söndag, mars 10, 2013

Slutreplik till Ankersjö/Bengtsson om amnesti

Per Ankersjö och Stina Bengtsson krävde på SvD Brännpunkt amnesti för alla "papperslösa" som illegalt vistas i landet. Jag replikerade och försvarade att Sverige behöver regelverk som bör tillämpas lika för alla.

Per och Stina slutreplikerar med stark kritik mot mig som till skillnad från dem inte står upp för medmänsklighet och humanism. Det är hårda ord som jag tar illa vid mig av eftersom jag verkligen anser mig göra bådadera.

Det fanns inte utrymme för mig att på Brännpunkt bemöta anklagelserna så jag lägger ut mitt svar på bloggen här nedan så att det når några läsare i alla fall.

Svar på Per Ankersjös och Stina Bengtssons slutreplik på Brännpunkt:





Takhöjden i svensk migrationsdebatt är inte hög, vilket Per Ankersjös och Stina Bengtssons sågning av mig övertydligt visar. Jag respekterar dem och deras frihet att t ex förespråka fri invandring och att gällande regelverk på migrationsområdet ska upphävas eller sättas ur spel. Tyvärr respekterar de inte mig, och många andra partivänner, när jag försvarar att vi behöver ha regelverk och att medmänsklighet faktiskt också kan innebära att dessa tillämpas lika för alla. Per och Stina uttalar sig om Centerpartiets politik och sitter naturligtvis på facit, t ex vad gäller att partistyrelsen tydligen gått längre än ideprogramgruppen vad gäller synen på fri invandring.

Situationen 2005 var speciell när migrationsdomstolen tog över prövning från utlänningsnämnden och när skyddsskälen utvidgades och många fick asyl även om det inte blev en generell amnesti. Jag vet inte att jag bryter mot någon partilinje när jag menar att regelbundna amnestier för de som efter prövning fått avslag skulle urholka regelverken och egentligen motivera att de togs bort.


Vår solidaritet med de oerhört många människor i dagens värld som är extremt fattiga eller befinner sig på flykt måste alltid vara stark. Den får dock inte begränsas till de som haft resurser och kraft att komma till Sverige utan måste naturligtvis omfatta även dem som är kvar i fruktansvärda förhållanden på många håll i världen.




Det kan uppkomma situationer då verkligheten kan föranleda att omprövning kan behöva ske av negativa asylbeslut. Detta bör i så fall vara undantag som sker sällan, annars undergrävs ju hela regelverket. Att som Per Ankersjö och Stina Bengtsson mena att ”medmänsklighet” kräver att fattade avslagsbeslut regelbundet ska omprövas till bifall genom ”amnestier” skulle i praktiken innebära att Sverige ensidigt börjar att öppna sina gränser.

Jag är stolt över att Sverige ligger i täten vad gäller arbetskraftsinvandring och en generös asylpolitik, men det måste kombineras med ordning och reda på arbetsmarknaden och ett upprätthållande av vårt sociala trygghetssystem.

Per och Stina redovisar korrekt att

många ”papperslösa” arbetar idag i en svart sektor med obefintlig trygghet där risken att utnyttjas är stor. De skriver också att ”de utför arbetsuppgifter som efterfrågas och ibland till och med är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera”. Javisst, men vi kan aldrig acceptera att det sker genom att ansvarslösa arbetsgivare i strid med lagar och regler utnyttjar människor genom usla villkor. Här måste myndigheter och fackförbund se till att dessa arbeten transformeras till vita och kan ges till de arbetslösa som inget hellre vill än att få jobba.





Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)