onsdag, april 20, 2016

Gränskontroller på Nordiska Rådet i Oslo

Nordiska Rådet möttes till en minisession i Oslo i veckan. 87 ledamöter från 5 länder (20 från Sverige) och 3 självstyrande områden (Grönland, Färöarna och Åland).
Så nära våra språk ligger varandra, jag hänger med perfekt på finlandssvenska, bra på norska, hyggligt på danska och uselt på isländska och finska..Isländskan är ju nordisk språkstam men svårt.

Mycket givande att träffa parlamentsledamöter från Norden. Likaså att vara i Oslo och Stortinget, som byggdes för 150 år sedan under unionstiden.

Även denna session dominerades av asyl- och migrations frågorna. Vi hade en särskild debatt inledd av Finlands migrationsminister Anne Berner, som sa att de nordiska samarbetsministrarna tagit initiativ till ett närmare programsamarbete mellan de nordiska länderna vad gäller integration och migration.

Alldeles utmärkt, precis i linje med det centerinitiativ i enlighet med vår partilinje som Mittengruppen ställt sig bakom och som jag som gruppens talesperson föredrog.

Det uppmärksammades i P1 Morgon och dagens eko och t ex i tidningar som SvD och Skånska Dagbladet.

Jag invaldes i Mittengruppens styrelse.



RUT-rapport. 46 % av enskom barn till EU valde Sverige 2015



Ett uppenbart exempel är hur flyktingars väg till arbete har
framställts. Efter 7 år har hälften arbete, säger man. Det stämmer inte
alls vilket en RUT-rapport som jag  beställde övertygande  visar, det
tar 8 år för att 25 % av flyktingarna ska att få ett fast
helårsarbete på hel- eller deltid där arbeten med lönebidrag också
ingår. Det är alarmerande allvarliga siffror.

Ett annat exempel rör ensamkommande flyktingbarn där
migrationsverket som enda myndighet i EU, och kanske världen,
knappast kontrollerar om uppgiven ålder under 18 år stämmer i
tveksamma fall, utan regelmässigt väljer att godta den enskildes
uppgifter, trots att denne ju har mycket starka  incitament för 
att uppge ålder under 18.

Ett tredje exempel rör utvecklingen över tid över hur stor
andel av ensamkommande under uppgivna 18 år (i Sverige) till
EU som väljer att ta sig till Sverige.

Detta borde vara relevant för ansvariga myndigheter att
redovisa för allmänheten och det borde också vara relevant
för media och ansvariga politiker i regering och riksdag
att noga granska och följa, särskilt om siffrorna är uppseendeväckande.

Jag har därför åter uppdragit åt Riksdagens Utredningstjänst att för
åren 2008 till 2015 ta fram statistik på hur många ensamkommande
under 18 år som sökt asyl i något EU-land, och hur stor andel härav
som valt Sverige (och några länder till).

2008 kom 11.700 sådana främst ungdomar till EU och sedan
ökade antalet varje år till 77.400 år 2015. Andelen som tog sig till
Sverige var 2008 13 % och via 23 % 2010 var andelen 2014 30 %.

Detta ska ställas mot att Sveriges befolkning omfattar
under 2 (två) % av EUs.

Ingen reaktion från myndigheter eller andra. Ingen analys,
inga förslag till åtgärder.

Jag har bl a därför ansett att Migrationsverkets GD gjort sig skyldig till
tjänstefel och har riktat flera JO-anmälningar mot honom,
här och här och här.
Justitieombudsmannen har i samtliga fall med nästan vändande post
(efter några veckor) lagt ner sin granskning.

Nyheten i den färska RUT-rapporten är hur stor andel av asylsökande
under uppgivna 18 år till EU som förra året (2015) när det kom
nära 4 gånger fler än 2014 valde att ta sig till lilla Sverige i norra Europa.

Svaret är att Sverige med en befolkning på under 2 % av EUs under
2015 tog emot 46 % av alla ensamkommande under 18 år som sökte
asyl i något EU-land.

Jag anser att utvecklingen av andelen som sökte asyl i Sverige
från 13 % 2008 till 46 % 2015 är synnerligen anmärkningsvärd.
Jag har sökt få fram andelensjälv för 2015 men har inte hittat
något pressmeddelande eller dylikt från Migrationsverket som
redovisat och analyserat denna dramatiska utveckling,
särskilt dramatisk eftersom årskostnaden för ett ensamkommande
barn legat på en miljon kronor och 35.300 barn alltså kostar ca 35
miljarder kronor åren fram till de fyller 21 i de flesta fall.

Detta underbygger min allvarliga kritik mot Migrationsverket
för att inte redovisa, analysera och föreslår åtgärdsalternativ.
Egentligen borde jag åter be JO granska verkets slapphet men
jag vet ju nu att JO anser att verket gör allt rätt.

Socialstyrelsen föreslår nu att åldersbedömning ska kunna ske
med röntgen av knä och fot från nästa år typ. Visserligen är det
inte 100-procentigt säkert utan typ 95 % med ett säkerhetsintervall.
Man förkastar de röntgentest på tänder och handleder som sker i
övriga EU och som har en säkerhet på över 90 %.
Om man så totalt har förkastat dessa senare, hur kan man då så
oreserverat byta linje nu? Jo, kanske något högre sannolikhet.

Migrationsverkets, och barnläkarföreningens, ansvar för att 46 %
av ensamkommande till EU 2015 valde Sverige är stort och
det har resulterat i mångmiljardkostnader samt att vuxna män
finns tillsammans med barn på HVB-hem över hela landet.

Här är RUT-rapporten:



Rapport från utredningstjänsten Dnr 2016: 686 
Uppdragsgivaren önskar uppgifter över antal ensamkommande barn under 18 år som kom till EU under 2015 och hur många av dessa som kom till Sverige. Även en jämförelse över tid önskas.

Ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige eller annat EU-land är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i in föräldrarnas ställe.
I statistik från Eurostat redovisas antal asylsökande ensamkommande barn från länder utanför EU/EES som kom till EU under perioden 2008-2015. Statistiken visar att Sverige är det land inom EU som sedan 2010 tagit emot flest asylsökande ensamkommande barn från länder utanför EU/EES per år. Tyskland är ett annat land som tagit emot många asylsökande ensamkommande barn under perioden 2010-2015. Under åren 2008 och 2009 var Storbritannien det land inom EU som tog emot flest asylsökande ensamkommande barn från länder utanför EU/EES.

Tabell 1 Antal och andel asylsökande ensamkommande barn från länder utanför EU/ESS som kommit till EU, Sverige, Tyskland och Storbritannien, 2008‑2015, antal och procent
Land
Mått
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
EU
Antal
11 700
12 200
10 600
11 700
12 500
12 700
23 200
77 400
Sverige
Antal
1 500
2 300
2 400
2 700
3 600
3 900
7 000
35 300
Andel
13 %
18 %
23 %
23 %
29 %
30 %
30 %
46 %
Tyskland
Antal
800
1 300
2 000
2 100
2 100
2 500
4 400
14 400
Andel
7 %
11 %
18 %
18 %
17 %
20 %
19 %
19 %
Storbritannien
Antal
4 300
3 000
1 700
1 400
1 100
1 300
1 900
3 000
Andel
37 %
25 %
16 %
12 %
9 %
10 %
8 %
4 %
Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 100-tal.
Källa: Eurostat

Svår läst, något är fel.

Antalet till EU är alltså från 2008 till 2015 
11.700, 12.200, 10.600, 11.700, 12.500, 12.700, 23.200 och 77.400.
Antalet till Sverige är motsvarande tid
1.500, 2.300, 2.400, 2.700, 3.600, 3.900, 7.000 och 35.300.