Ostlänksfloppen visar vikten av en starkare Smålands-Östgötaregion

Regeringen gör nu en historiskt stor satsning på underhåll och investeringar i vägar och järnvägar under perioden 2010-2021. Under den tidigare perioden 2004-2015 anslog den dåvarande s-regeringen netto ca 315 miljarder kr. Nu ökar infrastruktursatningen mycket kraftigt till nära 500 miljarder kr, delvis beroende på medfinansiering på 65 miljarder i olika former.

Pengarna används delvis till underhåll för att återställa de otillräckliga nivåer som försämrat både vägar och järnvägar. Eftersom vägnätet är 6 gånger längre än järnvägsnätet får det mest pengar, medan investeringarna mera styrs till järnvägen.

Stora satsningar görs i storstadsregionerna, t ex förbifart Stockholm, en storsatsning i Västra Götaland på 61 miljarder (varav 17 miljarder medfinansiering) och i Skåne (20 miljarder).

Regeringen öppnar för en kommande fast förbindelse Helsingborg - Helsingör liksom för Norrbottniabanan mellan Piteå och Skellefteå, givet att den senare får en viss medfinansiering.

En rad satsningar görs också över hela landet i övrigt, vilket är mycket bra. I Östergötland fullföljs järnvägs- och vägsatsningen genom Motala och mellan Motala och Mjölby inklusive nya rescentrum. Äntligen kommer också E22:an att byggas ut genom förbifart Söderköping och mellan Söderköping och Norrköping (här har Söderköpings kommunalråd Magnus Berges insatser betytt mycket). Det blir också en ny järnväg till Händelö och farleden in till Norrköping förbättras.
En smolk i bägaren är bl a att Norrleden/förbifart Norrköping inte finns med.

Länsanslagen ökas med mellan 7 och 61 procent, Östergötland får en av de lägsta uppräkningarna med 12 procent.

Det stora besvikelsen är att regeringen inte tar ställning för det entydiga behovet av ett nytt dubbelspår järnväg mellan Östergötland och Stockholm, den s.k Ostlänken. Ostlänken planeras för snabba transporter - s.k höghastighetståg - och ska i det långa perspektivet ses som en del av Götalandsbanan (Stockholm - Norrköping -Linköping - Jönköping - Borås - Göteborg) och Europakorridoren (Stockholm - Malmö - vidare till Tyskland).

Regeringen hänvisar till ytterligare behov av att utreda höghastighetsbanor i Sverige och har uppenbarligen inte prioriterat den långt komna planeringen för Ostlänken. Dock finns en öppning i regeringens resonemang enligt följande som det gäller att fullt ut ta tillvara:

"Höghastighetsbanor kostar enorma summor pengar. Vi vet idag inte exakt vad det skulle kosta, var det är möjligt att dra spåren och hur satsningen skulle kunna betalas. Innan regeringen fattar slutgiltigt besked måste vi få svar på dessa frågor. Att först fatta beslut och sedan ta reda på vad det kostar är inte en ansvarsfull politik. Vi planerar nu vidare för höghastighetsbanor och kommer ta ställning så snart tillräckligt beslutsunderlag finns."

Uppenbart är att finansdepartementet bromsat i denna fråga, och finansminister Anders Borg gav för några år sedan uttryck för sin hjärtas mening vad gäller Ostlänken. Centerpartiet driver på för bättre och snabbare järnvägsförbindelser, men lyckades inte tillräckligt denna gång - tycker jag - vad gäller Ostlänken.

Banverket och kommuner och landsting längs Ostlänken har just överenskommit om hur den fortsatta planeringen för Ostlänken ska gå vidare genom s.k järnvägsavtal, och där en betydande del av kostnaderna (90 mkr) ska betalas av kommuner och landsting.

Regeringen har tyvärr inte avsett medel för statens del av planeringskostnaderna på ca 200 mkr.

Min kommentar är och var att jag är besviken och bekymrad och att det finns risk för några förlorade år om planeringsarbetet avbryts. Därför bör nu "Ostlänkens vänner" snabbt inleda en förnyad dialog med regeringen att medel för planering och projektering avsätts av de ca 13 miljarder som finns till förfogande för övriga ändamål av de 497 miljarderna.

Samma besvikelse fanns hos mina borgerliga riksdagskollegor samt hos kommuner och regionala företrädare i länet.

Det kan också finnas anledning att bedriva självrannsakan och analysera vad vi kan göra bättre för att få gehör för en utökad järnvägskapacitet mellan Östergötland och Stockholm, till gagn för ökade gods- och järnvägstransporter från Södra, Västra och Norra Sverige till/från och genom Stockholm. Idag är spårkapaciteten sliten och otillräcklig, och bygger på framsynta investeringar från 1800-talet. Då var Sveriges befolkning endast ca hälften av idag och transportbehoven var väldigt mycket mindre. Framtiden kräver entydigt av miljö-, -effektivitetsskäl och tillväxtskäl att järnvägen mellan Östergötland och Stockholm fördubblas, och även enligt min uppfattning att vi planerar för höghastighetståg på den nya Götalandsbanan och i Europakorridoren.

Jag tror att tillkortakommandet för Ostlänken gentemot andra storsatsningar i landet kan bero på att vår region är inflytandemässigt svagare än t ex Västra Sverige, Skåne och Norrland. Det inträffade är ett bra exempel på varför det behövs en starkare region som avgränsas av Östersjön, Skåne, Västra Götaland och Mälardalen. En region som alltså innefattar Småland och Östergötland.

Vi borgerliga riksdagsledamöter har ibland kritiserat socialdemokraterna för att de väger för lätt i Stockholm, och jag noterar att min kollega Johan Löfstrand (S) nu riktar samma kritik mot oss...Jag tror dock att vi är helt överens om att vår region måste bli större och kraftfullare med Västra Götaland och Skåne som lyckosamma exempel.

Jag tror också att vi behöver analysera medfinansieringen i Västra Götaland och Skåne och se om vi ligger rätt eller om det kan finnas något mer att göra.

När jag nu försöker hitta länkar till de artiklar som skrivits i t ex länets två stora tidningar - Corren och NT - märker jag hur litet som faktiskt läggs ut på nätet, vilket även gäller debattsidorna i t ex NT. Även här tror jag att det behövs en förbättring om Östergötland vill ta sin rättmätiga plats i svensk politisk debatt.

Några länkar dock, från Corren och en ledare i NT.

Läs även andra bloggares åsikter om östergötland, ostlänken, infrastruktur, regeringen, poltiik, centerpartiet, socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, regioner, östsam