Dagens Nyheter analyserar idag idédebatten i Centerpartiet, bl a i intervju med mig. Jag gillar inte rubriken, men artikeln speglar vår uppfriskande debatt. Några punkter i programmet behöver tas bort, en del bearbetas och en del tillföras, t ex på energi-, -landsbygds- och livsmedelsförsörjningsområdet. I en värld där 800 miljoner hungrar behövs t ex verkligen visioner om lösningar.
Idéprogramgruppen har till 100 procent lyckats med sin uppgift att få igång och vitalisera idédebatten i Centerpartiet på ett sätt som saknar motstycke, dock till priset av turbulens och t o m en del avhopp. En chockterapi, kanske.
Om vi tillsammans, i respekt för varandra, lyckas landa programmet bra på stämman, kan det faktiskt bli ett kraftfullt avstamp för Centerpartiet inför framtiden. Alltmer lutar, tycker jag, i den riktningen.
Jag anser att alla på liberal grund som söker sig till Centerpartiet utifrån vår värdegrund är välkomna och kan bidra. T ex Stockholms stad kan driva en mer renodlat liberalt inriktad politik utifrån vårt underifrånperspektiv medan t ex Mönsterås kan luta lite mer i socialliberal riktning. Och i idéprogrammet tror jag att det finns goda utsikter till en bred samling, men naturligtvis kommer en renodlad liberal eller en mer "konservativ liberal" att vardera vara lite missnöjda, sådan är ju demokratin. Jag har en stor respekt för engagemanget hos Stockholmscentern som har vitaliserat centerrörelsen och driver fram viktiga debatter på våra stämmor, och även att de driver på med en tydliga agenda vad gäller idéprogrammet, liksom jag och vi från Östergötland. Min prognos är att partistyrelsen ställer sig bakom ett förslag som kommer att samla en bred majoritet på stämman. Sedan får vi mejsla ut viktiga frågor i kommittéer och debatt, om t ex skatten, decentralisering/federalism mm.
I skattefrågan är jag själv t ex lite kluven. Jag gillar "skatt efter bärkraft" men också att detta kan innebära att marginalskatten är för hög idag och bör sänkas i varje fall 5 procent, samt att jag i en "vision" inte utesluter att ett litet exportberoende land som behöver attrahera begåvningar från olika länder kanske ska röra sig mot ett enkelt och överskådligt skattesystem där en platt skatt kan vara ett alternativ, kanske samtidigt som vi och andra kan öppna våra gränser för fri rörlighet..
Så stärkte 08-falangen sitt grepp om Centern
Staffan Danielsson 65 år. Riksdagsledamot från Östergötland. Centerpartiets talesman i försvarsfrågor och mycket aktiv i partiets interna debatt.
En liten liberal falang har tagit sig in i det gamla jordbrukarpartiets maktsfär. Bristen på profilfrågor och ett vikande väljarstöd i de gamla landsbygdsfästena har öppnat för liberalerna. Samtidigt stärktes ”Stureplanscentern” av valframgångarna i Stockholm med hjälp av stödröster från moderata väljare.
•Vad ska Centerpartiet vara?
Ett traditionellt jordbrukarparti som fortsatt har rötterna på landsbygden? Eller ett renlärigt liberalt parti som vill tillåta månggifte, avskaffa arvsrätten och ta bort statens ansvar för att barn går i skolan?
Med det omdiskuterade förslaget till nytt idéprogram har den så kallade ”Stureplanscentern” – som tidigare setts som en liten liberal klick – ryckt åt sig en maktposition som kan förändra ett av de fyra regeringspartierna i grunden.
Förklaringen till att idéprogramgruppen lagt fram ett så kontroversiellt förslag är att Centerpartiet befunnit sig i en närmast konstant nedgång sedan toppåren i början av 1970-talet, anser statsvetare. När lantbrukarna blev färre lyckades partiet profilera sig i miljöfrågan. Partiet tog ställning mot kärnkraften och red på den gröna vågen där stadsbor längtade till landet. Den nya inriktningen gick hem och partiet fick 25 procent av rösterna 1973.
– Men sedan har inte Centern lyckats hitta någon ny sådan fråga, säger den S-märkte statsvetaren Ulf Bjereld.
Svårigheterna för traditionalisterna i Centern att hitta en valvinnande profil har öppnat för större inflytande för den mindre gruppen hängivna liberaler. Eftersom det rent allmänt varit brist på idéer har det varit lättare för liberalerna att få gehör. Att partiledaren Annie Lööf rekryterats ur den kretsen spelar också in.
– Lööf gick till val på den politiken. Därför kan man undra varför partiet är så förvånat över förslagen i idéprogrammet, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.
Debatten kring idéprogrammet blottlägger de motsättningar som finns i Centern och som inte kom upp till ytan i processen som ledde till att Annie Lööf valdes till ordförande med starkt stöd. Statsvetaren Jenny Madestam anser att det var ett medvetet val att inte sätta de ideologiska frågorna högt på dagordningen.
– Lööf hade troligen inte blivit vald om hon och hennes supportrar bekänt färg, tror hon.
En annan förklaring till att den liberala falangen stärkt sina positioner är personliga kopplingar.
Fredrik Federley, en av riksdagsledamöterna som kom in tack vare ett ökande C-stöd i Stockholm, var tidigare ordförande i ungdomsförbundet Cuf. Samtidigt var den nuvarande partiledaren Annie Lööf vice ordförande.
Tillsammans har de skrivit en rad riksdagsmotioner om platt skatt och minskat statligt inflytande.
Vidare stärktes falangens legitimitet i partiet i riksdagsvalet 2010 när Centerpartiet under förra partiledaren Maud Olofssons ledning backade i 27 av 29 län. Störst var nedgången i flera traditionellt sett starka C-län.
Men Stockholms stad och län, där den liberala falangen är starkast, gick mot strömmen och C ökade i stället.
En körning av Valmyndighetens databas som DN gjort visar att förklaringen till uppgången var moderata stödröster, snarare än på en omsvängning bland centerväljarna: Av de 100 vallokaler där skillnaden för C mellan riksdagsvalet och kommunalvalet var störst, låg 98 i valdistrikt där M fick över 40 procent.
– Det visar att det handlar om stödröstande moderater, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den sortens stödröster kan bli avgörande i nästa års riksdagsval för om Centerpartiet kan behålla sin plats i riksdagen.
– Men ett antal personer som tänker strategiskt och egentligen är moderater är det inte något att bygga en organisation på, säger Jonas Hinnfors.
En av dem som räknas till den liberala falangens tunga spelare är Cuf-ordföranden Hanna Wagenius.
Hon sitter på kontoret i Gamla stan. I morse tog hon tåget från Uppsala där hon studerat juridik, precis som partiledaren Annie Lööf.
En av Wagenius profilfrågor har varit att sexköpslagen som kriminaliserar sexköp borde avskaffas. Fast den frågan vill hon inte ha med i idéprogrammet.
– Den passar inte där. Men jag tycker inte att staten ska lägga sig i om man som individ vill sälja sexuella tjänster.
När hon läste förslaget till nytt idéprogram skrev hon på sin blogg missbesserwisser.se att det var ”fantastiskt”. Hon vill inte heller att staten ska lägga sig i hur många personer man vill gifta sig med eller ansvaret för barnens skolutbildning. Staten ska vara ”så liten som möjligt” som det står i förslaget.
– Det extremt uppfiskande när man vågar tänka fritt och tänka nytt. Man vågar anta en liberal ton och säga att staten inte ska lägga sig i allting i våra liv.
Den som partistyrelsen gav uppdraget att hålla i pennan till förslaget om nytt idéprogram var Per Ankersjö, borgarråd i Stockholms stad och ordförande i idéprogramsgruppen. Han ses internt som en av de tydligaste förespråkarna för att Centerpartiet ska bli ett renlärigt liberalt parti.
Wagenius vill också att Centerpartiet ska sticka ut i borgerligheten. Hon hoppas kunna locka till sig missnöjda moderater.
– Moderaterna har förflyttat sig långt till den politiska mitten. Det borde vi utnyttja, säger hon.
Innan Lööf blev partiledare i september 2011 var hon flitig gäst hos den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. I ett inslag i Timbro-tv hösten 2008 utvecklade hon sin syn på staten.
– Staten har alltid något ont i sig, sade hon och spände ögonen i webb-tv-tittarna.
Samverkan med Timbro har varit en del av en infiltration av Centerpartiet, anser den tidigare C-ledaren Olof Johansson. Anklagelsen upprör Hanna Wagenius.
– Det är väldigt magstarkt av en partiledare som tog oss från 11 till 5 procent att säga att det är Timbrohögerns fel att vi har backat just nu. Jag tror att det är precis tvärtom. Har man ingen grundläggande ideologi, det är då man är ute på hal is om man inte är något av de två största partierna.
Från Cuf-kontoret mitt i centrala Stockholm tar det drygt två timmar med bil till gården där Staffan Danielsson bor. Han är på många sätt urtypen för en traditionell centerpartist.
Den 65-åriga riksdagsledamoten bor 13 kilometer utanför Linköping på en gård som han tagit över efter sin far, är utbildad agronom och har arbetat inom LRF. Mjölkkorna har numera ersatts av hästar.
Staffan Danielsson beskriver sig som en ”pragmatisk centerpolitiker”, en grön socialliberal i politikens mittfåra. Partiets kärnvärden sammanfattar han utan att tveka i fyra punkter.
– Vår roll och uppgift i svensk politik är att stå upp för de svaga, driva miljöfrågan stenhårt, att hela landet ska leva och vikten av ett starkt näringsliv med många småföretag. Där har du min grundplatta, säger han.
Den politik som utvecklades när Bondeförbundet blev Centerpartiet 1957 är fortfarande gångbar, menar Danielsson.
– Den profil som vi danade då, den är tydlig och den bär.
När idéprogrammet presenterades i december slog Staffan Danielsson bakut. Förslaget om fri invandring beskriver han som ”naivt och extremt liberalt”. Men i likhet med många andra centerpartister var det tonen i dokumentet som besvärade honom mest.
– Programmets ton och anda domineras helt av individens frihet. På 53 ställen står ordet frihet, medan rättvisa och trygghet finns på något enstaka ställe, säger han.
Partivännerna i Östergötland med ordföranden Gösta Gustavsson i spetsen reagerade på samma sätt. Den som skrev motförslaget som nu finns att läsa på distriktets hemsida var Lars Vikinge som bor på en skogsgård i Melskog där han är kommunpolitiker. Motförslaget från Vikinge, som också är doktor i etik, vann stöd i stora delar av den traditionella centerrörelsen.
Centerpartiet borde, menar Vikinge, i stället tala mer om klyftorna i samhället, att en del barn inte har råd med nya fotbollsskor medan andra lever i familjer som byter kök vart och vartannat år.
– Det är otillständigt. Det måste komma ett icke-socialistiskt alternativ som på allvar pratar om klassfrågor, sägen han.
Om partistyrelsens ändringar inte blir tillräckligt långtgående är det möjligt att Östgötacenterns förslag läggs fram på kongressen i mars.
– Landar partistyrelsen för nära programgruppen kan det bli en turbulent stämma och då kan vårt förslag dyka upp som ett motförslag, säger Staffan Danielsson.
Han har stöd av riksdagsledamoten Kerstin Lundgren, som i veckan skrev en artikel på DN Debatt där hon lyfte fram betydelsen av en stark stat – rakt motsatt uppfattning till den liberala falangen.
– Jag tycker att vi ska få in ord som solidaritet i idéprogrammet, säger hon och talar sig varm för den ”social-liberala tydlighet” hon tycker att vice partiordföranden Anna-Karin Hatt visade i veckan när hon kritiserat idéprogramsförslaget.
Nu väntar tio veckors het debatt mellan de stridande falangerna innan det är dags att fatta beslut på extrastämman i Upplands Väsby den 22–24 mars. I bakgrunden lurar Anna-Karin Hatt som internt av många ses som mest tänkbar som efterträdare om Annie Lööf inte skulle fortsätta som partiledare.
Ett traditionellt jordbrukarparti som fortsatt har rötterna på landsbygden? Eller ett renlärigt liberalt parti som vill tillåta månggifte, avskaffa arvsrätten och ta bort statens ansvar för att barn går i skolan?
Med det omdiskuterade förslaget till nytt idéprogram har den så kallade ”Stureplanscentern” – som tidigare setts som en liten liberal klick – ryckt åt sig en maktposition som kan förändra ett av de fyra regeringspartierna i grunden.
Förklaringen till att idéprogramgruppen lagt fram ett så kontroversiellt förslag är att Centerpartiet befunnit sig i en närmast konstant nedgång sedan toppåren i början av 1970-talet, anser statsvetare. När lantbrukarna blev färre lyckades partiet profilera sig i miljöfrågan. Partiet tog ställning mot kärnkraften och red på den gröna vågen där stadsbor längtade till landet. Den nya inriktningen gick hem och partiet fick 25 procent av rösterna 1973.
– Men sedan har inte Centern lyckats hitta någon ny sådan fråga, säger den S-märkte statsvetaren Ulf Bjereld.
Svårigheterna för traditionalisterna i Centern att hitta en valvinnande profil har öppnat för större inflytande för den mindre gruppen hängivna liberaler. Eftersom det rent allmänt varit brist på idéer har det varit lättare för liberalerna att få gehör. Att partiledaren Annie Lööf rekryterats ur den kretsen spelar också in.
– Lööf gick till val på den politiken. Därför kan man undra varför partiet är så förvånat över förslagen i idéprogrammet, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.
Debatten kring idéprogrammet blottlägger de motsättningar som finns i Centern och som inte kom upp till ytan i processen som ledde till att Annie Lööf valdes till ordförande med starkt stöd. Statsvetaren Jenny Madestam anser att det var ett medvetet val att inte sätta de ideologiska frågorna högt på dagordningen.
– Lööf hade troligen inte blivit vald om hon och hennes supportrar bekänt färg, tror hon.
En annan förklaring till att den liberala falangen stärkt sina positioner är personliga kopplingar.
Fredrik Federley, en av riksdagsledamöterna som kom in tack vare ett ökande C-stöd i Stockholm, var tidigare ordförande i ungdomsförbundet Cuf. Samtidigt var den nuvarande partiledaren Annie Lööf vice ordförande.
Tillsammans har de skrivit en rad riksdagsmotioner om platt skatt och minskat statligt inflytande.
Vidare stärktes falangens legitimitet i partiet i riksdagsvalet 2010 när Centerpartiet under förra partiledaren Maud Olofssons ledning backade i 27 av 29 län. Störst var nedgången i flera traditionellt sett starka C-län.
Men Stockholms stad och län, där den liberala falangen är starkast, gick mot strömmen och C ökade i stället.
En körning av Valmyndighetens databas som DN gjort visar att förklaringen till uppgången var moderata stödröster, snarare än på en omsvängning bland centerväljarna: Av de 100 vallokaler där skillnaden för C mellan riksdagsvalet och kommunalvalet var störst, låg 98 i valdistrikt där M fick över 40 procent.
– Det visar att det handlar om stödröstande moderater, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den sortens stödröster kan bli avgörande i nästa års riksdagsval för om Centerpartiet kan behålla sin plats i riksdagen.
– Men ett antal personer som tänker strategiskt och egentligen är moderater är det inte något att bygga en organisation på, säger Jonas Hinnfors.
En av dem som räknas till den liberala falangens tunga spelare är Cuf-ordföranden Hanna Wagenius.
Hon sitter på kontoret i Gamla stan. I morse tog hon tåget från Uppsala där hon studerat juridik, precis som partiledaren Annie Lööf.
En av Wagenius profilfrågor har varit att sexköpslagen som kriminaliserar sexköp borde avskaffas. Fast den frågan vill hon inte ha med i idéprogrammet.
– Den passar inte där. Men jag tycker inte att staten ska lägga sig i om man som individ vill sälja sexuella tjänster.
När hon läste förslaget till nytt idéprogram skrev hon på sin blogg missbesserwisser.se att det var ”fantastiskt”. Hon vill inte heller att staten ska lägga sig i hur många personer man vill gifta sig med eller ansvaret för barnens skolutbildning. Staten ska vara ”så liten som möjligt” som det står i förslaget.
– Det extremt uppfiskande när man vågar tänka fritt och tänka nytt. Man vågar anta en liberal ton och säga att staten inte ska lägga sig i allting i våra liv.
Den som partistyrelsen gav uppdraget att hålla i pennan till förslaget om nytt idéprogram var Per Ankersjö, borgarråd i Stockholms stad och ordförande i idéprogramsgruppen. Han ses internt som en av de tydligaste förespråkarna för att Centerpartiet ska bli ett renlärigt liberalt parti.
Wagenius vill också att Centerpartiet ska sticka ut i borgerligheten. Hon hoppas kunna locka till sig missnöjda moderater.
– Moderaterna har förflyttat sig långt till den politiska mitten. Det borde vi utnyttja, säger hon.
Innan Lööf blev partiledare i september 2011 var hon flitig gäst hos den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. I ett inslag i Timbro-tv hösten 2008 utvecklade hon sin syn på staten.
– Staten har alltid något ont i sig, sade hon och spände ögonen i webb-tv-tittarna.
Samverkan med Timbro har varit en del av en infiltration av Centerpartiet, anser den tidigare C-ledaren Olof Johansson. Anklagelsen upprör Hanna Wagenius.
– Det är väldigt magstarkt av en partiledare som tog oss från 11 till 5 procent att säga att det är Timbrohögerns fel att vi har backat just nu. Jag tror att det är precis tvärtom. Har man ingen grundläggande ideologi, det är då man är ute på hal is om man inte är något av de två största partierna.
Från Cuf-kontoret mitt i centrala Stockholm tar det drygt två timmar med bil till gården där Staffan Danielsson bor. Han är på många sätt urtypen för en traditionell centerpartist.
Den 65-åriga riksdagsledamoten bor 13 kilometer utanför Linköping på en gård som han tagit över efter sin far, är utbildad agronom och har arbetat inom LRF. Mjölkkorna har numera ersatts av hästar.
Staffan Danielsson beskriver sig som en ”pragmatisk centerpolitiker”, en grön socialliberal i politikens mittfåra. Partiets kärnvärden sammanfattar han utan att tveka i fyra punkter.
– Vår roll och uppgift i svensk politik är att stå upp för de svaga, driva miljöfrågan stenhårt, att hela landet ska leva och vikten av ett starkt näringsliv med många småföretag. Där har du min grundplatta, säger han.
Den politik som utvecklades när Bondeförbundet blev Centerpartiet 1957 är fortfarande gångbar, menar Danielsson.
– Den profil som vi danade då, den är tydlig och den bär.
När idéprogrammet presenterades i december slog Staffan Danielsson bakut. Förslaget om fri invandring beskriver han som ”naivt och extremt liberalt”. Men i likhet med många andra centerpartister var det tonen i dokumentet som besvärade honom mest.
– Programmets ton och anda domineras helt av individens frihet. På 53 ställen står ordet frihet, medan rättvisa och trygghet finns på något enstaka ställe, säger han.
Partivännerna i Östergötland med ordföranden Gösta Gustavsson i spetsen reagerade på samma sätt. Den som skrev motförslaget som nu finns att läsa på distriktets hemsida var Lars Vikinge som bor på en skogsgård i Melskog där han är kommunpolitiker. Motförslaget från Vikinge, som också är doktor i etik, vann stöd i stora delar av den traditionella centerrörelsen.
Centerpartiet borde, menar Vikinge, i stället tala mer om klyftorna i samhället, att en del barn inte har råd med nya fotbollsskor medan andra lever i familjer som byter kök vart och vartannat år.
– Det är otillständigt. Det måste komma ett icke-socialistiskt alternativ som på allvar pratar om klassfrågor, sägen han.
Om partistyrelsens ändringar inte blir tillräckligt långtgående är det möjligt att Östgötacenterns förslag läggs fram på kongressen i mars.
– Landar partistyrelsen för nära programgruppen kan det bli en turbulent stämma och då kan vårt förslag dyka upp som ett motförslag, säger Staffan Danielsson.
Han har stöd av riksdagsledamoten Kerstin Lundgren, som i veckan skrev en artikel på DN Debatt där hon lyfte fram betydelsen av en stark stat – rakt motsatt uppfattning till den liberala falangen.
– Jag tycker att vi ska få in ord som solidaritet i idéprogrammet, säger hon och talar sig varm för den ”social-liberala tydlighet” hon tycker att vice partiordföranden Anna-Karin Hatt visade i veckan när hon kritiserat idéprogramsförslaget.
Nu väntar tio veckors het debatt mellan de stridande falangerna innan det är dags att fatta beslut på extrastämman i Upplands Väsby den 22–24 mars. I bakgrunden lurar Anna-Karin Hatt som internt av många ses som mest tänkbar som efterträdare om Annie Lööf inte skulle fortsätta som partiledare.