I torsdags em skedde på initiativ av V en mycket aktuell riksdagsdebatt om Gadaffis fruktansvärda förbrytelser i Libyen och om flygförbud med mera. Debatten utvecklades på ett mycket intressant sätt, där Bildt, Federley, Malm och Pethrus gjorde Linde och Ahlin svarslösa.
Länk till debatten här, scrolla ner en bra bit.
Urban Ahlin (S) och Hans Linde (V) förföll till rätt lumpna personangrepp på utrikesminister Bildt, vilket Centerpartiets Fredrick Federley bemötte på ett utmärkt sätt:
"Herr talman! Jag vill börja med att tacka Hans Linde för att han har väckt en oerhört intressant, aktuell och angelägen debatt. Samtidigt blir jag förvånad när Hans Linde får igenom den här debatten och slänger ut den och spolar ned den genom att göra det till en debatt om utrikesministern. Det är rent skamligt. Jag hade i och för sig kunnat räkna ut att Vänsterpartiet skulle göra det, men jag hade inte trott att det största partiet i Sveriges riksdag, som har suttit vid regeringsmakten i över 70 år, skulle kasta bort det här tillfället att diskutera en otroligt angelägen och viktig fråga genom att göra det till en fråga om utrikesministerns tidigare eller privata förehavanden. Sådant kan man göra i konstitutionsutskottet, i interpellationsdebatter eller i debattartiklar, men denna debatt borde handla om det libyska folkets frihetssträvanden och inte om någon enskild politikers privatekonomi."
När framförallt Linde i högstämda ordalag krävde snabbt flygförbud genom FN-beslut redovisade Bildt, Malm och Federley hur dåligt detta rimmade med Vänsterpartiets tidgare stöd för Gadaffi och hur verkställandet av flygförbudet beror av att NATO ställer upp.
Fredrick Federley, som alltså gjorde en utmärkt insats i debatten, sade följande mycket tänkvärda ord, apropå V:s nu starka krav på FN-ingripande samtidigt som varken EU eller NATO borde finnas eller syssla med militära insatser..:
"Den svåra svenska debatten blir ganska tydlig här. Vi kräver att det ska ageras, vi kräver att befolkningen ska skyddas, men när det väl kommer till kritan, till vilka som ska agera, finns det bara en kraft på denna planet som har kunskapen, ledarskapsförmågan, kapaciteten och ekonomin, nämligen Nato. Återigen springer samtliga partier och ber Nato agera med sina skattepengar, sin kompetens, sina soldater, genom att sätta sina medborgares liv på spel.
Jag hoppas att vi någon gång kan få en mer sansad debatt. Det är inte så att mitt parti vurmar för ett Natomedlemskap, men vi behöver inse att vi antingen måste bygga upp en egen kapacitet inom Europeiska unionen eller bita i det sura äpplet och söka fullvärdigt medlemskap i Nato. Vi kan inte, så fort vi vill att det ska ageras, springa till Nato och kräva det av dem.
Det är intressant att i debatten höra att Socialdemokraterna kräver ett tydligt agerande, att Miljöpartiet kräver detsamma, liksom Hans Linde och Vänsterpartiet. Men de vill inte att EU ska agera. Socialdemokraterna vill ofta agera på EU-nivå, men vill inte ha ett Natomedlemskap. Vänsterpartiet vill inte ha ett Natomedlemskap och vill inte att EU ska ha kapacitet att agera. Det vill oftast inte Miljöpartiet heller. Om vi ska kunna tala med en tydlig, tung, gemensam röst krävs att EU kan samordna sig. Det krävs stöd från denna kammare, också från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, för en sådan politisk inriktning."
Läs även andra bloggares åsikter om libyen, flygörbudszon, gadaffi, politik, socialdemokraterna, vänsterparteit, centerpartiet, alliansen
fredag, mars 18, 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)