fredag, augusti 30, 2013

SNFs djupt osmakliga kampanj mot det miljövänliga svenska lantbruket

Jag har i många år kämpat för att produktionskraften i svenska åkrar och betesmarker ska användas till resurshushållande produktion av främst mat, och inte läggas ned och ersättas av import från länder med sämre miljö- och djurhänsyn. Jag har respekt för ekonischen men anser att huvudfåran för svenskt och globalt jordbruk måste vara att på ett resurshushållande sätt använda även modern teknik som t ex mineralgödsel, annars kommer hungern i världen, och livmedelspriserna, att explodera. Jag har i detta blogginlägg sammanfattat och länkat till det mest centrala jag har skrivit i dessa frågor, ibland i hård polemik med SNF och dess ordförande Mikael Karlsson.

Jag skulle gärna vara med i Naturskyddsföreningen men har likt många andra stötts bort av deras ibland rigida ståndpunkter.

Nu driver man en kampanj för att Sveriges, och säkert världens jordbruk, helt borde bli "ekologiskt", dvs helt upphöra med mineralgödsel, med alla kemiska bekämpningsmedel och helt avstå från gentekniken för att utveckla nya växtsorter som t ex kan ta fram eget kväve, stå emot det fruktade potatisbladmöglet eller klara svår torka.

Jag är fullständigt chockad över hur SNF i sin kampanj mot vanligt miljövänligt svenskt jordbruk svartmålar det in absurdum på sin facebookssida, och på sin hemsida.

Svensk ekomjölk är att bra miljöalternativ, men det är faktiskt vanlig miljövänlig svensk mjölk också. Det ena använder inte mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel, det andra kör mera dieseltraktor och laddar jorden med kväve från grödor och stallgödsel som löper större risk att läcka. Jag blir fruktansvärt upprörd över SNFs svartmålning av de många (85 %) svenska mjölkbönder som producerar fin miljövänlig mjölk inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddslagar. Tänk om någon skulle göra sammalunda, fast tvärtom, med ekomjölkens nackdelar, för de finns faktiskt också, men det görs som väl är inte, det får räcka med SNFs mörka propaganda.

Ska världens mest miljövänliga "konventionella jordbruk" kunna målas ut som att man nästan producerar kärnavfall, typ, utan att denna destruktiva propaganda granskas och avslöjas? Jag har respekt för ekomjölken som ett bra miljöalternativ, och jag respekt för den vanliga miljövänliga svenska mjölken som ett bra miljöalternativ. Men jag har inte respekt för Svenska Naturskyddsföreningen, när man lånar sig till sådant här.

SNFs osakliga propaganda urholkar naturligtvis starkt förtroendet för våra och EUs myndigheter och kontrollorgan, hur kan de godkänna alla påstådda uselheter som SNF radar upp?

Låt mig lista en del av SNFs propaganda i  delvis osakliga påståenden och med ett delvis osmakligt språk:

*"Om du står med en o-ekologisk gräddfil i handen så kan du lita på att de flesta kossor ätit galet hårt besprutad soja från Sydamerika. Sojan har duschats med ett av världens farligaste bekämpningsmedel, som är förbjudet i EU sedan länge."

* "Konstgödsel är en riktig klimatvärsting. Dessutom kryddar det världens åkrar med mer kadmium, ett ämne som ökar risken för benskörhet och njurskador. Varje år får svenska staten hosta upp fyra miljarder kronor på grund av de benfrakturer som kadmium i maten orsakar. Ja, du läste rätt. Fyra miljarder. Inget din ekogräddfil bidrar till alltså."

* "Vissa kemikalier i vår mat misstänks bidra till cancer, fetma, diabetes och störning av utvecklingen av barns nervsystem." "Flera forskare menar därför att småbarn och gravida bör äta ekologiskt, särskilt vad gäller frukt och grönt."

* "Jordbruket måste lösa en lång rad allvarliga problem, som övergödning av hav och sjöar, förlust av biologisk mångfald, klimatpåverkan, erosion och föroreningar i både maten och den omgivande miljön" "Väljer vi att utveckla ett ekologiskt jordbruk får vi ett klokt brukande av jorden som inte bara kommer att kunna ge mat till jordens växande befolkning, utan även vara av central vikt för att dämpa klimatförändringarna och minska utarmningen av våra gemensamma resurser."

* "Sugen på ett dopp men vattnet är fullt av giftiga alger? Då är sjön eller havet så övergött att ekosystemen rubbats. Maten på våra tallrikar är en av orsakerna." "Därför borde fler snegla mer på det ekologiska jordbruket, där risken för näringsläckage är mindre." (Sakligt inkorrekt).

* "Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön."

* "Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning... Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.  "

* "Visst kör ekobonden mer traktor. Men konstgödsel som sprids i kemikaliejordbruken är en större klimatbov. I slutändan påverkar ekojordbruket och kemikaliejordbuket klimatet ungefär lika mycket."  

* "Du kan också lyssna på miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika som övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De får lika stora, eller större, skördar som tidigare men får bättre betalt och har lägre utgifter."
 

 

måndag, augusti 26, 2013

Lågt i tak i svensk migrationsdebatt


Jag skrev nyligen ett långt länkfyllt resonerande blogginlägg om migrationspolitik med önskemål om ett lite öppnare debattklimat och med mitt förslag till 7-punktsprogram enligt dagens generösa politik men med möjlighet att diskutera enskildheter i både mer öppen riktning eller med någon anpassning till övriga EU-länder.

Jag fick kritik från en journalist på Östgöta Correspondenten som kopplade ihop mitt 7-punktsprogram, fortsatt mest generöst i Europa, med antisemitiska strömningar på 1930-talet.

Jag fick kritik från en ledamot i Centerpartiets styrelse som menade att det är högt i tak i svensk migrationsdebatt samtidigt som han beskyllde mig för att ha "unkna åsikter."

Jag menar att dessa två reaktioner övertydligt visar på svårigheten att föra en sansad migrationsdebatt i Sverige. Takhöjden är hög så länge man föreslår mer generösa regelverk, men noll om man tillåter sig att på några punkter överväga om Sverige borde närma sig alla andra EU-ländernas regelverk.

Visst är debattsituationen komplicerad. SD-sajten "Avpixlat" har nu publicerat en insändare från någon "Magica De Hex", som försöker pådyvla mig att ha samma migrationspolitiska åsikter som Sverigedemokraterna. Jag väljer att motvilligt länka till insändaren och ytterligare klargöra min syn på SD och deras migrationspolitik.

Sverigedemokraterna vill radikalt minska invandringen nästan helt och hållet (över 90 %). Jag står bakom Sveriges nuvarande generösa politik och vill fortsätta med en migrationspolitik i Europatät.

Se mina 7 punkter, scrolla en bit ner.

Jag tycker vidare att Sverigedemokraternas Europapolitik är beklämmande och farlig, med dess återgång till inskränkt nationalism i Europa och upplösning av EU. Vi vet vad detta ledde till före de båda världskrigen. Jag är en varm vän av att Europas länder samarbetar genom EU för att säkra freden och demokratin och och stimulera rörlighet och tillväxt. Sverigedemokraterna har också mörka rötter som fortfarande märks och massor av åsikter som jag inte delar.

Däremot vägrar att jag átt begränsa mina uppfattningar i migrationspolitiken till att de måste relateras till vad SD råkar hävda och vara de motsatta. Jag tänker och resonerar själv över hur en bra och generös migrationspolitik bör se ut, på samma sätt som jag alltid gör i olika politiska frågor, och där jag ju sedan länge vet att mina socialiberala grundvärderingar ligger närmast Centerpartiets.

Glöm därför SD, som jag har gjort, och läs min 7-punktslista och låt oss diskutera den. Vad håller ni med om, och vad ifrågasätter ni och vill ha istället? Jag är övertygad om att en lugn och saklig sådan debatt på en generös grund är det som bäst skulle undanröja grogrunden för SD. Jag vet att en bedövande majoritet bland svenska politiker inte instämmer. Dock har bevisligen inte nuvarande strategi hejdat SDs framfart. Låt oss ta min lista det punkt för punkt:

"1. Sverige ska ha fortsatt generösa regelverk i världstät för arbetskraftsinvandring och asylpolitik, och vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande i förhållande till sin storlek."
Ok, här tror jag vi är överens.

"2. Sverige ska vara starkt pådrivande i EU och internationellt för att fler länder ska föra en öppnare migrationspolitik och för att regelverken successivt ska förbättras i gemensamma överenskommelser."
Även här tror jag vi är överens.

"3. Sverige ska fortsätta att vara världsledande i utvecklingsbistånd, och i första hand stödja utsatta människor i länder drabbade av hunger och sönderslitande inbördeskrig genom insatser på plats."
Jag tror nog vi är överens här också.

"4. Våra regelverk för asyl måste förhålla sig till dels till hur vi själva vill att de ska vara utformade, men även till hur praxis utformas av länderna i vår omvärld. Sverige kan inte som ett av världens rikaste länder avvika alltför mycket från länderna i vår omvärld i sina migrationsregler, i så fall skulle Sveriges andel av asylsökande kunna ta orimligt stora proportioner."
Här är det möjligt med divergerande uppfattningar, all respekt för det. Min åsikt är dock den jag skriver. Sverige ska ha generösa regelverk men måste dock relatera sina regelverk även till internationell praxis. Hur mycket före vi bör ligga måste kunna diskuteras på enskilda punkter.

"5. Om EUs länder t ex tillämpar ålderstest för att avgöra om en ensamkommande ungdom är över eller under 18 år bör även Sverige överväga detta, annars blir uppenbarligen resultatet att en stor andel av de som kommer till EU söker sig till Sverige (ca 30 %), varav en del för att kunna söka asyl som barn istället för som vuxen. Givetvis ska man söka och i mycket hög grad få asyl, men är man över 18 år ska prövningen ske som vuxen."
Här håller många inte med, det vet jag. Jag har dock denna uppfattning och hänvisar bäst till min debattartikel i DN och till detta och detta. Jag har ärligt talat svårt att inse det förgripliga i att förespråka samma regelverk som övriga EU-länder tillämpar på denna punkt, med all respekt för att många vill ha kvar dagens mer generösa regelverk.

"6. Om EUs länder i övrigt ger asylsökande från Syrien kortare uppehållstillstånd som omprövas och tillåter anhöriginvandring i takt med att man kan försörja sin familj bör även Sverige överväga liknande regler. Idag är Sverige i särklass mest generöst genom att ge 3 års uppehållstillstånd och tillåta anhöriginvandring nästan oberoende av den egna ekonomin, vilket också medverkar till att Sverige enskilda månader tagit emot upp till hälften av asylsökande från Syrien till EU. Sverige ska visst kunna behålla sina mer generösa regler, eller förbättra dem ytterligare, om medborgare och politiker så vill, men det måste vara möjligt och riktigt att få diskutera regelverken och deras utformning, vilket är nästan ogörligt idag.
Det är Miljöpartiet som drivit igenom nuvarande regelverk. Moderaterna vill se över dem, men Centerpartiet (och övriga partier förutom naturligtvis SD) säger blankt nej. Jag anser att Sverige bör se över reglerna och bl a analysera regelverken i länderna i vår omvärld."

Här säger säkert de allra flesta i 7 av riksdagspartierna nej. Migrationsverkets nuvarande regler är optimala och rätta och ska inte diskuteras. Inte heller ska överenskommelsen med Miljöpartiet om unikt generösa regler för anhöringinvandringen diskuteras ytterligare, den är optimal och korrekt. Jag inser att jag får kritik när jag vill diskutera och analysera nuvarande regler och att de kan behöva närma sig övriga EU-länders. Jag förstår den kritiken, all respekt, men ska man verkligen när man hänvisar till regelverk som övriga 27 EU-länder faktiskt tillämpar drabbas av bannbullor och fördömanden?

"7. Sverige ska ha fortsatt generösa regelverk för arbetskraftsinvandring, där Sverige behöver kompetens och erfarenhet. Det slår däremot fel om McDonalds rekryterar t. ex människor från Indien samtidigt som massor av svenskar söker dessa jobb. Det är också orimligt om människor kan "köpa sig" till ett jobb i Sverige. Regelverken och kontrollerna bör därför fortlöpande ses över för att förhindra missbruk."
Här är vi mera överens, tror jag. Möjligen kan en del ha mera öppenhet än mig för att arbetskraftsinvandring ska kunna ske till enklare jobb som många i Sverige köar till.


Bemöt gärna mina uppfattningar och mina argument där ni inte håller med! Jag tror att en sådan dialog är mycket viktig. Men avhåll er från fördömanden och ogrundade beskyllningar!

...........................................

En annan sak. Jag anser det också viktigt i all politisk debatt, och inte minst i migrationsdebatten, diskutera utifrån korrekta fakta och med saklighet. Trenden för att tolka allt till det allra bästa och trumma ut detta i media är stark, all respekt för det. Men det gagnar ingen om man för ut felaktiga fakta, låt vara i de "bästa" avsikter. Det slår i så fall på sikt tillbaka genom att alltfler människor kan börja misstro media, vilket möjligen det redan finns en början till.
Ett exempel på detta är en färsk TT-artikel med åtföljande tidningsartiklar om invandringens kostnader som DN åsätter rubriken: “Invandrare inte mer bidragsberoende” och SVT skriver “Invandrare inte mer beroende av socialbidrag”.

Jag tycker att ekonomiforskaren Tino Sanandaji övertygande visar att rubrikerna inte har täckning i verkligheten i denna analys. I så fall är detta anmärkningsvärt. Jag tar gärna emot kommentarer och synpunkter på om denna kritik är korrekt eller ej. Jag anser att migration är värdefull och eftersträvansvärd men också att debatten kring den måste utgå ifrån en korrekt verklighetsbeskrivning.










 

måndag, augusti 12, 2013

Allemansrätten måste respekteras, även av bärplockare! (2)

Jag diskuterade förra årets sommar mycket kring allemansrätten, utifrån de problem som uppstod bl a i Mehedeby i norra Uppland med stora "olagliga" tältläger under lång tid och även störningar i övrigt.

Jag och min riksdagskollega Solveig Zander skrev i höstas en riksdagsmotion med förslag att regeringen borde agera och utreda hur problemen borde lösas. Kvarstår problemen kan på sikt allemansrätten riskera att urholkas.

Idag skriver vi på Aftonbladet debatt och upprepar vikten av att detta utreds och att åtgärder vidtas, t ex så att bäruppköparna borde träffa avtal och inte bara med utomeuropéer utan kanske i första hand med bärplockare från EU och t ex Bulgarien. Polisen måste också få mandat att omedelbart kunna avhysa "vildcampare" som överträder allemansrättens regler.  Idag är det nästan omöjlighet för en markägare att få detta utfört eftersom man måste gå långa omvägar via kronofogden som tar tid och kostar pengar.

Jag diskuterade denna fråga också i dagens Studio ett i P1. Fokus var dock också ön Sandhamn i Stockholms skärgård, där fastighetsägareföreningen drabbas av stora kostnader för det stora besöksantalet som kommer med färja.

Imorgon är jag sannolikt med och diskuterar allemansrätt och bärplockning I TV4 0645.

Dialog efter min migrationsdebatt (2)

Jag har lyft Sveriges migrationspolitik och Centerpartiets i ett långt blogginlägg Jag står bakom nuvarande politik som ligger i internationell och europeisk tätposition men jag skulle önska att Centerpartiet skulle tona ner talet om fri invandring och fokusera mer på att få fler i arbete, minska utanförskap och förbättra integrationen.

Jag har fått twitterkritik från Corren-journalisten Hector Barajas, som jag reagerat mot.

Kommunalrådet i Linköping (C), Muharrem Demirok, en utmärkt person som också sitter i Centerpartiets styrelse, har idag reagerat med ett antal twitterbudskap med stark indirekt kritik mot mig.

"Muharrem Demirok@MuharremDemirok2h
Finns det någon fråga som diskuteras och debatteras så mycket som migration/integration i Sverige? Ändå säger folk att det är lågt i tak"
 
"Muharrem Demirok@MuharremDemirok2h
"Att skylla på lågt i tak är ett bekvämt sätt att lufta unkna åsikter. "Jag vill bara föra debatt" döljer oftast något annat."
 
"@MuharremDemirok2h
Centerpartiet har gång på gång stått längst fram i ledet i försvaret av en generös migrationspolitik. Och kommer fortsätta göra så"
 
"Muharrem Demirok@MuharremDemirok2h
Vid ett antal c-stämmor har en nästintill absolut majoritet röstat för öppenhet och frihet. Ändå talar vissa om lågt i tak".
 
"Muharrem Demirok@MuharremDemirok2h
Att skylla på "lågt i tak" varje gång man blir nedröstad av sina medlemmar DET är lågt."
 
Muharrem Demirok@MuharremDemirok1h
Turkiet är det land som tar emot flest flyktingar från Syrien just nu. Aldrig någonsin har det talats om att här tas emot för många"
 
"Muharrem Demirok@MuharremDemirok1h
Den som träffat en enda syrisk flykting här i Turkiet inser vad de flytt ifrån och vad de gått igenom."
 
"Muharrem Demirok@MuharremDemirok1h
Den "ansträngning" som en plötslig flyktingström skapar i Sverige är inget mot situationen i Turkiet. Ändå inget tal om stängda gränser"
 
"Muharrem Demirok@MuharremDemirok1h
Det är svårt att tala om stängda gränser när ens granne lider. Men sker hemskheterna längre bort blir det lite enklare."
 
Jag är ledsen över att Muharrem menar att jag luftar "unkna åsikter". Det anser jag verkligen och absolut inte att jag gör. Jag kan inte beskriva bättre hur jag resonerar än i mitt långa blogginlägg med länkar så jag kan bara hänvisa dit.
 
Muharrem tar upp frågan hur EU, och Sverige, ska hjälpa flyktingar från Syrien. Jag instämmer i att det är en oerhört angelägen fråga, när många miljoner människor lider av ett fruktansvärt inbördeskrig med strider och mord och oförrätter och övergrepp som vi bara kan ana vidden av.
 
Och där naturligtvis FN och EU och Turkiet och Sverige och andra länder måste göra allt för att få stopp på inbördeskriget och att hjälpa människorna i Syrien och flyktingarna i och utanför landet.
 
Muharrem har också helt rätt i att flyktingsströmmen i första hand kommer till Syriens grannländer, och i hög grad till Turkiet. 1,7 miljoner människor lär ha flytt från Syrien och ännu fler är på flykt i Syrien. Här gäller det att världssamfundet, EU och Sverige ställer upp med resurser i full utsträckning  till flyktingar i och utanför Syrien, och Sverige är regelmässigt en av de största bidragsgivarna i sådan här lägen vilket är mycket bra.
 
En mycket liten del av flyktingarna lyckas smuggelvägen ta sig in i EU. Av dessa väljer en betydande del att ta sig till Sverige där de söker och beviljas asyl. Här gäller internationella regelverk och självfallet ska Sverige fullt ut ta sitt ansvar, vilket vi också gör.
 
Men borde inte EU öppna sina gränser då? Det vore ju logiskt, då skulle anspänningen i Turkiet och andra grannländer minska och kanske miljoner flyktingar skulle kunna få en fristad i EU?
 
På lång sikt hoppas både jag och Muharrem på en värld utan krig och där människor fritt kan röra sig mellan länder. I en värld med dagens enorma klyftor, med 45 miljoner människor på flykt och 800 miljoner som hungrar är det inte lika enkelt.
 
Jag ser svårigheter med att öppna EUs gränser för flyktingar från t ex Syrien, Aghanistan och Somalia och Sudan, och tror att EUs insatser i första hand ska sättas in på att få slut på inbördeskriget och sända stora resurser till flyktingarna i och utanför Syrien. Tänker vi olika här, Muharrem?
 
Av den rännil med flyktingar som kommer in i EU väljer en betydande andel att ta sig till Sverige, under någon månad har det faktiskt handlat om över 50 % vilket är en hög andel eftersom Sverige är 2 % av EUs befolkning.
 
Anna Dahlberg i Expressen har i en krönika tydligt visat på att Sverige tar ett stort ansvar för flyktingar, i nivå med de största industriländerna, och att flyktingpolitiken behöver diskuteras. Jag resonerar samma.
 
Jag är överens med Centerpartiet och Muharrem att Sverige ska fortsätta med att ligga i den internationella täten med en generös flyktingpolitik.
 
Däremot, och det är här som både Hector Barajas och Muharrem är kritiska mot mig, så anser jag att det är rimligt att kunna diskutera hur Sveriges regelverk ska utformas, dvs hur mycker mer generösa våra regler ska vara relativt t ex övriga EU-länder och länder i Norden.
 
Det är möjligt att de ska vara ännu mer välkomnade för flyktingar än idag, t ex från Syrien, jag är öppen för det och finns det politisk majoritet för det så blir det ju så.
 
Det är också möjligt att reglerna på några punkter kan behöva anpassas i riktning mot hur alla övriga EU-länder har utformat sina regelverk. Jag har här visat på att en orsak till att Sverige tar emot så många flyktingar av de som kommer till EU beror på att våra regelverk är mer generösa. Hade jag lyckats fly från Syrien till EU hade jag sannolikt valt att söka mig till Sverige eftersom Sverige omedelbart ger 3 års tillfälligt uppehållstillstånd samt också har unikt generösa regler för anhöriginvandring. Övriga EU-länder tillämpar oftast ett antal månaders tillfälligt uppehållstillstånd som sedan omprövas och tillåter anhöringinvandring mer restriktivt och ofta kopplat till att man då ska ha ekonomiska förutsättningar för det.
 
Jag lyfter frågan om Sverige i längden kan ha regler som alltför mycket avviker på dessa punkter från EU i övrigt, och vill att detta diskuteras. Diskussionen kan mycket väl landa i att våra regler borde bli ännu mer öppna och att vi borde ta emot en ännu större andel av flyktingar till EU från Syrien. Jag respekterar det fullt ut i så fall. Men det som jag för fram och står för är att detta måste kunna få diskuteras med respekt för varandra, och med respekt även för dem som kan ha en något mer restriktiv uppfattning än t ex vad Muharrem och Centerpartiet har. Muharrem har ju också rätt i att Centerpartiets linje är mycket starkt förankrad i stämmor och partistyrelse, så är det och jag har full respekt för det.
 
Men demokrati och politik är också att kunna få vara i minoritet och ändå hävda och driva en uppfattning. Det är precis det jag gör, i full respekt, för Muharrem och för Centerpartiet och för Sveriges migrationspolitik! Och jag tycker det är så trist att då inte bemötas med någon ömsesidig respekt utan behandlas som en suspekt individ med "unkna åsikter" och närmast antisemit.
 
Det debattklimatet är jag övertygad om gagnar extrema partier och åsikter, och en orsak till att jag utsätter mig för sådana här påhopp är att jag är övertygad om att ett öppnare debattklimat i dessa frågor, utifrån en generös grundsyn, är ett viktigt sätt för att pressa dessa tillbaka.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

söndag, augusti 11, 2013

Kritik efter min migrationsdebatt

Jag redovisade för två dagar sedan mitt 7-punktsprogram för migrationspolitiken, med inriktning fortsatt generös i Europatät men där några punkter bör kunna anpassas i riktning mot praxis i övriga EU-länder.

Jag försöker bana väg för en lite högre takhöjd i migrationsdebatten, idag är den mycket låg. Jag är övertygad om att en debatt kan och bör föras inom ramen för en generös grundsyn men där enskilda delar kan diskuteras både i riktning än mer generös eller i att anpassning bör ske mot våra grannskapsländer.

Jag vet hur grundreaktionen från en del mediaröster och andra politiker ofta är, ett starkt fördömande av den som vill öppna debatten på detta sätt.

Jag har tidigare bl a anklagats för att inte stå upp för alla människors lika rätt och värde och för att "tassa på bruna jaktmarker" (Sörmlands Nyheter (C)). Bl a tack vare att några modiga ledarsidor försvarat mig  (nu rätt länk, OBS!) har debatten lagt sig, men vi får se vad som händer denna gång.

Reportern på Östgöta Correspondenten, Hector Barajas, är först ut. Han har twittrat så här:

"Héctor Barajas@antilagom22h
Tänker vinna över SD-väljare med taktik av 1930-talets Bondeförbundet? den nya Otto Wallén? "
 
Jag har googlat på Otto Wallén som på 1930-talet var aktiv i bl a bondeförbundet och som i ett riksdagsanförande 1939 talade om folkstammar och uttryckte sig antisemitiskt.
 
Tyvärr var samhällsdebatten i många partiet på 1930-talet påverkade av unkna tankeströmningar, det talades om folkstammar och riksdagen inrättade ett rasbiologiskt institut. Centerpartiet har på olika sätt granskat vad som skedde och naturligtvis tagit totalt avstånd från det.
 
Nu kopplar en journalist på Corren mitt 7-punktsprogram där jag vill att Sverige ska fortsätta med Europas mest generösa migrationspolitik till en antisemit på 1930-talet, förmodligen för att jag ifrågasätter att Sverige ska öppna sina gränser för fri invandring och för att jag på några punkter menar att Sverige bör överväga att anpassa regelverk i riktning mot praxis i övriga EU.
 
Detta är något alldeles oerhört och jag utgår ifrån att Hector besinnar sig och tar tillbaka och gärna ber om ursäkt.
 
Hectors andra tweet är denna:
 
"Héctor Barajas@antilagom22h
Vad tycker Östergötlands övriga 14 riksdagsledamöter om utspel om flyktingfrågan? Tiger de? LÄS MER: "
 
Jag antar att Hector och Corren kommer att spegla reaktioner från mina riksdagskollegor i denna viktiga fråga.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

lördag, augusti 10, 2013

Till förfogande 2014 - och mitt recept för Sveriges migrationspolitik (C)

Jag har nu haft östgötarnas och östgötacenterns förtroende att verka i riksdagen sedan hösten 2004. Jag är 66 år men är hittills välsignad med en god hälsa och med ett fortsatt starkt engagemang för politik och samhällsutveckling.

Hur tänker jag nu inför riksdagsvalet 2014, är det dags att trappa ner? Jag har talat med Centerpartiets valberedning och som den öppna och genomskinlige (transparenta..) politiker jag strävar efter att vara så tänker jag redovisa det också här på min blogg.

Jag hade nog tänkt att inte vara med vid medlemsomröstningen, som snart genomförs, men mitt namn är faktiskt med. Centerpartiet är i ett bekymmersamt läge, och östgötacentern och även jag var och är starkt engagerade i Centerpartiets väg framåt. Idéprogrammet landade väl, men i t ex migrationsfrågorna anser jag fortfarande att debatten både inom Centerpartiet och i riksdagen behöver bli mer realistisk, vilket jag återkommer till.

Jag har alltid drivit de frågor där jag har en stark övertygelse, även om det blåser motvind och det kommer jag ju att fortsätta med.  Det kan handla om realismen i fri invandring med de väldiga klyftor som finns i dagens värld, om individens rätt att somna in/dö i förtid vid svåra lidanden i livets slutskede, om djurskyddslagen och myndigheternas ibland alltför starka ställning, om allemansrätten och kommersiell bärplockning, om att betala tv-avgiften via skatten, om ekomat som nisch eller huvudspår, om marknadsföring via högtalare av religiös eller politisk "propaganda" (t ex böneutrop) ska öka över bostadsområden och torg, om att vilja vara med i naturskyddsföreningen men inte kunna (varg mm), om allmän a-kassa med höjt tak och så vidare. (Allt finns här på bloggen).

Grunden i mitt riksdagsarbete är ändå de två utskott där jag främst arbetar, försvarsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Sverige ska ha ett rimligt starkt försvar och mycket goda militära samarbeten med andra goda demokratier i vår närhet. Och Sverige ska använda sina högkvalitativa åkrar och betesmarker till ökad produktion av livsmedel och energi. Jag lägger också stor kraft på att på alla sätt hävda Östergötlands intressen, från Ostlänk och E22 vid Söderköping mm till stabila förutsättningar för etanolkombinatet i Norrköping.

I debatten kring Centerpartiets idéprogram har jag givit uttryck för min syn på centerpolitiken, t ex så här i en Newsmilldebatt:

"Den stora utmaningen i Sverige idag av frihet och rättvisekaraktär är att få fler i arbete, förbättra integrationen och minska utanförskap och fattigdom. Det bör vara Centerpartiets starka paroller inför valet 2014! När vi ser goda resultat kan vi sänka trösklarna för migrationen, i den ordningen."

I en DN-artikel framgår min uppfattning om centerpartiets uppgift i svensk politik tydligt:
– Vår roll och uppgift i svensk politik är att stå upp för de svaga, driva miljöfrågan stenhårt, att hela landet ska leva och vikten av ett starkt näringsliv med många småföretag.

Jag skrev 2011 en debattartikel på Newsmill där mitt recept för Centerpartiets fokus listas i 8 punkter.

Nå, Centerpartiets riksdagslista inför valet 2014 då. Jag ser Sveriges miljöminister Lena Ek, Valdemarsvik, som den givna ettan och hon har mitt och säkert distriktets fulla stöd. Skulle distriktet bedöma att jag kan tillföra listan erfarenhet  och engagemang på t ex en andraplats är jag beredd att ställa upp. Det faktum att det är så bedrövligt få äldre i riksdagen (bara några procent var över 65 år 2010) spelar också in.

Vi får se vad som händer! Naturligtvis är medlemsomröstningens utslag mycket viktigt.

Därför återkommer jag nu till migrationsfrågorna, där jag ska redovisa precis hur jag resonerar så att det är väl känt för min valkrets och mitt parti. Jag gör det eftersom jag ibland får kritik i partiet centralt för att vara alltför tveksam till mer generösa regelverk än idag. Centerpartiets idéprogramgrupps ordförande hade ju anslaget "fri invandring" som ett mantra och mål och Centerpartiets ambition är nog att tillsammans med Miljöpartiet vara det mest invandringsvänliga partiet i Sveriges riksdag. Även jag står tillfullo bakom stor öppenhet för arbetskraftsinvandring samt dagens internationellt sett generösa regelverk för asylprövning i Sverige, men menar att det är svårt att gå ändå längre så länge som länderna i vår omvärld inte rör sig i samma riktning.

Jag är kritisk till att dessa viktiga frågor är så känsliga och svåra att kunna diskutera kring, givet en positiv grundinställning till migration och att Sverige ska ta ett betydande ansvar för asylsökande som kommer till EU. Jag är övertygad om att detta endast gagnar Sverigedemokraterna, och jag har därför trots den starka kritik man då drabbas av försökt att resonera kring enskilda delfrågor inom ramen för en fortsatt öppen och generös migrationspolitik. Jag kommer att fortsätta och försöka bana väg för en seriös dialog i dessa viktiga frågor, och jag är övertygad om att detta både bromsar SD och även skulle öka Centerpartiets möjligheter i kommande val.

Det var under Maud Olofssons tid som Centerpartiet vid stämman 2011 med devisen "Nybyggarlandet Sverige" lade fram en hurtig och alltför översvallande rapport om Sveriges möjligheter att mycket kraftigt öka invandringen. Man tog bl a Canada som exempel och anförde att med en sådan migrationspolitik kunde Sverige ha haft 40 miljoner invånare. Senare analyser har visat att Canadas migrationspolitik främst är inriktad på arbetskraftsinvandring och att parallellen med svensk migrationspolitik har rätt liten bäring.

Uppslutningen bakom partiledningens förslag till stämman var mycket stor, och det var bara jag och några till som var kritiska. Här några länkar till den kritik jag förde fram, och jag resonerar precis på samma sätt idag.

Centerpartiets idéprogramgrupp följde upp nybyggarstämmans anslag (OBS!), och ordföranden Per Ankersjö var entydig vid mediapresentationen med nyckelorden "fri invandring" som de centrala. Aftonbladets rubrik var att Centerpartiet vill ha en "Helt fri invandring" och Per förtydligade med att "Alla som vill ska kunna skapa sig en framtid här". Jag reagerade omedelbart med att kritisera Ankersjös uttalande som "naivt och extremt liberalt", resonerade med Per i ett blogginlägg den 26 december och i ett från båda skarpt slutinlägg samt i en SvD-replik och så rasade debatten om detta och även andra förslag i en oerhört intensiv månad.

I ett blogginlägg i februari avgav jag min egen programförklaring för hur Centerpartiet borde tackla migrationsfrågan och vad som är den stora frihetsfrågan i Sverige:

"Jag menar att om Sverige ensidigt skulle öppna sina gränser skulle pressen nedåt för våra trygghetssystem bli mycket stark, vilket jag inte vill se. Jag tror inte heller att väljarna skulle uppskatta detta, och risken skulle också vara uppenbar att en sådan politik skulle vara contraproduktiv och kunna ge motreaktioner med kraftigt skärpta regelsystem istället.

Jag befarar också att i ett läge med runt 8 procents arbetslöshet i Sverige, som växer, och med en ungdomsarbetslöshet på 25 procent, och där vi i hög grad misslyckats med både jobb och integration för migranterna, så kan kraven på ökad invandring istället ge de krafter vind i seglen som vill stoppa nästan all invandring.

Den stora frihetsfrågan i Sverige som Centerpartiet i första hand ska koncentrera sig på är istället det växande utanförskapet hos dem utan jobb, varav många är migranter och ungdomar och funktionshindrade eller bor i små- och förorter och på landsbygden. Detta anknyter också till Centerpartiets rötter, där solidaritet med de svaga och utsatta alltid varit en bärande princip.

Om Centerpartiet fokuserar sitt frihetsbudskap på att få människor i arbete och att få igång en fungerande integration utifrån ett idéprogram som bygger på liberalism med kraftigt sociala förtecken är jag övertygad om att partiet kommer att växa. När vi ser resultaten att människor har kommit i arbete och integrationen fungerar kan vi successivt låta regelverken för migranter bli än mer generösa. Och visionen som styr oss är naturligtvis på lång sikt en värld utan gränser och utan krig och konflikter!"

Jag står alltså bakom att Sverige ska ha generösa regelverk för både arbetskraftsinvandring och asylprövning. Jag är fortfarande djupt förorättad över beskyllningarna mot mig att jag till skillnad mot Per Ankersjö "inte står upp för människors lika rätt och värde" eftersom jag inte anser det realistiskt med fri invandring under överskådlig tid, och eftersom jag har diskuterat några enskilda sakfrågor inom ramen för en generös migrationspolitik; i DN om ensamkommande flyktingungdomar, i SvD och Aktuellt om böneutrop och återigen med Per Ankersjö i SvD om illegala invandrare ("papperslösa"). (Jag bemöter här Ankersjös beskyllningar under rubriken: Staffan Danielsson - frihetskämpe eller mörkerman"),

Ursäkta min mångordighet och många länkar, men som ni förstår anser jag detta vara mycket viktiga frågor där jag har ett stort engagemang. I den svenska migrationsdebatten förekommer ständigt förslag om att Sveriges regelverk, bland de generösaste i världen, borde bli än mer öppna, t ex genom återkommande amnestier för "papperslösa", genom att öppna för asylansökningar från hemlandet och genom att öka skälen till att beviljas asyl. Jag diskuterar detta i ett färskt blogginlägg här, och det finns även andra som vågar resonera i samma riktning.

........................................................................................................................................................

Nu till konklusionen av vad jag skrivit! Jag ska strax redovisa min uppfattning om hur Centerpartiet borde driva migrationsfrågorna, och jag menar alltså att våra usla opinionssiffror har koppling till en mycket välmenande men delvis orealistisk politik i migrationsfrågorna alltsedan "Nybyggarlandet Sverige" och till idéprogramgruppens förslag. Idéprogrammet landade visserligen OK efter en väldig debatt där vi från Östergötland var mycket pådrivande. Orsaken till att jag nu genom detta blogginlägg vill lyfta hur jag har argumenterat i dessa frågor, och hur jag kommer att fortsätta att driva på, är att jag alltjämt uppfattar starka strömningar i vissa centerkretsar (t ex Stockholms stad och CUF) för att vi i valet 2014 mera ska betona att våra förslag möjliggör fri invandring än att de ska minska dagens stora utanförskap och få fler i arbete. Jag är helt övertygad om att valet avgörs av det senare, och att det första bidrar till våra låga opinionssiffror.

Så här borde alltså Centerpartiet (och Sverige) enligt min mening resonera om migrationen:

1. Sverige ska ha fortsatt generösa regelverk i världstät för arbetskraftsinvandring och asylpolitik, och vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande i förhållande till sin storlek.

2. Sverige ska vara starkt pådrivande i EU och internationellt för att fler länder ska föra en öppnare migrationspolitik och för att regelverken successivt ska förbättras i gemensamma överenskommelser.

3. Sverige ska fortsätta att vara världsledande i utvecklingsbistånd, och i första hand stödja utsatta människor i länder drabbade av hunger och sönderslitande inbördeskrig genom insatser på plats.

4. Våra regelverk för asyl måste förhålla sig till dels till hur vi själva vill att de ska vara utformade, men även till hur praxis utformas av länderna i vår omvärld. Sverige kan inte som ett av världens rikaste länder avvika alltför mycket från länderna i vår omvärld i sina migrationsregler, i så fall skulle Sveriges andel av asylsökande kunna ta orimligt stora proportioner.

5. Om EUs länder t ex tillämpar ålderstest för att avgöra om en ensamkommande ungdom är över eller under 18 år bör även Sverige överväga detta, annars blir uppenbarligen resultatet att en stor andel av de som kommer till EU söker sig till Sverige (ca 30 %), varav en del för att kunna söka asyl som barn istället för som vuxen. Givetvis ska man söka och i mycket hög grad få asyl, men är man över 18 år ska prövningen ske som vuxen.

6. Om EUs länder i övrigt ger asylsökande från Syrien kortare uppehållstillstånd som omprövas och tillåter anhöriginvandring i takt med att man kan försörja sin familj bör även Sverige överväga liknande regler. Idag är Sverige i särklass mest generöst genom att ge 3 års uppehållstillstånd och tillåta anhöriginvandring nästan oberoende av den egna ekonomin, vilket också medverkar till att Sverige enskilda månader tagit emot upp till hälften av asylsökande från Syrien till EU. Sverige ska visst kunna behålla sina mer generösa regler, eller förbättra dem ytterligare,  om medborgare och politiker så vill, men det måste vara möjligt och riktigt att få diskutera regelverken och deras utformning, vilket är nästan ogörligt idag.
Det är Miljöpartiet som drivit igenom nuvarande regelverk. Moderaterna vill se över dem, men Centerpartiet (och övriga partier förutom naturligtvis SD) säger blankt nej. Jag anser att Sverige bör se över reglerna och bl  a analysera regelverken i länderna i vår omvärld.

7. Sverige ska ha fortsatt generösa regelverk för arbetskraftsinvandring, där Sverige behöver kompetens och erfarenhet. Det slår däremot fel om McDonalds rekryterar t. ex människor från Indien samtidigt som massor av svenskar söker dessa jobb. Det är också orimligt om människor kan "köpa sig" till ett jobb i Sverige. Regelverken och kontrollerna bör därför fortlöpande ses över för att förhindra missbruk.

.........................................................................................................................................................

Avslutningsvis; "Den stora frihetsfrågan i Sverige som Centerpartiet i första hand ska koncentrera sig på är det växande utanförskapet hos dem utan jobb, varav många är migranter och ungdomar och funktionshindrade eller bor i små- och förorter och på landsbygden. Detta anknyter också till Centerpartiets rötter, där solidaritet med de svaga och utsatta alltid varit en bärande princip.

Om Centerpartiet fokuserar sitt frihetsbudskap på att få människor i arbete och att få igång en fungerande integration utifrån ett idéprogram som bygger på liberalism med kraftigt sociala förtecken är jag övertygad om att partiet kommer att växa. När vi ser resultaten att människor har kommit i arbete och integrationen fungerar kan vi successivt låta regelverken för migranter bli än mer generösa. Och visionen som styr oss är naturligtvis på lång sikt en värld utan gränser och utan krig och konflikter!"

Den centermedlem i vår valkrets Östergötland som inte håller med om hur jag resonerar och om det jag kommer att fortsätta att arbeta för enligt ovan ska naturligtvis inte kryssa mitt namn. Och vice versa. Jag vill med detta blogginlägg mycket tydligt ge östgötacenterns medlemmar, och östgötarna i sin helhet, en klar och ärlig konsument- och medborgarupplysning från min sida inför valet 2014!

Jag skriver idag en koncentrerad debattartikel i Östgöta Corren på detta tema. Och Corren anser att jag "spelar ett högt spel".  Jag ser det annorlunda. Det här är viktiga och svåra frågor som måste kunna diskuteras utifrån en generös grundsyn, även om man som jag menar att Sverige på några punkter bör närma sig de regelverk som andra länder tillämpar. Det är märkligt att det ska vara så laddat och nästan tabubelagt i Sverige att diskutera som jag gör. Jag vill bryta mark för en öppnare dialog i dessa frågor utifrån en generös grundinställning, jag är övertygad om att en öppnare debatt bromsar extrema partiers tillväxt och jag anser att det inför val är viktigt att deklarera var man står i viktiga frågor. Som framgår av mina många länkar är min uppfattning heller ingen dagslända utan något som jag diskuterat och fört fram sedan lång tid.














 

fredag, augusti 09, 2013

SLU-forskare (eko) vill bara ha ekojordbruk...

Eko(!)-forskaren på Sveriges Lantbruksuniversitet Kristina Belfrage vill att hela landsbygdsprogrammets pengar ska gå till att göra allt jordbruk i Sverige "ekologiskt", dvs att inte använda modern teknik som t ex mineralgödsel.

Detta fullständigt orealistiska mål har faktiskt också Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet, Vänsterpartiet nog också. Socialdemokraterna "nöjer sig med" att vilja fördubbla ekoproduktionen i Sverige till 30 %.

Jag har starkt kritiserat detta i blogginlägg och debattartiklar, där kärnan är denna:

"MP, SNF, V och delvis S drömmer om Sörgården och vill därför fördubbla eller mer den ekologiska maten, som helt avstår från modern teknik som till exempel tillförsel av mineralgödsel. Det gör dock maten 30-60 procent dyrare eftersom produktionen sjunker i samma storleksordning samtidigt som det riktade miljöstödet över statsbudgeten då uppgår till miljardbelopp. Ekologisk odling är en viktig nisch men kan inte bli något dominerande produktionsalternativ i ett läge när 800 miljoner människor redan hungrar och när betinget för världens bönder enligt FAO är att öka produktionen av mat med 70 (sjuttio) procent och mer redan till år 2050.
Visst ska de svenska miljö- och djurskyddsreglerna för jordbruket ligga i internationell tät. De kan dock inte isoleras från världen i övrigt och ligga alltför långt före. Sedan Astrid Lindgrens djurskyddslag 1988 har den svenska mjölk-, nötkött- och grisköttsproduktionen minskat i särklass mest i Europa med över 20 procent. Sverige är idag Europas mest importberoende land, där importmaten på några decennier gått från 25 till nära 50 procent av den svenska matmarknaden".

Jag har utvecklat min kritik här.

Jag har respekt för ekokonceptet som en viktig nisch och miljöalternativ som kan ge erfarenheter till gagn för hela jordbruket. Däremot skulle en storskalig övergång till ett jordbruk som ger kraftig lägre skördar och kraftigt högre matpriser (i båda fallen ca 30-40 %) samtidigt som stödet över statsbudgeten i så fall skulle eskalera till många miljarder vara, enligt min mening, orealistiskt och ansvarslöst.

Sverige har redan ett av världens mest generösa ekostöd och likaså ett av världens högsta ekoandelar i matproduktionen, ca 5 procent. Detta har uppnåtts tack vare statliga miljö- och andra ersättningar på ca 3/4 miljard kronor samtidigt som maten är 30-60 % dyrare.

Kristina Belfrages förslag är nu att det statliga landsbygdsstödet på ca 7 miljarder per år helt skulle koncentreras till ekologisk produktion, samtidigt som den svenskproducerade maten i sin helhet skulle fortsätta att vara 30-60 % dyrare eller mer än importmaten.

Resultatet av en sådan politik på global nivå skulle snabbt bli ökad matbrist och hunger i världen och en prisexplosion på mat. Och för Sveriges del, om de rödgröna skulle få möjlighet att genomdriva Kristina Belfrages förslag, skulle resultatet tvivelsutan bli en ytterligare starkt ökad matimport från länder med sämre miljö- och djuromsorg än Sverige.

Centerpartiet är det moderna miljöpartiet. Vi står upp för resurshushållning och för att sluta kretsloppen. Vi inser vad jordbruk och livsmedelsproduktion betyder globalt i världen och i Sverige, för att mätta världsmedborgarna och för miljö, kretslopp, levande landsbygd och biologisk mångfald. Vi är positiva till ekologisk odling som en viktig del av det svenska jordbruket, men vi står också helt bakom det moderna miljövänliga jordbruk som står för 95 % av den svenska produktionen och vars konkurrenskraft måste stärkas för att kunna ta tillbaka mark från importmaten.
 

söndag, augusti 04, 2013

Djurskydd och rättssäkerhet, Värmland

Självklart ska kor och grisar ha det bra i svensk djurhållning, och självklart ska detta kontrolleras och åtgärder vidtas när djur far illa, och för att förebygga att så sker.

Samtidigt har jag uppmärksammats på att djurskyddslagen ger staten/länsstyrelserna en oerhört stark ställning som ibland kan göra att enskilda djurägare upplever sig vara i ett orimligt underläge när det gäller att få sin sak prövad i domstol. Länsstyrelsen kan utan domstolsprövning tvångsomhänderta hela  djurbesättningar efter 3 förelägganden (enligt praxis som förmodligen ska ändras) om djurinspektör och länsveterinär (ungefär) är överens. Någon domstolsprövning där båda parter kan hävda sin uppfattning behövs inte. Om djurägaren överklagar och menar att djuren hade det någorlunda bra är detta svårt att bevisa eftersom omhändertagandet redan skett och djuren är borta. Länsstyrelsen hävdar då också naturligtvis sin uppfattning med dokumentation av olika slag som naturligen är mycket negativ mot den vars djur man tvångsomhändertagit, och domstolarna går i princip alltid regelmässigt på myndigheternas gjorda bedömningar.

Jag följde på avstånd ett mångårigt infekterat djurskyddsärende i Skåne, som Lantbrukets Affärer skildrar i denna artikel. Lantbrukstidningen ATL kommenterade det hela i en ledarartikel.

Jag och Erik A Eriksson lade i höstas denna motion till riksdagen om djurskyddet, som avslogs av riksdagen med hänvisning till pågående arbete (som oftast sker..) Vi ville där att ett så omvälvande beslut som att tvångsomhänderta en lantbrukares alla djur borde prövas i domstol, samt att måste lantbrukaren upphöra med sin djurhållning borde försäljningen av djuren kunna ske mer flexibelt och till mindre väldiga kostnader än som ofta blir fallet idag.

Johan Linander, (C i justitieutskottet) skrev i våras en debattartikel om djurskydd med flera undertecknare.

Med anledning av ett djurskyddsfall i Värmland, där en stor nötkreatursbesättning i våras tvångsomhändertogs efter många års tillsyn från länsstyrelsen med flera förelägganden om bättring, skrev jag denna debattartikel i Land Lantbruk i juni.

Länsstyrelsen informerar om beslutet på sin hemsida, och Foodmonitor och NWT skrev artiklar  om omhändertagandet. Land Lantbruk behandlar djurskyddsfrågan på ledarplats.

Lantbrukaren som fråntogs djuren menar att beslutet kom överraskande och att han planerade att avveckla produktionen men nu drabbas av att hans näringsverksamhet rycks undan samtidgt som kostnaderna för polis,transport, uppstallning och försäljningstapp blir mycket stora. Länsstyrelsen har sannolikt uppfattningen att det efter många års problem nu var nödvändigt att ingripa.

Lantbrukaren som av länsstyrelsen uppdrogs att stalla upp djuren ger i ATL sin bedömning att beslutet var välgrundat, och refererar till obefogad kritik i sociala medier mot honom, och även hot. (hot är naturligtvis fullständigt oacceptabelt).

Länsstyrelsen och LRF i Värmland bjöd mot bakgrund av fallet in till presskonferens om djurhållningen och djurskyddet i länet. Den föranledde inga stora avtryck i media, men rimligen ställde man sig bakom hanteringen av det aktuella ärendet samtidigt som man torde ha framhållit att djurhållningen i Värmland (och Sverige) är bra och i världsklass.

Miljömagasinet, med tidigare kopplingar till antikärnkraftsrörelsen och Miljöpartiet, skriver om deras bild  som på bloggar och i media engagerat sig för en som man menar bättre rättssäkerhet vid myndigheternas djurskyddstillsyn.

Detta är svåra frågor och djurens bästa motiverar naturligtvis en stark djurskyddslag och extraordinära beslutsbefogenheter för myndigheterna vid akuta djurlidanden. Jag menar att vid den översyn av djurskyddslagstiftningen som nu bereds på landsbygdsdepartementet efter den utredning som gjordes av landshövdingen i Värmland, Eva Eriksson, så bör den enskildes möjligheter att få sin sak prövad i domstol eller enligt Johan Linanders förslag stärkas. Likaså bör om djurägaren måste upphöra med sin djurhållning mer flexibla och mindre kostnadskrävande sätt att åstadkomma detta möjliggöras i linje med min motion och debattartikel i Land Lantbruk.







 

fredag, augusti 02, 2013

Hotet från Ryssland...

Jag försöker att vara en öppen och transparent politiker, och uppskattar sociala medier. Jag för en löpande dialog med t ex olika anonyma och nonyma bloggar som diskuterar försvarsfrågor, och försöker ge min och Centerpartiets uppfattning i aktuella frågor.

Trots att jag tycker mig ha besvarat många frågor finns en förväntan om fler svar.

Därför detta blogginlägg.

Jag tycker att försvarsberedningen färska rapport var bra, med en realistisk bild av försvar och säkerhet i världen med särskilt fokus på Norden och Ryssland. Vi gjorde bl a konstaterandet att Rysslands försvar är på väg uppåt efter den stora nedgång som skedde efter Sovjetunionens fall på 1990-talet. Vi skrev också helt korrekt att övningsverksamheten är mindre, en bedömning som då torde varit den vanliga i länder utanför Ryssland.

Sedan dess har Ryssland och Putin sökt att visa musklerna genom att använda de försvarsresurser som vi ju vet finns till en plötsligt stor övning i Östra Ryssland med 160.000 soldater berörda. ( dvs kanske 15-20 % av totalen).

Försvarsbloggarna har snabbt uppmärksammat detta i olika inlägg, t ex Wiseman och Skipper.

Även en del tidningsledare har gjort det, t ex NWT.

Ett tema är naturligtvis oro för vart Ryssland är på väg med sin växande militära styrka. Ett annat är att man raljerar med försvarsberedningens rapport som hade "otroligt fel rörande Rysslands förmåga att genomföra större övningar" (Skipper) och "försvarsberedningens rapport, som kom så sent som i förra månaden, kan man därför lika gärna slänga i papperskorgen. Den är resultatet inte av skarpa analyser utan av politiskt önsketänkande och kompromissande.." (NWT).

Jag får nu frågor om vilka slutsatser som jag och Centerpartiet dragit av den ryska storövningen, liksom av den ryska flygövningen under påsken på internationellt vatten över Östersjön.

Först, jag står naturligtvis fullt ut bakom analyserna och bedömningarna i försvarsberedningens färska rapport.

För det andra, nu ska försvarsberedningen utifrån rapporten, och tillkommande relevanta omvärldsfakta, överväga försvarets framtida inriktning och storlek.

För det tredje, naturligtvis fortsätter regering och riksdag och försvarsmakt att följa omvärlden och vad som händer, t ex om det finns anledning att omvärdera Rysslands militära styrka och inriktning. Att övningarna länge varit mer begränsade är ju ett faktum och jag tycker att kritiken enligt ovan mot försvarsberedningen är överdriven och att rapporten är bra. Likaså är det väl känt vilken numerär Ryssland har i sitt försvar, och vilken upp- eller återrustning som nu är på gång.

Den genomförda storövningen, liksom även återgången till flygövningar enligt mönster från tidigare, behöver naturligtvis följas och utvärderas, vilket försvaret gör löpande. Jag är nyfiken på hur övningen genomfördes och vad den de facto innebär i ökad rörlighet och förmåga jämfört med tidigare.

Ryssland är ett väldigt land och en militär stormakt i kraft av detta och genom sitt försvar, där det faktum att man tillsammans med USA är de två stora kärnvapennationerna väger allra tyngst.

För Sveriges del är Ryssland ett land i vår närhet som vi tidigare för flera 100 år sedan ofta var i krig med, och som bl a bemäktigade sig Finland. Även under kommunismens diktatur och under andra världskriget och det kalla kriget var dåvarande Sovjetunionen ett reellt hot.

Idag är Ryssland inte någon kommunistdiktatur utan mer åt demokratihållet, även om det som bekant finns stora brister i olika avseenden. Sverige måste naturligtvis fortsätta att uppmärksamt följa Rysslands både politiska och militära utveckling, vilket  t ex analyseras ingående i Försvarsberedningens rapport. Vi ska samtidigt göra allt vi kan för att stödja en rysk utveckling i rätt riktning och vinnlägga oss om ökad handel och samarbete i olika avseenden.

Jag har i ett färskt blogginlägg resonerat kring aktuella försvarsfrågor och även försvarsbudgetens storlek samt om Sveriges militära samarbeten med andra goda demokratier, vilket tillsammans med det egna försvaret också är en mycket viktig faktor för vårt lands säkerhet.





 

torsdag, augusti 01, 2013

Fri asylrätt från hemlandet till Sverige?

Migrationsdebatten fortsätter i Sverige, och den är viktig.

Per Ankersjö i Centerpartiets idéprogramgrupp var mycket tydlig i december 2012, här t ex i en SvD-artikel. Ledande c-företrädare, inte minst inom CUF är mycket tydliga med vad man vill. Efter vår stora idédebatt är vi överens om att detta är en vision på lång sikt och inte möjligt i närtid, men våra sätt att uttrycka detta skiljer sig ofta åt. Jag betonar att Centerpartiets olika goda arbetsmarknadspolitiska förslag syftar till att få fler i arbete och minska utanförskapet, vilket jag tror är avgörande viktigt i valet 2014,  medan samma förslag också kan motiveras med att det främst möjliggör mer öppna gränser på mycket lång sikt..

Jag står självfallet bakom visionen om en värld utan hunger och utan krig och där gränserna är öppna mellan länder. Jag ser dock tyvärr inga förutsättningar för att detta ska kunna realiseras inom den framtid jag kan överblicka, vare sig i världen i stort eller att Sverige ensidigt går före. En ledande mycket liberal debattör som Fredrik Segerfeldt är väldigt tydlig med att fri rörlighet skulle leda till ett samhälle med ett låglöneproletariet och växande segregation.

Assar Lindbeck anser i en intressant intervju i tidningen NEO att fri invandring inte är realistisk med dagens väldiga klyftor i världen. Min bedömning är densamma, Sverige är ett av världens rikaste länder och skulle vi ensidigt öppna våra gränser i en värld där det finns 45 miljoner flyktingar, 800 miljoner som hungrar och 100-tals miljoner arbetslösa skulle vi inte klara av att få alla de som skulle söka sig hit integrerade och i arbete.

Sverige är redan det land i Europa som ligger i täten vad gäller asylmottagande.

Östgöta Correns Sofia Ståhlspets belyser i några artiklar frågan om Sverige borde bevilja människor asyl vid svenska ambassader i andra länder. Det skulle naturligtvis i ett slag mångdubbla antalet asylsökande till Sverige, eftersom de som idag kommer hit främst är människor som kunnat betala flyktingsmugglare stora belopp (summor som 100-150.000 kr nämns) för att ta sig till EU och Sverige utan pass eller visum.

Sverige ska naturligtvis ha en generös arbetskraftsinvandring- och asylpolitik som idag, och världens största utvecklingsbistånd, men vi måste likt alla andra länder ha kvar regelverk som begränsar migrationen.

Det blir naturligtvis lätt så att debatten koncentreras till de människor som har resurser att ta sig hit och att de borde alla få stanna vare sig de har flyktingskäl eller inte. Det finns ju även en stark debatt att de som efter prövning i domstol inte får rätt att stanna utan ska avvisas men som väljer att gå under jorden som illegala invandrare eller "papperslösa", ändå borde få stanna. Det vore dock ett sätt att införa en fri invandring "bakvägen", dvs ha regelverk som inte ska tillämpas.

Kostnaderna för att ta emot och integrera de som får asyl i Sverige är i ett kortare perspektiv betydande och betalas till viss del genom att medel avsätts från biståndsbudgeten. Det kan vara logiskt, men innebär ju att resurserna för att bistå människor i de utsatta länderna som inte kunnat ta sig till Sverige minskar. Sverige ska ta ett stort ansvar för att hjälpa människor på flykt och i stor fattigdom, i första hand riktat till alla behövande i de länder som berörs men naturligtvis också till de med asylskäl som lyckas ta sig till Sverige.

Det kunde visst vara logiskt att som Corren diskutera om inte flyktingar borde kunna söka asyl till EU och Sverige i Afghanistan, Somalia och Syrien med flera utsatta länder och kanske t o m även de som vill fly från fattigdom i Afrika borde få uppehållstillstånd i EU.

Det skulle dock snabbt handla om många tiotals miljoner människor som rimligen skulle ta  möjligheten att ansöka, och som naturligtvis vill ha jobb och del i de sociala trygghetssystemen. Fanns det ett sug efter arbetskraft i EU och Sverige som behövde tillgodoses skulle naturligtvis det ligga närmare till hands att "öppna gränserna". Idag är dock arbetslösheten mycket hög i t ex Spanien och Grekland men även i många andra EU-länder inklusive Sverige vilket sätter gränser för hur många som kan tas emot, få arbete och integreras.

Då kan man naturligtvis resonera som Fredrik Segerfeldt att låt dem få komma till oss men utan del i våra trygghetssystem, de får det ju ändå bättre än varifrån de kommer även som "låglöneproletariat". Jag är mycket tveksam till detta och befarar också att skulle detta bli praktiskt politik i t ex Sverige skulle risken vara betydande för en politisk "backlash" där växande krafter skulle vilja begränsa migrationen mycket kraftigt.