Det svenska försvaret behöver ersätta olika äldre pansarfordon med nya, i en första upphandling 113 stycken, sedan 113 ytterligare och därefter kanske något eller några hundratal till. Totalkostnaden för detta kan komma att uppgå till kanske åtta - tio miljarder kronor.
Därför inledde svenska staten genom Försvarets Materielverk (FMV) i mitten av 1990-talet ett samarbete med BAE Systems/Hägglunds i Örnsköldsvik för att utveckla ett toppmodernt pansarfordon för hjul- eller banddrift, med hög skyddsfaktor för fordon och soldater, med elhybridmotorer och med ett kompakt och modulärt utförande. Det fick heta Splitterskyddad EnhetsPlattform (SEP).
Staten har sedan dess investerat 1.000 miljoner kronor i detta projekt, och BAE/Hägglunds 600 miljoner kronor, totalt 1,6 miljarder kronor. SEPen utsågs till årets stridsfordon 2007 av expertfirman Frost och Sullivan, och är klar för serietillverkning om några år.
Storbritannien deltog i utvecklingsarbetet men hoppade av för några år sedan och upphandlade istället ett befintligt äldre alternativ. Efter tvister om villkoren lär köpet nu vara avbrutet (se nedan) och en förnyad upphandling på gång.
I Sverige så lämnade även Försvaret utvecklingen av SEPen och vid upphandlingen av pansarfordon gick i somras ordern till Patria, huvudägt av Finska Staten, för ca 2,7 miljarder kronor. BAE/Hägglunds överklagade detta enligt Lagen om offentlig upphandling, och i purfärsk dom har länsrätten nu givit Hägglunds rätt, så grava fel begicks att upphandlingen måste göras om. (Vi får se om FMV överklagar).
Det är trist att det begicks fel vid upphandlingen, men då var det ju bra att den överklagades och att den nu kan få göras om.
Det är ju FMV som ska göra detta. Från min position i riksdagen är det två faktorer som jag tycker ska väga tungt vid FMVs förnyade upphandling.
• Dels vikten av ett högt skydd för soldaterna i fordonet.
• Och dels vikten av att värdera de royaltyinkomster som Staten erhåller om BAE/Hägglunds säljer SEPen på export.
FMV lär inte ha vägt in detta senare i sin utvärdering vilket känns märkligt. Är alltså den miljard som Staten har satsat på SEPen helt borkastad och inget värd? Jag har svårt att tro det, och är det verkligen så att FMV underkänner sin egen medverkan i det gemensamma utvecklingsprojektet?
BAE/Hägglunds har lyckats mycket väl med att exportera t ex Stridsfordon 90 och bandvagnar, vilket givit betydande royaltyintäkter till staten. Rimligen borde ett modernt pansarfordon kunna säljas på export till några eller flera länder, och rimligen borde de sannolika royaltyinkomster som staten då erhåller beaktas vid upphandlingen.
Den erkände försvarsbloggaren Wiseman har analyserat läget så här (läs gärna också kommentarerna där "båda sidor" av denna komplicerade verklighet kommer till tals):
"SEP:s kritiker anför gärna att Storbritannien ratade SEP i sin FRES-upphandlinghäromåret och det är riktigt. Huvudskälet var då att SEP ej ännu tillverkades och ej ännu köpts av svenska Försvarsmakten. Nuförtiden vill alla köpa något som någon annan redan köpt för att inte stå som ensam användare.
Det man dock inte nämner (om man ens vet om det) är att Storbritannien rev upp sitt FRES-beslut i vintras eftersom det visade sig att vinnaren, General Dynamics Piranha V, egentligen inte uppfyllde flera av kraven och att britterna och tillverkaren inte kunde komma överens vid förhandlingsbordet om de mest grundläggande saker. FRES-affären är nu åter öppen och FRES standardfordon ligger på is i avvaktan av vad som nu händer i den pågående FRES specialfordonsupphandlingen. En annan mycket intressant aspekt av FRES-upphandlingen är att AMV inte ens kvalade in pga för låg skyddsnivå. För att nå upp till en bättre skyddsnivå krävs det att fordonet uppgraderas med extra skydd från en annan tillverkare."
Det är alltså två kompetenta pansarfordon som Försvaret har valt emellan och där Patria drog det längsta strået. Och Försvarsministerns bedömning verkar vara att en förnyad upphandling förmodligen ger samma resultat.
Vi får se. Ett tredje alternativ vore att kombinera beprövad erfarenhet (Patria) för de trängande behov som finns t ex vid internationella fredsinsatser med ett högmodernt framtidsfordon (SEP) i någon lämplig kombination.
Men det skulle ge flera fordonstyper istället för en och samma, vilket förmodligen redan beaktats och förkastats vid den gjorda upphandlingen.
Läs även andra bloggares åsikter om sep, patria, fmv, försvaret, upphandling, politik, riksdagen, centerpartiet, försvar
SvD
torsdag, oktober 29, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)