lördag, oktober 25, 2008

Ipred1

Jag får många mail om den implementering av EUs direktiv vad gäller upphovsrätt och fildelning som Sverige har på gång.

Jag förstår den oro från integritetssynpunkt som detta väcker och ska följa frågans fortsatta beredning nära. Jag har ofta givit uttryck för att det finns gränser för hur man med teknikens utveckling ska kunna detaljkontrollera och kriminalisera sådan kopiering som motsvaras av t ex vad tidigare rullbandspelaren möjliggjorde. Dess band jagades inte av upphovsrättsinnehavare eller poliser när ungdomar bytte band eller spelade över till varandra.

En ingång i detta är att fildelning i rimlig omfattning för privat bruk är en sak, medan fildelning i mycket stora volymer är en annan sak.

Från Baku till Tbilisi 50 mil!

Jag skulle förvarnat om min bloggbortavaro men så blev det ej, ursäkta. Rätt hastigt anslöt jag till em mycket intressant vecka med Organisationen Folk och Försvar - en typiskt svensk och därmed givetvis mycket bra företeelse - som arrangerade en studieresa till Azerbajdzjan och Georgien söndag-fredag.

En spännande deltagarlista med expertis på Östeuropa från både försvarsmakt och departement samt kvalificerade företrädare från myndigheter, organisationer och näringsliv. Sveriges resande ambassadör i berörda länder Hans-Gunnar Adén hade tillsammans med Folk och Försvars eldsjälar Lars Ekeman och Laila Naraghi lyckats ordna ett mycket intressant program. Två engagerade riksdagsledamöter från utrikes- respektive försvarsutskottet fanns också med, Anne-Marie Pålsson (m) och Åsa Lindestam (s).

Några dagar i Baku vid Kaspiska havet, en bussresa i en liten tålig Mercedesbuss på knaggliga vägar söderut längs Kaspiska havet och så västerut längs knaggliga vägar på det torra låglandet mellan bergsmassiven i söder (Lilla Armenien med ännu mindre Nagorno Karabach samt söder om det de väldiga Iranska och Turkiska områdena) och Kaukasus i norr.

Kaspiska havet ligger 27 meter under Svarta havets (världshavens) nivå och är jordens största insjö med ca 80 procent av Sveriges yta. Azerbadzjan och Georgien är vardera stora som typ Österrike eller Småland och ligger mellan Svarta havet och Kaspiska Havet i en väldig "dalgång" mellan bergsmassiven och klättrar också upp på dessa. På andra sidan Kaukasus - gränsen går vid topplinjen - finns Ryssland och delrepublikerna Dagestan, Tjetjenien och Ingusjien. Bara 40 km från Georgiens huvudstad Tbilisi mot norr och Kaukasus ligger området Sydossetien - som tillhör Georgien men som efter femdagsrkriget förklarat sig självständigt - som ryssarna nu gräver ner sig i, och längre västerut det större området Abchasien mellan Svarta havet och Kaukasus. Där finns också ryska fredsstyrkor.., sedan kriget i början av 1990-talet som rensade bort ca 200.000 georgier som sedan dess lever som flyktingar i Georgien.

Azerbajdzjan (A) är muslimskt light, och Georgien är ortodoxt kristet. Armenien är också kristet och ligger i bergsområdet söder om de två andra länderna, har stöd av Ryssland och lade vid Sovjetunionens sönderfall i ett krig med A under sig Nagorno Karabach med främst armenisk befolkning samt 7 ytterligare provinser. Uppåt en miljon azeriska internflyktingar lever sedan dess i A.

Både Georgien och A är västorienterade, Georgien mycket starkt och A tydligt men med en balansgång mot grannen Ryssland. A styrs av ett sonen till gamle kommunistledaren Alijev, har demokrati på papperet men inte mer, regimen kontrollerar media och opposition.

A har urgamla oljeproduktionstraditioner, och de svenska bröderna Nobel kom hit i senare delen av 1800-talet och bestals på sin oljeutvinning vid den fruktansvärda ryska revolutionens blodiga efterspel 1920. Då var de ett av världens tre största oljeföretag tillsammans med t ex Rotschild, och vi besökte deras Villa Petrolea. Den hänsynslöse folkmördaren Josef Dzugasjvili-Stalin kommer från staden Gori i Georgien.

Georgien styrs sedan "rosornas revolution" 2003 av en folkfront ledd av Michael Saakasvili, med en ungdomlig "ultraliberal" regering som vill införa marknadsekonomi och demokrati samt ansluta landet till Nato för att få trygghet mot den ryska björnen. Man har gjort betydande reformer och har framgångsrikt fått bort mycket korruption. Både vad gäller demokrati och korruption finns dock åtskilligt mer att göra, presidentens makt är även här mycket stor och TV-media kontrolleras även här av regeringen.

Länderna är fattiga, A har tack vare sin olja haft en över 30-procentig tillväxt några år och man bygger mycket nya hus och vägar i Baku.

I vår lilla buss skakade vi alltså uppåt från de torrmarkerna vid Kaspiska havet och upp mot lite mer höglänta och fuktigare högslätter där mindre hjordar av kor och får betade under tillsyn av fåraherdar, ibland på häst och med vallhundshjälp. Inga stängsel utan djuren betade längs vägarna men var mycket bilvana. Getter och ankor fanns också i byarna. Slitna vägar och hus.

Vi övernattade i den urgamla staden Sheki, där karavanvägen mot Kina (Sidenvägen) passerade, i en karavanseraj från 1700-talet ("dåtida motell"). En massiv stenbyggnad med en stor innergård till skydd mot rövare, det hade funnits 6 sådana i Sheki. Här fanns också den första kristna kyrkan i Kaukasus, från 100- eller 200-talet.

På vägen dit på en höjd syntes den väldiga ryska radarstationen, som man fortfarande hyr en del år till.

Fortsättning följer...