I går - onsdag - debatterade riksdagen 2010 års försvarsbudget, den sista innan nästa års val.
Jag länkar ovan, och lyfter här fram några "highlights" från debatten, lite slumpvis utvalda.
* Jag börjar oblygt nog med några egna utsagor, men håll ut, det kommer andras också!
* Några ordningsfrågor, också. Alice Åström (V) var tyvärr sjuk och V:s yrkanden var det enda som Torbjörn Björlund i ett rekordkort inlägg förde fram. Även Allan Widmans inlägg var rekordkort eftersom han och Peter Rådberg var inbokade på en debatt om sjöfartsskydd i Göteborg.
* Rolf Gunnarsson, försvarsminister Tolgfors och jag själv lyfte fram alliansens budget, men gjorde också förödande genomlysningar av splittringen och anslagsslakten - i helt olika riktningar - hos de rödgröna. Försvarsministern summerade socialdemokraternas budgetalternativ till över 3 miljarder kr mindre än regeringens; utöver de 2 miljarderna som redovisas finns ingen finansiering för den tremånaders värnplikt för för kanske 8 procent av årskullen som man föreslår.
* Jag noterade att vi har ett nytt radarpar i svensk försvarspolitik, nämligen S och V. Något som var helt otänkbart för tio år sedan och som självfallet inger stark oro. Av socialdemokraternas 10 reservationer var 8 st gemensamma med V...Samtidigt vill S satsa något pyttelite extra på försvarsindustrin och på exportstöd, medan V och framförallt MP skyr detta som pesten.
* Socialdemokraterna vill minska anslaget för internationella fredsinsatser från 2,5 miljarder till endast 0,8 miljarder, vilket är en helt sanslös nedskärning som om den blivit riksdagens beslut skulle orsakat fullständigt kaos, inga pengar till Kosovo trots att S som väl är kommer att vara med på fortsatt närvaro i ett annat riksdagsbeslut, och en våldsam minskning av Sveriges ansvar för nästa Nordiska Stridsgrupp år 2011. Sådana helt orealistiska budgettricks - för att få loss pengar till A-kassa och annat - borde inte ett f.d regeringsparti tillåta sig.
S anslår i särklass minst till internationella fredsinsatser, 400 mkr mindre än t o m det rätt isolationistiska Vänsterpartiet. Det är sorgligt för ett parti med en tidigare tydlig internationell samarbetstradition.
* Försvarsberedningen var överens om en personalförsörjning baserad på frivillighet och på rejält ökade internationella fredsinsatser. S röstar nu emot detta. Det här kan urholka värdet av försvarsberedningens arbete inför framtiden, vilket jag tycker vore olyckligt då det är ett viktigt forum för att över blockgränser diskutera för landet mycket viktiga frågor.
* Jag hänvisade också till försvarsberedningens eniga förslag om att det är dags att överväga en analys av Sveriges bi- och multilaterala militära samarbeten inom EU och med de nordiska länderna samt med Nato. Centerpartiet uttalade vid sin stämma beredskap för att delta i en sådan analys förutsatt en bred politisk samsyn om att den bör göras. Motivet är rätt självklart, tycker jag. Så oerhört mycket har skett på dessa områden under de senaste decennierna - berlinmuren,östländer in i EU och Nato, nordiska samarbetet, EUs gemensamma försvars- och säkerhetspolitik, försvarsmaterielens utveckling och komplexitet osv - att det har ett värde att i lugn och ro göra en sammanhållen analys som grund för det fortsatta dialogen i vårt land.
* Anders Karlsson (S) inriktade sig i mycket hög grad på de tre månaders värnplikt för kanske 12.000 personer (av 140.000) som man föreslår, kritiserade "regeringens armé" (och Försvarsberedningens!) där 75 procent av soldaterna är kontrakterade på deltid i enlighet med försvarsberedningens förslag som "en dyr yrkesarmé som kostar pengar" och där "svenska soldater går och sparkar grus på kaserngårdarna"...
Han talade också mycket för försvarsindustrin och ville bl a se den försvarsindustristrategi som riksdagen flera gånger efterlyst.
Försvarsministern påminde Anders Karlsson om att den inriktning för materielinköp som nu gäller (köp från "hyllan", utveckling tillsammans med andra osv) först fastställdes av riksdagen på Regeringen Perssons förslag 2006!
* Else-Marie Lindgren (KD) och jag själv (C) såg det som naturligt att ta fram en försvarsindustristrategi.
* Anders Karlsson uppehöll sig också mycket kring de frivilliga försvarsorganisationernan anslag och alliansfriheten.
* Else-Marie Lindgren ville pröva möjligheten att använda Gripenplan till övervakning "i ett så stort territorium som Sverige har ansvar för", vilket väl måste avse Afghanistan.
* Peter Rådberg (MP) var inte lika bombastisk som tidigare, men ville ju ändå skära bort 1/3 av Gripenplanen i försvaret, motsatte sig helt en uppgradering av 10 Gripenplan om Brasilien skulle köpa planet, utlovade en gemensam rödgrön försvarspolitik "inom kort" och prisade Barack Obama för att liksom MP vilja dra bort soldaterna från Afghanistan från år 2011 vilket gör att vi nu ser slutet på kriget. (Jag noterade Peters ohämmade tilltro till Obamas förmåga att avsluta kriget så snabbt)...
Följ min blogg med bloglovin
Läs även andra bloggares åsikter om försvar, försvaret, politik, riksdagen, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, kristdemokraterna, försvarsberedningen, EU, nato, isaf, swecon
torsdag, december 03, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)