måndag, oktober 07, 2019

Vägval för Landshypotek

Tänk vad lantbrukare och lantbruksmedia speglar priser och rabatter på diesel och traktorer och mineralgödsel och allt möjligt.
Men på bottenlånen till lantbruk, och räntor och amortering, är det mycket tystare.
Denna nätsida redovisar att Landshypotek var konkurrenskraftiga på bolån under juli 2019. Landshypotek har nyligen börjat på bolån och vill expandera. Landshypotek har också, likt tidigare länsförsäkringar, börjar bygga upp en bankverksamhet.
Men hur konkurrenskraftiga är Landshypotek på sin ursprungsverksamhet, som alltjämt dominerar, bottenlån till lantbruk. Och är det den som ger resurser att konkurrera på bolån?
Jag minns från min tid som värderingsperson åt Landshypotek kring 2004 att det fördes en diskussion om kanske företaget var för litet och med sina ägg i samma korg, vilket försvårade en bra rating och bästa låneräntor. Kanske bättre att sälja företaget till en större bank och att medlemmarna erhöll kanske 6 gånger upp på insatskapitalet.
Jag förespråkade detta.
Men Landshypotek är konservativt och fortsatte. Och har väl lyckats rätt bra, och satsar på nya verksamheter.
Men.
Hur utvecklas marknadsandelen på bottenlån till lantbruk? För länge sedan var det väldig dominans för Landshypotek, kanske 70-80 % skulle jag tro.
2007 lade Länsförsäkringar ett uppköpsbud på Landshypotek som Landshypotek avvisade. Det torda handlat om ett antal miljarder. Då var Landshypoteks andel av bottenlånemarknaden för lantbruk ca 50 %.
2010 hittar jag en uppgift om att Swedbank och Landshypotek då hade 37 % av bottenlånemarknaden till lantbruk var. Trea var Handelsbanken och sedan kom Nordea, Danske Bank, SEB och Länsförsäkringar bank en bit längre ner.
2015 intervjuas förra kredit- och rörelsechefen för Landshypotek Göran Abrahamsson och uttrycker stor oro över Landshypoteks framtid. Han ifrågasätter satsningarna på bank och bolån och vill se ett närmare samarbete med en stor bank, t ex.
Hur är marknadsandelarna för bottenlån till skogs- och jordbruket idag och från 2010? Det verkar vara känsligt, jag hittar inte uppgifter på nätet.
Du/Ni som vet, skriv gärna det i en kommentar här på bloggen eller på mina Facebooksinlägg!
Jag fick ett bra tips. I Swedbanks/LRF-konsults lantbruksbarometer för 2018 finns på sidan 6 en tabell över jordbrukets skulder fördelade på banker (dvs bottenlån plus rörelsekrediter skulle jag tro). Då var marknadsandelarna Swedbank 33,5 %, Landshypotek 21 %, LF Bank 8,3 %, Nordea 6 %, SEB 5,7 %, Danske Bank 5,3 % och Övriga banker 15,2 %. I Lantbruksbarometern 2019 finns inte den tabellen med, kanske beroende på att Swedbank tappat marknadsandelar...?
Landshypoteks andel av bottenlånemarknaden kanske idag är runt 25 %, kanske Swedbank ligger där någonstans också. Handelsbanken torde vara trea, kanske runt 10 %, och övriga större banker flera procent lägre.
Antalet medlemmar i Landshypotek var 1996 ca 82.000, idag är det knappt hälften så många.
Jag har själv i närtid testat konkurrenskraften mellan olika banker vad gäller bottenlån till stabila lantbruksföretag med goda säkerheter. Rörliga räntor på tre månader.
De varierar inom kanske ett intervall mellan 1,1 och 1.4 % och högre eller lägre beroende på goda eller dåliga säkerheter.. Och räntorna verkar åter vara på väg ner.
(Tänk så tiderna ändras. Som färsk lantbrukare på 1980-talet var det Landshypotek och bundna femårslån som gällde. När jag runt 1989 satte om mina femårslån rådde mig ingen att överväga olika löptider utan allt förlängdes fem år på räntan 14,65 %..Där satt jag när räntan sjönk med 5 % och mer..Nu är det rörliga lån som gäller..)
När tog lantbruksmedia tempen på marknadsandelar och konkurrenskraft för bottenlånen till lantbruk? Är det oviktigt och irrelevant?
Jag trodde t ex att Handelsbanken var inriktad främst på större företag, men har lärt mig att man har flest kontor i Sverige med god service, och med stort intresse för lantbruk.

Och hur ser läget ut för Landshypotek. Är det anrika kooperativa företaget på väg att vända utvecklingen genom satsningarna på bank och bolån? Eller är man alltför liten med alldeles för många ägg i samma korg och borde rädda medlemmarnas insatskapital genom en ordnad försäljning till högstbjudande bank, vilket kanske skulle ge 6-10 gånger insatskapitalet?
Vad vet medlemmarna om vägvalen inför framtiden? Vill de satsa på att utveckla bank- och bolåneverksamhet på en stentuff marknad? Med betydande risk.
Eller skulle de vilja får en stor utväxling på sitt insatskapital och bidra till en starkare struktur i bottenlånebranschen?
Uppenbarligen anser de förtroendevalda i Landshypotek att man bör ta risk och satsa på bank och bolån. Kanske be borde fråga medlemmarna också...(Jovisst har de förankring i stämmobeslut. Men hur har frågan ställts och hur har verkligheten presenterats?)

Tillagt 9 oktober: KI bedömer att riksbanken inte höjer räntan de närmaste två åren. SBAB sänker lite nu:

"BOLÅN

SBAB SÄNKER SINA BUNDNA BOLÅNERÄNTOR (Direkt)

2019-10-09 09:14
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den statliga bolåneaktören SBAB sänker sina bundna bolåneräntor för löptider mellan ett och tio år med mellan 0,10-0,30 procentenheter.
Det framgår av ett pressmeddelande.
SBAB:s upplåningskostnader för längre räntebindningstider har sjunkit, vilket har medfört att bolånemarginalerna för längre löptider har ökat, uppger SBAB.
"Sedan vi senast sänkte bolåneräntorna har det blivit ännu tydligare att marknaden förväntar sig att det låga ränteläget kommer att bestå under lång tid och det påverkar SBAB:s upplåningskostnader. Denna sänkning medför att alla våra listräntor nu ligger under 2 procent", säger SBAB:s vd Klas Danielsson.
Ny lägsta bolåneränta blir 0,99 procent för grönt bolån med högst 60 procent belåningsgrad och energiklass A eller B.
Tremånadersräntan lämnas dock oförändrad.
Av de som tecknade nya bostadslån hos SBAB under september valde 68 procent tre månaders bindningstid."