Ett äldre par försvann spårlöst. En bekant till dem besökte dem samma dag. Denne hade ekonomiska bekymmer, och sålde strax efter försvinnandet det försvunna parets bil där det fanns blod från både mannen och kvinnan. Han hade mannens körkort och försökte ta ut stora banklån i mannens namn. Hans mobiltelefon befann sig i det område där nu de två mördades kroppar har påträffats.
Tingsrätten friade mannen, eftersom några kroppar då inte påträffats, och eftersom det inte kunde uteslutas att kvinnan begått självmord och hennes försvunne make forslat bort kroppen och sedan försvunnit....
Utifrån detta exempel kan det ifrågasättas om kraven på faktiska bevis i dagens lagstiftning är alltför höga, och om domstolarnas kvalitet är tillräckligt hög.
Och jag uttryckt mig milt, tycker jag. Det är mycket allvarligt när mördarens orimliga teorier anammas av domstolen som plausibla.
Justitieministern borde analysera behovet av tydligare lagskrivningar om när tunga indicier kan få avgöra, även om de dumpade kropparna ännu inte påträffats.
Till sist. Nu har kropparna påträffats, de båda personerna är mördade, den tidigare misstänktes mobil var i området där kropparna dumpats just när det måste ha skett.
Ändå svävar åklagaren på målet om det är möjligt att begära resning.......
Nog har vi rättssäkerhet i Sverige som svämmar över höga bräddar, inte tu tal om det.
onsdag, maj 14, 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
