Det finns en stark tendens i svensk migrationsdebatt att precis de regelverk för migrationen som Sverige genom riksdag och myndighet tillämpar just nu är de optimala. Lägger man förslag om att göra dem mer generösa får man applåder. Men lägger man förslag att göra dem något mer restriktiva genom att på några punkter närma sig övriga EU-länder, blir man utbuad.
Sara Skyttedal, ordförande för kristdemokratisk ungdom,diskuterar på DN debatt i restriktiv riktning och blir genast massivt utbuad.
Dagens Industris PM Nilsson, som försvarade mig när en sansad SvD Brännpunkt gav orimliga reaktioner, är också nu tydlig i en tweet; "Skyttedals hållning helt ok. Man kan tycka annorlunda o man kan tycka som hon. Hon är inte främlingsfientlig. Lägg ner mobbningen."
Statsministern bekräftade Migrationsverkets redovisning om att asylinvandringen på kort sikt kostar staten ett antal miljarder. Han beskrev korrekt Sverige som en humanitär stormakt och uppmanande Sveriges befolkning att öppna sina hjärtan för de som söker asyl i Sverige.
Javisst, de som lyckas ta sig till Sverige och är flyktingar ska naturligtvis beviljas asyl här. Sara Skyttedal ställer det växande antalet asylsökande mot Sveriges möjligheter att ta emot och integrera dem och efterlyser en balans. Det har tolkats som att hon vill ha ett tak för hur många Sverige kan ta emot, vilket inte är möjligt eller rimligt att göra.
Det man däremot kan och bör diskutera, enligt min uppfattning , är Sveriges regelverk på migrationsområdet, samt i förhållande till övriga EU-länder. Uppenbart är de på några punkter betydligt mer generösa, t ex vad gäller beviljande av uppehållstillstånd och medborgarskap samt reglerna för anhöriginvandring och bedömning av ensamkommande ungdomars ålder.
Tillsammans med att Sverige är ett rikt land och att många som nu flyr har släkt och vänner i Sverige gör detta att Sverige, med 2 % av EUs befolkning, förra året beviljade flest människor asyl av alla EUs länder, var femte fick asyl i Sverige.
Min uppfattning är att detta indikerar att Sveriges regler, relativt övriga EU-länders, är väl generösa och att de borde ses över och något närma sig praxis i övriga EU. Det är möjligt att jag har fel och att reglerna istället borde bli än mer generösa, vilket många andra kräver. Självfallet avgörs detta av Sveriges riksdag, och jag respekterar fullt ut ev beslut om än mer generösa regler. Det som är trist, tycker jag, är att detta knappast är möjligt att diskutera på ett sansat sätt eftersom den som för fram tankar om något mer restriktiva regler på någon eller några punkter blir massivt kritiserad.
Riksdagen har valt att sätta ramar och sedan låta Migrationsverket avgöra reglernas utformning, vilket sker oavsett hur andra länders regler är utformade. Jag menar att regeringen borde ha ett övergripande ansvar för Sveriges regelverk där man rimligen också borde väga in våra regler i förhållande till övriga EU-länders samt hur stor andel av de asylsökande till EU som söker sig till Sverige relativt till övriga EU-länder. Sverige ska heltvisst ha fortsatt generösa regelverk och ligga i EUs tät, men det är rimligt att diskutera hur långt före övriga EU-länder våra regler bör vara, enligt min mening. Och än en gång, regeringen kan lika väl komma fram till att Sveriges regler bör bli mer generösa som att de kanske kan bli något mer restriktiva på några punkter.
Jag står för en öppen och generös grundsyn i migrationspolitiken men anser enligt ovan att utifrån denna grund måste det kunna föras en öppnare dialog i sakfrågor där människor ställer frågor. Jag har mycket stor respekt för den utmaning som Sverige nu står inför när Sverige är det EU-land som i absoluta tal ger flest människor asyl av EUs länder, i ett läge med redan ansträngda mottagningsresurser, dåligt fungerande integration och betydande arbetslöshet. De allra flesta av riksdagens partier och ledamöter deklarera ändå att man i detta läge vill ytterligare underlätta för ökad migration.
S VTs valkompass visar att en stor
majoritet av Östergötlands riksdagskandidater vill ge fri vård åt papperslösa,
låta flyktingar söka asyl på Sveriges ambassader, låta fler flyktingar stanna i
Sverige samt att polisen inte aktivt ska avvisa asylsökande som fått avslag.
Det är uppenbart att detta kommer att ytterligare öka antalet asylsökande som
kommer till Sverige och får uppehållstillstånd eller blir kvar, även om man får avslag på sin ansökan om
asyl.
Jag är den riksdagskandidat blande de 7 etablerade partierna på östgötabänken som skiljer ut mig, vilket jag fått kritik för. Jag är dock trygg i mina tankebanor enligt ovan och har valt att lyfta migratonsfrågorna i min personvalsannons, som en varudeklaration för väljarna.
Sara Skyttedal, ordförande för kristdemokratisk ungdom,diskuterar på DN debatt i restriktiv riktning och blir genast massivt utbuad.
Dagens Industris PM Nilsson, som försvarade mig när en sansad SvD Brännpunkt gav orimliga reaktioner, är också nu tydlig i en tweet; "Skyttedals hållning helt ok. Man kan tycka annorlunda o man kan tycka som hon. Hon är inte främlingsfientlig. Lägg ner mobbningen."
Statsministern bekräftade Migrationsverkets redovisning om att asylinvandringen på kort sikt kostar staten ett antal miljarder. Han beskrev korrekt Sverige som en humanitär stormakt och uppmanande Sveriges befolkning att öppna sina hjärtan för de som söker asyl i Sverige.
Javisst, de som lyckas ta sig till Sverige och är flyktingar ska naturligtvis beviljas asyl här. Sara Skyttedal ställer det växande antalet asylsökande mot Sveriges möjligheter att ta emot och integrera dem och efterlyser en balans. Det har tolkats som att hon vill ha ett tak för hur många Sverige kan ta emot, vilket inte är möjligt eller rimligt att göra.
Det man däremot kan och bör diskutera, enligt min uppfattning , är Sveriges regelverk på migrationsområdet, samt i förhållande till övriga EU-länder. Uppenbart är de på några punkter betydligt mer generösa, t ex vad gäller beviljande av uppehållstillstånd och medborgarskap samt reglerna för anhöriginvandring och bedömning av ensamkommande ungdomars ålder.
Tillsammans med att Sverige är ett rikt land och att många som nu flyr har släkt och vänner i Sverige gör detta att Sverige, med 2 % av EUs befolkning, förra året beviljade flest människor asyl av alla EUs länder, var femte fick asyl i Sverige.
Min uppfattning är att detta indikerar att Sveriges regler, relativt övriga EU-länders, är väl generösa och att de borde ses över och något närma sig praxis i övriga EU. Det är möjligt att jag har fel och att reglerna istället borde bli än mer generösa, vilket många andra kräver. Självfallet avgörs detta av Sveriges riksdag, och jag respekterar fullt ut ev beslut om än mer generösa regler. Det som är trist, tycker jag, är att detta knappast är möjligt att diskutera på ett sansat sätt eftersom den som för fram tankar om något mer restriktiva regler på någon eller några punkter blir massivt kritiserad.
Riksdagen har valt att sätta ramar och sedan låta Migrationsverket avgöra reglernas utformning, vilket sker oavsett hur andra länders regler är utformade. Jag menar att regeringen borde ha ett övergripande ansvar för Sveriges regelverk där man rimligen också borde väga in våra regler i förhållande till övriga EU-länders samt hur stor andel av de asylsökande till EU som söker sig till Sverige relativt till övriga EU-länder. Sverige ska heltvisst ha fortsatt generösa regelverk och ligga i EUs tät, men det är rimligt att diskutera hur långt före övriga EU-länder våra regler bör vara, enligt min mening. Och än en gång, regeringen kan lika väl komma fram till att Sveriges regler bör bli mer generösa som att de kanske kan bli något mer restriktiva på några punkter.
Jag står för en öppen och generös grundsyn i migrationspolitiken men anser enligt ovan att utifrån denna grund måste det kunna föras en öppnare dialog i sakfrågor där människor ställer frågor. Jag har mycket stor respekt för den utmaning som Sverige nu står inför när Sverige är det EU-land som i absoluta tal ger flest människor asyl av EUs länder, i ett läge med redan ansträngda mottagningsresurser, dåligt fungerande integration och betydande arbetslöshet. De allra flesta av riksdagens partier och ledamöter deklarera ändå att man i detta läge vill ytterligare underlätta för ökad migration.
Jag är den riksdagskandidat blande de 7 etablerade partierna på östgötabänken som skiljer ut mig, vilket jag fått kritik för. Jag är dock trygg i mina tankebanor enligt ovan och har valt att lyfta migratonsfrågorna i min personvalsannons, som en varudeklaration för väljarna.