Bred samsyn i försvarsberedningen viktigt för Sverige!

Idag presenterar Försvarsberedningen sin omvärldsanalys. Centerpartiet anser att försvars- och säkerhetsfrågorna är mycket viktiga för Sverige och vi tror på värdet av att om möjligt ha en bred samsyn om dem.

 Uppgiften denna gång har varit svårare och mer komplicerad jämfört med de förra rapporterna, anser jag, eftersom omvärldsanalysen varit känsligare och de olika partiernas positioner lite mer oförutsägbara.

 Mot den bakgrunden är det bra att 6 partier kunnat finna en samsyn i omvärldsanalysen, låt vara att Folkpartiet som vanligt skrivit en avvikande mening om Nato och lite annat. Arbetet i beredningen har varit konstruktivt och Centerpartiet har fått gehör i viktiga frågor enligt nedan.

Att V och SD skiljer ut sig med rätt likartade synpunkter är tyvärr ingen överraskning, man vill ha ett mer nationellt präglat försvar, återgång till värnplikt och till mindre svenska fredsinsatser och mindre samarbete med andra goda demokratier. Detta skulle försämra Sveriges säkerhet, anser jag.

 Viktiga delar i rapporten:

 

• Utvecklingen i Ryssland är oroande i olika avseenden och osäkerheten har ökat jämfört med 2007. Utvecklingen går i en auktoritär och repressiv riktning och försvarsbudgeten ökar starkt efter 1990-talets kraftiga minskning.
• Samtidigt präglas Norden och Östersjöregionen sammantaget av stabilitet, dialog och samarbete. Ur ryskt perspektiv är Östersjön en vital transportled för handel med främst energi. Störningar i detta transportflöde är inte önskvärt ur vare sig rysk eller EU-synvinkel.
• De förväntade miljö- och klimatförändringarna är en avgörande utmaning för vår jord. Omvärldsförändringarna går idag snabbare och utvecklingen är än mer komplex och svårförutsägbar.
• Sveriges säkerhet beror av att vi har ett rimligt starkt försvar, samt att vi solidariskt bygger säkerhet tillsammans med andra goda demokratier i vår omvärld. Det är viktigt att EU stärks som en säkerhetspolitisk aktör, och att samarbetet med Nato fortsätter att utvecklas inom ramen för det svenska partnerskapet. Den solidariska säkerhetspolitiken ska vara grunden för den svenska försvars- och säkerhetspolitiken.
• Det nordiska samarbetet är av stor vikt för Sverige och bör fördjupas – både civilt och militärt. Ett fördjupat nordiskt samarbete stärker både det nationella försvaret som förmågan att genomföra insatser i och utanför närområdet.
• Det är viktigt att utvärdera hur Sveriges försvarspolitiska samarbete i Norden, inom EU och med Nato kan utvecklas. Detta bör ske i särskild ordning. Det är en framgång för Centerpartiet att försvarsberedningen nu åter uttalar detta.
• Det svenska deltagandet i FN-ledda fredsinsatser bör öka, också det en profilfråga för Centerpartiet.
• Möjligheterna bör undersökas till ett fördjupat försvarssamarbete med Estland, Lettland och Litauen.
• Sveriges samlade förmåga att motstå och hantera allvarliga olyckor, kriser och hot som föranleder höjd beredskap bör öka. Förmågan att samutnyttja militära och civila resurser bör öka.
•  En viktig del av samhällets samlade beredskap är möjligheten att vid en allvarlig kris kunna säkra samhällsviktig infrastruktur och säkerställa tillräcklig försörjning med strategiska förnödenheter, som t ex livsmedel. En rimlig ambition avseende detta bör utredas.
• Hanteringen av hoten och riskerna inom informations- och cybersäkerhetsområdet bör ses över.

Kontakt Staffan Danielsson: tel 0703-22 81 99

Försvarsberedaren: Viktigt med bred samsyn i försvars- och säkerhetspolitiken!

Här är ett uppsnappat blogginlägg från den rätt nystartade rätt anonyma försvarsbloggen Försvarsberedaren!

Det kommer snart att publiceras i sin helhet av pseudonymen Staffan Danielsson.

Åren går fort, i politiken och generellt.

Kontinuiteten från de två föregående försvarsberedningsrapporterna 2007 och 2008 består av Allan Widman och Staffan Danielsson, samt av nuvarande huvudsekreteraren Tommy Åkesson och av sakkunnige Ola Hedin från försvarsdepartementet.

Försvarsberedningen har idag denna sammansättning.

Försvars- och säkerhetspolitiken är viktig för Sverige. Det är också ett område där det är av stort värde med en bred samsyn i riksdagen och Centerpartiet har alltid arbetat för detta, så även denna gång.

Därför är det bra att riksdagens partier genom försvarsberedningen bereds tillfälle att gemensamt i regeringens försvarsberedning analysera omvärlden och senare försvarets inriktning.

Alternativet, att med några rösters övervikt byta omvärldsanalys och inriktning för försvaret när riksdagen skiftar majoritet, förskräcker.

Arbetet denna gång har varit mer komplicerat och svårförutsägbart än förra gången. Men diskussionerna har varit konstruktiva, och kombinationen av politiker och sakkunniga/experter är befruktande. Vad resultat har blivit torde inom kort presenteras på en presskonferens i Rosenbad.




 

Omdömeslös naturskyddsförening om världsjordbruket

Svenska Naturskyddsföreningen - SNF - lanserar nu en kampanj att all matproduktion i Sverige - och världen, antar jag - borde ske utan tillförsel av växtnäring genom mineralgödsling, och utan att någon gång bekämpa ogräs, svampsjukdomar och skadegörare med kemiska medel.

Här försöker SNF rätt populistiskt "döda 8 myter om ekologiskt jordbruk".

Jag anser att odling utan modern teknik som mineralgödsel visst är ett OK miljöalternativ, men det ger ca 30-40 procent lägre skörd och maten blir 30-60 procent dyrare trots betydande stöd från staten. Eko är därför en viktig nisch för dem som av ideologiska skäl vill stödja konceptet, samt för dem som har råd.

Idag omfattar ekomaten ca 5 procent av vad vi köper, vilket ligger högt i världen. Skulle Sverige och världen i stor skala välja bort modern teknik i jordbruket skulle världssvälten öka kraftigt, och skulle vi i Sverige gå ännu mera före skulle importen av mat till Sverige ersätta ännu mer av vår produktion och konsumtion.

SNF vill i sin kampanj att just barnfamiljer ska köpa ekomat och alltså öka sina matkostnader med 30- 60 procent. Jag anser det viktigaste om man vill gagna miljön och bor i Sverige är att välja mat som är producerad inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddsregler, dvs i Sverige. Jag kallar den maten för närproducerad!


Jag har i många blogginlägg fört fram mina synpunkter, bl a i dessa:

2009.http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ekologiskt-till-vilket-pris_3269827.svd

2012. http://www.newsmill.se/artikel/2012/08/31/naturskyddsf-reningen-hotar-svensk-livsmedelsf-rs-rjning


2012. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1047994-ekojordbruk-hotar-vart-behov-av-livsmedel

2013. http://staffandanielsson.blogspot.se/2012/11/invektiv-fran-naturskyddsforeningens.html

Köra bil och SMSa, NEJ!

Sverige är idag det kanske enda landet i EU som inte uttryckligen har förbjudet sms och mobilteleprat under bilkörning (OK om man använder handsfree).

Trafikminister Catharina Elmsäter-Svärd skriver nu om detta på SvD Brännpunkt.
SvD följer upp med en artikel.

Jag har flera gånger motionerat i riksdagen om att även Sverige behöver förbjuda kombon bilkörning och sms eller mobilprat utan handsfree.

Ändå har jag bitit ihop och stött alliansregeringens linje att det inte ska vara något uttalat förbud mot just detta, utan istället en allmän regel som säger att man inte ska splittra sin uppmärksamhet vare sig med sms, mobil, sminkning, facebooka, läsa tidning eller annat. Så är det att regera Sverige, det ska väldigt mycket till för att gå emot sin egen regerings linje.

Jag stöttar självfallet en allmän regel men tycker ändå att det vore bra med att tydligt reglera just att bilkörning och mobilanvändning inte hör ihop, frånsett handsfria samtal. Inte sms, inte facebook, inte twitter.

Jag märker på mig själv att jag någon gång på lugna grusvägar eller på motorväg kanske fallit för frestelsen att smsa eller facebooka. Det är inte acceptabelt. Jag, och många andra, skulle behöva en tydlig regel likt i andra EU-länder för att verkligen fullt ut avstå från att splittra uppmärksamheten vid bilkörning genom dem mobil som så många idag har med jämt och använder mycket.

 

Sverige en stormakt i flyktingmottagande

FNs flyktingorgan UNHCR redovisar antalet asylsökande i de industrialiserade länderna under 2012. 44 länder tog emot 479.300 asylsökande, den högsta siffran sedan 2003.

USA tog emot 83.400, vilket visar hur svårt det är att kunna ta sig till USA med gällande visumkrav.

I Europa tog 38 länder emot 355.500.

I de nordiska länderna sökte 62.900 människor asyl. 70 procent av dessa, 43.900, sökte sig till Sverige. Till Norge kom 9.800 och till Danmark 6.200.

Av länderna i Europa hade endast Tyskland (64.5009 och Frankrike (54.900) fler asylsökande än Sverige.

Av flyktingar från Syrien sökte 24.800 asyl i de industrialiserade länderna. Ca en tredjedel av dessa, 7.800, valde att söka sig till Sverige, Sverige tog emot flest, Tyskland näst flest och övriga länder långt mindre.

Orsaken till att så många av världens flyktingar söker sig till Sverige torde bero på att vi har förmånligare regelverk än många andra länder, t ex vad gäller regler för uppehållstillstånd och anhöriginvandring, samt naturligtvis på att vi är ett av världens rikaste länder.

Allt detta ska vi vara stolta över och det finns en bred samsyn i Sverige om att vi ska ha en fortsatt öppen och generös politik i dessa frågor. Som jag tidigare skrivit om på denna blogg anser jag dock att det måste vara möjligt att diskutera enskilda regelverk och om de bör bli än mer generösa eller kanske i några avseenden mer närma sig regelverken i våra grannländer.

Det är, tycker jag, svårt att förstå de i den svenska debatten som söker hävda att Sverige har en jämfört med andra länder hård och restriktiv politik på dessa områden. Verkligheten är ju den motsatta!

 

Säkerheten i världen - Rysslandsdebatt

En mycket pretentiös rubrik, det medges. Den ska ge några få intryck från resan med försvarsberedningen till Washington, Beijing och Singapore.

Det finns stora spänningar i världen, och många pågående konfilkter och inbördeskrig. Syriens inbördeskrig bara fortsätter och situationen är fruktansvärd, med strider och övergrepp mot civilbefolkningen somvi inte kan inse vidden av. I Afrika finns flera pågående inbördeskrig och konflikter. Afghanistan. Irak.

Det finns stora spänningar i Asien med olösta gränskonflikter i t ex sydkinesiska sjön. Nord-Korea. Pakistan-Indien.

Det finns en supermakt i världen, USA. Kina kommer vartefter att gå om USA i som världens största ekonomi och ökar sina försvarskostnader kraftigt. Men har långt kvar till USAs nivå.

Ryssland är ett väldigt land med mycket kärnvapen som återtar en del av den militära förmåga som forna Sovjetunionen innehade. Många forna kommunistdiktaturer i Östeuropa är glädjande nog idag demokratier och med i både EU och Nato. Ryssland har drygt 140 milj invånare och en försvarsbudget större än Storbrittaniens och mindre än 10 procent av USAs. Ryssland är en regional stormakt.

I sydostasien ligger Ryssland långt bort och spelar liten roll. I Europa är Ryssland ett stort och viktigt land, där utvecklingen i mycket tyvärr går åt fel håll, vilket noga måste följas. Bedömare i USA tonar ofta ner hotbilden från Ryssland, och USA anser att Europas goda demokratier bör ta ett större ansvar för sin säkerhet genom att öka, inte minska, sina försvarsbudgetar.

USA uppskattar Sverige som ett aktivt partnerland i Natos Partnerskap för fred, och som ett aktivt land i internationella fredsinsatser.

Det är uppenbart att konkurrensen om naturresurser som vatten och åkerjord hårdnar i världen och kan vara konfliktskapande, liksom även effekterna av CO2-utsläppen och uppvärmningen.

Debatten fortsätter efter SvDs artiklar om ryska stridsflygsplans uppträdande i luftrummet över Östersjön, och om deras flygburna signalspaning där.

Utrikesminister Carl Bildt tonar ner de 6 planens mörkerflygning den 29 mars, men får skarp kritik av Allan Widman och Pter Hultqvist. Jag tycker att SvDs påståenden är lite vinklade och försökte i en debattartikel på Brännpunkt att balansera debatten något.




 

Mer om stridsflyg över Östersjön

På väg mot ytterligare omvärldsanalyser med försvarsberedningen.

Lite mera resonemang först om SvDs avslöjanden om ryska flygningar i internationellt luftrum över Östersjön och Finska viken.

Jag har tidigare bloggat om detta, är kalla kriget åter? Så är ju knappast fallet.

Hur har den 29 mars-händelsen mottagits i Finland? Gick några finska stridsflygplan upp när de ryska passerade över Finska viken? Har det där varit några läckor till media?

Hufvudstadsbladet intervjuar president Sauli Niinistö.

SvT rapporterar att ryskt flyg kränkt finsk luftrum, redan 2005.

I denna expressenartikel dementerar generallöjtnant Anders Silwer SvDs påstående om att de ryska flygplanen övade mot olika mål i Sverige, det är en spekulation, säger han.