lördag, augusti 25, 2018

Fake news från SLU, och från TT. Ekojordbruk klarar inte torkan bättre.

Ekoforskarna på SLU trumpetar genom Maria Wivstad ut i Sveriges Radio, vilket senare förmedlas vidare av TT, och många tidningar,  att "Ekologiskt jordbruk kan klara den extrema torkan bättre".

Inga kritiska frågor ställs.

Tidningar runt om i landet, miljöpartisten Lorents Tovatt i TVs Opinion live, för fram detta "kan klara" som ett obestridligt faktum.

Lantbrukstidningen ATL hakar på.

Är detta alltså en vetenskaplig sanning, eller är det bara FakeNews från välvilliga ekoforskare och media som så gärna vill att ekocertifierat jordbruk ska vara så mycket bättre än vårt vanliga miljövänliga jordbruk.

Jag såg en artikel om att skörden av ekospannmål bara var ca 50 % av normalskörd, medan skörden i det vanliga miljövänliga jordbruket var 30 % lägre. Den är publicerad i ekoweb;
Bilden kan innehålla: 1 person, som ler

Även Arla bedömer att ekojordbruket drabbas hårdare av torkan och riktar ett särskilt stöd till ekomjölken.

Två erfarna ekoodlare kommenterar på LRFs debattforum:

"Erland Olbers Min uppfattning som ekobonde i 20 år är att ekoodling är torkänsligare främst beroende på en mindre bladmassa som kan täcka marken. När jorden blottas är det kört...
Svara1d
Håkan Stensson Jag har bara varit KRAVbonde i nitton år men har samma erfarenhet."

Det är rätt uppenbart att det moderna vanliga jordbruket har betydande fördel av sin mineralgödsel under ett extremt torrår som detta, vårgrödorna etableras snabbare och har förutsättningar för att klara torkan bättre. Likaså gör mineralgödsel på vallåterväxten att en sista vallskörd kan bli betydligt bättre.

Andra indikationer på att ekojordbruket snarare har större svårigheter ett extremt torrår är att man fullt ut konkurrerar med det vanliga jordbruket om att köpa dess halm, samt att KRAV och Staten därtill ger ekogårdar tillåtelse att också konkurrera med det vanliga jordbruket om dess vall- och spannmålsfoder, med oförändrade ekostöd och med full möjlighet att ändå sälja sina livsmedel till fulla ekopriser.

Vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson skriver i UNT om att det inte är ekocertifieringen som avgör torkkänsligheten utan andra faktorer.

Sveriges Lantbruksuniversitet är ett starkt varumärke och har ett gott rykte. Står man bakom det tvivelaktiga budskap som av lätt insedda skäl sprids från EPOK, SLUs "ekologiska Centrum"?

Uppenbart är att allmänhet, media, handel och politiker nu ges uppfattningen att Sveriges jordbruk blir mindre utsatt för extrem torka om det i sin helhet, eller i varje fall mycket mer än idag, skulle gå över till ekocertifierad produktion. Göteborg är redan så övertygad om ekomatens överlägsenhet att man inte ska köpa in ett enda kg mat från den svenska modellens miljövänliga jordbruk som arbetar inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar. En käftsmäll på det svenska jordbruket.

Många andra kommuner och regioner fokuserar främst på att köpa ekocertifierad mat från Sverige och andra länder, istället för närodlad mat från Sverige.

Det hörs sällan ett enda litet knäpp från SLUs stora majoritet av forskare, som forskar kring hela jordbruket (oavsett vilket odlingskoncept) som ifrågasätter propagandan för ekojordbrukets fördelar och överlägsenhet. Jag inser att en orsak är att politiken så styr lantbruksuniversitet, och gärna vill se mer ekojordbruk och ekoforskning. Och den som ifrågasätter det kan drabbas av mindre forskningsanslag, typ.

Detta håller dock inte. SLU måste redovisa korrekta vetenskapliga fakta om jordbruket, t ex om hur olika odlingskoncept klarar extrem torka, eller ej.

Så min enkla fråga till SLU och dess ledning är alltså: Är det korrekt att ekojordbruket klarar extrem torka bättre än det vanliga miljövänliga svenska jordbruket? Är koncepten likvärdiga eller klarar det vanliga moderna jordbruket torkan bättre?

Jag tar emot Ert svar på min blogg eller i diskussionsgrupper på Facebook eller som kommentar till mina inlägg på SLUs och EPOKs hemsidor. Jag skriver snart debattartikel i media som lämpligen oxå kan besvaras där.

(Här länkar till några andra blogginlägg från mig om jordbruk och ekologi med mera. Och här en till.