Facken och s lever nu rövare för att taket i A-kassan ska höjas kraftigt, och att medlemsavgifterna ska sänkas, dvs ändå mer skattepengar ska pumpas in i systemet men bara till dem som betalar en egen premie, inte till den halva eller hela miljon människor som står utanför (och som alltid stått utanför i många decennier).
Jag och min kollega Jörgen Johansson (se blogg) från Västmanland - en mycket engagerad och skicklig kollega - hade igår denna artikel i DN. Artikeln - som jag känner mycket starkt för i sakfrågan - menar tvärtom att med en så dominerande andel statliga budgetpengar in i A-kassan är det orimligt att inte alla arbetslösa får rimlig del av den. Att en del höginkomstttagare och företagare m fl då tvingas att betala en avgift i månaden får accepteras, relativt skatterna i övrigt är denna skatt godtagbar. Enklast vore för lägsta byråkrati att avgiften bakades in i skatteskalorna på sikt. Vinsten är att ingen kommer att falla mellan stolarna vid arbetslöshet, och att kommunerna kommer att slippa en del socialbidragsutbetalningar.
Socialdemokraterna och fackförbunden klarar inte debatten i denna fråga. Varför kämpar de för allmän sjukförsäkring, för allmän pension...,men våldsamt emot en allmän arbetslöshetsförsäkring???? Som omfattar alla som drabbas av arbetslöshet, att alla får del av de mycket stora skattemedel som årligen anslås till A-kassan. Idag och under alla s-regeringars decennier vid makten har ständigt många hundra tusentals människor vid arbetslöshet inte fått ett öre av dessa skattepengar..., eftersom de inte varit med i facket eller alfakassan och betalat en månatlig premie. De svagare grupper som inte haft insikten om a-kassans vikt eller haft råd att betala har i alla år gruvligen svikits av socialdemokraterna och stått helt utan a-kassa vid arbetslöshet, trots de många miljarder som staten årligen pumpar in.
Kraven från s och t ex TCO nu är också mer statliga pengar till endast de som är med i a-kassan och fortsatt ingenting till de som inte gått med i facket eller alfakassan. Kalla det vad man vill men det handlar faktiskt inte om trygghet och solidaritet med alla de som blir arbetslösa, man vill med vett och vilja fortsätta att ställa massor av människor utanför de statliga miljarder som anslås i statsbudgeten till de arbetslösa. Jag gillar att alliansregeringen står upp för rätt och rimlighet och låter a-kassan bli allmän, en trygg och solidarisk a-kassa som omfattar alla. I samband med att taket i a-kassan räknas upp p g av inflationen, och alltså allas våra skattepengar till dem som drabbas av arbetslöshet ökar ytterligare, vore det mycket lämpligt att deklarera att a-kassan liksom i t ex Norge ska göras allmän!
Jag vill minnas att centerpartiet har stämmobeslut på denna ståndpunkt, och att alliansen hade den i sitt valmanifest. En finansminister ska ju alltid bromsa nya utgifter, vilket gjort att Anders Borg börjat tveka i denna fråga och börjat fundera på att kanske fortsätta soiclademokraternas och fackens linje.
Jag anser att i nästa åtgärdsprogram med anledning av lågkonjunkturen vore det utmärkt att satsa några miljarder på att arbetslöshetsförsäkringen görs allmän samtidigt som taket inflationsjusteras. Det vore en trygghetsreform av stora mått, och det vore beklagligt om alliansen inte orkade med att genomföra det man gått till val utan fastnade i gammal nattstånden socialdemokratiskt politik i denna fråga, som ju endast har motiverats av att gynna medlemskap i facket.
Jag tycker visst att man gärna ska vara med i facket (även om det tar emot när dessa är partipolitiserade som i tex denna fråga) men förbunden får faktiskt i framtiden rekrytera medlemmar på egna meriter och inte längre på en orättfärdig skattesubvention endast till dessa.
Läs även andra bloggares åsikter om a-kassa.arbetslöshet.arbetslöshetsförsäkring
söndag, december 21, 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)