Försvaret är självklart viktigt. Försvarskostnadernas andel i procent av BNP har i Sverige (liksom i andra länder) sjunkit på några decennier från över 2,5 procent till dagens ca 1,3 procent, beroende mycket på en stabil situation i vår omvärld. Försvaret har genomgått och genomgår en stor omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som kan sättas in för fredsfrämjande insatser. Det finns möjligheter till fortsatta effektiviseringar i försvaret - som bör tas tillvara - inom t ex materielområdet, myndighetsöverbyggnaden och kanske även inom grundorganisationen. Jag står självfallet helt bakom alliansregeringens politik på försvarsområdet.
Samtidigt sker nu inför kommande proposition om försvarets långsiktiga inriktning analyser kring försvarets utveckling hittills och i ett längre tidsperspektiv. Som försvarspolitiker är det mitt ansvar att fundera djupare kring detta, och det är alltid värdefullt med en öppen debatt i dessa viktiga frågor.
När vi långsiktigt diskuterar det svenska försvarets utveckling är en parameter bland flera hur vår satsning på fred och säkerhet genom försvaret förhåller sig till jämförbara länder i vår omvärld. Min uppfattning är att Sverige som ett militärt alliansfritt land ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet både här hemma och där freden är hotad och våra soldater behövs.
Det är värt att notera att Sverige jämfört med de nordiska länderna avsätter mindre till försvaret i procent av BNP än för några decennier sedan. I ett längre perspektiv är det viktigt att bedöma om Sverige nu ligger i rätt härad eller om vi riskerar att hamna lite lågt på sikt.
söndag, maj 11, 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)