Svensk livsmedelsproduktion har vad gäller mjölk, nötkött och griskött backat betydligt de senaste decennierna, trots att den sker inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar och med mycket lägre antibiotikaanvändning än EUs länder i övrigt.
Samtidigt har Sverige mycket goda förutsättningar för att producera livsmedel, goda jordar och betesmarker och ett bra klimat med både sol och regn. Produktionsförmågan hos åkrar och betesmarker måste tas tillvara mycket bättre än idag genom ett brett program för kraftig tillväxt i livsmedelsproduktionen. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har visat vägen genom målet att livsmedelexporten ska fördubblas. Därtill borde naturligtvis svenska livsmedel återta betydande marknadsandelar från importmaten, som ökat till över 50 % av konsumtionen, störst andel i Europa.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf har lyft fram en offensiv livsmedelsstrategi som ett vallöfte från Centerpartiet, alldeles utmärkt. Eftersom moderaterna, som länge bromsat detta och tyvärr talat för en strategi på EU-nivå med t ex Grekland och Spanien och Bulgarien, nu bytt fot torde det finnas goda förutsättningar för detta. Det räcker dock inte bara med ordet livsmedelstrategi, den måste också ha ett bra innehåll där t ex MPs extrema och ensidiga krav på "allt eko" och nya skatter inte platsar.
Jag har länge drivit på för den satsning jag anser nödvändig för att genom samhällsåtgärder ge jordbruksnäringen förutsättningar för att förbättra sin konkurrenskraft och kunna tillväxa; en livsmedelsberedning, nya riksdagsmål, åtgärder för ökad konkurrenskraft och en bredkraftsamling med mera. (Jag har också kritiserat Naturskyddsföreningen, vars svartmålning av det svenska jordbruket tyvärr bidrar till att alltfler handlar importmat vilket ger sämre kretslopp och biologisk mångfald samt försämringar för miljö och djurskydd).
Ska det svenska jordbruket kunna vända utvecklingen och börja en kraftig tillväxt är en förutsättning, enligt min bestämda uppfattning, att alla goda krafter (näring, industri, handel, kommuner, partier, miljö- och andra organsiationer osv) deltar i en gemensam kraftsamling som formuleras i en offensiv livsmedelsstrategi. För att åstadkomma denna är en parlamentarisk kommitté eller livsmedelsberedning helt avgörande.
Centerpartiet, genom landsbygdsminister Erlandsson, sätter nu ner foten och ger vallöftet att arbeteta för att en livsmedelskommission tillsätts! Detta är ett genombrott och ett oerhört viktigt ställningstagande. Jag utgår ifrån att arbetet genom en sådan kommission kommer att resultera både i en offensiv livsmedelsstrategi och i nya nödvändiga riksdagsmål!
Landsbygdsministern och Centerpartiet förtjänar stort beröm för detta vallöfte, ett mycket viktigt genombrott!
(Här en del av de åtgärder som Centerpartiet drivit igenom i alliansen för bättre förutsättningar för jordbruket, och lite av det motstånd som ibland har funnits).
Samtidigt har Sverige mycket goda förutsättningar för att producera livsmedel, goda jordar och betesmarker och ett bra klimat med både sol och regn. Produktionsförmågan hos åkrar och betesmarker måste tas tillvara mycket bättre än idag genom ett brett program för kraftig tillväxt i livsmedelsproduktionen. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har visat vägen genom målet att livsmedelexporten ska fördubblas. Därtill borde naturligtvis svenska livsmedel återta betydande marknadsandelar från importmaten, som ökat till över 50 % av konsumtionen, störst andel i Europa.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf har lyft fram en offensiv livsmedelsstrategi som ett vallöfte från Centerpartiet, alldeles utmärkt. Eftersom moderaterna, som länge bromsat detta och tyvärr talat för en strategi på EU-nivå med t ex Grekland och Spanien och Bulgarien, nu bytt fot torde det finnas goda förutsättningar för detta. Det räcker dock inte bara med ordet livsmedelstrategi, den måste också ha ett bra innehåll där t ex MPs extrema och ensidiga krav på "allt eko" och nya skatter inte platsar.
Jag har länge drivit på för den satsning jag anser nödvändig för att genom samhällsåtgärder ge jordbruksnäringen förutsättningar för att förbättra sin konkurrenskraft och kunna tillväxa; en livsmedelsberedning, nya riksdagsmål, åtgärder för ökad konkurrenskraft och en bredkraftsamling med mera. (Jag har också kritiserat Naturskyddsföreningen, vars svartmålning av det svenska jordbruket tyvärr bidrar till att alltfler handlar importmat vilket ger sämre kretslopp och biologisk mångfald samt försämringar för miljö och djurskydd).
Ska det svenska jordbruket kunna vända utvecklingen och börja en kraftig tillväxt är en förutsättning, enligt min bestämda uppfattning, att alla goda krafter (näring, industri, handel, kommuner, partier, miljö- och andra organsiationer osv) deltar i en gemensam kraftsamling som formuleras i en offensiv livsmedelsstrategi. För att åstadkomma denna är en parlamentarisk kommitté eller livsmedelsberedning helt avgörande.
Centerpartiet, genom landsbygdsminister Erlandsson, sätter nu ner foten och ger vallöftet att arbeteta för att en livsmedelskommission tillsätts! Detta är ett genombrott och ett oerhört viktigt ställningstagande. Jag utgår ifrån att arbetet genom en sådan kommission kommer att resultera både i en offensiv livsmedelsstrategi och i nya nödvändiga riksdagsmål!
Landsbygdsministern och Centerpartiet förtjänar stort beröm för detta vallöfte, ett mycket viktigt genombrott!
(Här en del av de åtgärder som Centerpartiet drivit igenom i alliansen för bättre förutsättningar för jordbruket, och lite av det motstånd som ibland har funnits).