torsdag, februari 26, 2015

Utred rätt till dödshjälp vid svåra lidanden i livets slutskede

Demokrati innebär en rätt att driva sina uppfattningar och försöka övertyga andra om dem. Jag har sedan jag kom in i riksdagen (som jag nu lämnat) verkat för att Staten borde utreda frågan om en rätt för individen att få dö/somna in i förtid vid svåra lidanden i livets slutskede. Jag har motionerat och interpellerat i riksdagen, och till tidígare centerstämmor, utan framgång. Frågan blir allt aktuellare och jag motionerar nu ännu en gång till Centerpartiets stämmor i Östergötland och Sverige under 2015. Håller du med och är aktiv i något parti så gör gärna sammalunda!
 
Utred rätt till dödshjälp vid svåra lidanden i livets slutskede
Förr ansågs självmord vara ett svek mot samhället och mot Gud. Den som tog sitt liv fick inte vila i vigd jord. Idag lever 7 miljarder människor här på jorden. Vi lever allt längre och kan bota allt fler sjukdomar.
Den som nalkas slutet av sitt liv och lider svårt och själv vill dö/somna in lite tidigare för att undslippa en svår dödskamp – ska detta under stränga regelverk kunna tillåtas eller ska det förbjudas och vara ett brott eller en synd?


Ska Staten kunna förbjuda att den enskilde individens uttalade vilja inte alls ska respekteras vid svåra lidande i livets slutskede, om människan inget annat vill än att få dö/somna in lite i förtid?
En människa i livets slutskede, med svåra plågor och där sjukvården tömt sina resurser, bör under strängt reglerade förutsättningar och egen uttalad vilja rimligen ha rätt till dödshjälp. Det är ovärdigt att samhället i sådana fall tvingar en döende människa kvar på plågans bädd eller hänvisar henne till egna desperata initiativ eller till att resa utomlands om man har råd.

Det är uppenbart att läkare idag regelmässigt tvingas till svåra beslut i dessa gränsland om hur länge livet kan eller ska upprätthållas, och även av den orsaken behöver staten bli tydligare i sina regelverk. Under de senaste decennierna har betydande förbättringar skett genom att den enskilde har rätt att besluta att respirator och liknande ska stängas av, och likaså att terminal sedering – att sätta in kraftig smärtlindring även om det kan påskynda döden – kan beslutas, dock inte av den enskilde utan endast av läkaren och där praxis varierar över landet.

Opinionsundersökningar visar regelbundet att tre av fyra tillfrågade svenskar är öppna för dödshjälp. Många läkare och sjukvårdspolitiker är det. En arbetsgrupp inom Statens medicinsk-etiska råd har föreslagit att en svårt sjuk patient under noggrant specificerade förutsättningar bör kunna erhålla dödshjälp.

Det är angeläget att dagens totala förbudslagstiftning i frågan ses över. Alltfler länder gör nu detta. En grundlig utredning behövs där bl.a. medicinska, juridiska, etiska och allmänmänskliga aspekter beaktas.

Jag föreslår att Centerpartiets distriktsstämma i Östergötland, och sedan riksstämman, ställer sig bakom att dessa viktiga frågor bör utredas.

 Staffan Danielsson, Linköping