Jag är övertygad om det svenska jordbrukets och livsmedelsproduktionens betydelse för Sverige; mat, energi, sysselsättning, öppna landskap, levande landsbygd osv.
Industrivärldens jordbruk har alla länge levt under skyddande regleringar, men nu ökar marknadsekonomi och frihandel, inte minst inom EU. Detta ökar vikten av att det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan mäta sig med andra EU-länders.
Därför var det en chock när dåvarande s-regeringen chockhöjde jordbrukets diesel- och olje- och handelsgödsel och el- och växtskyddsmedelsskatter 1995, med det helt ohållbara motivet att just jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift.
Därför har jag, LRF och Centerpartiet slagits hårt under 10 år för att dåvarande s-regeringen skulle sänka skatterna tillbaks till ursprungsnivån. Tack vare Göran Persson – som ofta såg saker och ting ifrån jordbrukets verklighet – valdes lösningen att år 2000 och år 2005 införa en återbetalning av det mesta av skattehöjningarna. Jordbrukets tunga skatteryggsäck lyftes i betydande grad av.
Nu läggs den oerhört viktiga klimatpropositionen till riksdagen, och förvånande nog vill regeringen nu med utgångspunkt i 1995 års skattenivåer effektivisera dessa genom att stegvis ta bort huvuddelen av skattenedsättningarna från 2000 och 2005 på t ex traktordiesel. Svenskt jordbruk betalar redan bland EUs och världens högsta dieselskatter, och nu kommer belastningen att bli bli ännu högre. Det är ingen hemlighet att finansdepartement oavsett regering gillar skatteinkomster, men dessa måste självfallet avvägas mot viktiga näringars konkurrenskraft och betydelse för t ex miljö och sysselsättning.
Jag fick denna information helt nyligen, att regeringen enats om detta, och jag hade självfallet uppskattat att ha kunnat påverka utformningen.
Visst behövs kraftfulla åtgärder mot utsläppen av växthusgaser och visst ska jordbruket ta sin beskärda del av bördorna. Och visst är det i grunden bra med en modig och handlingskraftig regering som ser långsiktigt och inte väjer för även svåra ställningstaganden.
Man får dock aldrig kasta ut det svenska barnet med badvattnet medan barnen i andra länder obekymrat fortsätter att bada, då blir det fel. Jag tycker alltså att de ekonomiska styrmedel som regeringen nu aviserar i sin helhet leder i rätt riktning, men det känns rätt gåtfullt varför jordbruket med bara någon procent av BNP uppmärksammas så oproportionerligt mycket i de mycket detaljerade skattehöjarförslagen. Även om upptrappningen av skatterna ökar stegvis är självfallet en ökad skattebörda på upp till en miljard kronor något som kan ytterligare öka det svenska jordbrukets långvariga kräftgång i konkurrens med andra länder, särskilt om Sverige isolerat agerar långt före dessa.
Jag arbetade i många år fram till år 2006 kraftfullt för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och har sedan dess satt min tillit till den kloka alliansregeringen med centerpartiet vid viktiga roderspakar. Jag har funnits i reserven.
Jag kommer nu att lämna reserven och engagera mig kraftfullt i hur dessa förslag med bäring på jordbruket och dess konkurrenskraft slutgiltigt ska utformas och införas, och hur de enligt klara löften ska fullt ut kompenseras.
Med nuvarande information är det följande 3 åtgärder som jag med stort allvar kommer att lyfta och driva i min riksdagsgrupp och med min regering, och i kontinuerlig dialog med lantbrukare och medborgare.
1. Min uppfattning är att skattebördan på jordbruket blir för hög och att de angivna skattehöjningsnivåerna för jordbrukets produktionsmedel, och takten i genomförandet, därför bör omprövas.
2. Det är positivt att regeringen utfäster sig att andra skatter ska sänkas lika mycket som de föreslagna höjningarna, så att den totala effekten blir noll. Det är bra, men faktiskt så bör ju den totala skattebördan sänkas i den konkurrensutsatta värld som vi nu lever i. Därför måste handelsgödselskatten – den enda inom EU – tas bort, därför måste jordbrukets egen- och arbetsgivaravgifter typ halveras och därför bör även andra skattesänkningar genomföras.
3. Det kanske viktiga kravet från mig är att tre kontrollstationer införs, året före varje planerad skattehöjning. Då ska en bedömning göras av det svenska jordbrukets utveckling och konkurrenskraft, samt i jämförelse med jämförbara länder, göras. Då ska värderas vilka åtgärder som vidtas i jämförbara länder, och hur dessa relaterar till de svenska avsikterna. Är det svenska jordbruket pressat med dålig konkurrenskraft, måste åtgärderna skjutas fram eller tas bort, eller kompenseras än bättre.
Staffan Danielsson
Riksdagsledamot för Centerpartiet och från Östergötland
Läs även andra bloggares åsikter om jordbruk, lantbruk, landsbygd, diselskatt, ryggsäck, lrf, centerpartiet, regeringen, klimatproposition, alliansen,
tisdag, mars 10, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)