Jag diskuterar ibland ekomat, det sanslöst framgångsrika konceptet. Ett bra miljöalternativ, svensk ekomat och svenskt jordbruk i sin helhet är goda miljöalternativ.
Dagens Industri har idag på sista sidan en artikel om ekologisk odling, som kunde varit en annons.
"Ökat sug efter ekologisk mat omvandlar det svenska jordbruket".
"Beror lönsamheten på stödet för ekologisk produktion? (ca 3/4 miljard per år)
-Ersättningen har viss betydelse men ska inte överdrivas, att odla ekologiskt är ofta lönsamt även utan ekostödet som inte är så stort idag, ca 1.500 kr per hektar, säger Johan Ascard på Jordbruksverket".
"Objektiva kalkyler från LRF-konsult visar att det är högre lönsamhet både på ekologiska växtodlings- och mjölkgårdar än på konventionella gårdar".
"Till näring används ekologisk stallgödsel, kvävefixerande baljväxter, rester från livsmedelsförädling och annat organiskt material".
Ekomat bygger sin framgång på att man inte använder kemiska bekämpningsmedel eller mineralgödsel, till skillnad från det moderna vanliga jordbruket.
Ekologisk odling har dock betydande bekymmer med att tillgodose växternas näringsbehov och tillför därför stora mängder växtnäring från det konventionella jordbruket och livsmedelsindustrin, t ex stallgödsel, köttmjöl, etanolrester och halm.
Ännu så länge är detta knappast känt av allmänheten, och kanske det inte skulle bry sig om det.
Tidningen ETC lyfter i en färskt artikel frågan, rubricerad "Varför är ekologiska grönsaker gjorde på danskt kött?"
Jag tror att en del av det danska "ekoundret" är att stallgödsel och köttmjöl från det konventionella jordbruket försörjer det danske ekojordbruket med växtnäring som förädlas till premiummat stämplad "ekologisk".
Statsstödet till svenskt ekojordbruk är ca 3/4 miljard kronor per år. Merkostnaden för Sveriges kommuner och regioner och myndigheter när (och om) de lyckas upphandla 60 % av sina matinköp som eko (svenskt och importerat) torde vara några miljarder kronor per år).
Jag har skrivit många blogginlägg och artiklar om detta, se min blogg och etiketterna ekoodling och jordbruk.
Jag bejakar självfallet ekomat om konsumenterna vill ha det så. Men statens miljöstöd måste utformas så att olika odlingskoncept likanbehandlas. Och jag tror att det i längden gagnar ekologiskt jordbruk att deras dispenser och växtnäringsförsörjning kritiskt granskas, om inte så kan det plötsligt komma en förtroendekris.
Dagens Industri har idag på sista sidan en artikel om ekologisk odling, som kunde varit en annons.
"Ökat sug efter ekologisk mat omvandlar det svenska jordbruket".
"Beror lönsamheten på stödet för ekologisk produktion? (ca 3/4 miljard per år)
-Ersättningen har viss betydelse men ska inte överdrivas, att odla ekologiskt är ofta lönsamt även utan ekostödet som inte är så stort idag, ca 1.500 kr per hektar, säger Johan Ascard på Jordbruksverket".
"Objektiva kalkyler från LRF-konsult visar att det är högre lönsamhet både på ekologiska växtodlings- och mjölkgårdar än på konventionella gårdar".
"Till näring används ekologisk stallgödsel, kvävefixerande baljväxter, rester från livsmedelsförädling och annat organiskt material".
Ekomat bygger sin framgång på att man inte använder kemiska bekämpningsmedel eller mineralgödsel, till skillnad från det moderna vanliga jordbruket.
Ekologisk odling har dock betydande bekymmer med att tillgodose växternas näringsbehov och tillför därför stora mängder växtnäring från det konventionella jordbruket och livsmedelsindustrin, t ex stallgödsel, köttmjöl, etanolrester och halm.
Ännu så länge är detta knappast känt av allmänheten, och kanske det inte skulle bry sig om det.
Tidningen ETC lyfter i en färskt artikel frågan, rubricerad "Varför är ekologiska grönsaker gjorde på danskt kött?"
Jag tror att en del av det danska "ekoundret" är att stallgödsel och köttmjöl från det konventionella jordbruket försörjer det danske ekojordbruket med växtnäring som förädlas till premiummat stämplad "ekologisk".
Statsstödet till svenskt ekojordbruk är ca 3/4 miljard kronor per år. Merkostnaden för Sveriges kommuner och regioner och myndigheter när (och om) de lyckas upphandla 60 % av sina matinköp som eko (svenskt och importerat) torde vara några miljarder kronor per år).
Jag har skrivit många blogginlägg och artiklar om detta, se min blogg och etiketterna ekoodling och jordbruk.
Jag bejakar självfallet ekomat om konsumenterna vill ha det så. Men statens miljöstöd måste utformas så att olika odlingskoncept likanbehandlas. Och jag tror att det i längden gagnar ekologiskt jordbruk att deras dispenser och växtnäringsförsörjning kritiskt granskas, om inte så kan det plötsligt komma en förtroendekris.