onsdag, maj 04, 2011

Fördömda Nordkorearegim - Omänskligt slavarbete

Lars Ohly kallar Arbetsförmedlingens Fas 3 för slavarbete.... Var varsam med orden, Lars.

Det kommunistiska förtrycket i Nordkorea är fasansfullt och förfärligt, omänskligt och brutalt. Är folkrätt verkligen att en regim kan hantera sin befolkning så här omänskligt utan att omvärlden ingriper???

Jag lägger ut Amnestys fasansfulla beskrivningar om hur 100.000-tals människor plågas ihjäl med bestialiska metoder, säkert godtyckligt internerade, ibland hela familjer för ingenting. Jag ber om ursäkt för den omänskliga terrorn, så naket beskriven. Och verkligheten är säkert ännu förfärligare därborta.

PRESSNOTISER FRÅN AMNESTY


TISDAGEN DEN 3 MAJ 2011

NORDKOREA

Fångar torteras och svälts till döds

Unika satellitbilder och vittnesmål från tidigare fängelsevakter och
politiska fångar, som släppts eller lyckats fly från Nordkoreas
fångläger, avslöjar de vidriga förhållanden som de cirka 200 000
fångarna utsätts för. I en rapport från Amnesty berättar vittnen om
svältkost, slavarbete, tortyr och offentliga avrättningar.

- Nordkorea kan inte längre förneka ett obestridligt faktum. I
decennier har myndigheterna vägrat erkänna förekomsten av dessa enorma
läger för politiska fångar. Dessa läger existerar utom synhåll för
resten av världen, och där pågår fruktansvärda övergrepp som strider
mot de flesta av de människorättsnormer som världssamfundet har
upprättat de senaste 60 åren, säger Sam Zarifi, chef för Amnestys
Asienavdelning.
- Samtidigt som Nordkorea, under en tid av politisk instabilitet,
verkar förbereda sig för ett ledarbyte, där Kim Jong-un ska ta över
efter sin far, är det mycket oroande att fånglägren verkar växa i
omfång.

Fånglägren har sannolikt varit i bruk sedan 1950-talet. Det finns två
typer av läger. Total Kontrol Zon; där hamnar de fångar som enligt
regimen gjort sig skyldiga till de allvarligaste brotten. I dessa
läger sitter merparten av fångarna. Dessa fångar sitter på livstid och
enligt uppgift har endast tre fångar lyckats fly och sedan ta sig ut
ur Nordkorea. Den andra lägertypen kallas Revolutionära Zonen. Där
hamnar personer som gjort sig skyldiga till mindre allvarliga "brott".
Fångarna där har oftast dömts till straff på några månader och upp
till tio år. Ett trettiotal fångar som släppts från den "Revolutionära
zonen" i fånglägret Yodok har lyckats lämna Nordkorea. Enligt
vittnesmål från en tidigare fånge dog uppskattningsvis 40 procent av
fångarna på grund av undernäring under åren 1999-2001.

Satellitbilder som Amnesty fått tillgång till visar fyra av de sex
lägren. De ligger i ödsliga trakter i provinserna södra Pyongan och
södra Hamkyung och norra Hamkyung. En jämförelse med den nytagna
satellitbilderna och bilder tagna 2001 visar en stor utbredning av
lägren.

En tidigare fånge från Kwanliso 15, Kim, berättade för Amnesty: " Alla
i Kwanliso har tvingats bevittna offentliga avrättningar. När jag satt
i fången i lägret, tillfångatogs alla som försökte fly. De förhördes i
två-tre månader och sedan blev de avrättade.

Jeong Kyoungil greps 1999 och satt i Yodok mellan 2000-2003. Efter
frigivningen lyckades han fly till Sydkorea. Amnesty intervjuade honom
i Seoul i april 2011.

- Vi var 30-40 politiska fångar i en cell på 50 kvadratmeter. Vi fick
sova direkt på en träbrits med en filt. Dagen startade klockan 04.00
med morgonskiftet, eller "före-matenskiftet" som det också kallades
fram till klockan 07.00. Till frukost fick vi 200 gram majsvälling.
Morgonskiftet varade mellan 8.00-12.00 och eftermiddagspasset mellan
13.00-20.00. Efter middagspasset hade vi "ideologisk undervisning
mellan 21.00-23.00. Om vi inte kunde rabbla de tio etiska koderna
utantill fick vi inte sova.

- Vårt arbete var att rensa ogräs. Varje fånge hade ansvar för 1 157
kvadratmeter och det var bara de fångar som hann klart med sin uppgift
som fick någon mat. Klarade man bara hälften fick man bara en halv
matranson. Varje dag dog det fångar. Till skillnad från ett normalt
samhälle blev vi inte ledsna när någon dog utan snarare tvärtom. Om
man tog hand om en död kropp och begravde den kunde man få en extra
skål med mat. Jag tog ofta på mig uppgiften att ta hand om och begrava
de döda.

En tortyrmetod som de nordkoreanska myndigheterna använde var
"tortyrkuben", en cell som var så liten att man varken kunde stå eller
ligga ned. "Stökiga fångar" placerades i dessa bestraffningsceller
under minst en vecka men ibland flera månader i sträck. En ung pojke
placerades i en sådan cell i åtta månader.

-Vi var 200 fångar som skulle dela på en toalett, vi fick aldrig
duscha, kropparna stank och var täckta med löss. På somrarna kunde
vakterna ibland låta oss skvätta på oss lite vatten om vi var nere vid
floden, för de stod inte ut med vår stank. Men det var inte många
fångar som vågade bada eftersom de inte visste om de skulle straffas.
När jag släpptes tog det månader att tvätta av mig all smuts, berättar
den tidigare fången, Kim.

På grund av bristen på mat äter fångarna vad de kan komma åt, råttor,
ormar eller till och med osmälta majskorn som plockades från kornas
avföring - allt för att kunna överleva. Trots risken för att bli
upptäckta och hamna i isoleringscell eller utsättas för tortyr.

- Hundratusentals människor lever i princip helt utan rättigheter, de
behandlas som slavar, i vissa fall under de värsta förhållanden som
Amnesty någonsin har dokumenterat. Lägerförhållanden är inhumana och
Kim Jong-il måste omedelbart stänga dem, säger Sam Zarifi.

Delta i Amnestys protestaktion mot fånglägren

http://www.amnesty.se/2011/05/03/stang_fanglagren_i_nordkorea/

Elisabeth Löfgren
pressekreterare

Press Officer

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,