En del av försvarsutskottet har i en vecka haft ett digert och givande program i Wahington och New York. Varmt var det, över 30 grader långa tider. Jag har nu lärt mig att New York ligger på samma breddgrad på Rom och Washington som Neapel (Florida ligger på nordafrikabredd).
I Washington träffade vi tankesmedjor och ordföranden för kongressens försvarsutskott, republikanen Buck McKeon. På min fråga om säkerhetssituationen i Norden/Östersjöområdet passade han, det var andra konflikter i fokus och vår del av världen sågs nog främst som en bidragsgivare för att lösa pågående konflikter på andra håll.
Vi fick mycket god information och bra diskussioner på den svenska ambassaden och försvarsattachén Jörgen Eriksson med medarbetare, och träffade intressanta personer hos den nye svenske ambassadören Björn Lyrvall, som bl a jobbat nära Carl Bildt och varit sakkunnig i försvarsberedningen. Det visade sig att han och Peter Hultqvist var barndomsvänner från Borlänge, världen kan vara rätt liten!
Genomgångar av USAs militära kapacitet imponerar, 2 miljoner soldater i vapen, varav kanske hälften i reserven. 5.500 flygplan..Sveriges flygvapen skulle nog rymmas inom ramen för ett hangarfartygs uppbackning med flyg..
Vi besökte försvarsuniversitetet i Washington, och en stor marinbas en bit utanför, "Wounded Warriors Regiment", inriktad på att stödja veteraner med krigsskador. Arbetet bedrevs professionellt och på en hög nivå, bl a genom callcenter som gav goda ingångar för dem med frågor - både soldater och anhöriga - samt även en god upsökande kontaktverksamhet. Sverige har förbättrat sig, men det finns mer att göra!
Natofrågan berördes vid möten med representanter från departement och tankesmedjor. Sverige röner stor uppskattning, flera uttryckte förhoppningar att Sverige med tiden skulle gå från en aktiv PFP-medlem till till riktig medlem. Det skulle betyda mycket för både Nato och för säkerheten i Norden var argument.
Sista dagarna ägnades åt FN och svenska FN-representationen. Höjdpunkten var möten med FNs biträdande generalsekreterare Jan Eliasson under en knapp timme (innan han blev kallad till Ban Ki Moon), där bl a den högaktuella händelsutvecklingen i Syrientragiken berördes.
Vi träffade också Margot Wallströms efterträdare, Sierra Leones tidigare hälsominister Zainab Hawa Bangura. Hon gjorde ett starkt intryck med stor karisma och glödande engagemang.
Washington är lite större än Stockholm, typ, en mkt trevlig stad med greppbart city med kongress, Vita hus och Capitol hill samt the Mall med alla minnesmärken. New York är stort och intensivt och lätt att tycka om. Jag hann med en båttur ut till frihetsgudinnan och förbi Ellis Island, dit utvandrarna från Sverige kom. De såg inga skyskrapor men en mäktig kontinent vid Hudsonfodens utlopp.
I Washington träffade vi tankesmedjor och ordföranden för kongressens försvarsutskott, republikanen Buck McKeon. På min fråga om säkerhetssituationen i Norden/Östersjöområdet passade han, det var andra konflikter i fokus och vår del av världen sågs nog främst som en bidragsgivare för att lösa pågående konflikter på andra håll.
Vi fick mycket god information och bra diskussioner på den svenska ambassaden och försvarsattachén Jörgen Eriksson med medarbetare, och träffade intressanta personer hos den nye svenske ambassadören Björn Lyrvall, som bl a jobbat nära Carl Bildt och varit sakkunnig i försvarsberedningen. Det visade sig att han och Peter Hultqvist var barndomsvänner från Borlänge, världen kan vara rätt liten!
Genomgångar av USAs militära kapacitet imponerar, 2 miljoner soldater i vapen, varav kanske hälften i reserven. 5.500 flygplan..Sveriges flygvapen skulle nog rymmas inom ramen för ett hangarfartygs uppbackning med flyg..
Vi besökte försvarsuniversitetet i Washington, och en stor marinbas en bit utanför, "Wounded Warriors Regiment", inriktad på att stödja veteraner med krigsskador. Arbetet bedrevs professionellt och på en hög nivå, bl a genom callcenter som gav goda ingångar för dem med frågor - både soldater och anhöriga - samt även en god upsökande kontaktverksamhet. Sverige har förbättrat sig, men det finns mer att göra!
Natofrågan berördes vid möten med representanter från departement och tankesmedjor. Sverige röner stor uppskattning, flera uttryckte förhoppningar att Sverige med tiden skulle gå från en aktiv PFP-medlem till till riktig medlem. Det skulle betyda mycket för både Nato och för säkerheten i Norden var argument.
Sista dagarna ägnades åt FN och svenska FN-representationen. Höjdpunkten var möten med FNs biträdande generalsekreterare Jan Eliasson under en knapp timme (innan han blev kallad till Ban Ki Moon), där bl a den högaktuella händelsutvecklingen i Syrientragiken berördes.
Vi träffade också Margot Wallströms efterträdare, Sierra Leones tidigare hälsominister Zainab Hawa Bangura. Hon gjorde ett starkt intryck med stor karisma och glödande engagemang.
Washington är lite större än Stockholm, typ, en mkt trevlig stad med greppbart city med kongress, Vita hus och Capitol hill samt the Mall med alla minnesmärken. New York är stort och intensivt och lätt att tycka om. Jag hann med en båttur ut till frihetsgudinnan och förbi Ellis Island, dit utvandrarna från Sverige kom. De såg inga skyskrapor men en mäktig kontinent vid Hudsonfodens utlopp.