fredag, juli 29, 2016

Är biskop Eva Brunne naiv?

Vill du följa mig på Facebook, välkommen!

Biskop Eva Brunne i DN om terror o religioner; "Väldigt lite av terrorn har egentligen med religion att göra". "Ingen enda religion har våld som en lärosats."
Jag förstår nog vad biskopen vill säga. Och visst är islam och de allra flesta muslimer inriktade på kärleksbudskap och fred och med dem är självfallet dialogen viktig.
Men tyvärr finns det alltför många fanatiker som tolkar koranen bokstavligt och fastnar i en del 1400 år gamla budskap om dåtidens religiöst påbjudna sharialagar och i "Jihad" (heligt krig) för att föra ut den rätta läran.
Mot dessa måste världssamfundet och alla religioner, inklusive Islam, vara oerhört tydliga och massivt fördöma all våld och terror men även avvisa budskap med krav på religiöst monopol för en enda religion och för att demokratiska och andra stater ska styras med religiöst bestämda lagar från 600-talet.
Eva Brunne menar säkert väl men det som nu sker genom mord och massakrar och terror är tyvärr besinningslöst och måste hejdas. Och då finns inte utrymme för naivitet och för att bortse från vad extremisterna faktiskt säger och gör.

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/eva-brunne-religionsdialogen-viktigare-an-nagonsin/

lördag, juli 16, 2016

Om Nils Petter Danielsson, NPD, stor skogsentreprenör för 100 år sedan i Östergötland, Småland, Sörmland

Sven Eriksson, Nävekvarn nära Tunaberg och Nyköping, skriver kunnigt och intressant om Nils Petter Danielsson i Tunabergsbygden, Tunabergs hembygdsförenings årsskrift 2010 årgång 60.
En fortsättning verkar finnas i nästföljande nummer av Tunabergsbygden.
Nils Petter var min farfars far och den kraftfulle företagare och entreprenör som förde släkten från byn Fjälster i Tuna socken i Vimmerby till Norrköpings Exporthyvleri i Norrköping och godset Ålhult i Vimmerby och Tunabergs trävaruverksamhet. (Och till gården Erikstad som jag idag förvaltar).
Hans förmögenhet var 1918 nästan en miljard kronor i dagens penningvärde, han sysselsatte 1.000 personer och ägde 15.000 hektar skog och många sågverk. 
Han dog bruten 1926, sedan lågkonjunkturen efter första världskriget knäckte hans verksamhet.
Jag vill hedra hans minne genom att lägga ut detta på min blogg, för klickbarhet och kanske av intresse för några. 

Några uppgifter ur artikeln:
"År 1916 köpte Nils Petter Danielsson nästan hela Tunabergs socken med alla gårdar och torp. Han blev därmed en av de stora markägarna i Sverige med 15.000 hektar mark. Det kan jämföras med Eriksbergsgodset som är Sörmlands största markägare med 16.000 hektar mark närmare 100 år senare".
(Min kommentar. Var det tyvärr också så att denna väldiga affär också bidrog till att östgötabanken typ 5-6 år sedare tog över NPDs imperium eftersom efterfrågan på tvävaror dog och guldmyntfoten infördes?).
Nils Petter födddes den 28 dec 1854 på Danielsgården, Fjälsters lillgård i byn Fjälster i Tuna socken i Vimmerby kommun. Hans far Daniel Persson (som kanske givit namn till Danielsgården) var född 1976 i Sjökrok i Kristdala. Han gifte sig med Sara Hansdotter som hade köpt gården runt 1817.
1845 avlider Sara och Daniel gifter om sig med Anna Lisa Svensdotter, född 1822. De får 7 barn med Nils Petter som nr 4.
1871 fick den då 17-årige 187 cm långe och oerhört starke Nils Petter överta skötseln av gården från den då 75-årige Daniel.
Nils Petter var begåvad, med en mycket stark "verksamhetslust och och arbetsvilja" och fann snart arbetet på gården otillräckligt. Han fick tidigt börja arbete i skogen att köra timmer och handla med virke. Han köpte skog på rot som han avverkade och sålde. Han kölrde bl a för Falsterbo bruk där han träffade brukets ägare Johan Tillberg som berättade att han själv börjat som körkarl...
Nils Petter insåg att han behövde mer lärdom och och när en folkhögskola startade i Frödinge några mil bort gick han varje veckoskifte dit trots att Daniel ställde sig avvisande.
24 år gammal gifte han sig med Cristina Mathilda Svensdotter född från Ingatorp, född 1857 i Frödinge. Paret fick 11 barn, men 3 avled i späd ålder.
1884 flyttade de till Erikstad gård i Bankekind sydost Linköping som de började arrendera av Baroniet Adelswärd. år 1900 startade Nils Petter sågverket i firman Norrköpings Exporthyvleri. Kinda kanal öppnades för trafik 1871 vilket möjliggjorde etablering av sågverksindustri, t ex byggde NPD Bestorps ångsåg 1904 och Björkfors såg 1906. Bolaget fick flera dotterbolag som innehade sågverk och stora skogsegendomar i Småland, Östergötland och Sörmland,
1905 köpte NPD Ålhults säteri norr om Vimmerby i Södra Vi, med 400 hektar åker och 3.500 hektar skog, och flyttade dit. Genast anlade han ett ångsågverk i det som idag är Gullringen vid järnvägen (Stångådalsbanan).
Skogsuttaget kring sågverken underlättades genom att skogsjärnvägar anlades.
Bankerna ställde villigt upp med kapital för Exporthyvleriets expansion eftersom NP Danielsson hade obegränsat förtroende.
Året efter första världskriget stod NP Danielsson på toppen av sin verksamhet. Han ägde 15.000 hektar skog, sågverk med 16 sågramar, 6 exporthyvlerier, 2 lådfabriker, flera cirkelsågverk och dessutim en mindre rederiverksamhet (båten Mathilda som bl a gick på England).
1912 inköptes Bankaholms, söder om Västervik, nedlagda såg och ersattes med en helt ny anläggning som 1915 drevs med 4 sågramar och dubbla kantverk.
30 oktober1916 köpte så Exporthyvleriet stora delar av Nävekvarns bruks ägor i Tunaberg, med 3.500 hektar skogsmark och 1.350 hektar åker samt 92 gårdar och torp.
NPDs förmögenhet uppskattades 1918 till 17 miljoner kr, i dagens penningvärde mellan 800 mkr och 1 miljard kr. Hans verksamheter sysselsatte ca 1.000 personer. 100.000 m3 sågat virke omsattes per år.
Här slutar Sven Erikssons artikel, jag hoppas återkomma till den senare.
Dock vet vi epilogen, efter första världskrigets slut vek konjunkturen och efterfrågan dog samt guldmyntfot infördes vilket typ gjorde att tillgångarna sjönk i värde medan skulderna låg kvar.
Nils Petter hann inte anpassa verksamheten till detta, vilket torde varit omöjligt, utan Östgötabanken tog över förvaltningen och Nils Petter dog 1926 som en bruten man, tror jag.
Han och Mathilda ligger vid en ståtlig gravsten på Södra Vi Kyrkogård.
Hans ättlingar, nästan alla engagerade i verksamheten, lyckades ändå rädda kvar några sågverk och även gårdar, t ex Erikstad som Nils Petter 1910 hjälpte min farfar Henning att vid 27 års ålder köpa från Baroniet.

Tillagt okt 2019: Han var en tid störste kund hos både sågverksramtillverkaren Bolinder i Eskilstuna, och hos SJ, han reste oerhört mycket med tåg

torsdag, juli 14, 2016

Ög-C kräver kraftfulla åtgärder mot mjölkkrisen!

Östgötacenterns styrelse kräver kraftfulla åtgärder mot det dramatiskt allvarliga läget i östgötsk och svensk mjölkproduktion..

Igår träffade vi mjölkbönder samt företrädare för LRF och Arla hos Håkan Skog i Åsvittinge på Vikbolandet.
Folkbladet var som så ofta på bettet och Widar Andersson skriver här.

Även Edvard Hollertz i NT (Norrköpings Tidningar) var med och skriver tänkvärt på ledarplats.

Vimmerbytidning och Linköpings tidning skriver också.




Pressmeddelande
KRAFTFULLA ÅTGÄRDER KRÄVS MOT MJÖLKKRISEN!
Länets och landets mjölkbönder är i en dramatisk allvarlig situation. Regeringen är tyvärr mycket passiv.  Därför agerar nu östgötacenterns styrelse genom att ta fram konkreta mål och åtgärder som bör genomföras snarast och som bör prägla den kommande, tyvärr ständigt försenade, livsmedelsstrategin. Vi kommer att föra fram detta av all kraft inom Centerpartiet och i länet.
Vi har idag träffat mjölkbönder i östra Östergötland hos familjen Skog på Åsvittinge gård på Vikbolandet. Med var även representanter för LRF och Arla.
Vi var tillsammans överens om lägets allvar och att skyndsamma åtgärder snarast måste genomföras i den riktning som Centerpartiet och LRF driver. (Se mera nedan).
Tydliga mål måste uppsättas att livsmedelsproduktionen ska öka rejält och att mjölkproduktionen måste stöttas extra.
Fördyrande regelverk och högt kostnadsläge måste angripas genom fortsatt intensivt förenklingsarbete och sänkta skatter och avgifter. Regering och riksdag ska lägga fast gemensamma visioner och mål, samt genomföra en bred översyn över skatter och avgifter och fördyrande regelverk så att kostnader sänks rejält i EU-riktning och gärna mer och byråkratin likaså.
Jordbrukets dieselskatt måste sänkas till EUs medel- eller lägsta nivå. Landsbygdsprogrammet måste behållas och en miljöersättning bör införas på ca 1.000 kr per ko. Offentlig upphandling av mat ska till 80 % bestå av mat med svenskt ursprung.
Det behövs en bred nationell kampanj för att stötta svensk miljövänlig mjölkproduktion genom att rekommendera medborgarna/konsumenterna att prioritera mjölk, ost och fil som är producerad i Sverige under goda miljö- och djurskyddsbetingelser. Inget torde så stödja Sveriges mjölkbönder som att alltfler prioriterar ursprungsmärkt svensk ost, fil och andra mjölkprodukter!
Sverige bör pröva frivilliga produktionsbegränsningar i mjölkproduktionen eller använda den möjlighet till nationellt stöd som finns eller kommer att öppnas. Mer av landsbygdsprogrammet bör användas för riktade miljöersättningar till mjölkgårdarna.

Vid frågor kontakta:
Riksdagsledamot Staffan Danielsson, 072-558 77 21
Distriktsordförande Karin Jonsson, 073-205 42 60
Mjölkproducent och distriktsstyrelseledamot Magnus Berge 070-344 90 69
Mjölkproducent och LRF-styrelseledamot i länet Per Frännek, 070-245 34 50
Mjölkproducent och vice ordf. i Arlas Norrköpingskrets Magnus Svensson,

Utgångspunkt:
Jordbruk och livsmedelsproduktion är en ursprunglig basnäring som i världen och Sverige också måste vara en framtidsnäring. Världens, och Sveriges, produktion behöver stadigt öka i takt med befolkningstillväxt, allt torrare klimat i stora områden, åkerasfaltering mm.
Jordbruket betyder oerhört mycket för Sverige och Östergötland och för vår landsbygd och miljö. Mjölkproduktionen är i djup kris och måste få stöd på olika sätt.
Vi anser att två viktiga grundbultar som livsmedelsstrategin ska bygga på är de goda förslagen från den konkurrenskraftsutredare som landsbygdsminister Eskil Erlandsson tillsatte, samt de förslag som jordbruksnäringen själv genom böndernas företrädare LRF fört fram.
Först och främst är det nödvändigt att sätta upp tydliga mål, typ att nuvarande åkrar och betesmarker i allt väsentligt ska fortsätta att brukas, att mjölkproduktionen måste stöttas genom dagens stora kris, att värdet av den svenska livsmedelsproduktionen bör öka med 60 % på 15 år eller mer samt att 80 % av maten i offentlig sektor ska ha svenskt ursprung.

De starka tillbakahållande faktorer som bl a förklarar kräftgången på tunga områden de senaste decennierna som fördyrande regelverk och högt kostnadsläge måste angripas genom fortsatt intensivt förenklingsarbete och sänkta skatter och avgifter.
Regering och riksdag ska lägga fast gemensamma visioner och mål, samt genomföra en bred översyn över skatter och avgifter och fördyrande regelverk så att kostnader sänks rejält i EU-riktning och gärna mer och byråkratin likaså.
Konkreta åtgärder:
1. Det finns inget bättre sätt att snabbt minska kostnaderna för alla bönder än genom att sänka nettoskatten för drivmedel (diesel) till genomsnittlig eller helst lägsta EU-nivå. Idag ligger den högst. Detta skulle minska jordbrukets kostnader med en halv till en miljard kronor vilket skulle ha en avgörande betydelse för att öka konkurrenskraften utan att EU skulle kunna invända något. Vi menar att denna minskade skatteintäkt snabbt kommer att betala sig i takt med att jordbruket kommer i tillväxt. Samtidigt bör riktade insatser göras så att de som har eller kommer att satsa på förnybara drivmedel i traktorerna (ännu en liten del) kan fortsätta att lönsamt göra detta.
2. Landsbygdsprogrammet måste ligga kvar på den nivå som Centerpartiet lyckades få med alliansen och riksdagen på, och omprioriteringar bör göras till förmån för det aktiva jordbruket, t ex genom en miljöersättning på runt 1.000 kr per ko.
3. Jordbruket bör liksom skogsnäringen ges förtroendet att när lagregler anpassas istället bygga in branschkrav som ger mervärden som kan tas ut på marknaden med en fortsatt god miljö- och djurskyddsnivå. Det främjar miljö- och djurskydd i Sverige att jordbruket bibehålls med gott miljö- och djurskydd, även om enstaka regler ses över och anpassas. Det sämsta är om reglerna behålls och skärps, och därmed jordbruket minskar och importen ökar från länder med sämre miljö- och djurskyddskrav.
4. Offentlig upphandling ska kräva mat som kommer från djur som fötts upp med regler motsvarande de svenska miljö- och djurskyddslagarna. Jämförelser kommuner emellan ska i första hand handla om detta, och först i andra hand om vilket certifieringskoncept som använts.
5.Mjölkproduktionens kris har från regeringen hittills främst bemötts med vackra ord men tyvärr väldigt lite handling. Utöver våra åtgärdsförslag ovan som på sikt minskar kostnaderna och ökar möjligheterna till högre marknadspris måste snarast riktade åtgärder vidtas, t ex
bör som i andra länder överenskommelser söka träffas med låneinstituten om temporärt lindrade amorterings- och räntekrav och även statsmedel bör tillskjutas för att underlätta detta.

6. Sverige bör pröva frivilliga produktionsbegränsningar i mjölkproduktionen eller använda den möjlighet till nationellt stöd som finns eller kommer att öppnas. Mer av landsbygdsprogrammet bör användas för riktade miljöersättningar till mjölkgårdarna.
7. Det behövs en bred nationell kampanj för att stötta svensk miljövänlig mjölkproduktion genom att rekommendera medborgarna/konsumenterna att prioritera mjölk, ost och fil som är producerad i Sverige under goda miljö- och djurskyddsbetingelser. Inget torde så stödja Sveriges mjölkbönder som att alltfler prioriterar ursprungsmärkt svensk ost, fil och andra mjölkprodukter!

8. Många EU-länder agerar också för att hjälpa. Frankrike sänker till exempel arbetsgivaravgifter och i Italien har regering och banker överenskommit om amorterings- och räntefrihet under några år. Centerpartiet arbetar ständigt för lägre arbetsgivaravgifter åt främst mindre företag och Östgötacentern anser att detta bör genomföras i Sverige.

måndag, juli 11, 2016

Jag ärekränks som "brun", vad säger SSU?

Jag skrev ett blogginlägg och länkade till en debattartikel i GP av Rolf Ahlsén.

"Det är rimligt att som i andra länder oxå ange brottslingars bakgrund och inte hymla. Det är relevant att polis, media och SCB ger mer saklig information idag kring brott som begås och sammanställer rimlig statistik kring detta.
Jag menar att den nuvarande sekretessen faktiskt motverkar sitt syfte, många tror att de flesta våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund, och så är det ju inte.
Brottsförebyggande rådet tog senaste gången fram statistik kring detta 2005 och har varken av alliansregeringen eller nuvarande regering fått något uppdrag att göra det i dagens verklighet. Det gör att kunskap om detta saknas vilket är anmärkningsvärt.
Jag anser att regeringen snarast bör uppdra åt BRÅ att ta fram en ny rapport, och uppdra åt Polisen och SCB att återgå i riktning mot tidigare principer. Hur långt, det får man bedöma."

Jag står för vad jag skrivit och diskuterar gärna kring detta i sak. Det var naturligtvis syftet med mitt blogginlägg.

På bloggen "Alliansfritt Sverige" skiver SSSU:aren Ida Harju Håkansson. Med anledning av detta mitt blogginlägg  gör hon den oerhörda beskyllningen att jag är "den bruna riksdagsledamoten", "Centerpartiets brunaste riksdagsledamot". 

Hon beskyller mig alltså för att vara typ fascist eller nazist. Det är en sanslös och oerhörd beskyllning som naturligtvis är helt grundlös och djupt ärekränkande. 

Ida Harju Håkansson vill ta heder och ära ifrån mig. Det handlar om ärekränkning och härskarteknik och smutskastning av den allra värsta sort. Jag trodde att debattklimatet i Sverige hade blivit öppnare men här är en backlash. Jag vet hur svårt det är att agera juridiskt i sådana här frågor och börjar därför med att fråga SSUs ordförande om man accepterar sådana här lögner och smutskastningar från sina medlemmar på politiska motståndare? Eller rakt på sak, tar SSUs ordförande avstånd från Ida Harju Håkanssons exempellösa beskyllningar eller står man bakom dem?

Och till Ida Harju Håkansson. håller du fast vid din smutskastning eller backar du och ber om ursäkt?

(OBS! Jag talar för att Sverige ska närma sig den praxis som övriga nordiska och EU-länder har i dessa frågor, och som Sverige hade tidigare, inget annat. Förtalet av mig drabbar alltså i än högre grad dessa länder.)

torsdag, juli 07, 2016

Bucht måste byta skogsutredare!




Flash! Miljöpartiets miljötalesperson Stina Bergström twittrar att den är " kul och modigt" att utredaren ifrågasätter privat ägande av skogsmark. Skrämmande!!!
Vänsterpartiet Miljöpartiet (K).


Hovrättslagman Charlotta Riberdahl har tidigare utrett rovdjursorganisationers talerätt...

Hon har nu uppdraget att utreda skogsvårdslagstiftningen rättsligt.

I Almedalen gör hon häpnadsväckande uttalanden som endast kan glädja en kommunist, typ.

Det är inget ogenomtänkt utan hon tycker så här:

"Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?"

Blir hennes nästa uppdrag att utreda jordbruket? Åkerjorden är ju en ännu viktigare naturresurs än skogsmarken, kan man verkligen tillåta ett stort privat ägande av en så viktig global naturresurs?

Landsbygdsminister Sven-Erik Busch har snabbt uttalat att regeringen inte avser att socialisera skogsmarken, typ, och ska kalla till sig utredaren.

DET RÄCKER DOCK INTE!

Hon har förverkat sitt förtroende. Skogsnäringen och icke kommunistiska partier kan omöjligen ha något förtroende för henne som utredare i dessa frågor.

Vänsterpartiet har det kanske. Men regeringen kan rimligen inte längre ha det.

Om man ger utredare Riberdahl en skarp reprimand men låter henne fortsätta som utredare förverkar även regeringen sitt redan begränsade förtroende hos skogsnäring och övriga partier frånsett kanske V och MP.

Regeringen måste alltså byta utredare, och göra en god bakgrundskoll av nästa. Så resonerar jag som medborgare, skogsbrukare och som enskild riksdagsledamot.

Robert Larsson, drivande regionchef på LRF i Västra Sverige gör denna mycket oroväckande analys i ett Facebooksinlägg;

"Robert Larsson Med tanke på att Riberdahl ifjol, på regeringens uppdrag, höstas kom fram till att dåvarande rättsordning kring beslut om jakt på rovdjur inte stred mot Århuskonventionen men ändå föreslog regeringen att besluten ska vara överklagningsbara till domstol börjar man ju fundera på vad som ska komma nu från ministärens favoritutredare med tanke på texten i direktivet till denna utredning om skogsvårdslagen:

"Identifiera behov av att tydliggöra bestämmelserna om överklagande av beslut i skogsvårdslagen (1979:429) med anledning av FN:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen)"

Och detta trots att man också i direktivet konstaterar:

"Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter till konventionen. Det saknas en övergripande EU-lagstiftning som genomför konventionens bestämmelser om tillgång till rättslig prövning. Det förslag till EU-direktiv om tillgång till rättslig prövning som presenterades 2003 har ännu inte lett till att någon unionsrättsakt antagits. Arbetet med att anta ett EU-direktiv om tillgång till rättslig prövning är dock inte avslutat.Tillämpningen av artikel 9.3 i Århuskonventionen har prövats av EU-domstolen i bl.a. mål nr C-240/09. Domstolen har funnit att artikel 9.3 inte har direkt effekt"

Avser Sverige som ett av EUs största skogsländer att nu springa före igen och ge allmänheten talerätt innan skogsbruksåtgärder?"




onsdag, juli 06, 2016

Rimligt att ange brottslingars bakgrund.

Med risk för att få kritik, varsågoda, så håller jag med Rolf Ahlsen i vad han skriver i Göteborgs-Posten.  
Det är rimligt att som i andra länder oxå ange brottslingars bakgrund och inte hymla. Det är relevant att polis, media och SCB ger mer saklig information idag kring brott som begås och sammanställer rimlig statistik kring detta.
Jag menar att den nuvarande sekretessen faktiskt motverkar sitt syfte, många tror att de flesta våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund, och så är det ju inte.
Brottsförebyggande rådet tog senaste gången fram statistik kring detta 2005 och har varken av alliansregeringen eller nuvarande regering fått något uppdrag att göra det i dagens verklighet. Det gör att kunskap om detta saknas vilket är anmärkningsvärt.
Jag anser att regeringen snarast bör uppdra åt BRÅ att ta fram en ny rapport, och uppdra åt Polisen och SCB att återgå i riktning mot tidigare principer. Hur långt, det får man bedöma.

(Tillagt 10 juli: här ett exempel där jag liksom denna bloggare menar att tidningen gör fel som censurerar ett offers vittnesmål.)

(tillagt 11 juli. På bloggen "Alliansfritt Sverige" skiver SSSU:aren Ida Harju Håkansson. Med anledning av detta mitt blogginlägg  gör hon den oerhörda beskyllningen att jag är "den bruna riksdagsledamoten, "Centerpartiets brunaste riksdagsledamot". Jag är djupt kränkt, det finns naturligtvis ingen alls substans i hennes oerhörda försök att ta heder och ära ifrån mig. Det handlar om ärekränkning och härskarteknik, jag trodde att debattklimatet i Sverige hade blivit öppnare men här är en backlash. Jag vet hur svårt det är att agera juridiskt i sådana här frågor och börjar därför med att fråga SSUs ordförande om man accepterar sådana här lögner och smutskastningar från sina medlemmar på politiska motståndare? Eller rakt på sak, tar SSUs ordförande avstånd från Ida Harju Håkanssons exempellösa beskyllningar eller står man bakom dem?)

I Sverige är detta oerhört känsligt. På en Värmlandsfestival för några dagar sedan anmäldes 30-talet övergrepp mot unga flickor i publikhavet. 
Politiskt korrekta ledarskribenter tog genast ut svängarna, och sågade Polisens första rapport. Polisen anmäldes till JK.

Naturligtvis ska verkligheten sakligt redovisas, inget annat.

Den modige polisen Peter Larsson upprördes så att sina chefers avbön att han på twitter (peppe_larsson) stod fast vid den första rapporten;



@Peppe_Larsson
Polis. Nionde året i yttre tjänst. Facklig. Engagerad. Åsiktsstark. Tar hellre diskussion än ignorerar. Minerad mark är en utmaning snarare än hinder. Gnagare.

"9 gripna. 5 ensamkommande.
Tre utländska. En svensk. Män.
32 anmälningar där majoritet
har sign unga invandrarkillar."

Vi får se var detta landar.

Sista ordet är kanske inte sagt.

Min poäng är att verkligheten

sakligt bör redovisas utan
onödigt hemlighetsmakeri.
Som i världens övriga länder, i
den riktningen.

Tillagt 26 juli: Jag bad RUT
i riksdagen att ta fram
statistik på brottslingars
nationalitet mm. Det finns
inte längre någon som
publiceras, eftersom det
är människor som begår brott, inte nationaliteter, typ..
Brottsförebyggande Rådet (BRÅ)
tog fram 2 intressanta
rapporter 1996 och 2005.
Sedan dess, trots hög
migration, har BRÅ
inte gjort någon ny
sammanställning, och
inte fått någon beställning
att göra det av vare sig
myndigheter eller regering.
Justitieminister Morgan Johansson
har t o m till riksdagen sagt
att detta är helt onödigt
och inte ska göras.

BRÅ motiverade väl 2005
varför justitieministern har fel,
och jag instämmer i vad BRÅ skriver.

Per Gudmundsson i SvD
gjorde 2011
en god sammanställning över detta.

Här en rapport från Kriminalvårdsstyrelsen från 1997-2009. De flesta med längre fängelsestraff i svenska fängelser , 52,9 % , hade ursprung i ett annat land än Sverige. 9,6 % av männen hade PUT eller var asylsökande. Med mycket mera; 


Här
Mauricio Rojas (FP) DN debatt 2005
inför den sista/senaste
Brårapporten om brottslighet
hos olika nationaliteter;

Hittade en
intressant tidstypiskt text av
Jan Guillou från 1996.

Denna artikel vore otänkbar i en svensk tidning.
Den är publicerad i Norges 4:e största tidning
Dagbladet, vad jag förstår en ansedd tidning.
Om det den uppger är korrekt är svensk medialogik
att det är fullständigt ovidkommande och
absolut inget att nämna eller analysera.
Jag lutar alltså alltmer att fakta/verkligheten
ska redovisas mer än vad som görs i
svensk media och brottsstatistik idag.

Tillagt 4 augusti; Mord i London, Sky News
och Telegraph och NY times anger
korrekt att
det är en norsk medborgare med födelseland somalia
(ursprung Somalia)
som är skyldig. Svenska media, här
t ex Aftonbladet, och här SvD
censurerar och säger bara norsk medborgare.
Jag anser att man gör fel.
Här en sammanställning;


Ett annat exempel. detta.
SVT rapporterar att 6 kvinnor omringat och bestulit
en mycket gammal man. Här skriver man att
de är "tiggare", emot alla svenska regler, väl.
Man kunde kanske skrivit Rumäner, eller
som sagt, bara kvinnor. Jag tycker det
är relevant att tala om kvinnornas bakgrund,
och uppenbart även SVT.














lördag, juli 02, 2016

Varför håller du inte tyst, Staffan?

Varför håller du inte tyst, Staffan?

Naturligtvis frågar mig många centerpartister det. Varför låter du inte den brett förankrade partilinjen få genomslag utan några interna ifrågasättanden, varför sticker du ibland in käppar i hjulet så att stora opinionsframgångar svårare kan vinnas genom att ta bort id-kraven, vara enda EU-land som fortsatt medger snabb familjeåterförening, låta arbetsgivare fritt rekrytera till enklare jobb utan arbetsmarknadsprövning, korta tiden till svenskt medborgarskap ytterligare och utreda om alla som fötts i Sverige ska ges svenskt medborgarskap.

Jo, svaret ligger ju i hur jag ställer frågan. Den politiken skulle ju förstärka signaleffekterna och viljan hos de på flykt som tar sig till EU att välja Sverige.
Klarar Sverige att på ett rimligt sätt klara det ökande antal asylsökande som denna politik skulle medföra, särskilt om flyktingströmmarna åter skulle öka?

Jag vet att Centersvaret är javisst, om bara alla våra goda förslag till lägre bidrag och bättre integration och fler i arbete kan förverkligas. Tyvärr kan det ta tid innan de förverkligas, och gör de verkligen att Sverige klarar att integrera fortsatt stora antal asylsökande hit?

Det är naturligtvis mycket tungt för mig att upplevas som en krångelpelle som skadar mitt parti genom att ifrågasätta den partilinje som ska lyfta partiet.

Jag är ju centerpartist sedan jag blev vuxen och är ju så tillfreds med vår politik, och med vår partiledare, på snart sagt alla andra politiska sakområden än just detta.

Men asyl- och migrationsfrågorna är nu och framöver en stor och dominerande fråga i vårt land. Jag befarar att den politik jag redovisat bromsar Centerpartiets väg uppåt i opinionen. Och jag menar att de utmaningar och problem som Sverige står inför är större än de flesta ännu inser.

Därför, med den analysen, kan jag inte vara tyst. Jag vill ge mitt bästa för Sverige, och för mitt socialliberala parti. Just nu innebär det att varna för situationens allvar och föra fram min analys och mina åtgärdsförslag.

Sådan kan demokratin vara ibland, att någons övertygelse gör att man blir en krångelpelle. Jag förstår irritationen och ilskan över det och det är verkligen inte roligt alls för mig heller. Men som jag ser det har jag inget val. Jag kan inte hålla tyst.

I DN debatt igår beskrev Mikael Sandström (M) de stora och växande utmaningar och problem som Sverige står mitt i, och jag delar den analysen. Den leder mig till slutsatsen att Sverige tyvärr inte mäktar med att ligga så långt före övriga EU-länder i våra asylregler som vi har gjort, och t o m att vi nog måste bli snarare mer restriktiva än övriga EU-länder en tid.

Övertyga mig gärna om motsatsen.