söndag, november 15, 2009

ISAF, Swecon och helikoptrar

(Tätt med blogginlägg nu, det lugnar nog snart ner sig till normal rytm för mig)

Försvarsfrågor är komplexa och med flera bottnar, ibland de mest överraskande..

Jag lär mig ständigt mer, från olika källor i försvarsutskottet, från regeringen och försvarsmakten med flera myndigheter, vid seminarier och konferenser, genom läsning av rapporter och PM med mera. Så har det "alltid" varit.

Vad som är nytt är "rikedomen" på internet, där det på bloggar och i diskussionsfora förs sakliga och osakliga debatter om det allra mesta här i livet, och givetvis även om försvaret.

Jag ska här länka till några intressanta bloggar med en livlig försvarsdebatt och som ger en rätt god inblick i olika synpunkter på aktuella försvarsfrågor. Wiseman kommer först, och jag tar med även Chefsingenjören . Båda under okänd flagg, alltså. Och det som jag nu länkar till handlar om den segdragna frågan om helikoptrar till våra styrkor i Afghanistan. Men läs med omdöme, och värdera vad som - oftast anonymt - förs fram och ställ det mot vad försvarsmaktens samlade bedömning är.

Jag var ju i Mazar e-Sharif i juni och gjorde självfallet noteringar. Den svenska styrkan på snart ca 500 soldater ingår som en del i den internationella ISAF-insatsen under gemensamt befäl och ledning. Sverige har med det allra mesta av egen materiel från vapen och olika typer av fordon till olika stödjande funktioner. Vi bidrar också med Hercules transportplan, som används av ISAF över stora delar av landet.

Sverige kan heller inte på egen hand svara för alla insatser som kan vara nödvändiga, och får då stöd från andra delar av ISAF, t ex vad gäller stridsflygs-, helikopter- och vissa kvalificerade sjukvårdsinsatser. Skulle Sverige på egen hand svara för även detta fullt ut inom ramen för 500 personer så minskar utrymmet för uteffekten i form av mobila skyttesoldater som stöder Afghanistans armé och polis.

Och den effektiva uteffekten omfattar av naturliga skäl redan idag en mindre del av hela styrkan.

Nåväl, helikoptrar...Ett sorgebarn likt några andra materielprojekt med specifikt svenska fördyrande särkrav, med våldsamma leveransförseningar och med dålig överlappning.

Vi ska också ha klart för oss att Afghanistans heta och dammiga förhållanden i kombination med risker för beskjutning och höga berg ställer mycket stora krav på helikoptrarnas och piloternas erfarenhet, kvalitet och utrustning. Sveriges resurser här är begränsade, vilket väl framgår av diskussionen enligt länkarna ovan.

Enighet råder självfallet om att de svenska soldaterna vid sina farofyllda uppdrag ska ha bästa möjliga materiel och sjukvårdsberedskap, där fordonens utrustning och skyddsgrad är mycket viktiga och där enklare fordon nu ersätts alltmer med patrulljeepen "Galten", där Patrias pansarfordon finns och numera också några Stridsfordon 90. En mycket viktig del i sjukvårdsberedskapen är självfallet en snabb tillgång till helikopterkapacitet, vilket idag erhålls genom främst tyska och amerikanska helikoptrar.

Utredning pågår nu om varför helikopterinsatsen för att transportera de skadade svenskarna och den tolk som dog till sjukhus dröjde ca två timmar.

Hade hjälpen kommit snabbare med svenska helikoptrar , eller av Sverige inlejda helikoptrar på lämpligt sätt, på plats? Det verkar sannolikt (men är inte helt givet), och försvarsministern arbetar hårt för detta.

Dock är detta verkligen inte enkelt, och det är tydligt att en del flyg- och helikoptersakkunniga inom försvaret i varje fall tvekar inför alternativet att snabbt iståndsätta svenska helikoptrar och skicka ner dem med besättningar, och visar på andra möjliga alternativ som kanske bättre.

Jag har respekt för sakkunskapen inom det svenska försvaret - även om den också röner en hel del kritik - och det ska bli intressant att lyssna till försvarsmaktens analys och förslag på helikopterområdet med bäring på Afghanistan. Vilka tidsplaner gäller och hur kommer lösningen att se ut? (Vi vet ju att det redan är stora förseningar).

En viktig grund för vårt deltagande lång bort i Afganistan är ändå att vi ingår i den gemensamma Natoledda insatsen ISAF, och att vi måste samarbeta om vissa funktioner där borta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Öppna ansikten i Skola och Sjukvård!

Jag vet, vår motion om att inte dölja ansiktet börjar kännas lite uttjatad. Jag tycker att jag har fått ut min syn på vad vi ville uppnå och varför vi lade den. Vilket var nödvändigt eftersom det blev en rätt stark reflexbetingad kritik.

Jag gör nu ett debattinlägg på Newsmill som nog är en bra summering om det konkreta förslag som jag nu driver; att offentligt finansierad verksamhet inom skola, sjukvård,äldreomsorg och daghem bör ha centrala riktlinjer för att ansikten inte ska döljas där, i linje med vad många skolor och de två stora lärarförbunden har vädjat till regeringen om för skolan.

Detta sker samma dag som SD når en bit över 4 -procentsspärren i en Sifomätning, och en delorsak tror jag är att de etablerade partierna i grupp gärna fördömer vad SD driver, även när de råkar träffa en fråga som är relevant att diskutera och som bekymrar en del människor.

Det finns en tendens att stämpla alla som på något sätt bejakar någon ståndpunkt hos SD som mörkermänniskor. Jag tar helt avstånd från Sverigedemokraternas mörka förflutna från "Bevara Sverige svenskt" och självfallet även från den grundsyn och invandrarfientlighet som SD står för.

Men världen och Sverige utvecklas ständigt och därför tror jag att bästa sättet att få människor som oroas och lyssnar på tvivelaktiga budskap att inte landa i extrema partier är att ta deras oro på allvar, lyssna till dem och resonera kring de relevanta frågeställningar som förs fram. Inte till några andra, självfallet. Enbart detta torde ta en del udd ur den begränsade opinionsströmning som SD gör allt för att underblåsa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Eneroth (S): Kan Sahlin sitta kvar?

Tomas Eneroth, socialdemokraternas näringspolitiske talesman, kritiserar nu näringsminister Maud Olofsson för att Vattenfall - som äger tyska kärnkraftverk - tar en risk om en stor kärnkraftsolycka skulle inträffa.

Var det alltså Alliansregeringen och Centerpartiet som styrde när Vattenfall köpte kolgruvor och kärnkraftverk i Tyskland?

Nej, det var Socialdemokraterna och det var Björn Rosengren och Mona Sahlin som härjade i det dåvarande Superdepartementet med bl a näringsfrågorna.

Eneroths fråga borde rimligen formuleras så här: "Var Mona Sahlin medveten om att Tyskland har mycket stora ansvarskrav på de som driver kärnkraftverk, när Persson, Rosengren och Sahlin var ute och shoppade"?

Om hon var det, Thomas Eneroth, kan hon då sitta kvar som partiledare?

Att Tyskland har en sträng syn på kärnkraften och på ansvaret för den, borde verkligen inte ha varit okänt för regeringen när Vattenfall investerade.

Även förhållandet mellan Vattenfall och det tyska dotterbolaget med avtalet om att flytta pengar behöver granskas. Enligt Vattenfalls VD Lars G. Josefsson fanns inte någon ev. risk för en kärnkraftolycka med i analysen när avtalet som möjliggjorde pengaöverföring slöts, och enligt Josefsson kan det sägas upp omgående. Ansvaret för denna analys åvilar rimligen VD och styrelsen, oklart i vilka proportioner.

Och att näringsministern är överraskad och kritisk är ju tydligt.

Sverige skärper nu sina regelverk för ansvaret för kärnkraften, vilket är bra. Den som äger och driver kärnkraftverk i Sverige ska ta ett större ansvar än vad som tidigare gällt.

I Tyskland gäller samma princip, men som det verkar med ett obegränsat ansvar. Den som investerar där tar alltså en större risk. Detta var uppenbarligen Rosengren och Sahlin beredda att med öppna ögon ta.

Rikta kritiken dit där den hör hemma, Thomas Eneroth!

Insiktsfull Virolog om svininfluensan - överdriv inte!

(Ok, jag har lite ont i ryggen och sitter uppe..)

På Newsmill hittar jag ett debattinlägg angående svininfluensan skrivet av professorn i virologi vid Umeå Universitet Fredrik Elgh. Jag klistrar in hans poäng nedan också.

Jag är inte så kunnig i virologi (...) men Professor Elgh ger precis uttryck för mina egna känslor rörande denna pandemi och hur media och expertis hjälps åt att bygga upp ibland en skräckstämning, ibland viftar bort det hela. Den senaste veckan fokuserar man alltmer på de enstaka dödsfall som sker vid alla epide- eller pandemier (jag är genast ute på djupa vatten..).

Jag rekommenderar gärna en läsning av Fredrik Elghs hela inlägg ovan, eller kortversionen nedan.

Det var denna min känsla eller "analys" (en generös beskrivning) som fick mig att svara på enkätfrågan "ska du vaccinera dig" med ett "Sannolikt"...

Nå, ska jag det nu då? (Jag har inte fått något erbjudande från vare sig min arbetsplats eller min vårdcentral).

Jodå, sannolikt..!


Utdrag ur Fredrik Elghs artikel:
"Den första vågen av H1N1v-infektion (Den nya influensan /"svininfluensan") förefaller att vara över på det södra halvklotet och på till exempel Nya Zeeland kom cirka 11 % av befolkningen att insjukna och andelen som dog av dessa var cirka 0,005 %, dvs. 1 per 20 000 insjuknade.

Det är en jämförelsevis mycket låg siffra och om den extrapoleras till en ovaccinerad svensk befolkning skulle den innebära att cirka 50 personer skulle komma att dö av årets pandemiska influensa. Detta skall jämföras med årligen återkommande säsongsinfluenseepidemier som ofta innebär ett till flera tusen dödsfall på årsbasis och de tidigare influenspandemierna som har skördat det flerdubbla antalet. I dag, i mitten av november 2009, har Den nya influensan/"svininfluensan" orsakat cirka 7 000 registrerade dödsfall globalt. Det ska jämföras med den tidigare pandemin Hongkong som antas ha orsakat en eller flera millioner avlidna.

När det gäller dödlighet förefaller bilden totalt sett betydligt mildare än den för tidigare pandemier. Samtidigt måste det påpekas att vi inte har den fullständiga bilden av dödligheten eftersom vi inte kan veta med säkerhet hur den totala dödligheten ett influensaår som 2009 kommer att se ut när vi tar fram de relevanta siffrorna i efterförloppet av pandemin. Men, om pandemin fortsätter att utvecklas när det gäller influensaorsakad dödlighet som hittills, så kommer vi att få en helt annorlunda och beskedligare bild än den av tidigare pandemier. Å andra sidan vet vi inte alls vad framtiden har att överraska oss med. Man ska komma ihåg att i sin debut var Spanska sjukan mycket beskedlig och kom några månader senare, under hösten 1918, att förvandlas till den dödsmaskin som jag beskrivit ovan. Samtidigt vill jag understryka att vi står oändligt mycket bättre rustade idag än vad vi gjorde för drygt nittio år sedan.

Därför är det märkligt att media rapporterar om, och sjukvården med flera aktörer kallar till presskonferens, när enskilda dödsfall i influensa inträffat under den aktuella pandemin. Människor dör av skilda infektionsåkommor varje dag, året runt, och särskilt många brukar göra det under de årliga säsongsinfluenseutbrotten. Årets influensapandemi är förstås särskilt intressant eftersom vi inte har haft någon regelrätt pandemisk situation i Sverige sen 1969. Det är självklart viktigt att informera och skriva om vad som händer. Däremot förefaller det opåkallat att försöka framkalla en apokalyptisk stämning kring de tragiska, enskilda och i influensapandemisammanhang fåtaliga dödsfall, som nu uppträder i anslutning till den influensapandemivåg som vi nu verkar vara på väg in. Min forskargrupp har gjort en genomgång av samtliga artiklar som skrivits i Dagens Nyheter om de senaste fyra influensapandemierna (1889 till 1970). I dessa artiklar finner man mycket sparsamt med rapporter om enskilda dödsfall. Särskilt lyser detta helt med sin frånvaro i rapporteringen avseende Hongkonginfluensan som trots allt innebar flera tusen dödsfall i Sverige.

Det är viktigt att understryka att årets influenspandemi, trots att den förefaller mild med avseende på antalet dödsfall, är en allvarlig påfrestning på enskilda, på sjukvården och samhället i övrigt på grund av de myckna och många gånger besvärliga sjukdomsfallen. Därför är det viktigt att så många som möjligt låter vaccinera sig med det vaccin som erbjuds alla invånare genom landstingens försorg."

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Om Oscar Swartz, signalspaning och piratpartiet

Jag kollar runt på intressanta bloggar och hittar Oscar Swartz beskrivning av sitt engagemang och sin bakgrund i integritets- och signalspaningsdebatterna med mera.

Och beskedet att han inte kommer att satsa på riksdagen för Piratpartiet. Det är hans val, all respekt för det. Att det behövs fler som engagerar sig politiskt, i olika partier, kan vi vara helt överens om.

Däremot har jag mycket svårt att se att Piratpartiet har någon chans att komma in i riksdagen, ett riksdagsval är något helt annat än valet till EU-parlamentet. Detta tror däremot Oscar, skriver han. Min analys är den motsatta. Verkligheten kommer att avgöra den 19 september 2010.

Oscar Swartz ger också en bild av hur den nya lagen om signalspaning enligt hans uppfattning kommer att tillämpas:

"Varenda Googlesökning en riksdagsledamot gör, vare sig det sker från riksdagen eller hemifrån kommer att analyseras. Det har med rikets säkerhet att göra. Eftersom FRA nu skall garantera denna säkerhet blir varje ifrågasättande och kritik av denna organisation en säkerhetsfråga. Och eftersom det är riksdagsmännen som har den slutliga makten att reglera dem (på papper ...) är de högst legitima objekt. Liksom varje journalist."

Oscar Swartz är en erkänd debattör i dessa frågor, men det citerade är verkligen inte kvalitetskontrollerat, enligt min uppfattning. Det är helt gripet ur luften. Underrättelseinhämtning genom signalspaning rörande allvarliga säkerhetshot mot Sverige ska avse utländska förhållanden och handlar till helt dominerande grad om internationell teletrafik. Stränga tillstånds- och kontrollmekanismer kringgärdar verksamheten, och en kontrollstation ska redan år 2011 genomlysa om lagen fungerar som avsett, eller om ytterligare åtgärder från integritetssynpunkt behöver vidtas.

Oscar Swartz redovisar också de nya signalerna från de rödgröna vad gäller signalspaning även i kabel och kravet på att fler myndigheter ska få inrikta signalspaning...

Det visar - menar jag - på hur svår den här frågan faktiskt är, och på den plågsamt svåra avvägning som riksdagen liksom andra länders parlament eller regeringar tvingas göra mellan landets säkerhet och människors integritet, så som världen tyvärr ser ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,