torsdag, maj 31, 2012

På Brännpunkt om kommunal ekomat

Jag skriver på Brännpunkt om att kommunerna vid kommunal matupphandling i första hand bör ställa krav på gott djurskydd och ett miljövänligt jordbruk. Därefter kan man ange mål för andelen ekologiskt producerat.

Jag kritiserar också Socialdemokraterna som vill fördubbla målen för ekojordbruk och ekomatsupphandling genom dubblat ekostöd, samtidigt som matimporten snart är mest i Europa (snart 50 procent) och det finns en gräns för hur många kommuner och konsumenter som vill betala 30-60 procent mer för ekomaten. Se även tidigare blogginlägg om detta.

Ekologiskt jordbruk är ett bra miljöalternativ, men det är också det vanliga miljövänliga svenska jordbruket. Ekomaten är en viktig nisch som ska ha fortsatt stöd och som jag önskar framgång på marknaden. Men det är en betydande risk om stat och kommuner pressar upp produktionen så att överskott uppkommer, vilket sänker priset.

Och min huvudpoäng är att om inte huvudfokus nu läggs på det vanliga miljövänliga jordbruket som står för 95 procent av produktionen, och som tappat en tredjedel mot importen på 25 år, då kommer detta inte att kunna vända trenden utan importen kommer att fortsätta öka.

S kräver 30-60 % dyrare mat i ny livsmedelsstrategi

Socialdemokraterna var förr ett parti som värnade produktion och sysselsättning i Sverige. När man idag lanserar sin nya livsmedelsstrategi vill man istället överbjuda Miljöpartiet i en flumradikal politik som skulle minska produktionen med ca 40 procent och fördyra maten med 30 till 60 procent.

Ekomat är en viktig nisch, men om inte huvudfokus riktas mot det moderna miljövänliga svenska jordbruket så kommer det och livsmedelsindustrin att fortsätta att backa och ersättas av import, se tidigare blogginlägg av mig, och här och här.

Ekologisk produktion ger ca 40 procent lägre produktion och enligt en färsk rapport från Agrifood (Sveriges Lantbruksiniversitet/Lunds universitet) kostar kommunal ekomat 30 - 60 procent mer.

Svenskt jordbruk och livsmedelsindustri har minskat med ca en tredjedel på 25 år och Sverige är nu Europas mest importberoende land med nära 50 procents import.

Jag är djupt oroad över att socialdemokratin nu överbjuder Miljöpartiet i en flumradikal jordbrukspolitik. Livsmedelsindustrin som minskat med en tredjedel kommer att få skäras ner ytterligare, eftersom den billigare importmatens segertåg kommer att fortsätta. Hur kan miljö, djurskydd och sysselsättning gagnas av att jordbruk och livsmedelsindustri i Sverige flyttar ut?

tisdag, maj 29, 2012

En skogsvårdslag också i jordbruket med krav på max produktion?

Jag skrev igår ett blogginlägg om DNs artikelserie om skogsvårdslagen av Maciej Zaremba och om vår motion från 2009 om en lite friare skogsvårdslag.     

Idag skriver jag i  ATL ett debattinlägg på samma tema, grundat på motionen. Debattartikeln torde inte läggas ut på nätet, så ni hittar den här nedan.

Det är trots allt lite märkligt att staten pekar med hela handen i hur skogsbrukaren ska sköta sin skog - max avkastning - medan man i jordbruket pekar lika bestämt med andra handen - lägre avkastande ekoproduktion - genom uppställda politiska mål och generösa ersättningar.


Debattartikel i Dagens ATL:

Sverige sätter äganderätten högt och tror på ett liberalt samhälle där de enskilda individerna ges stor frihet att själva ta ansvar för att förvalta sin egendom. Detta säkerställer engagemang, ansvar och mångfald och leder till att olika sätt att t.ex. bedriva företagande som jordbruk och skogsbruk prövas mot varandra vilket garanterar utveckling och ständig förbättring.

Ändå agerar staten motsägelsefullt inom de gröna näringarna. Staten gynnar extensivare ”ekologiskt jordbruk”, men förbjuder extensivare ”ekologiskt skogsbruk”. Märkligt, men sant.

Det är mycket intressant att analysera skillnaden mellan hur staten behandlar den enskildes äganderätt till sin jord respektive skog. Grundregeln borde ju vara att den som äger sin mark själv avgör hur den ska användas och brukas.

Inom jordbruket styr staten mycket med morötter. Vill man bruka jorden extensivare med runt 40 procents lägre avkastning utan insatser av t.ex. handelsgödsel och med mycket arealkrävande gröngödslingsgrödor är det grönt ljus. Staten t.o.m. uppmuntrar markägare och brukare till mer lågavkastande ekoproduktion genom statligt uppställda mål för produktionsteknik och för offentlig upphandling,samt genom frikostig statlig rådgivning utan kostnad och genom betydande andra statliga bidrag.

Inom skogsbruket är den enskildes äganderätt mera begränsad och kringränd.

Är detta rimligt? Om samhället i övrigt tror på marknadsekonomi och frihet under ansvar och på äganderätten och på en mångfald i företagandet så borde väl detta gälla även för brukandet av jord och skog?

Vad är då orsaken till att staten pekar med hela handen i en riktning vad gäller skogsbruket – effektiv och uthållig produktion – och i en helt annan riktning i jordbruket – mer extensiv och ekologisk produktion.

I korthet ligger nog mycket av förklaringen i att staten velat säkerställa en hög och uthållig produktion av virkesråvara till skogsindustrin, där efterfrågan alltid varit hög. Och staten har inte litat till marknadskrafterna utan har i lag detaljreglerat hur ett intensivt skogsbruk måste bedrivas. Det är svårt att se varför inte lagen kunde ge en större frihet åt markägarna så att det fåtal som vill bedriva ett mer ”ekologiskt eller naturligt” skogsbruk också skulle få göra det på sin egen ägandes skog. Den produktionsminskning som skulle kunna bli fallet torde vara rätt försumbar och mångfalden skulle ju öka.

Inom jordbruket närmar sig nu en situation liknande den som skogsbruket varit i i alla tider, dvs. en hög och uthållig efterfrågan på mat och energi. Jag är övertygad om att grundfundamenten i marknadsekonomin, äganderätten och en fri handel, kommer att leda till ett ökat utbud av mat och energi när efterfrågan och därmed priset stiger. Däremot bör staten stimulera en sådan utveckling genom tydliga nya politiska mål, genom att ta fram en livsmedelsstrategi och genom att kraftsamla olika aktörers insatser i en gemensam riktning. Inte genom en "jordvårdslag" med krav på max avkastning.
Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

måndag, maj 28, 2012

En liberalare skogsvårdslag?

Dagens Nyheters Maciej Zaremba har i flera artiklar diskuterat skogsbruk och skogsbrukslag. I den senaste gör han en uppföljning av synpunkter och reaktioner, och uppmärksammar då min och Annie Johanssons motion i frågan från 2009.

Vi jämför där statens helt motsägelsefulla agerande vad gäller sina krav på skogsbruket - där man kräver maximal avkastning och anvisar hur skogen ska skötas - och på jordbruket - där man med piskor och morötter vill att så många som möjligt ska sänka avkastningen med ca 40 procent genom att välja "ekologiskt jordbruk".

Tror man på värdet av marknadsekonomi och äganderätt och på friheten att själv avgöra hur ens skogsbruk ska bedrivas inom rimliga samhällsramar vore det inte orimligt att ge skogsägarna lite större frihet att själva avgöra hur man vill bedriva sitt skogsbruk. Det är säkert så att att en liten del skulle vilja bedriva skogsbruket i mer "ekologiska former" med inslag av "plockhuggning"/kontinuitetsskogsbruk. Eftersom effektiviteten och lönsamheten är betydligt högre i ett skogsbruk med slutavverkning/trakthyggesbruk så kommer - liksom i jordbruket.. - detta ändå att vara den helt dominerande metoden.

Mångfalden i skogsbruket torde dock kunna öka i viss omfattning vilket stämmer väl överens med givna samhällsmål.

Däremot räcker det alldeles utmärkt med dagens regler att skogsägaren anmäler slutavverkning, att kräva statligt tillstånd för att bedriva sitt skogsbruk vore ytterst märkligt och byråkratiskt.

Förslag från MP att införa statliga bidrag om man inte slutavverkar är också mycket märkliga. OK att man friare kan välja en sådan teknik, men varför skulle staten aktivt uppmuntra detta genom nya bidrag?  Vill MP alltså att också skogsbruket ska närma sig jordbrukets stödsystem och bidrag?

fredag, maj 25, 2012

riksdagsdebatt soldatanställning och fråga till statsministern om Nato

Den 23 maj röstade en enig riksdag igenom lagregler för de frivilligt rekryterade soldaterna vad gäller t ex maxtjänstgöring (8 resp 16 år) och rätt att varva civil anställning med tidvis militär dito.

Alla partier accepterade detta, även de som motsatte sig att värnplikten avvecklades och som fortfarande vill återinföra den (V och SD).

Debatten blev rätt mild och vänlig, till skillnade från för två år sedan då strån och stickor rök. Peter Hultqvist (S) beklagade såklart åter att beslutet 2010 inte togs i större samförstånd, medan jag och Allan Widman sa som vi menar att det var, det var S som gick ifrån Håkan Juholts linje och ville ha strid, så till den grad att man t o m lyckades få Miljöpartiet - som drivit frivilligheten hårt - att rösta emot!

Igår torsdag var det statsministerns frågestund, och jag ställde fråga om Sveriges militära allianser. Anser statsministern att omvärldsanalysen inför nästa försvarsbeslut ska undanta viktiga delar eller ej..?



måndag, maj 21, 2012

(S)vensk mat måste vara dyrare - annars köper ingen den

Jag hittar anmärkningsvärda djupa analyser av Socialdemokraterna i kommande utskottsbetänkande MJU24.

Jag har ju skrivit en del om att det svenska jordbruket minskat med en tredjedel på några decennier, samtidigt som storsatsningen på ekologiskt jordbruk lett till en mångdubbel ökning till 4-5 procent av produktionen. Importmaten har ökat från 25 till över 45 procent...

Min slutsats är att för att vända utvecklingen måste huvudfokus riktas mot det moderna miljövänliga jordbruket som står för 95 procent av produktionen.

Socialdemokraterna åser istället passivt utvecklingen och anser att ännu mer fokus på ekonischen är lösningen, ekoarealen som nu är i EUtopp med 14 % ska fördubblas till 30 procent. Jag befararar att en fortsatt starkt ekofokus - och dito mindre fokus på 95-procentsjordbruket - leder till fortsatt utflyttning av jordbruk och livsmedelsindustri från Sverige.

Vad utgår då socialdemokraternas analys ifrån för grundpelare? Jo, citat:

"Bara när svenska konsumenter med fog kan hävda att det finns generella positiva egenskaper hos svensk mat så kommer de att efterfråga den".

Hur förklarar då socialdemokraterna att svenska folket snart efterfrågar hälften av den mat man köper genom import från andra länder, med väsentligt mindre positiva egenskaper än hos svensk mat, men billigare..?

Och menar alltså socialdemokraterna att om svensk närproducerad svensk mat är bara lite bättre än importerad mat så kommer inte konsumenterna att efterfråga den, eftersom mervärdet är för litet och maten för billlig?

Menar man helt enkelt att det är bara mer ekologisk mat som konumenterna vill ha, inte mat från de 95 procent av de svenska bönderna som producerar miljövänlig mat inom ramen för världens strängaste djurskyddslagar?

Är det därför man vill införa en nygammal handelsgödselskatt -  unik i världen - som kommer att driva ytterligare produktion utomlands?

Miljöpartiet övertrumfar Socialdemokraterna med råge, med en rad nya statsstöd till ekojordbruket, med nya skatter på det dominerande jordbruket och visionen om att jordbruket snart ska vara till 100 procent ekologiskt..

Kanske det då, med S och MP i regeringen. Men importen skulle kanske vara 80 procent och hur det skulle gagna djur och miljö och livsmedelsproduktion i Sverige är obegripligt.

Flera blogganalyser från mig om detta här och här

söndag, maj 20, 2012

FPs dubbla försvarsbudskap, ibland

Min kollega i försvarsutskottet, den kunnige Allan Widman (FP) har idag gjort ett nytt försvarspolitiskt utspel som toppnyhet i både Rapport och Aktuellt. Verkligen inte illa.

Vad är då budskapet? Jo, FP och Widman (eller bara Widman?) vill att utvecklingen av Visbykorvetterna ska avbrytas.

Jag kan inte överblicka effekterna av ett sådant beslut, som möjligen FP nu ska driva i regeringen. Med den information jag har så står jag fast vid regeringens och försvarets linje, att de moderna korvetterna snarare ska utrustas bättre än nuvarande begränsade beväpning.

Varför tvekar jag då lite om hur kraftfullt FP kommer att driva detta i regeringen?

Jo, flera tidigare exempel visar att FP bullrar mycket om försvaret trots att man har varit med och fattat de beslut man senare - eller tidigare - samtidigt kritiserar.

Jag har skrivit om det flera gånger, t ex här och här och här.

Två tydliga exempel. Widman krävde att Helikopter 4 (från 1970-talet) skulle vara kvar i försvaret. Den är nu utmönstrad.,
Och Widman krävde att den nya Helikopter 14 - som var betald och skulle levereras - inte skulle tas emot av försvaret. Den är nu under leverans.

I båda fallen står en enig regering - inklusive FP - bakom besluten.

Bloggaren "Skipper" skriver initierat i frågan.



torsdag, maj 17, 2012

Göran Greiders klasshat av modell 1912 - otäckt

Jag skriver på Newsmill och kritiserar mediagurun Göran Greider, som i PI-programmet Vågen igår kväll uttryckte sympati för att poeter och utförsäkrade vill skada klassfiender eller skjuta statsministern.

onsdag, maj 16, 2012

SvD Brännpunkt: Sverige och Nato

Jag summerade i ett blogginlägg igår vad jag tidigare sagt och skrivit om Sveriges militära allianser.

Idag skriver jag tillsammans med Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren på SvD Brännpunkt inför Natos toppmöte i Chicago.

"Centerpartiet vill därför snarast se att försvarsminister Karin Enström tillsätter den utlovade försvarsberedningen och ger den i uppgift att påbörja en förutsättningslös analys av vår omvärld och av Sveriges framtida försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Frågan om ett svenskt Nato-medlemskap bör vara en del av denna analys."

"Vårt nära samarbete med Nato har i mångt och mycket tillkommit utan någon bredare diskussion kring frågan vare sig inom politiken eller i den övriga samhällsdebatten. Nu anser Centerpartiet att dessa tysta närmanden har kommit till vägs ände."

"Vi utgår från att ytterligare närmanden till Nato inte sker förrän analyser gjorts, en bred debatt har förts och förhoppningsvis en bred samsyn har uppnåtts i frågan."

tisdag, maj 15, 2012

Analysera Sveriges militära samarbeten!



Folk och Försvar arrangerade förra veckan en debatt inför Natos toppmöte i Chicago, och vad Sverige borde framföra där. Försvarsminister Karin Enström deltog, och jag ingick sedan i en panel med Peter Hultqvist (S), Cecilia Widegren (M) och Bodil Ceballos (MP.

Mitt inlägg var rakt och tydligt, tyckte jag nog, se nedan. Jag har tidigare ofta förespråkat nödvändigheten av att Sverige analyserar sina militära samarbeten, även med Nato, eftersom så stora omvärldsförändringar har skett de senaste decennierna och sedan andra världskriget..

I september 2011 skrev jag denna debattartikel på SvD Brännpunkt. I maj förra året arrangerade Centerpartiet och Folk och Försvar ett seminarium på samma tema. Och tidigt 2010 förde jag samma resonemang.

Inlägg den 10 maj inför Natos toppmöte i Chicago:

"Sverige, och Finland, är militärt alliansfria länder. Samtidigt har båda länderna genom EU-medlemskapet åtagit sig att skydda andra länder om de attackeras, och vi åtnjuter själva samma skydd, genom EUs dubbla solidaritetsklausuler. Sverige har därtill ensidigt uttalat solidaritet även med Norge och Island om de skulle drabbas av en katastrof eller ett angrepp.

Sverige samarbetar nära med de västliga demokratiernas samarbetsorganisation Nato i dess Partnerskap för fred, men det är inte aktuellt att Sverige skulle utsträcka sin solidaritet även till USA och Canada genom ett medlemskap i Nato.

Finlands president Sauli Niinistö var nyligen i Sverige och beskrev då Sveriges och Finlands relation till Nato som ”så nära det är möjligt utan ett fullt medlemskap”. För att citera mig själv så har jag sagt att skillnaden mellan att vara det mest aktiva samarbetslandet i i PFF eller att överväga ett medlemskap inte längre är så dramatisk.

Centerpartiet har rätt länge hävdat att det är dags för Sverige att genomföra en omvärldsanalys inför nästa försvarsbeslut. Det uppdraget arbetar försvarsministern nu med, vilket är bra.

Centerpartiet anser vidare att omvärldsanalysen också ska innefatta en analys av Sveriges militära samarbeten, även det med Nato. Här tvekar gåtfullt nog de båda största partierna, jag hoppas att de tänker om.

Finland har utan någon dramatik gjort flera sådana analyser. Enorma omvärldsförändringar har skett de senaste decennierna; Sovjetunion har upplösts och det kalla kriget är slut, De baltiska och centraleuropeiska länderna har anslutit sig till både EU och Nato och Sverige är medlem i EU.

Den tekniska utvecklingen gör Sverige alltmer beroende av nära internationellt samarbete. Försvarsmateriel blir alltmer kostsammare och mer tekniskt avancerade samtidigt som många länder nu minskar sina försvarsanslag. Det blir svårare för ett litet land att upprätthålla hela bredden av förmågor.

Det svenska försvarsanslaget skulle kunna användas effektivare om vi skulle samarbeta betydligt närmare med de nordiska länderna om försvarsmateriel, utbildning och övningar m.m. Den militära alliansfriheten sätter här upp gränser som innebär kostnader. Även detta, och var gränserna går, är viktigt att analysera.

Sverige samarbetar allt närmare med Nato utan att någon analys kring detta egentligen har gjorts. Om ytterligare steg tas närmar vi oss ett medlemskap, vilket skulle vara en stor förändring av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. En sådan eventuell förändring måste föregås av en noggrann analys och av en bred och folklig samhällsdebatt.

Centerpartiet ser det därför som mycket angeläget att Sveriges militära allianser nu förutsättningslöst analyseras, gärna som del av den omvärldsanalys som ska göras. Motsätter man sig detta tar man på sig ett betydande ansvar för att en viktig debatt kan utebli."

måndag, maj 14, 2012

kommunal ekomat 30-60 procent dyrare





Jag är övertygad om att diskussionen om Sveriges och världens livsmedelsproduktion kommer att växa snabbt till en stor riksdebatt, omfattande den livsmedelsbrist som börjar närma sig när världsbefolkningen snart ökar med 2 miljarder människor och FAO anser att världens matproduktion behöver öka med 70 procent till 2050.

Debatten kommer också att öka angående den väg som "alla" svenska politiker, journalister och konsumenter hett förespråkar, att den ekologiska nischproduktionen på 5 procent på alla sätt ska stimuleras att öka, trots att avkastningen då sjunker med ca 10 - 50 procent och priserna ökar med 30 till 60 procent.

Jag menar att först måste den sedan flera decennier kraftiga matimporten hejdas genom att det dominerande vanliga miljövänliga jordbruket prioriteras vid uppsättande av riksdagsmål och mål för kommunal upphandling.

Så resonerar dock inte oppositionen i riksdagen. När
riksdagen den 2 maj diskuterade landsbygdspolitik var Socialdemokraternas Pyry Niemi, Miljöpartiets Kew Nordqvist och Vänsterpartiets Jens Holm rörande överens, det är genom ytterligare satsningar på stöd till just ekologisk produktion som landsbygden och lantbruket får liv.

Ingen av dem talade om det moderna miljövänliga svenska jordbruket i övrigt, som svarar för 95 procent av livsmedelsproduktionen. Jo, Kew Nordqvist hade ju en del krav på att eftersom det "konventionella jordbruket inte betalar sina miljökostnader" så behöver "samhället gå in och korrigera dessa felaktigheter" genom att låta "förorenaren betala" vilket inte sker idag...Kew nämnde återinförd handelsgödselskatt och höjd skatt på bekämpningsmedel till att börja med.

Miljöpartiets krav på ytterligare pengar till ekojordbruket visste däremot inga gränser; Högre ekostöd, ett nytt särskilt omställningsstöd, ett kunskapsstöd för kommunernas kostansvariga, säljfrämjande åtgärder i detaljhandeln, en ny ekostrategi med nya högre mål vara bara "några exempel".

Miljöpartiet har just föreslagit att reseavdragen ska tas bort, ett dråpslag mot bosättning på landsbygden. Med ytterligare beskattning av det vanliga miljövänliga jordbruket kommer det att snabbt tappa ytterligare till importen samtidigt som floden av pengar över ekojordbruket inte alls kommer att kunna kompensera detta. MP driver alltså jordbruket utomlands och driver fram en kraftigt ökad import av mat med sina förslag, vilket är förödande fär både miljö, djurskydd och landsbygd. Beklämmande.

En färsk rapport från Agrifood (SLU/Lunds universitet) visar att kommunernas ekomatsupphandling främst handlar om mjölk, kaffe och bananer till ett merpris på ca 30 procent. Skulle man köpa in även kött, potatis och ris och övriga livsmedel ekologiskt skulle merkostnaden bli över 60 procent. Nära hälften av inköpen avser importerad ekomat.

Ytterligare analys från mig  i blogginlägget "Kära Sveriges ekologiska lantbrukare"!

fredag, maj 04, 2012

Centerpartiets migrationspolitik - kritik av mig

Jag försöker ju att länka till artiklar och inlägg som ger mig stöd, men även till några som kritiserat värst.
Jag har missat att länka till denna artikel på SVT debatt, där vår migrationspolitiske talesperson, riksdagsledamot Fredrick Federley, och riksdagsledamot Abir al-Sahlani ger Centerpartiets syn på Centerpartiets migrationspolitik och på de ensamkommande under 18 år och på åldersfrågan.

Artikeln tillför en hel del fakta i frågan.

Några formuleringar får jag nog tolka som rätt bister kritik av bl a min debattartikel; "Frågan om ådersbedömning av ensamkommande barn och ungdomar har väckt en debatt som i vår mening, och utifrån vår värdegrund, har hamnat oproportionerligt och olyckligt snett. En del debattörer vill använda sig av felbedömningar av barn och ungdomars ålder för att få gehör i sin argumentation om att ta emot färre antal ensamkommande barn och ungdomar."

Eller också, förhoppningsvis, syftar man på SD-debattörer.

Jag står ju bakom Sveriges öppna och generösa invandrings- och flyktingpolitik.

Jag vill ju, som framgått av mina tidigare inlägg, få en bättre åldersbestämning så att vuxna personer kanske betydligt över 18 år, inte klassas som barn under 18 år. Det handlar om rättvisa och likabehandling, och om hänsynen till barn och personal på boendena.

Huvudsyftet är just detta. Om det sedan skulle få bieffekten att en lite mindre andel av ensamkommande under 18 år söker sig just till Sverige av EUs länder ser jag inget dramatiskt i det, andelen är ju så hög i utgångsläget.

Och min övertygelse är att om inte relevanta frågor inom ramen för en fortsatt öppen och generös svensk invandrings- och flyktingpolitik kan diskuteras inom de etablerade partierna så riskerar på sikt endast ett parti att gagnas av detta, och t o m kan en frånvaro av debatt på sikt hota den breda uppslutningen bakom denna politik.

torsdag, maj 03, 2012

Slutreplik till DN debatt om ensamkommandes ålder

Efter att ha redovisat att Sörmlands Nyheter inte viker en tum, diskuterar man någon del i invandrings- och flyktingpolitiken och den förändringen kan leda till en ev. någon minskning i den andel ensamkommande som söker sig till Sverige, då "tassar man i de bruna jaktmarkerna",

Min uppfattning är tvärtom att om inte något inom denna politik kan diskuteras om risk finns för stöd från SD-håll, även om sakfrågorna är relevanta att granska, då gagnas på sikt endast SD och t o m kan uppslutningen bakom en fortsatt öppen och generös politik riskera att undergrävas.

Två repliker på min DN-artikel har publicerats, och jag har en slutreplik idag.

Jag har också skrivit på Newsmill om hur tabubelagt det är att diskutera inom detta område.

Tillagt: Oppositionsrådet i Gävle, Per-Åke Fredriksson (FP), tillför egna erfarenheter.






Djupt besviken på Sörmlands Nyheter - jag resonerar "brunfläckat"




Min originalreplik till Sörmlands Nyheter (innan halvering):


Jag skrev en debattartikel i Dagens Nyheter om de ensamkommande flyktingbarnen till Sverige. Jag redovisade att Sverige tar emot över 25 procent av de ensamkommande under 18 år som kommer till EU, flest i världen.

Eftersom så många av de ensamkommande väljer att ta sig till Sverige, vanligen genom kanske 7–8 länder, har Sveriges kostnader för mottagningen ökat kraftigt och uppgår nu till cirka 1.500 miljoner kronor per år Detta är hela 40 procent av de totala kostnaderna för alla som söker asyl trots att de ensamkommande under 18 år "endast" utgör 10 procent av totalantalet.

Införda ålderstester från våra nordiska grannländer visar att ett en hel del är betydligt över 18 år. Borde inte även Sverige använda sig av mer precisa ålderstester, så att vi behandlar vuxna personer lika och så att inte vuxna personer placeras tillsammans med barn under 18 år.


Min artikel har kritiserats från bl a Sörmlands Nyheter som menar att min argumentation ”är bristfällig och skrämmande”. Man menar att ”Danielsson är ute och tassar på bruna jaktmarker”. Dvs jag är nästan rasist och nazist, vilket är en fruktansvärd och helt sanslös anklagelse.

Och Sörmlands Nyheter menar att Sverige borde ge plats åt ännu fler ensamkommande barn.

Svenska Dagbladets ledarsida menar att ”Staffan Danielsson skriver en alltigenom seriös och försiktig artikel” och man instämmer i behovet av ålderstester. Expressen instämmer också i en huvudledare och menar att ”Staffan Danielsson pekar på en debatt vi behöver”. Även Folkbladet och Norrköpings tidningar instämmer liksom flera ledande liberala- och s-märkta bloggar.

Jag hoppas att Sörmlands Nyheters ledare skrevs i hastigt mod, och att man kan nyansera sin uppfattning och be om ursäkt för att man stämplat mig som ”brunfläckad”.
Min övertygelse är att om inte relevanta frågor inom ramen för en fortsatt öppen och generös svensk invandrings- och flyktingpolitik kan diskuteras inom de etablerade partierna så riskerar på sikt endast ett parti att gagnas av detta, och t o m kan en frånvaro av debatt på sikt hota den breda uppslutningen bakom denna politik.




 Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)


Men Sörmlands Nyheter vidhåller sin syn, trots att man instämmer i min grundpoäng. Det upprör mig. Kontentan är att var och en som diskuterar någon enskildhet i invandrings- och flyktingpolitiken som i en bieffekt kan leda till att något färre t ex flyktingar söker sig till Sverige är rasist- och/eller nazistanstruken. (eller vad menas annars med beteckningen "bruna jaktmarker"?).

Myndiga ska behandlas som myndiga och omyndiga som omyndiga. Men Danielsson efterlyser åldersbestämningsmetoder som sakskäl för att Sverige ska ta emot färre personer med skyddsbehov. Det är kontentan av hans resone­mang som kommenterades i SN 27/4.

Att stänga ute unga med skyddsbehov andas främlingsfientlighet och hör hemma på så kallade bruna jaktmarker. Är det inte där Danielsson vill vara bör han uttrycka sig annorlunda.

Charlotte Boström

Läs även andra bloggares åsikter om
http://bloggar.se/om/centerpartiet" rel="tag">centerpartiet