Vilka bär stort ansvar för SDs enorma tillväxt? Vi några stycken som för 6-7 år sedan ville EU-anpassa Sveriges migr.pol? (Och skälldes för rasister, typ). Eller de 7 partier som vägrade lyssna på folkopinionen och istället med MP som härförare drev igenom en mkt liberal politik på detta område.
Om alla partier alltjämt med MP i täten skulle driva igenom en mer generös migrationspolitik än övriga EU-länder i strid med folkopinionen, och vägra alla samtal/ förhandlingar med SD, vore det att bjuda SD på ytterligare opinionsframgångar och kanske på sikt regeringsmakten.
Paradoxalt nog är det så, tror jag, att om vi realister hade fått styra migrationspolitiken de senaste 6-7 åren så hade SD legat på kanske 10 %.
De starka krafter som I de bästa avsikter till varje pris skulle driva EUs mest öppna migrationspolitik i strid med folkopinionen och så långt från SD som möjligt, har tyvärr varit SDs bästa valarbetare, tror jag.
Om alla partier alltjämt med MP i täten skulle driva igenom en mer generös migrationspolitik än övriga EU-länder i strid med folkopinionen, och vägra alla samtal/ förhandlingar med SD, vore det att bjuda SD på ytterligare opinionsframgångar och kanske på sikt regeringsmakten.
Paradoxalt nog är det så, tror jag, att om vi realister hade fått styra migrationspolitiken de senaste 6-7 åren så hade SD legat på kanske 10 %.
De starka krafter som I de bästa avsikter till varje pris skulle driva EUs mest öppna migrationspolitik i strid med folkopinionen och så långt från SD som möjligt, har tyvärr varit SDs bästa valarbetare, tror jag.
Ni som vill såga min analys vid fotknölarna, gör gärna det. Jag är nyfiken på era argument för att jag har fel.
Sverige är en demokrati. Folkviljan tolkas genom politiska partiet och fria demokratiska val. Om 7 partier i en viktig fråga vägrar att lyssna till och respektera en rätt entydig folkopinion, utan driver en godhjärtad politik utan knappt några analyser om dess tänkbara effekter, är det då så förvånande om det åttonde partiet, oavsett mörka rötter och hårdragna ståndpunkter, tillväxer enormt genom proteströster?
Ulf Kristersson har visat ödmjukhet genom genom att oförbehållsamt be de som vågade föra en realistisk debatt och blev utskällda om ursäkt.
För detta skälls han nu ut av partier och ledarsidor som själva bär ett tungt ansvar för sakernas tillstånd. Där finns ingen ödmjukhet eller självrannsakan, de har haft fullständigt rätt hela tiden och även allt framgent.
Det är inte bara jag som säger detta. Anna Dahlberg i Expressen skriver i denna färska ledare ungefär detsamma, och alltfler stämmer in. Eller hör jag fel?