lördag, oktober 30, 2010

Svensk lag ska med djurrätt och media byggas?

Jag kan inte avhålla mig från att fundera lite kring maktstrukturer i dagens Sverige.

Land ska med lag byggas, är vi nog alla överens om. Och lagar kan av folket och dess riksdag förändras. För att åstadkomma förändring behövs ofta opinionsbildning.

Djurrättsalliansen vill att Sverige inte ska ha någon pälsdjursuppfödning och egentligen inte någon köttproduktion heller. De vill antingen förbjuda båda delarna eller i varje fall ha så höga djurskyddskrav så att endast en liten del av produktionen kan hitta köpare som har råd med att köpa pälsar eller kött.

Därför arbetar djurrättsaktivister med olagliga attacker mot pälsaffärer, olagliga intrång i djurstallar med olaglig fotografering eller med att öppna burarna vilket gör att massor av djur juren (minkar) dör under plågsamma former. Dessa former av "opinionsbildning" är jag starkt emot, till skillnad mot opinionsbildning i lagliga former.

Media ger stort utrymme åt aktivisterna, journalister vid Sveriges Radio har följt med aktivister när de gjort sina olagliga intrång och rapporterat från detta.

Men Media ger stort utrymme åt de filmer som gjorts vid de olaga intrången. Inte nog med det, även domstolarna använder sig av dessa filmer för att åtala dem som påstås bryta mot svensk djurskyddslag genom de partsinlagor som djurrättsaktivisternas filmer rimligen är.

Uppenbarligen kan även olagligt tillkomna filmer producerade av starka jävsintressen användas i en åtalsprövning. Efter mediadrevet mot förmenta brott mot djurskyddslagen hos många grisproducenter känner sig dessa uthängda och orättvist anklagade. Nyhetsvärdet när de som svarar för djurskyddstillsynen redovisat att stallarna drivs i linje med djurskyddslagen, och att vissa mindre brister här och var får rättas till, har varit mycket litet, stämpeln lever kvar.

Lars Hultströms stallar var den enda som åklagaren tog upp till prövning genom förundersökning. Denna läggs nu ner. Skadorna för Hultström är betydande, han har lämnat sitt ordförandeuppdrag i Scan och hans rykte har anfrätts.

Djurrättsalliansen vill att djuromsorgen i Sverige ska vara mycket bra men målet är egentligen allt färre svenska grisar och kor osv. En allt mindre svensk animalieproduktion, helt enkelt.

Och målet om en bra djuromsorg är vi självfallet alla med på. Det som skiljer är vad som är "lagom" eller rimligt bra. Sverige ligger redan främst i världen på detta område, ibland en bit före täten i övrigt.

Vi producerar en livsmedlens Rolls Royce, har jag myntat. Som konsumenterna har uppenbart svårt att betala för dess mervärden. Inte heller slutar de att äta kött. Nej, de väljer istället en importerad Skoda. Om detta blir resultatet av allt mer ökade krav på just den svenska livsmedelsproduktionen måste vi ta upp en dialog om inte kraven är för höga eller i vart fall kontraproduktiva. Det blir ju inte bättre vare sig för djuren eller för de svenska betesmarkerna om produktionen minskar och maten isället hämtas utomlands där djuren haft det sämre.

Jag har lagt en motion till riksdagen på detta senare tema; här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

onsdag, oktober 27, 2010

Ohly och Åkesson bjuds av Kungen men bara en av Nobel

Jag menar att det är främst Sverigedemokraterna som tjänar på att göras till "martyrer" genom att man t ex inte hälsar eller pratar med dem, eller utestänger dem från utskott eller andra möten.

Kungen bjuder vad jag vet in hela riksdagen till slottet i november, men Lars Ohly kommer säkert i vanlig ordning att tacka nej. Jimmie Åkesson torde däremot tacka ja.

Nobelkommittén lär enligt uppgift bjuda in samtliga partiledare för riksdagens partier, men undantag görs för Åkesson. Lars Ohly är OK däremot.

Jag ifrågasätter det kloka i Nobelstiftelsens bedömning. (Självfallet är det de som bjuder in vilka som de ska komma).

Mycket kan och ska sägas om Sverigedemokraterna och deras bakgrund, men deras ståndpunkter idag torde ligga inom grundlagens ramar. Och de är demokratiskt invalda i Sveriges riksdag.

Mycket kan också sägas om Vänsterpartiets/Sveriges Kommunistiska Partis bakgrund och nära samröre med "åsiktsrasisterna" i Ryska och andra kommunistpartier.

Men de bedyrar idag sin demokratiska grundsyn vilket är en glädjande utveckling. Trist dock att de haft så svårt att göra upp med sitt förflutna, inte minst Lars Ohly själv.

Och trist att de har så svårt för liberalism och marknadsekonomi och till varje pris vill ha monopol och en statlig offentlig sektor. Men de har all rätt att ha och driva dessa uppfattningar.

Trist också att det finns en del likheter mellan V och SD, t ex i isolationistiska ståndpunkter om internationella fredsinsatser och om att Sverige ska lämna det europeiska fredsprojektet EU.

se också DN,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag, oktober 25, 2010

Den svenska jordbruksmodellen - succé eller fiasko?

Jo, jag inser att rubriken är provocerande. Och jag vill sätta fart på debatten.

Visst ska Sverige ligga i världstäten för en miljöinriktad livsmedelsproduktion med god djuromsorg. Men ska vi verkligen ligga före täten samtidigt som vi kraftigt minskar vår produktion och lika kraftigt ökar importen av mat till Sverige.

Eller med andra ord, nu producerar vi en livsmedlens Rolls Royce med stora mervärden. Och vi diskuterar sedan 20 år hur konsumenterna i Sverige och utomlands ska förmås att slanta upp för dessa mervärden. Tyvärr köper alltfler av dem istället en importerad Skoda, och matimporten har på tjugo år ökat från ca 20 till 45 procent av den svenska konsumtionen. Vore det verkligen sämre att nöja sig med att ligga i täten och istället producera en Volvo?

Hur har det då gått med den svenska livsmedelsexporten? Jodå, den ökar och det är bra. Men mycket av ökningen består av vodka, fisk och kaffe. LRFs och dåvarande ordförandens Hans Jonssons tal vid EU-inträdet att om Sverige skulle knapa åt sig någon procent av EUs matkonsumtion så skulle produktionen behöva fördubblas, den har inte besannats. Istället har vår livsmedelsproduktion rasat med en tredjedel. Är rätt benämning på detta succé eller är det närmare ett fiasko..?

Vi måste se verkligheten i vitögat. 95 procent eller så av den svenska livsmedelsdebatten handlar om hur den ekologiska produktionen ska kunna öka. Och visst, den har på 20 år mångdubblats från nästan ingenting till 5 procent av produktionen. Och riksdagen har satt upp precisa mål att ekoarealen ska omfatta 20 procent och att den offentliga sektorn ska inhandla 25 procent av maten ekologiskt.

All respekt för ekomaten, och visst ska den ha stöd efter sina miljöfördelar.

Men det är rent tragiskt - jag hittar inget annat ord - att världens bästa miljövänliga mat framtagen med modern teknik (den svenska) under samma 20-årsperiod har minskat med en tredjedel. Och här finns minsann inga politiska mål uppsatta.

Detta måste nu förändras! Fokus i debatten, och i de politiska målen, måste riktas mot hur Sverige ska kunna stoppa raset för den svenska livsmedelsproduktionen och vända det till en ökning. Fokus måste flyttas från den viktiga ekomatsnischen och till den vanliga miljövänliga matproduktionen, främst i världen!

Här behövs en kraftsamling från näringen, politiker,konsumenter, handeln, myndigheter osv genom Matlandet Sverige och genom nya Livsmedelsstrategier. Här måste de svenska miljö- och djurskyddsregelverken ses över så att Sverige alltjämt ligger i världstäten men att kostnaderna kan minsklas genom förenklingar och avbyråkratiseringar. De svenska skatterna måste anpassas till de i vår omvärld. Den offentliga sektorn måste ställa samma kvalitetskrav vad gäller miljö- och djuromsorg vid sina matinköp som Sverige kräver av sitt eget lantbruk, allt annat är hyckleri. Och detsamma borde företag, organsiationer och vi konsumenter göra!

Jag deltog för några dagar sedan i en debatt på Elmia och förde fram ovanstående. I ATLs referat hade detta inget nyhetsvärde, förmodligen därför att den svenska jordbruksmodellen ÄR en succé och att vi SKA fortsätta att producera en matens Rolls Royce alldeles oavsett om människor vill betala för dess mervärden eller ej. Vore verkligheten ändå så enkel..!

Jag lägger i dagarna också en motion till riksdagen med just dessa utgångpunkter, länk kommer snart här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

söndag, oktober 24, 2010

V och SD på samma spår om Afghanistan och EU

Anna Dahlberg skriver mycket tänkvärt om talibanförtryck och -terror i Expressen.

Talibanernas förtryck och övergepp när man styrde var fruktansvärda, och deras blinda terror och mördande nu för att skapa kaos och krossa demokratin är lika fruktansvärt.

47 länder samverkar i den internationella fredsinsatsen under FNs mandat för att skapa fred och säkerhet i Afghanistan. Sverige har tagit på sig ett viktigt ansvar i den insatsen.

Vänsterpartiet har tyvärr fått med sig de rödgröna på en extrem exitlinje, under falska påståenden att Kabulkonferensen uttalat att alla utländska styrkor ska lämna landet 2014. Man påstår också ibland att även USA avser att göra detta. Verkligheten är att det Kabulkonferensen sa var att ambitionen är att Afghanistans armé och polis ska kunna överta ansvaret för säkerheten i landet 2014.

Detta är en hög ambition. Skulle den lyckas kvarstår behovet under lång tid att ISAF-styrkor fortsätter att stödja Afganistans säkerhetsstyrkor där armén har kommit en god bit på väg i rätt riktning, men där polisen har en lång väg kvar att vandra. Och USA har ökat sina styrkor i nuläget, men avser att börja trappa ner en del om några år. Att USA skulle lämna Afghanistan till 2014 finns inte på kartan.

Nu pågår diskussioner mellan Alliansen och delar av oppositionen inför regeringens kommande proposition om Afganistan. Det är bra. Försvars- och säkerhetspolitiken mår väl av bredare samsyn, liksom självfallet även våra internationella fredsinsatser. Jag hoppas att Sveriges fortsatta fredinsatser ska kunna stödjas av en bred majoritet i riksdagen.

Vänsterpartiets linje är - tycker jag - ansvarslös, att Sverige och övriga länders trupper ska lämna Afghanistan och att länderna istället enbart ska övergå till civila biståndsinsatser. Resultatet skulle bli ett förödande inbördeskrig och ett möjligt nytt talibanstyre med allt vad det innebär, vilket Anna Dahlberg exemplifierar.

Sverigedemokraterna uttalar sig lite olika, men verkar stå fast vid samma linje som Vänsterpartiet. Även i fråga om att lämna EU står dessa partier på samma ytterkantslinje. En återgång till nationalstater i Europa som inte samarbetar för fred och säkerhet genom EU kan medföra en återgång till situationen innan EU, ständiga små- och storkrig med fruktansvärda lidanden över Europa.

Stormvarning alltså för dessa ytterkantsåsikter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

onsdag, oktober 13, 2010

För lågt livstidsstraff för Jackie Arklöv?

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C) från Östergötland, reagerar mot spekulationer om att Jackie Arklövs livstidsstraff kanske bara blir 12-13 år. Han frågar justitieminister Beatrice Ask om hon är beredd att se över livstidsstraffsatsen vid mycket allvarliga brott.

För låga livstidsstraff?

Fråga till justitieminister Beatrice Ask

Östergötland drabbades för 11 år sedan, den 28 maj 1999, sedan av ett fruktansvärt brott, när bankrånare kallblodigt mördade två nedskjutna och försvarslösa polismän.

Det har framkommit att den som mördade de två polismännen med nackskott var Jackie Arklöv, men alla var självfallet delaktiga i rånet och skottlossningarna.

Arklöv vill nu ha sitt straff tidsbestämt och kriminalvårdens yttrande är bl a detta:
"Kriminalvården bedömer att Jackie Arklöv är väl förberedd inför en frigivning och bedömer att två år kan vara tillräckligt för planering och genomförande av särskilda utslussningsåtgärder för honom."

Nuvarande regler för livstidsstraff vid mycket grova brott är att de kan tidsbestämmas efter endast tio år.

Jag är medveten om att beslut om ev. tidsbestämning av Arklövs straff ska tas av Örebro tingsrätt, men vill ändå fråga justitieministern om hon avser att vidta åtgärder för att se över straffsatserna vid mycket allvarliga brott som detta?

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag, oktober 10, 2010

Staffan Danielsson i försvars- och utrikesutskotten

(Obs, läs även min presentation av det nya försvarsutskottet).

Så har då Centerpartiets riksdagsgrupp fördelat de olika utskotten på sina 23 riksdagsledamöter.

För egen del kom jag in i riksdagen 2004, när Lena Ek blev EU-parlamentariker. De två första åren tjänstgjorde jag som ersättare i trafik- och skatteutskottet, två mycket intressanta utskott.

Den senaste mandatprioden kombinerade jag ordinarieuppdrag i försvarsutskottet och i EU-nämnden, två mycket givande uppgifter.

Jag kommer nu att fortsätta som ordinarie ledamot i försvarsutskottet, vilket känns mycket bra. Försvars- och säkerhetspolitiken är mycket betydelsefull för varje land, försvarets personalförsörjning är under omstöpning och de internationella fredsinsatserna är i stort fokus. Rysslands utveckling och vårt närområde måste följas noga, och försvarsberedningen ska snart få nya uppdrag inför nästa försvarsbeslut.

(Kontrollfråga: Men skulle inte Sverige från 2004 upphöra med femåriga försvarsbeslut? Svar: Jovisst, men det blev ingen förändring!).

Försvarspolitiken har betydande kopplingar till utrikespolitiken, och det är därför naturligt att kombinera försvarsutskottet med ett ansvar även i utrikesutskottet. Centerpartiets Kerstin Lundgren fortsätter som erfaren och kunnig utrikespolitiker, men blir också ersättare i försvarsutskottet. Och jag ser fram mot att bli ny ersättare i utrikesutskottet.

Min ordinare stol i EU-nämnden tas över den skicklige Fredrick Federley, medan jag blir första ersättare i EU-nämnden. Europa- och EU-frågorna intresserar mig mycket, och dessa har även betydande försvars- och säkerhetskopplingar.

Utöver dessa ansvarsområden i riksdagen kommer jag givetvis att lägga stor kraft på att bevaka viktiga frågor med bäring på Östergötland, jag kommer att följa de gröna näringarna och landsbygdspolitiken mycket noga samt även de olika frågor som jag lyft fram under den gånga mandatperioden. Och det dyker säkert upp nya!

och som ni vet, på den här bloggen kommer jag att rapportera rätt nära om allt detta!
Väl mött till 4 nya år, läs, och kommentera gärna!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

lördag, oktober 09, 2010

Nygammalt försvarsutskott!

Det nygamla försvarsutskottet ser intressant ut.

Moderaterna överraskar (?) med att ge Karin Enström den tunga ordförandeposten i utrikesutskottet, vilket hon kommer att sköta utmärkt. Bra att utrikesutskottet ordförande är väl insatt i försvarsfrågor, men lite trist för försvarsutskottet..Hon får en duglig efterträdare dock, i moderaten Cecilia Widegren från det försvarstunga Skaraborg som blir vice ordförande.

Socialdemokraterna har ju lamslagits den senaste perioden med oklara kommandon och med olika signaler från ledande företrädare. Ordförande under mandatperioden har varit Anders Karlsson från Skåne, som kom från arbetsmarknadsfrågorna och nu övergår till skatteutskottet. Han har vurmat för försvarsindustrin och gillar värnplikten i den mycket begränsade tappning som de rödgröna gjort ett stort politiskt nummer av.

Ny ordförande blir socialdemokraten Håkan Juholt från Oskarshamn, med ett stort kunnande på området. Han har varit mångårig ledamot i både utskottet och i försvarsberedningen, men kommit lite vid sidan av den senaste mandatperioden. Efter en period som vikarierande partisekreterare återkommer han nu som ett av socialdemokraternas tyngsta namn i riksdagen. Förhoppningsvis ska detta underlätta för alliansregeringen och försvarsministern (som har klagat) att hitta ledande s-företrädare att samtala med.

Folkpartiet fortsätter med den engagerade försvarspolitikern Allan Widman, ett ständigt ministerämne med en tung position i Folkpartiet, som ju längre valrörelsen led hade mer pengar till försvaret (och han var inte ensam..).

Kristdemokraternas Else-Marie Lindgren återkom inte till riksdagen utan ersätts av Mikael Oscarsson från Uppsala. Han har varit aktiv i försvarsfrågor, kämpat för Ärna flygplats och verksamheten där samt skrivit debattartiklar bl a i DN med Alf Svensson i försvarsvänlig riktning.

Centerpartiet släpar åter in en ålderstigen person från Linköping som äntligen börjat komma in i försvarsfrågorna..(Jag skämtar lite, det ska bli mycket stimulerande att fortsätta med dessa så viktiga frågor i ytterligare förhoppningsvis 4 år!).

Vänsterpartiets Gunilla Wahlén lämnar riksdagen och ersätts av Torbjörn Björlund från Norrköping, oprövad i försvarsfrågor men en kunnig politiker.

Miljöpartiet är jag osäker på, men tippar att den alltmer erfarne Peter Rådberg från Trollhättan får förnyat förtroende.

Sverigedemokraterna, då? Jag vet inte vem de sätter in. Värt att notera är att den i militärkretsar rätt kände f. överstelöjtnanten Stellan Bojerud står som förste ersättare till alla 20 Sverigedemokraterna i riksdagen. Bojerud var länge Centerpartist, sedan länge Moderat och sedan 2009 en aktiv Sverigedemokrat. Han ligger tvivelsutan mycket bakom att SD i sin ohållbara budget anslår 11 (elva) miljarder mer till försvaret...

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

torsdag, oktober 07, 2010

Misstag av biskop Eva Brunne att utgå från radikala vänsterarrangemang

Jag debatterade Eva Brunnes predikan och Sverigedemokraternas uttåg ur Storkyrkan i Tv4-Kvällsöppet igår kväll med Jimmie Åkesson, Nalin Pekgul med flera. Länk här.

Min uppfattning var att det var fel av Sverigedemokraterna att lämna Storkyrkan under gudstjänsten, men att det också var ett misstag av biskop Eva Brunne att i sin utmärkta predikan om alla människors lika rätt och värde utgå från den demonstration som arrangerades av radikala vänstergrupper och där Lars Ohly uttalade att "det är ingen som ska lämna Sverige, förutom Sverigedemokraterna". Demonstranterna skanderade slagord i samma riktning, ägg kastades på poliser och AFA (Antifascistisk aktion) och syndikalister och andra grupper som attackerat Sverigedemokrater och deras torgmöten fanns med.

Biskop Eva Brunne deltog under 10-15 minuter och säger sig inte ha märkt något anmärkningsvärt.

Hade hon alltså ingen aning om att demonstrationerna arrangerades av "Septemberalliansen", en lös sammanslutning av radikala vänstergrupper? Visst anslöt sig många engagerade ungdomar som liksom oss alla är mot rasismen, men den radikala Vänstern höll i taktpinnen hela tiden som de traditionsenligt gärna vill göra under förment neutrala samlingsnamn.

Visst hon inte att en av huvudtalarna, Lars Ohly, uttalade att "Det är ingen som ska lämna Sverige, förutom Sverigedemokraterna."
Visste hon inte att demonstranterna skanderade slagord i samma riktning.

Eller att syftet med demonstrationen visst var riktad mot rasismen - med förlöpningar enligt ovan - men också enligt arrangörerna mot "kapitalismens kris".

Kan det vara så att biskopen är politiskt aningslös, och att hon inte uppmärksammade allt detta, när hon dels accepterade att medverka i denna politiska demonstration under stark vänsterflagg och dels väljer att hänvisa till denna och liknande demonstrationer i sin predikan i Storkyrkan i samband med riksdagens högtidliga öppnande? Det är möjligt att det var så.

Jag vill också rikta strålkastarljuset på Lars Ohly som tar mycket stora ord i sin mun. Vad menar han med att Sverigedemokraterna ska lämna landet?? Handlar det om 20 personer eller 330.000?

Visst ska Sverige ha en generös invandrings- och flyktingpolitik, och visst ska vi ta debatten stenhårt med Sverigedemokraterna i dessa frågor.

Men i Sverige råder yttrande- och åsiktsfrihet. Håller man sig inom våra grundlagars ramar får man faktiskt tycka annorlunda än Lars Ohly. Jag menar att vi aldrig ska förtröttas i att lyckas mycket bättre än idag med integrationspolitiken, och att kunna övertyga de flesta av dem som röstat på SD att inse det riktiga i Sveriges öppenhet mot omvärlden.

Lars Ohly och hans parti har ett mörkt förflutet i dessa frågor. Under huvuddelen av 1900-talet samarbetade man mycket nära med kommunistdiktaturen i främst Sovjetunionen med besök, utbildningar, ekonomiska stöd och annat. Dessa kommunistdiktaturer kan betecknas som "åsiktsrasister", tyckte man fel eller hade byggt upp ett lite företag så var man ingenting värd, man var en "folkets fiende" och kunde fängslas, deporteras eller avrättas.

Det är bra att dagens Vänsterparti talar väl om demokratin. Men det är trist när de vill driva svenskar ur landet, och när Svenska Kyrkan tar politiserade vänsterarrangemang som sin utgångspunkt vid riksdagens högtidliga öppnande.

Min riksdagskollega Hans Wallmark försvarar biskopens hänvisning till demonstrationerna i denna SvD Brännpunktsartikel.
Och jag skriver en replik ungefär som detta blogginlägg på Brännpunkt.se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

tisdag, oktober 05, 2010

Kunde biskop Eva Brunne formulerat sig annorlunda?

Jag har starkt kritiserat SD-riksdagsledamoten Thoralf Alfssons sanslösa jämförelse mellan nazismen och Islam, krävt att han tar tillbaka och att Jimmie Åkesson tar avstånd. Han backar nu i radio Östergötland och på sin blogg, men halvhjärtat och alldeles otillräckligt.

Sverigedemokraterna lämnade idag storkyrkan under biskop Eva Brunnes predikan, refererat i t ex Expressen och Aftonbladet.

Alla fördömer deras agerande, och Jimmie Åkesson ber nu Kungen om ursäkt. Och visst borde de suttit kvar, och reagerat efteråt mot den kränkning de upplevde.

Men hade de någon poäng då? Kunde Biskop Eva Brunne formulerat sig annorlunda?

Jo, jag tycker nog det på en enda punkt. Hon utgick i sin starka och riktiga deklaration om människors lika värde ifrån de demonstrationer som hölls i Stockholm och på några andra platser igår.
´
Sverigedemokraterna upplevde dessa riktade mot sig, och kopplade ihop dem med de attacker som förekommit mot enskilda Sverigedemokrater och mot deras torgmöten.

Jag har kollat lite klipp om demonstrationerna. Vem arrangerade dem? Det är lite svårt att få koll på, "Septemberalliansen" sägs ligga bakom.

Lars Ohly var i varje fall en huvudtalare på Sergels torg och citeras i Helsingborgs Dagblad; - Det är ingen som ska lämna Sverige förutom Sverigedemokraterna, sa Vänsterpartiets ledare Lars Ohly.

Folkmassan sjöng bland annat "Ut med Jimmie" riktat mot Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson. Aftonbladet beskriver också demonstrationerna och viss äggkastning mot poliser och talkörer med kravet "Ut med Jimmie". Jag har hört ett rykta att AFA-grupper också deltog.

Nog verkar demonstrationen haft viss vänsterprägel med udden riktad mot Sverigedemokraterna och med onödiga uttalanden från Ohly och i slagorden.

Jag tycker nog att Biskop Eva inte borde haft dem som utgångspunkt för sin utmärkta predikan i övrigt. Jag tror inte att hon hade det jag nu redovisat klart för sig.

Sverigedemokraterna borde suttit kvar, men jag kan förstå deras kritik mot inslag i demonstrationerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag, oktober 03, 2010

Försvaret ska också kunna tjänstgöra internationellt

4 borgerliga försvarspolitiker från anno dazumal (2004...) skriver en artikel på SvD-Brännpunkt som jag helt kan instämma i.

Om att det nya insatsförsvaret bör och ska ha en skyldighet att kunna tjänstgöra både i och utanför Sverige.

Dagens Eko gjorde ett nyhetsinslag på detta tema, där Allan Widman som vanligt tog ut svängarna mest och sågade försvarsmakten rätt ordentligt. Allan hade säkert som ÖB gjort ett bättre jobb.

Jag citerades i en mening, att "Det är trist att man inte fått med sig de fackliga organisationerna och att många upplever erbjudandet som svårt att svara på".

På följdfrågan om detta berodde på ett dåligt agerande från försvarsmakten svarade jag sanningsenligt att jag inte kan bedöma skuldbördan mellan parterna. Samt att min uppfattning är att försvarsmakten säkert ansträngt sig för att komma fram till en samsyn. (ungefär).

Det är trist att man inte fått med sig de fackliga organisationerna och att många upplever erbjudandet som svårt att svara på.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Orimligt uttalande av Thoralf Alfsson, riksdagsledamot SD

Jag har snabbt hälsat på min första SD-riksdagsledamot. Vid träffen i veckan med landshövding Elisabeth Nilsson och riksdagens östgötabänk på slottet i Linköping.

Thoralf Alfsson är en äldre herre (ska jag säga..)med rötterna i Södra Vi och boende i Kalmar.

Jag har nu kollat lite på hans blogg och raskt hittat ett fullständigt orimligt uttalande;

"På 30-talet fick nazismen frodas utan att någon stoppade dessa tokstollar. Jag upplever islam som det största hotet mot världsfreden och islam kan utan tvivel jämställas med nazismen och inte bara jämställas den är betydligt mycket värre."

Detta är ett sanslöst uttalande, som min kollega måste ta tillbaka. Står han fast vid det är det mycket allvarligt.

Nazismen mördade över 7 miljoner judar och andra genom att fängsla, internera och avrätta dem under bestialiska lidanden och former. Nazismen startade andra världskriget med dess ofattbara lidanden för soldater och civilbefolkning i massor av länder världen över.

Islam är en av de stora världsreligionerna med rötterna i Mellersta Östern, och har gemensamma rötter med både judendomen och kristendomen. Många hundra miljoner människor är muslimer.

Islam är i grunden en mycket fredlig religion.

Tyvärr finns några uttalanden om Jihad, heligt krig, i Koranen vilket extrema fundamentalister använder som förevändning för att sprida sin terror i vedervärdiga former genom att mörda besinningslöst i bombdåd och halshuggningar mot oskyldiga barn, kvinnor och män i olika länder.

Denna terror och denna retorik måste kraftigt bekämpas av oss alla och världssamfundet oavsett vilken religion eller inte som vi bekänner oss till. Inte minst har företrädarna för islam ett viktigt ansvar.

Men att överhuvudtaget nämna världsreligionen Islam och göra någon form av jämförelse med nazismen och dess oerhörda illgärningar är fullständigt sanslöst. Och att en ledamot av Sveriges riksdag nu gör detta är alarmerande.

Ta tillbaka ditt uttalande, Thoralf Alfsson.

Och jag anser att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson omedelbart måste ta avstånd från det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Respekt för von Sydow och Lars Stjernkvist i talmansfrågan!

Mona Sahlins strategi i riksdagens val av Talman imponerar verkligen inte. I ett läge när alliansen är nära 6 procent större än de rödgröna väljer hon inte att följa förre talmannen Björns von Sydows raka linje; "Jag vill inte bli vald med Sverigedemokraternas röster".

Istället gör hon en stor fråga av att S är någon procent större än M och därför med Sverigedemokraternas stöd bör Det Största Partiet besätta talmansposten...

Det rimliga ställningstagandet - inte minst mot bakgrund av Sahlins väldigt höga tonläge mot SD innan riksdagsvalet - hade ju varit att i von Sydows efterföljd acceptera att det största blocket får talmansposten, S får v. talmansposten och så vidare.

Jag har stor respekt för socialdemokraternas förre partisekreterare Lars Stjernkvist, numera kommunstyrelsens blivande ordförande i Norrköping. Han förstår i ett blogginlägg inte heller Mona Sahlins strategi. Det gör inte heller förre S-riksdagsmannen Bengt Silfverstrand, tillsammans med säkert många andra socialdemokrater.

Mona Sahlins rätt billiga strategi är dock lätt att genomskåda, när hon efter den självklara talmanskandidaten Von Sydows klara nej väljer att gå vidare med Kent Härstedt. Avsikten är att SD ska stödja alliansens kandidat för att sedan kunna hävda att denna är vald med Sverigedemokrateernas aktiva stöd.

Kanske SD är så kloka att de lägger ner sina röster, vi får se.

här länken till mitt förra blogginlägg i frågan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
Läs även andra bloggares åsikter om

lördag, oktober 02, 2010

Bara ekomat och ingen GMO - blir världen bättre då?

Jag har bloggat en hel del om det stora svenska livsmedelshyckleriet, att en tredjedel av världen mest miljövänliga matproduktion - den svenska - har lagts ner och ersatts av import, samtidigt som den svenska debatten endast handlar om hur den mycket begränsade ekoproduktionen - 5 procent av totalen - ska öka.

Inte nog med det. Trots att Sveriges och världens mångdubblade matproduktion i hög grad bygger på växtnäringstillförsel och modern teknik verkar starka krafter att Sveriges bistånd till Afrika inte ska inriktas på detta utan på "ekologisk" produktion. Om detta krav finns mycket att säga, jag återkommer i frågan. (Afrikas matproduktion har nu trots väldiga biståndsinsatser stått och stampat rätt oförändrat i 50 år).

Nu förs en kampanj mot växtförädling med hjälp av genteknik i Sverige och i EU. Är detta stora miljöfaran och miljöfrågan, att 75 procent av den soja som odlas i världen är framtagen med hjälp av genteknisk växtföädling? Jag tror inte det, och jag tycker att det ligger mycket i den bild som 12 stycken tunga forskare redovisar på SvD-Brännpunkt.

Jag har stor respekt för engagemanget bakom den miljöinriktade men lite fundmentalistiska ekoodlingen (som bannlyser viss växtnäringstillförsel och bekämpningsmedelsanvändning med mera) och ser det som naturligt att de i sin affärsidé även bygger in ett GMO-förbud. Men att göra det generellt för all svensk produktion, samtidigt som den importerade maten kraftigt expanderar, det vore falskspel som endast fortsätter att driva svensk produktion ur landet vilket vore det allra sämsta för oss som kämpar för god miljö och djuromsorg.

Jag noterar att även (LRF och) Lantmännen hukar för den högröstade svenska opinionen i dessa frågor, och t ex självmant avstår från att använda den lite billigare sojan i sina foderblandningar. Det blir dyrare för t ex grisbönderna, lönsamheten sjunker och den svenska grisköttsproduktionen sjunker ytterligare och ersätts av GMO-uppfödd importmat. Hyckleriet i sin prydno.

Jag ska även återkomma till hela jordbruksnäringens och Sveriges affärsidé - att ha världens strängaste miljö- och djurskyddsregler. Har den lyckats och varit framgångsrik? Eller har den närmast blivit ett fiasko som bidragit till en ständigt sjunkande svensk matproduktion...?

GMO-frågan diskuteras mycket i EU, och den var uppe på EU-nämnden den 27 september. Jag länkar till de på riksdagens hemsida utlagda stenografiska anteckningarna från mötet.

Och för de som inte hinner scrolla ner till diskussionen klistrar jag in ett av mina två inlägg i frågan.

Anf. 42 STAFFAN DANIELSSON (c):
Det här är en viktig debatt, och det gäller att tänka i nästa steg. Jag vill göra ett medskick inför våra framtida diskussioner – om EU-kommissionsförslaget skulle bli verklighet. Då kommer vi att sitta i Sveriges riksdag och fundera på hur Sverige ska agera i detta läge. Ska det vara förbud av etiska skäl i hela eller delar av Sverige eller ska vi tillåta odlingen?

Jag har sagt det någon gång tidigare eftersom jag tycker att det är så viktigt: Sverige har mycket höga miljö- och djuromsorgskrav. Vi ligger främst i världen i vår jordbruksproduktion och uppfödning av djur. Vi har höga kostnader för jordbruket; skattekostnader och byråkratikostnader. Vi har en hög kostnadsnivå. Det har gjort att en tredjedel av den svenska livsmedelsproduktionen har lagts ned de senaste två decennierna. Läget är inte att produktionen ökar av djuromsorgsvänligt producerade produkter i Sverige. Läget är att vi köper mer och mer produkter producerade utomlands med sämre djuromsorg, GMO och så vidare.

Den ekologiska produktionen i Sverige, som ni alla gillar, står för 5 procent av den totala livsmedelsproduktionen. Det är en nisch – all respekt – men volymen står den vanliga miljövänliga produktionen för.

Den svenska grisproduktionen står och stampar och minskar och har mycket stora lönsamhetsproblem. Om man ska fortsätta att köpa importsoja som inte är förädlad med genteknik blir sojan allt dyrare. Vad händer då med den svenska produktionen? Den minskar. Vi köper fläsk utifrån som är producerat med hjälp av sådan soja. Är det bra för miljön?

Det är den här bilden som jag känner att vi måste ha med. Det hela hänger ihop. Om kommissionens förslag blir verklighet, vilket ministern har sagt att han av principiella skäl känner tvekan inför – även Börje Vestlund hade ett bra inlägg på det temat – får vi en grannlaga diskussion att fundera på hur vi ska förhålla oss i Sverige. Det är inte så lätt som att bara säga blankt nej. Det kan göra att vi köper samma grejer genom import och svenska jordbruket minskar. Det tror jag ingen här vill.

Jag vill skicka med denna helhetsbild. Jag vet att jordbruksministern har klart för sig i de allmänna övervägandena vart den kan leda till i nästa led. Den bör vara med när vi diskuterar det första ledet utifrån EU-kommissionens förslag – som kan verka enkelt och upplösande. Men vart tar det vägen? Där är jag orolig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

fredag, oktober 01, 2010

Vem kan längre lita på Mona Sahlin?

Så här fullständigt entydigt uttalade sig Mona Sahlin på S-kongressen den 28 oktober 2009:

"Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande."

Jag citerar hennes fullständigt entydiga löfte en gång till:

"Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande."
Men ditt entydiga löfte var egentligen ingenting värt, Mona, eller hur?

För när du nu låter Sverigedemokraterna avgöra valet av talman, så bryter du ju samtidigt totalt mot att "aldrig någonsin, aldrig någonstans och aldrig någon gång ge SD inflytande".

Det du så högtidligt lovade var alltså ingenting värt.

Jag tyckte då att Du tog i märkvärdigt och långtgående mycket, och undrade hur du skulle kunna leva upp till det. Det kunde Du inte heller.

Men, Mona, då skulle Du ju aldrig ha lovat det heller.

En löftesbrytande oppositionsledare är ingen oppositionsledare att hänga i julgran, enligt min uppfattning.

Jag kommer att i varje riksdagsdebatt där jag deltar och där Socialdemokraterna väljer att låta Sverigedemokraterna aktivt eller passivt avgöra viktiga politiska frågor citera Mona Sahlins entydiga löfte till väljarna och Svenska Folket.

Toblerone är glömt för min del, men detta är betydligt allvarligare. Vem kan längre lita på Mona Sahlin?

tillägg 2 oktober: Se också DN och GP. Se också Mathias Sundin för ett ytterligare otvetydigtlöftesuttalande av Sahlin. Intressant blogginlägg även av f.d. riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand (S), med kritik mot Sahlin och Härstedt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Laila Naraghi (S) om Afghanistan! Klockrent!

Laila Naraghi - tung f.d SSU:are - skriver så klokt och riktigt i Östran om Afganistan och hur Socialdemokraterna nu borde agera!

Rubriken är "Afghanistans folk är viktigare än Vänsterpartiet".

Och ett nyckelavsnitt i artikeln är detta:

"Den internationella insatsen är inbjuden av afghanska regeringen, den har stöd av FN och en majoritet av afghanerna tror att det blir inbördeskrig om insatsen lämnar landet.

Många är de afghanska mammor och pappor som är rädda för att omvärlden ska överge dem nu.

Därför måste riksdagen rösta för fortsatt svensk trupp i landet. Precis som S-kongressen beslutade om hösten 2009.

Socialdemokraternas hållning i frågan är alltså tydlig: Kongressen sa att Sverige ska kvarstå i den internationella insatsen till dess att de afghanska myndigheterna själva kan ansvara för medborgarnas säkerhet.

Och man satte ingen tidsram för deltagandet."

Starkt och modigt, Laila! Och riktigt, tycker jag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,