Svenska Arla - den största mejeriföreningen i Sverige - gick för tiotalet år sedan ihop med danska MD-foods. Detta ifrågasattes naturligtvis av många, men jag är övertygad om att gjorde rätt. Istället för att konkurrera med varandra etablerade man en marknadsledande aktör i både Danmark och Sverige med styrka att matcha handelns behov i storstäder och i export över europa och världen.
Svenska Arla och Gefleortens mejeriförening ville fusionera för ca 15 år sedan, men förhindrades av Konkurrensverket. Ett märkligt beslut, tycker jag fortfarande. Inte minst tack vare Arlas ömsinthet, skulle jag tro, har Gefleortens kunna inrikta sig på lönsamma segment (främst dryckesmjölk)och skära russinen ur kakan, så man har hittills klarat sig bra.
Milko bildades genom samgående av flera mejeriföreningar och finns från Värmland och till mellersta Norrland. Man har stora avstånd och har haft för många mejerianläggningar.
Enligt min mening skulle man för länga sedan ha fusionerat med Arla eller norrut. Istället har man agerat passivt och kramat sin otidsenliga anläggningsstruktur (ofta under medlemstryck). Styrelserna torde nog ha insett det uppenbara men har inte haft kraften, eller möjligen viljan, att övertyga medlemmarna om vad verkligheten kräver.
Istället har företaget successivt fösvagats och nu är läget akut, man blöder likt Grekland, vars förtroendevalda inte heller har haft kraften att leda landet rätt.
Jag skulle tro att det som nu föreslås är det bästa, och kanske enda (?) alternativet för Milkos medlemmar, och jag hoppas att det också är bra för Arla och deras medlemmar.
Skånemejerier har lyckats väl med att utveckla produkter som Proviva mm, men har agerat riskfyllt den senaste tiden. Man har en mycket starkare marknads- och struktursituation än Milko men borde noga analysera Milkos utveckling och färdväg.
Läs även andra bloggares åsikter om arla, milko, skånemejerier, lrf, lantbruk, mjölk, politik, centerpartiet
torsdag, juni 09, 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)