fredag, januari 06, 2012

Jag JO-anmäler Länsstyrelsen i Skåne om djurskyddslagen

Jag följer som riksdagsledamot med intresse jordbrukets frågor. Via sociala medier har jag följt lantbrukaren Per-Ola Olsson, Simrishamn, som via facebook och blogg och twitter redovisat sin konflikt och dialog med länsstyrelsen i Skåne vad gäller djuromsorgen om hans nötkreatur.

Jag har fördjupat mig lite i ärendet och förstår att det är komplicerat samt att det ligger en lång tid tillbaka av motsättningar mellan gården och länsstyrelsen.

Länsveterinären har i slutet av förra året med stöd av djurskyddsinspektörernas bedömning beslutat att tvångsomhänderta alla nötkreatur. Till grund för ett sådant omvälvande ingripande ska det enligt djurskyddslagen vara tydligt visat att det är oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt att djuren omhändertas.

Per-Ola Olsson har samma dag som djuren skulle omhändertas - den 2 januari (vilket inte blev av) - haft två mycket erfarna djuromsorgsbedömare ute, varav en veterinär. De bedömer till skillnad från länsstyrelsen att djuren är vid gott hull.

Per-Ola Olsson vädjar till länsstyrelsen att den ska ge andra inspektörer ansvaret för ärendet, eftersom det finns ett ömsesidigt misstroende mellan honom och de inspektörer som varit handläggare så länge, vilket även EU-regler öppnar för som rimligt. Så har dock inte skett.

Jag vill att JO granskar det nu aktuella omhändertagandet och det faktum att länsstyrelsen inte agerat för att tillmötesgå vädjan om nya inspektörer.

Jag vill också att JO övergripande granskar länsstyrelsen i Skånes arbete med att tillämpa djurskyddslagen. Självfallet går djurens bästa i första hand och myndigheterna ska ha en stark ställning i sin tillsyn över detta. Myndigheten och dess tjänstemän måste dock i kraft av sin utomordentligt starka ställning använda sina maktinstrument med gott omdöme, och det kan finnas risk för att enskilda tjänstemän för den goda sakens skull kan agera oproportionerligt kraftfullt och även överreagera mot djurägare som är "uppstudsiga".

Länsstyrelsen i Skåne omges av viss ryktesspridning i denna riktning, och det kan vara bra att JO tar länsstyrelsen i Skåne som exempel för att utröna om den kritik som finns över landet mot att myndigheterna bland agerar alltför kraftfullt i dessa grannlaga frågor äger berättigande eller ej.

Som bakgrundunderlag vill jag hänvisa till min blogg, till en artikel med många kommentarer i Land Lantbruk; samt till Per-Ola Olssons egen blogg under signaturen "Sveriges snyggaste bonde";


Jag är mycket medveten om att detta handlar om svåra och viktiga frågor där djurens bästa går i första rummet och där myndigheterna och deras tjänsteman i allt väsentligt gör ett gott arbete. Även djurägarna har dock rätten att behandlas korrekt, de är i ett starkt underläge och det kan finnas en risk för att de ibland kan hanteras alltför hårt. Tjänstemän ska agera objektivt och efter lagen.

Myndigheterna har ett hårt tryck på sig och vet att man får ingen kritik om man agerar alltför kraftfullt men riskerar stark kritik i de fall när man inte agerat fast man borde gjort det. Konsekvenserna av ett omhändertagande är dramatiska för djurägaren, inte minst ekonomiskt men även socialt.

Det ska väldigt mycket till för att rättsinstanserna ska gå emot länsstyrelserna när de vill tvångsomhänderta djur och djurbesättningar för att djuren far illa. Det bör övervägas om inte djurägarens ställning skulle behöva stärkas av rättssäkerhetsskäl på något lämpligt sätt och även om inte myndigheterna när djur akut behöver få det bättre även kunde förelägga fortsatt djurskötsel under god kontroll i befintliga stallar i avvaktan på att djuren levereras till slakt eller försäljning.

tillägg: Detta fall från Dalarna, där länsstyrelsen fick backa efter ohemula krav utan förankring i gällande lag, belägger de farhågor jag har.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

13 kommentarer:

Astrid sa...

Gå gärna in och läs min blogg http://forysta.bloggspace.se/

Anonym sa...

Det är tyvärr inte första gången liknande händer.

I Kristianstad har det varit ett par fall där kontrollanterna från Länsstyrelsen enbart agerat på anonyma anmälningar utan att ta hänsyn till den faktiska situationen.
I ett fall var det till och med kontrollanten som var anmälaren efter att kontrollantens hund bråkat med lantbrukarens ena vallhund (under det att vallhunden jobbade).

/ p
(son till felaktigt anmäld bonde - far fick rätt efter att distriktsveterinären skällt ut länsstyrelsen)

Staffan Danielsson sa...

En farhåga är att enstaka länsstyrelsetjänstemän kanske grips av ett sådant engagemang för "saken" att man ibland kan agera mera som uppfinningsrika privatdetektiver med utomordentliga befogenheter än som myndigheter som objektivt ska tillämpa lagen, i omsorg om de djurs vars intressen man ska skydda men där djurägarens/medborgarens faktiska rättigheter kan komma i andra hand eller rentav glömmas bort.

Skitsverige sa...

Om du bara visste.
Jag var nyss och dokumenterade när djurägare fick tillbaka djur som omhändertogs för en vecka sedan.
Ruggigt hur det får gå till, en enda av dessa 17 djur är försäljningspriset av en spekulant satt till över 300 000, det kallas stöld av "vanliga" hederliga medborgare.
Han som skötte det hela åt både polis och Lst var måttligt irriterad över att det filmades och togs kort, han svor åt andras barn... det hamnade på filmen, sen talade han ett mycket tydligt kroppsspråk, han stoppades från att fara in i det mottagande stallet för att snoka och ta kort vilket är den vanliga arbetsordningen, sen brukar anmälningarna gå till samarbetspartnerna polis och Lst för att kunna omhänderta nya djur och få ännu mer inkomst.
Det är bevisat att detta är ett vedertaget arbetssätt över Sveriges land.

Celia Sager sa...

Väldigt ofta är det personliga motsättningar, som styr djurskyddskonsulenternas och deras Länsstyrelsers handlande mer än den faktiska status på djurbeståndet. Detta är naturligtvis oaccetabelt.
Samma sak i Gävleborg.>Mitt "problem" är också att jag inte är tillräckligt medgörlig, dvs kan inte gå med på lögner om mina djur.

Värmlänning sa...

Bra Staffan
Fortsätt nu hålla stenen i rullning,jag tror vi är flera som vill hjälpa till med detta, men var finns LRF??!!
Tyst diplomati?

Solveig Bachler sa...

För den som vill läsa mer, en "häftig" debatt på http://www.lantbruk.com/valmaende-djur-skulle-omhandertas/2012-01-03
över 170 kommentarer, det måste vara rekord.

Anonym sa...

Bra att du tar tag i det här!

Anonym sa...

Bra att du anmäler! Jag vet inte hur många anmälningar jag har gjort och som har returnerats. Jag kan konstatera att lst kan ändra i föreskrifterna och byta ut ett bör mot skall i allmänna råd. De kollektivbestraffar pga ett ärende inom ett katthem och nekar polisen att använda sig av katthemet. de delegerar även sin tillsyn till katthemmet över jourhemmen och baserar att den egenkontroll som de belägger katthemmet med, visar det sig, på miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Dock katten är inte ett livsmedel. Man ignorerar domstolsbeslut om inhibition och blandar ihop två ärenden, i det att en annans namn kommer i ett ärende gällande en annan person
Handläggare på JO, säger att det är ok för inspektörer att gå in i hus om det är olåst, pga de då inte behöver bruka våld. Ovanstående om trots mot inhibitionsbeslutet togs inte heller upp av JO...Återstår Europa och dess domstolar.
Vi som djurägare har fått stå ut med alltför mycket och vi behöver i likhet med de vanvårdade barnen upprättelse och ekonomisk kompensation. Det kan dock aldrig ersätta alla de djur som har fått sätta sina liv till....

Anonym sa...

Jättebra att någon politiker börjar ta tag i dessa fasoner.
Mycket av vad som hänt på platser runt om i landet är totalt ovärdigt en demokratisk rättsstat.

Leif

Berndt Eriksson sa...

Jag har lämnat följande kommentar i SvD: Vad vet förvaltningsdomstolar och ansvariga politiker om situationen? Jag har till Riksrevisionen ingett en utredning med dnr 16-2011-1037 med ett vänligt svar att det skall använda informationen för planeringen av framtida granskningar varför ärendet lämnats över till Avdelningen för effektivitetsrevision. Jag har kompletterat detta med det "öppna brev" jag sänt till ordföranden för Högsta Förvaltningsdomstolen, justitierådet Mats Melin, i slutet av september förra året (självklart inget svar!). Sistnämnda brev har sänts till cheferna för samtliga förvaltningsrätter, kammarrätter, utredaren av djurskyddslagen Eva Eriksson och då fått totalt två svar (förvaltningsrätten i Umeå och Kammarrätten i Stockholm). Landsbygdsministern har lämnat svar med sedvanlig standardblanket där han säger sig inte kunna göra något medan justitieministern inte svarat alls. Materialet har även sänt till journalist vid SvD utan reaktion (förmodligen för mycket att läsa och sätta sig in i!) Det efterlyses att detta med den felaktiga handläggningen påtalas och jag kan upplysa att jag i morgon fredag den 13:e skall skall agera i förvaltningsrätten i Uppsala kl 13.15 ang djurförbud och där har jag påtalat detta med att brottsmisstankar inte får behandlas som det görs. Jag är ombud för "Hästmannen" där jag begärt resning och målet ligger i kämmarrätten Jönköpin, mål nr 4212-11. Det finns samma resonemang i två mål vid förvaltningsrätten i Falun plus ytterligare ett mål vid kammarrätten i Jönköpiing. En resningsansökan ang beslut att riva en ligghall ligger i Högsta Förvaltningsdomstolen plus att jag till denna domstol skickar ett överklagande idag. INGEN ANSVARIG SKALL KUNNA PÅSTÅ ATT DE INGENTING VISSTE!
Den som är intresserad av material kan maila mig på adress berndt.eriksson61@telia.com

Anonym sa...

Sveriges "såkallade" djurskydd liknar
mest godtyckliga avlivningar och utrotningar i alltför många tveksamma
och tvivelaktiga djurskyddsärenden.
Av en Länstyrelse med utstuderade arbetsmetoder och ALLDELES för mycket makt.
En Länstyrelse som alltför ofta synes "hitta på" djurskyddsärenden pga FÖR LITE att göra.
Att "hitta på" brott,djurskyddsärenden eller andra
vanvårdsfall är INTE tillåtet enl
lag.
Vidare kan man undra varför dom
ljuger till media att omhändertagna djur var vanvårdade när dom veterinär-besiktats utan
anmärkning?
John.

Inge sa...

http://sverigessnyggastebonde.blogg.se/2012/june/djurgate-ocker.html