söndag, maj 29, 2016

Rösta rätt i riksdagen

Debatten om riksdagsledamöter alltid ska följa partipiskan har blossat upp igen, sedan Hanif Bali och Niklas Wykman omplacerats efter att inte ha följt partilinjen i om riksdagen skulle klassa fruktansvärda massmord som folkmord eller ej. (Motivet för den breda majoritet som inte ville det varför att forskningen, typ, och inte enskilda parlament ska avgöra när beteckningen folkmord ska användas).

Tove Lifvendahl skriver balanserat om detta här.

Jag har skrivit om detta några gånger, 2 gånger efter FRA-omröstningen där jag försvarar att det ska oerhört mycket till för att i regeringsställning rösta emot sin regering. Gör borgerliga riksdagsledamöter det ibland, men aldrig socialdemokrater, riskerar s-regeringar att bli normen och alliansregeringar undantagen.

Jag skrev nyligen igen, där jag menar att utrymmet för att följa sin övertygelse i åtminstone liberala partier borde vara större i moralisk/etiska frågor (som i Tyskland) och i opposition. 

fredag, maj 27, 2016

Jordbruk är livsnödvändigt!

Jag interpellerade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. En interpellation byggde på min motion om att jordbruket främst bör betecknas som livsnödvändig verksamhet, inte som idag främst som "miljöfarlig verksamhet".

I veckans Land Lantbruk har jag en debattartikel på samma tema.

Ord är viktiga och betyder mycket. Ekojordbruket har fått lägga beslag på begreppet "ekologiskt" medan jordbruket i sin helhet klassas som " miljöfarligt".

Sverige vänder inte jordbrukets negativa utveckling utan stolthet för hela sitt miljö- och djurskyddsvänliga jordbruk. Vårt livsnödvändiga jordbruk!


torsdag, maj 26, 2016

Fortsatt svårt avvisa markockupanter-illa!

Utredarens förslag om att underlätta för tomt-och markägare att snabbt få hjälp av polis att avvisa t ex 5-10 husvagnar som med invånare plötsligt slagit läger på en tomt, en åker eller längs en skogsväg verkar vara skandalöst dåligt.
Thomas Hammarberg, ordförande i regeringens kommission mot antiziganism, var mer än belåten när han (ingen markägarrepresentant) i Studio Ett kunde konstatera att skyddet för de som gör intrång istället förstärks på olika sätt.
Tomt- eller markägaren ska betala 5.000 till Kronofogden som efter prövning och olika hänsynstaganden ev ger polisen klartecken att ingripa efter någon vecka eller flera. Då kan nedskräpningskostnader för många tiotals tusen kronor ha uppstått, som markägaren riskerar att få stå för.

Vad händer med äganderätten i Sverige?
Vad händer med att Polisen snabbt och utan kostnad ska ingripa när brott begås, t ex olaga intrång?

En jurist från Fastighetsägarna i Studio Ett verkade belåten med förslagen. Ofattbart.

Måtte LRF och politiska partier gå i taket.

Eric Erfors i Expressen är på rätt spår.

Jag diskuterade " vildkamping" med justitieministern i en interpellationsdebatt i höstas.

tisdag, maj 24, 2016

Himmel och helvete för mjölkbönderna

Min världsbild är som bekant att både den dominerande vanliga miljövänliga mjölkproduktionen i Sverige, samt ekomjölkproduktionen, är 2 goda miljöalternativ.

Den vanliga mjölken står för 85 % av mjölkproduktionen i Sverige. Eftersom man behöver mycket areal är ekogårdarna större och de allra största mjölkgårdarna är ofta eko.

För ekomjölken råder "kvotering" eftersom Arla och andra mejerier endast tar in nya mjölkgårdar i takt med efterfrågan, vilket innebär att prispressande överskott vanligen undviks.

Ekomjölkpriset är nu 3,92 kr per kg för en Arla-gård. Ovanpå kommer de statliga EU-ersättningarna på ca 25 öre per liter. Totalt mjölkpris alltså ca 4,15 kr per liter.

Denna verklighet är inte himlen men den är mycket bättre än det helvete som de flesta mjölkbönder nu upplever.

Deras mjölkpris är 2,32 kr, lägre än på 1980-talet, typ. Det är knappt hälften av vad ekogårdarna erhåller, företagen blöder och många utarmas nu och en del drivs i förödande personliga konkurser. Regeringen gör hitills knappt något och den kommande livsmedelsstrategin riskerar att bli mest vackra ord.

Till skillnad från ekomjölken, där Arla endast accepterar nya producenter i takt med marknadens efterfrågan, så är Arla ålagd av konkurrensverket att ta emot varje svensk mjölkgård som vill leverera till Arla.

Eftersom ost- och filimporten ökar och svensk ostproduktion minskar så finns idag ett mjölköverskott i Sverige på 30 % av produktionen. Det är endast arlabönderna som svarar för att sälja det på världsmarknaden, som mjölkpulver. Eftersom priset är extremt lågt blir priset till Arlabönderna extremt låga 2,32 kr per kg.

Arla är därtill ålagda av konkurrensverket att ta emot alla mjölkbönder som vill leverera till Arla. Både ekonischen och de nu framgångsrika lokala mejerierna bygger på att sälja efter marknadens efterfrågan och att inte behöva vara med och lyfta ut det prispressande mjölköverskottet.

Om inte världsmarknadspriset lyfter de närmaste åren behöver egentligen var tredje arlabonde upphöra med sin produktion så att balans uppnås. Det usla mjölkpriset nu driver på i den riktningen.

Måtte världsmarknaden vända snarast möjligt. Situationen är oerhört allvarlig men varierar starkt i mjölk-Sverige. Är det rimligt att kräva att endast Arla ska lyfta ut mjölköverskottet samt vara ålagda att ta emot mjölkleveranser från alla när man vill leverera?


Här en länk till mina 4 senaste interpellationsdebatter i riksdagen med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.


lördag, maj 14, 2016

Moraeus varnar för jordbrukets "dödgrävare"

Jag känner en djup oro över det svenska jordbrukets försämrade konkurrenskraft, och desperation över mjölkböndernas katastrofala situation. Den har hittills främst drabbat den dominerande vanliga mjölkproduktionen medan ekomjölken klarat sig bättre eftersom fler ekobönder endast tas in av mejerierna i takt med marknadens efterfrågan medan mjölkpriset i övrigt faller på grund av marknadernas överskott.

Jag gav uttryck för min oro till landsbygdsminister Bucht i 4 interpellationsdebatter i riksdagen nyligen och lyfte givetvis också fram Centerpartiets och mina förslag till kraftfulla åtgärder snarast möjligt, lägre kostnader och skatter, enklare regler som till en del anpassas i EU-riktning samtidigt som branschen bygger in mervärden i sina certifieringar, en bred kraftsamling för att rekommendera konsumenterna att prioritera närodlad mat från Sverige mm.

LRFs regionordförande i Dalarna Martin Moraeus ger nu på sin intressanta blogg uttryck för den djupa oro som även han känner för att livsmedelsstrategin blir kraftlös och mer kännetecknad av vackra ord än handlingskraft.

Han har läst samma öppna brev till regeringen som jag, av dem som han betecknar som det svenska jordbrukets "Dödgrävare". De vill så väl men det blir så fel. Utöver dessa organisationer vill jag lägga till Miljöpartiet som får sägas vara deras förlängda arm i regeringen. Naturskyddsföreningens särskilda kampanj för "inte försämra svensk mat" går i precis samma riktning.

Här är de som skrivit till 3 ministrar i regeringen (en är under avgång):

Det är Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, ”Sveriges konsumenter”, World Animal Protection, Ekologiska lantbrukarna, Konsumentföreningen Stockholm, Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige.

En lantbruksorganisation är med , Ekologiska lantbrukarna, som gärna ser att hela lantbruket har strängast möjliga regelverk trots att mervärdena för ekoproduktionen ju skulle bli tydligare om svenska lagar förenklades en del.

Min uppfattning är att dessa "dödgrävare", som ju alla vill så väl, i sin närmast fanatism tyvärr har bidragit till att Sverige idag är Europas mest importberoende matland där hela 55 % av vår konsumtion importeras på väg mot 60 %. Deras fokus är tyvärr inte främst hela det svenska jordbruket utan bara en mindre av det. Det är den stora tragiken och det stora hyckleriet, att världens bästa miljö- och djurskyddsvänliga jordbruk, det i Sverige, under några decennier har blivit 25 % mindre samtidigt som importmaten från länder med sämre miljö- och djurskydd har ökat lika mycket.

LRF, där nästan alla lantbrukare är med, har lagt fram ett utmärkt program för hur hela det svenska jordbrukets konkurrenskraft nu måste stärkas, i linje med vad jag angav ovan. Jag anser det helt nödvändigt att organisationer och myndigheter och regering och riksdag nu lyssnar till jordbruksnäringen och går den till mötes och inte som brevskrivarna som själva vet bäst medan matimporten ökar.

Det är bra att starka företrädare för LRF som Martin Moraeus talar klarspråk. Det svenska jordbrukets allvarliga situation och utveckling gör detta helt nödvändigt.




fredag, maj 13, 2016

Nolltolerans när polis o ambulans attackeras!

I alltför många förorter och stadsdelar i Sverige idag råder viss laglöshet, eller säg till dels andra lagar än de av riksdagen fastställda. Kvinnor förtrycks, kvinnor kan ibland  inte röra sig var man vill eller klä sig som man vill eller gifta sig som man vill. Poliser, brandmän och ambulanspersonal och deras fordon attackeras ibland med glåpord och stenkastning och knivar.

Dagens Nyheter skriver idag bra om detta, i en ledare som nog varit otänkbar för bara något år sedan.

Jag funderar i banor att samhället/staten nu måste vara oerhört tydlig i det fullständigt oacceptabla att trakassera kvinnor på olika sätt samt än mer i att håna och attackera poliser och andra myndighetsföreträdare. Samhället/Staten måste göra allt för att skydda de medborgare som trakasseras och de poliser och brandmän och ambulanspersonal m fl som hånas och angrips.

Dessa budskap måste adresseras på en rad olika sätt.

Jag tror att ett sätt måste vara att skärpa straffen för dem som trakasserar och attackerar, och jag överväger att interpellera regeringen om detta. Tänker jag rätt eller fel?

tisdag, maj 10, 2016

"Interpellationsetta" på östgötabänken, ej omnämnd..

Det är sällan som östgötamedia gör sammanställningar över hur aktiva riksdagsledamöterna på östgötabänken är. I Stockholmsmedia händer det väl aldrig, i landsortsmedia mera ofta.

Men någon gång händer det även i Östergötland, nu genom samma artikel i Corren och NT (Norrköpings Tidningar) och MVT (Motala Vadstena Tidning).

Den redovisar korrekt hur många motioner vi lagt, hur många interpellationer vi ställt till ministrar (med åtföljande kammardebatt) och hur många frågor (skriftliga svar) samt hur många anföranden i riksdagens kammare.

Corren och NT valde i papperstidningen att lyfta fram 3 av oss, Johan Löfstrand (S) som varit minst aktiv samt moderaterna Finn Bengtsson och Betty Malmberg som enligt tidningarna "toppar" med flest motioner.

Jovisst.

Jag tycker kanske att jag själv och Mathias Sundin (FP) och Magnus Oscarsson (KD) kunde ha nämts eftersom vi varit mest aktiva med interpellationer och anföranden i kammaren, med mig i topp..

Men så är det, journalisten måste prioritera och fastnade för de 2 stora partierna.

Vi andra får hoppas på omnämnande en annan gång.

(Sant är ju också att det som mäts är endast kvantiteten, inte kvaliteten..Synd, måste jag ju tycka..:)

onsdag, maj 04, 2016

Ny RUT-Rapport. 59 % av flyktingar i helårs arbete efter 16 år i Sverige.

Tillagt 30 jan 2017. Läs också mitt blogginlägg från okt 2016, en viss korrigering.

Jag redovisade här på bloggen i början av mars en RUT-rapport jag beställt, som visade att flyktingars väg till hel-eller deltidsarbete är alarmerande lång, efter 15 år är bara 34 % i sådana arbeten, inklusive de med lönebidrag.

Jag har nu ställt en del uppföljande frågor kring detta som redovisas i 2 PM. Den som är intresserad kan e-posta mig på staffan.danielsson@riksdagen.se. Eller efterfråga dem hos offentliggjorda.rut.pm@riksdagen.se

Några fakta: I SCBs registerbaserade akrivitetsstatistik (RAKS) -en totalundersökning - kategoriseras personerna efter anknytning till arbetsmarknaden. De kategorier som används är Helårsanställda, Nyanställda, Avgångna, Delårsanställda, Företagare, Kombinatörer samt Dem utan arbete.
Av Inrikesfödda var år 2013 10 % i kategorin Utan arbete medan 32 % av Utrikesfödda var det. Knappt 40 % (37-39 %) av de som invandrar till Sverige som Flyktingar och eller Flyktinganhöriga
tillhörde kategorin Utan arbete.

Andel flyktingar inklusive anhöriga som hade helårsarbeten efter 0-5  års vistelsetid i Sverige var 2013 15 %, efter 6-10 år var andelen 40%, efter 11-15 år var andelen 50 % och efter 16 år och längre var andelen 59 %.

Det är alltså alarmerande svårt för flyktingar att komma i arbete men andelen i arbete är allt större ju längre man har varit i Sverige.

Jag anser det viktigt att ha en så god uppfattning om verkligheten i olika frågor för att utifrån denna kunna vidta bäst åtgärder för att nå positiva förändringar i önskad riktning. Uppenbart är, enligt min uppfattning, att det inte räcker med " More of the same", som ju är regeringens mantra, utan det är helt nödvändigt med radikalare åtgärder i den riktning som Centerpartiet förespråkar.


Min uppfattning är analogt att det också är viktigt med en relevant statistik över de brott som begås i Sverige och vilka som begår dem. Här har svensk statistik det senaste decenniet blivit alltmer ofullständig i jämförelse t ex med våra nordiska grannländer, vilket jag snart återkommer till i en ny RUT-Rapport.