tisdag, augusti 26, 2008

Återigen katalogen om yttre hot

Centrum för Rättvisa - där Clarence Crafoord medverkar vid vår TV-sända hearing på fredag - skriver en kritisk men intressant artikel i dagens SvD. Om signalspaningslagen.

Man är tydlig i det som även jag anser vara ett sidospår, kravet på brottsmisstanke för signalspaning mot allvarliga yttre hot. Ett sådant krav skulle ju omintetgöra signalspaning för att kartlägga hotbilder, och det kravet ställer inte Europadomstolen.

Sedan radar man upp tio punkter, varav hela 9 stycken återstår att uppfylla. Jag tycker att man tar i lite väl ibland, men sådan är ju debattartikelns logik.

När man jämför den dom som inte godkände en engelsk signalspaningslag bör man veta att spaningen utfördes på 1990-talet och att lagen beslutades för 28 år sedan. England lär ha tagit en ny lag kring år 2000.

Det finns flera av de nio punkterna som är värda att diskutera djupare. Jag vill bara här anmäla att två av dem bör nog kunna bockas av omgående. Centrumet menar att den svenska lagens syfte är oklart och kan handla om allt från ekologiska obalanser till valutaspekulationer, till skillnad från den tyska som är godkänd och talar om krigs- eller terrorattacker och vissa grova brott. Detta är inte korrekt vad gäller den svenska lagen.

Jag har i riksdagen och här på bloggen vid flera tillfällen hänvisat till det tillkännagivande som riksdagen utifrån försvarsutskottets betänkande riktat till regeringen, och som tydligt preciserar att signalspaningen endast får riktas mot 6 uppräknade allvarliga yttre hot, som väl påminner om de tyska. Centrumet citerar endast propositionen, men det är faktiskt riksdagens beslut som gäller.

Det torde också vara uppenbart vilka som kan utsättas för signalspaning, nämligen de som har koppling till de allvarliga yttre hot som spaningen ska inriktas mot.

Självklart ska europadomstolens praxis i dessa frågor ställas mot den svenska lagen. Denna analys sker redan i regeringskansliet, och skulle centerpartiets inspel om en utredning kring regelverket för signalspaning som kan träffa dator- eller telefonanvändare i Sverige i vissa fall bli verklighet, kommer den analysen att göras även där.

En mer selektiv signalspaning

Ok, då ska jag försöka kommentera inläggen kring "ett lyssnande centerparti".

Vår utgångspunkt är givetvis den lag som riksdagen beslutat om. Samtidigt har dialogen med teknisk expertis och med kritiker inom centerpartiet - de kan heta t ex Hultin eller Anckersjö - lett till intressanta idèer om hur signalspaningen kan riktas mer selektivt, och som bekant till att den internationella teletrafiken torde kunna avskiljas. Några av dessa har vi spelat in till regeringen och den beredning som pågår inför den proposition som ska läggas till riksdagen kommande vinter.


Vid hearingen på fredag kommer säkert detta att belysas på ett förhoppningsvis klargörande sätt. Det är bra att kritikerna ser våra förslag som steg i rätt riktning. Därifrån till att endräkt råder är nog steget en bit, så dialogen och diskussionen lär fortsätta. Jag vill gärna upprepa att detta är svåra och grannlaga frågor med bäring både på landets säkerhet och på de integritetsintrång som signalspaning oundvikligen innebär.

En kommission av något slag som granskar Försvarets Radioanstalts verksamhet det senaste decenniet mot bakgrund av rykten och anmälningar är ju centerpartiet positivt till.

Signalspaning endast mot yttre allvarliga hot

"4 § Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet."

Paragraf 4 i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet har fått flera bloggare att upprört "bevisa" att Försvarets Radioanstalt visst får signalspana åt polisen utanför den katalog av allvarliga hot som riksdagen begränsat signalspaningen till (militära hot, internationell terrorism, internationella konflikter och några till).

Detta är inte korrekt. Första stycket i paragrafen ovan är entydigt, inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som åligger polisens brottsbekämpande verksamhet.

Andra stycker syftar - vilket framgår av propositionen 06/07:63 på sidan 49 och 50 - på att tex försvarsmakten trots första stycket ska kunna bistå polisen i vissa lägen enligt andra lagrum, liksom att FRA t ex ska kunna bistå polisen med kryptoforcering.

Jag medger att propositionsformalia kan vara svårläst. Det gäller att hålla tråden och följa hur meningarna flätas i varandra. (Och gärna prata med någon sakkunnig)!