig analys, här.

I ett tidigare inlägg citerar han en rapport om kostnaderna för olika stridsflygplan.:

En hyggligt objektiv rapport med bäring på svensk försvarspolitik landade igår. Det är ansedda IHS Jane's som gått igenom driftkostnader för moderna stridsflygplan i väst, här omskrivet av Stratpost.com.

Resultatet är en triumf för Gripen. Genom att gå igenom kända affärer och olika fabriksuppgifter samt Jane's egna bedömningar har olika flygplans kostnader per flygtimme räknats ut. Gripen (Bedömt version C/D) betingar en kostnad på 4700 USD per flygtimme jämfört med närmsta konkurrent F-16 med motor Block 40/50 som slutar på 7000 USD/timme.
Gripens europeiska konkurrenter Rafale och Eurofighter Typhoon ligger på 16500 resp. 18000 USD/flygtimme enligt analytikernas beräkningar. Driftmässigt är F-35 (Joint Strike Fighter) en rysare på 21000/31000 USD i timmen enligt Australiens flygvapen/US Navy projektioner. "

Tillagt igen 26 aug:

Läsvärd analys i DN av FOI-analytiker.

 

Bra alliansbesked om JAS Gripen och höjd försvarsbudget!

Alliansens 4 partiledare ger idag klara besked om JAS Gripens uppgradering och om en därtill kopplad höjning av försvarsbudgeten idag på SvD Brännpunkt!

Sveige ska anskaffa 40-60 JAS Gripen.

Och försvarsanslaget höjs med 300 miljoner kronor 2013 och 2014, därefter med 200 mkr.

Det här är bra besked från alliansen, inte minst för mig och Centerpartiet som sedan länge argumenterat i båda dessa riktningar.

Partiledarna redovisar motiven för att Sverige ska fortsätta att basera sitt  moderna flygvapen på ett uppgraderat JAS Gripensystem som kan mäta sig med utvecklingen i vår omvärld

"Ett alternativ vore att köpa in flygplan från annat land. Denna möjlighet har analyserats. Analysen visar att det som är mest effektivt ur flera aspekter är att tillsammans med Schweiz anskaffa nästa generations Jas Gripen. Vi får därmed ett av världens mest moderna stridsflygplan till ett bra pris."

Beslutet baseras självfallet på försvarets behov men har också viktiga spin off-effekter.

"Beslutet är nödvändigt för vår försvarsförmåga, men också positivt för svenska jobb, svensk export och svensk forskning och utveckling. Försvarsindustrin, inklusive underleverantörer, sysselsätter dessutom i dag upp emot 100 000 personer i Sverige. Produktion sker på ett 70-tal orter i Sverige, bland annat i Linköping, Karlskrona, Karlskoga och Örnsköldsvik."

"Utvecklingen av svenskt stridsflyg har inneburit mycket för svensk forskning. Forskningen har gett upphov till kontinuerlig teknikutveckling och innovationer som idag har civila tillämpningsområden. Vidareutvecklingen av Jas blir särskilt viktig för svensk strategisk forskningskompetens och spjutspetsteknologi. Sverige kommer fortsatt att vara ett av få länder i världen med kapacitet och kunnande för produktion av kvalificerade stridsflygplan. "

Med detta förslag i regeringens höstbudget är jag övertygad om att det finns goda förutsättningar för ett brett stöd i riksdagen.

Sverige har idag ca 100 JAS Gripen C/D. Försvarsmakten  har genom ÖB efter mycket ingående analyser bedömt behovet av ett modernare stridsflyg som angeläget och har föreslagit att 60-80 JAS Gripen E/F ska anskaffas.

Regeringen har, säkert efter en intern dialog, nu landat i intervallet 40 till 60 plan och en därtill kopplad höjd försvarsbudget på flera hundra miljoner kronor. Siffran 60 är alltså gemensam för både ÖB och regeringen och jag hoppas att riksdagens kommande beslut kan landa där någonstans.

Min förhoppning är givetvis också att detta viktiga regeringsbesked ska kunna bädda för att ytterligare länder väljer samma framtidsinriktade lösning för sina flygvapen som Sverige och Schweiz.



 

Tolkar - asyl - Afghanistan

Peter Wolodarski skriver i DN om den begäran som de som tolkat åt svenska ISAF-insatsen i Afghanistan lämnat in om asyl i Sverige från år 2014.

Wolodarski ser dem som svenska veteraner, asyl ska beviljas. Migrationsminister Tobias Billström står fast vid individuell prövning enligt gällande asyllagstiftning.

Låt mig problematisera.

Självfallet ska Sverige ta sitt ansvar för människor med asylskäl som söker asyl i Sverige. Självfallet har Sverige ett ansvar för alla de afghaner , inte bara tolkar, som arbetar åt den svenska ISAF-insatsen i Afghanistan.

Hur detta ansvar ska tas bestäms i första hand av försvarsmakten, men ansvaret kan vid behov föras upp till regeringen.

Varken FN, ISAF eller Sverige ska lämna Afghanistan 2014, men stödet till Afghanistan ändrar karaktär. Avsikten är att Afghanistans regering, armé och polis ska kunna hålla talibanerna stången med hjälp av fortsatt ekonomiskt stöd, och stöd till utbildning av armé och polis mm. Detta är FNs och ISAFs och Sveriges huvudspår som det gäller att lägga all kraft på.

De svenska tolkarna känner uppenbarligen en oro för utvecklingen och har gemensamt aktuliserat/ansökt om asyl, uppenbarligen för att man befarar att talibanerna kommer att flytta fram sina positioner.

Det är bedrövligt och fruktansvärt att talibanerna mördar och har mördat massor av människor genom terrordåd, kidnappningar och mord, både nu som "gerilla" och tidigare i regeringsställning. Detta i sig, och där stödet till Al Qaida ingår, är också ett huvudmotiv för FNs närvaro i Afghanistan.

Sannolikt bör utvecklingen avvaktas. Skulle situationen utvecklas i fel riktning gäller den svenska asyllagstiftningen. Om en afghansk tolk flyr till Sverige kommer han/hon att prövas och med all sannolikhet få asyl om hotbilden är uppenbar.

Skulle försvarsmakten bedöma sina Afghanistananställdas, och/eller främst tolkarnas situation, som särskilt utsatt kan särskilda initiativ behöva tas av regeringen.

"Omänskligt" att förvägra dödshjälp i UK

Britten Tony Nicklinson drabbades av en stroke för 7 år sedan.

"Tony Nicklinson kommunicerar genom en avancerad dator som mäter blinkningar och små huvudrörelser.
Det behövdes dock ingen dator för att förmedla de känslor som Nicklinson fick efter beslutet.
58-åringen bröt ihop i tv och var till synes otröstbar."

Tony vill somna in (dö) eftersom han anser sitt liv i paket "miserabelt" där han är "maktlös"."

Men i England, liksom i Sverige, får inte en människa dö i förtid, även om hon lider och så önskar. Staten har för allas vår räkning förbjudit det och gjort det olagligt, och sjukvården förvägras att bistå Tonys i hans entydiga vilja. Inte heller får någon nära släkting eller mycket god vän hjälpa honom att somna in/dö.

Expressen skriver om detta.

Aftonbladet visar video från ögonblicket när han fick beskedet.

"Tony Nicklinson kommunicerar genom en avancerad dator som mäter blinkningar och små huvudrörelser.
Det behövdes dock ingen dator för att förmedla de känslor som Nicklinson fick efter beslutet.
58-åringen bröt ihop i tv och var till synes otröstbar.
– Jag känner mig helt förstörd efter beslutet, kommunicerade han senare genom datorn, enligt the Telegraph."

– "Även om jag inte ville få upp hoppet för mycket, fick jag det ändå, eftersom en fantastisk mängd arbete las ner på mitt fall. Jag trodde att om domstolen såg mig för den jag är, med mitt fullständigt miserabla liv, maktlös till att göra åt det på grund av mitt handikapp, skulle domarna förstå mitt resonemang att jag inte vill fortsätta leva och borde få en värdig död.
Enligt frun, June, är Tony Nicklinson nu redo att avsluta sitt liv genom att svälta sig till döds.
Nicklinson kommer att överklaga domstolens beslut till en högre instans."

Jag har engagerat mig i arbetet för att man vid svåra lidanden, främst i livets slutskede, ska kunna ha en möjlighet att fö dö i förtid.

"Danielsson undrar om socialministern kan tillsätta en utredning för att analysera om det i "mycket svåra situationer" och under "mycket sträng kontroll" borde vara möjligt att hjälpa en person att dö."

Jag har skivit motioner och interpellationer till socialminister Göran Hägglund för några år sedan.

Vår debatt finns här (scrolla ner till slutet av sidan).

Jag har gjort flera bloginlägg; här och här och här.

Några framgångar har nåtts, t ex accepteras det idag att maskiner som behövs för att upprätthålla livet får stängas av om det är den enskildes uttryckliga vilja. Likaså accepteras idag smärtlindring genom stark medicinering, även om det skulle korta livet och påskynda döden.

Däremot finns tyvärr ingen öppning ännu för att den enskildes vilja vid svåra lidanden ska kunna respekteras, självfallet under sträng kontroll och noga reglerat. Jagh fortsätter att kämpa för att en sådan utredning ska tillsättas, och jag tycker att den riksdagsmajoritet som förhindrar detta tar poå sig ett mycket stort ansvar.

Det finns en förening som driver på i dessa frågor, Rätten till vår död. Jag sympatiserar i mycket med deras budskap men har inte ännu blivit medlem, det får var och en ju avgöra.


Tillagt 2100 18 aug från facebooksdialog kring mitt blogginlägg:

Anders W Jonsson Centerpartiets stämma har tagit tydlig ställning ifrågan. Vi är inte för att sjukvården ska få som uppgift att avsluta liv genom giftinjektioner. Sjukvårdens uppgift är att lindra symtom som ångest, smärta etc som kan vara förenat med ett döende men inte att aktivt avsluta liv.

Anders W Jonsson http://anderswjonsson.se/2009/06/11/dodshjalp/

Staffan Danielsson Centerpartiets gruppledare och läkaren Anders W har helt rätt, Centerpartiets stämma har beslutat enligt ovan. Det innebär alltså att svaret till Tony är precis som i England. I denna fråga har alltså jag personligen en annan uppfattning, och driver därför opinion för att riksdagen (och Centerpartiet) ska ta ställning för att dessa svåra och viktiga frågor utreds i syfte att under sträng kontroll öka individens rätt vid svåra lidanden kunna få avsluta livet i förtid.

Jag tror att Annie Lööf går stärkt ur "krisen"!

Det är bra att media granskar i samhället, inte minst myndigheter och politiker. Misstag, missförhållanden och missbruk ska granskas och lyftas fram i ljuset.

Ibland utvecklas sådana granskningar till mediadrev, där man ibland kan tappa proportionerna och fler och fler dras med.

Jag tycker att detta nu sker i granskningen av några fakturor på Näringsdepartementet, samt av att nu försöka få hela Tillväxtverket att framstå som utan funktion och nedläggningsbart.

Cecilia Stegö Chilo som fick avgå som färsk minister efter att det kom fram att hon inte betalade TV-avgiften skriver lite raljant, men inte utan poänger, om drevet mot Annie Lööf.

Östgöta Correspondenten, vanligtvis en balanserad tidning med god kvalitet, tappar idag fotfästet och hakar på drevet just när det kanske börjar avta.

Man ägnar frågan en huvudledare som hade platsat även i våra kvällstidningar, som ju tar ut svängarna lite extra ibland.

Ett citat:

"Bilden växer fram av Tillväxtverkets projekt som en cynisk, medial prestigesatsning av förra näringslivsministern Maud Olofsson, bekostad av medborgarnas egna pengar under skönmålade förväntningar med kortsiktiga opinionsvinster för ögonen".

Correns ledare väljer också att citera vad någon annan har sagt om "teflonbroilern" och "praktikanten". Ynkligt, Corren, säg det själv i så fall om ni har den uppfattningen.

Visst ska myndigheters verksamhet granskas och diskuteras men lite sans och måtta behövs också. Det Corren nu sågar är en en satsning på att stärka och lyfta fram kvinnligt företagande som Tillväxtverket, med rötter i glesbygdsverket och några andra verk, gjort.

Jag tycker att detta angeläget, att stärka kvinnors företagande, sedan kan säkert detta göras på olika sätt.

Vad Corren gör nu är att bunta ihop hur  Stiftelsen för strategisk forskning har representerat med Tillväxtverkets satsning på kvinnligt företagande som läggs Maud Olofsson till last, samt sedan lägga till några anonyma citat som förminskar och förnedrar en ung kvinnlig partiledare med, anser jag, lysande kvaliteter.

Slutsatsen av denna Corren-brygd är att tidningen utfärdar stormvarning. Kring stiftelsen? Kring Tillväxtsverkets kvinnoprojekt?

Nejdå. Kring Annie Lööf, som efter en genomlysning på departementet endast har några frågetecken kring några fakturor, vilket hon öppet och transparent tagit tag i och klarat ut, samt ser till att detta inte ska inträffa igen.

En rätt ynklig ledare, Corren, tycker jag.

Naivt om jordbruket av Hedin

Jag har ibland skrivit om Stockholmscentern som har mycket energi och tillför mycket, bl a i detta inlägg om Centerpartiets väg framåt, se punkt 5.

Men ibland hamnar en och annan medlem lite snett, som t ex Johan Hedin i detta inlägg i SvD idag om det svenska jordbruket.

Johan menar att vore det bara lite krut i de svenska bönderna borde man strunta i konkurrensförutsättningarna och politiken och istället med hjälp av den starka mattrenden göra pengar och växa som i 3 exempel han hänvisar till, "smöret från Väddö, grisar från Domta och Blaxta utanför Flen som blivit flerfaldigt belönade internationellt för sitt söta vita vin"....

Han menar att nischsatsningar som dessa inte verkar stödas av LRF eller, antar jag, av "politikerna/staten".

Han har fel. Det är istället just nischerna som i hög grad intresserar och engagerar både inom LRF och i politiken. Satsningen på Matlandet Sverige handlar i hög grad om detta, och i Jordbruksutskottet (där jag finns med) är engagemanget som störst i diskussionen kring gårdsbutiker, gårdsslakterier och - mejerier samt hur den ekologiska nischen ska kunna växa som andel av den krympande svenska livsmedelsproduktionen.

Däremot är engagemanget inte lika tydligt när det konstateras att den svenska livsmedelsproduktionen, med högst krav på miljöhänsyn och djurskydd, har minskat med nära en tredjedel på 25 år och att importen av mat från länder med sämre miljöhänsyn och djurskydd har ökat från 25 till nära 50 procent under samma tid.

I en värld där 900 miljoner människor hungrar och där befolkningen kommer att öka med 2 miljarder till 2050 och där FAO bedömer att produktionen av mat behöver öka med 70 procent, och där matpriserna nu stiger kraftigt genom torka i USA som kan ge matbrist i vinter, där hänvisar Johan Hedin de svenska lantbrukarna till enskilda initiativ på gårdsnivå.

De grundläggande konkurrensförutsättningarna är inget som de eller politikerna behöver engagera sig i, menar han.

Tyvärr har han fel igen. Riksdagen har bestämt att de svenska bönderna ska producera världens bästa mat vad gäller miljöhänsyn och djurskydd, vilket också innebär att maten blir dyrast. Samtidigt belastar Sverige lantbruket med kostnadspålagor i form av t ex de högsta dieselskatterna inom EU, och oppositionen vill återinföra världens enda skatt på handelsgödsel, trots att marknadspriserna på gödsel redan stigit kraftigt det senaste decenniet.

Detta har starkt bidragit till att snart halva matkonsumtionen i Sverige består av lite billigare importmat från länder med sämre miljö- och djurskyddskrav. Jag menar att detta är hyckleri och dubbelmoral vid t ex offentlig matupphandling, att ställa stränga krav på de svenska bönderna och sedan köpa mat från andra länder med lägre krav.

Jag inser också värdet av en friare marknadsekonomi på jordbrukets område, vilket Sverige ska driva på för. Det måste dock ske i någorlunda samma takt som i andra länder. Sverige kan för det första inte ensidigt gå före och minska sina miljöersättningar mm  till jordbruket mer än vad EU i sin helhet och USA gör, och för det andra kan Sverige inte belasta sina bönder mer med skatter än vad jordbruket i vår omvärld har .

Jag har skrivit många inlägg på denna blogg om det åtgärdspaket jag anser helt nödvändigt för att ge den svenska livsmedelsproduktionen rimliga möjligheter att vända den negativa trenden; nya riksdagsmål, en parlamentarisk livsmedelskommitté och en bred kraftsamling inom EUs och WTOs regelverk med mera.

Jag ställer fullt upp för stöd och glada tillrop till alla duktiga entreprenörer som lyckas utveckla småskaliga försäljningskoncept genom att satsa riskpengar och det egna kunnandet.

Jag hoppas att Johan Hedin å sin sida ställer upp på principen om likvärdiga konkurrensmöjligheter för det svenska jordbruket och på det åtgärdspaket jag driver.

Mats Lundegård (DN) kan inte med Centerpartiet

Wikipedia:

Mats Evald Lundegård, född 13 december 1937 i Maria Magdalena församling, Stockholm, är en svensk journalist, översättare och författare. Han är son till Erik Lundegård.^[1][2]

1993 mottog han Stora journalistpriset med motiveringen "För hans berättarkonst och bredd som allmänreporter. Han har förmågan att se och skildra det mänskliga och nära i stora politiska skeenden, senast i artiklarna från det forna Jugoslavien."^[3]

Den 29 juni 2000 var han sommarpratare i Sveriges Radio.^[4]

^{Mats Lundegård har en lång bana som erkänd journalist bakom sig. Stockholm är hans hemort. Jag har ingen särskild relation till honom men har är uppenbarligen en dokumenterat duktig journalist.}

^{Han ges idag utrymme i en krönika på DNs Namn och Nytt, där han faktiskt avslöjar sin politiska världsbild vad gäller Centerpartiet, uppenbarligen cementerad sedan Gunnar Hedlunds tid.}

^{Det är inte var dag en ledande svensk Stockholmsjournalist gör det.}

^{Vad är det då för fördomar mot Centerpartiet och mot vår partiledare Annie Lööf som Mats ger uttryck för?:}

"På nagot satt gläder det mig lite extra att det

ar den vana flickan med det rödblonda haret

som ställer till det for sig. Hon har från dag ett

gjort mig misstanksam med sitt tvärsakra munväder

och sina aningslösa (hoppas jag) lovord

till Margaret Thatcher."

Jo, han kan helt enkelt inte  med "flickan med det rödblonda håret" från landsbygden....

Och mot Centerpartiet:

"Och bondepartiet som

hon anför har jag alltid misstrott. Pragmatiker

i politiken kan vara hedervärda. Traditionen ar

ursvensk. Men när den flexible blir uteslutande

lealös röstar jag annorstädes."

Jo, han kan helt enkelt inte med Centerpartiet...

Nu kanske detta bara handlar om en enda ledande svensk journalists världsbild vad gäller Centerpartiet och vår partiledare, vad vet jag. Det är ändå intressant att så nakna och, som jag tycker, fördomsfulla uppfattningar hos en ledande svensk journalist ges utrymme i Dagens Nyheter på den "opolitiska" (?) Namn och Nytt-sidan.

....................................................................................

Texten i DN, ifall länken inte fungerar:

"Carin Jämtin oroas över det fusk de socialdemokratiska ungdomsförbundarna ägnat sig åt i Piteå. Fast i notisen jag läser har hon inga särskilda bekymmer med fifflet hennes partigängare ägnat sig åt och ordet ”fusk” står bara i rubriken.

Jag fås att ana att hennes attityd visavi händelserna i Norrbotten är ganska överseende.


Som jag minns saken, eller sakerna, är hon i gott sällskap. De politiska ungdomsförbunden och andra liknande har, vad jag minns, i alla tider fifflat med statistiken rörande antal medlemmar och de inkomster som bestäms av denna. Jag får för mig att alla politiska ungdomsorganisationer med ojämna mellanrum har avslöjats med tassarna i allehanda syltburkar. Och på det hela taget kommit undan med blotta förskräckelsen när de ertappats.


Därför är jag inte ett ögonblick överraskad över att Centerpartiets Annie Lööf befunnits fiffla med statens pengar. Hon hävdar föralldel att det var ett misstag att representationsnotorna värda 350 000 skickats - av hennes underlydande - att betalas med skattepengar. Och nu snabbt debiterats partiet enligt den ordning man försökte smita från.


På något sätt gläder det mig lite extra att det är den väna flickan med det rödblonda håret som ställer till det för sig. Hon har från dag ett gjort mig misstänksam med sitt tvärsäkra munväder och sina aningslösa (hoppas jag) lovord till Margaret Thatcher. Och bondepartiet som hon anför har jag alltid misstrott. Pragmatiker i politiken kan vara hedervärda. Traditionen är ursvensk. Men när den flexible blir uteslutande lealös röstar jag annorstädes.


Vad gäller tjuvaktiga ungdomsförbundare är det bara att notera att de lärt sig hanteringen av sina mentorer. Eller om det är tvärtom, att fiffeltraditionen växt i de ungdomliga miljöerna och sedan fått resa med upp i organisationen och åldrarna. Och fortlevt och klassats som ”fusk” när det är tjuvnadsbrott det handlar om. För det är mina surt förvärvade de försöker förskingra.

Mats Lundegård."

Debatt om Gripen i P1 Morgon med MP

Jag skrev nyligen om luftförsvarsutredningen.

Den ska utifrån regeringens kommande proposition om JAS Gripens uppgradering utreda luftförsvaret på längre sikt.

Socialdemokraterna angav tiden till efter år 2040, och så blev också riksdagens beslut. Bakom detta stod utöver allianspartierna S och MP.

MP vill nu ändra detta riksdagsbeslut och låta utredningen också behandla frågan om JAS Gripens uppgradering, i det lätt insedda syftet att det behövs ingen uppgradering.

I P1 Morgon idag diskuterade jag och Peter Rådberg (MP) detta.

Jag visade på alternativen:

"Ska Sverige göra som norrmännen och köpa ett mycket dyrare amerikanskt flygsystem? Eller behöver vi inte längre försvar och flygvapen? Eller klarar en åldrad JAS Gripen att möta sig med de uppgraderade flygplanen i t ex Ryssland?"

Rådberg är tvärsäker på att dagens JAS Gripen lätt klarar att matcha t ex det uppgraderade ryska flygvapnet de närmaste 20-30 åren...Han vet också precis vilken flygmotor som JAS Gripen ska ha.

ÖB däremot har efter en noggrann analys inom försvarsmakten gjort bedömningen att JAS Gripen behöver uppgraderas, och riksdagen har också givit regeringen mandat att i närtid lägga en sådan proposition.

Vem ska man lita på?

Peter Rådberg och MP, som för några år sedan ville skära ner försvarsbudgeten med 20 procent och nu i ett första skede vill minska den med 2 miljarder per år, trots att Sverige halkat efter de nordiska länderna på försvarsområdet. Sverige lade för 25 år sedan ca 2,5 % av sin BNP på försvaret, då i topp bland de nordiska länderna, medan vi nu lägger under 1,2 %, lägst av de nordiska länderna.

Eller försvarsmakten och ÖB?

Jag låter ÖBs analys och förslag väga tungt.

Så kan utflyttningen av mjölkproduktionen hejdas!

Jag har i många debattartiklar och blogginlägg slagit larm om att världens bästa livsmedelsproduktion - den svenska - successivt minskar och istället ersätts av import från länder vars jordar läcker mer till Östersjön och med mindre ambitiösa  djursskyddsregler.

Sverige är nu det land i Europa som importerar mest mat, nära hälften av det vi konsumerar, samtidigt som vi i högstämda ordalag kräver ständigt dyrare särregler för just det svenska jordbruket som då får ännu sämre konkurrenskraft och fortsätter att minska.

Nu uppmärksammas mjölkproduktionens svåra lönsamhetsproblem, som i mycket beror på de allt högre världsmarknadspriserna på spannmål och andra fodergrödor.

Mitt recept på hur utvecklingen ska kunna vändas framgår av bl a detta blogginlägg, med länkar vidare.

Nya riksdagsmål är ett måste, liksom en parlamentarisk ("kris")kommitté och en bred kraftsamling för att vända utvecklingen.

"Fokus i jordbruksdebatten måste nu flyttas till hur den dominerande miljövänliga produktionen - den "konventionella" - ska kunna öka sin konkurrenskraft och vända utvecklingen.

För att detta ska kunna ske måste riksdagens mål för jordbruket omarbetas och fokus riktas på att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft i sin helhet. Mål styr och har betydelse!

Utöver detta är en bred kraftsamling från näringen, med stöd av politiker, konsumenter, industri och handel med flera helt nödvändig för att jordbruket åter ska börja växa. Sveriges växande sårbarhet vid allvarliga kriser måste också analyseras.

Jordbrukets konkurrenskraft måste ses över i ett EU-perspektiv vad gäller skatter, kontrollkostnader och ersättningssystem. Eftersom jordbruket krymper bör den beslutade dieselskattehöjningen på över 500 miljoner kronor ses över i en kontrollstation.

För att dessa genomgripande åtgärder ska kunna förverkligas i en samlad livsmedelsstrategi behöver enligt min uppfattning en parlamentarisk kommitté tillsättas.

Lägets allvar kräver detta, och utan en bred samsyn om nya mål och åtgärder torde den negativa utvecklingen vara mycket svår att vända för näringen."


tillagt 3 sept, länk till senare inlägg på Newsmill.

Luftförsvarsutredning - historik och nuläge

Talespersonerna för FP och KD riktar nu stark kritik mot den kommande luftförsvarsutredningen, i ordalag som "science fiction" och "löjets skimmer".

Och visst är tiden efter 2040 väldigt avlägsen.

Det kan vara nyttigt, ändå, att påminna om bakgrunden:

1. De rödgröna fick våren 2011 stöd av Sverigedemokraterna i sitt krav på en utredning kring luftförsvarets utformning på lång sikt. De 4 partierna - S, SD, V och MP - fick majoritet och riksdagen uppdrog åt regeringen att tillsätta en sådan utredning. Allianspartierna motsatte sig en sådan utredning, med motivering att det räcker att försvarsmakten i vanlig ordning tar fram underlag samt att regeringen kommer att föreslå hur JAS Gripen ska uppgraderas.
Den tidigare utredning om luftförsvaret som det hänvisas till tillsattes när regeringen 1967 uppmanade ÖB att tillsätta en myndighetsutredning i frågan, och med direktiven utformade av ÖB.

2. Den 1 dec 2011 gjorde regeringen - och därmed alla 4 allianspartier - upp med S och MP om att Sverige ska leda en av EUs stridsgrupper ( vilket alliansen ville) samt att en luftförsvarsutredning för tiden efter år 2040 ska tillsättas (vilket S och MP ville).

3. I juni 2012 tillsätter regeringen den parlamentariska utredningen, samt fastställer dess direktiv.

4. Den 3 augusti 2012 går så försvarstalespersonerna i riksdagen för FP och KD ut med stark kritik mot att utredningens direktiv inriktas på tiden efter 2040. Kritiken drabbar -utöver självfallet oppositionen som drivit fram utredningen - därmed också regeringen och de egna företrädarna i regeringen.

5. Jag redogjorde i ett blogginlägg den 1 dec 2011 för den träffade uppgörelsen. Centerpartiet stod bakom den när den gjordes, och vi står fortsatt bakom den idag.

Regler för (homosexuella) blodgivare

Centerpartiets partiledare Annie Lööf har i samband med Pridefestivalen gjort ett utspel om regelverken för homosexuellas möjligheter att ge blod.

Principiellt har hon poänger i sitt resonemang.

Frågan är dock svår och avvägningen känslig där självfallet enighet råder om att blod som lämnas måste vara friskt och utan sjukdomsämnen.

Den stora förändringen kom tvivelsutan 2009 när det öppnades en möjlighet för homosexuella män att ge blod, givet att de kan visa att de inte haft sex med andra män de senaste 12 månaderna.

Jag begriper inte hur detta går att "bevisa", det måste handla om att bedöma trovärdigheten hos de som vill lämna blod. Detta går omöjligen att göra med någon 100-procentig säkerhet.

Frågan är om den osäkerheten är mindre än att som Annie Lööf vilja ha en individuell bedömning av riskbeteendet när man lämnar blod.

Det är dock allvarsamt att Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL) försvarar nuvarande regelverk och kritiserar Centerpartiets förslag, som också röner kritik på flera ledarsidor och från Hanne Kjöller i DN.

Gotlands tidningar stöder dock C-förslaget.