onsdag, augusti 31, 2011

Annie Lööf ny Partiledare (C)!!

Annie Lööfs stöd i centerrörelsen är överväldigande, och hon får ett mycket starkt mandat som ny partiledare, föreslagen av valberedningen idag och väljs på stämman den 23 september!

Även valberedningens förslag till presidium (Anders W och Anna-Karin) och partistyrelse ser bra och spännande ut.

Bra också att Lena Ek finns kvar liksom Muharrem Demirok. Stor förnyelse med många spännande namn; Abir, Fredrick, Johan, Per, Kristina m fl.

Jag saknar självfallet mitt eget namn. Var är alla 64-åringar, unga till sinnet men brett erfarna och socialt medie-engagerade??

Skämt åsido, jag njuter av en bra dag för centerrörelsen, och för Sverige, och gratulerar och tillönskar all framgång till centerpartiets nya ledning med Annie Lööf i spetsen!!

Länkar; Centerpartiet, Magnus Andersson, Emil Källström, Johan Hedin,Göran PetterssonLäs även andra bloggares åsikter om , , , ,

söndag, augusti 28, 2011

c-ledarspekulationer..

Låt mig kort summera.

Maud Olofsson meddelar att hon avgår. Det visar hennes storhet som ledare. Hon hade kraften att inte bara bli och verka som en av de stora centerledarna, utan också att välja rätt tillfälle för att lämna uppdraget. Oerhört imponerande.

Och Centerpartiet nystartar! En spännande valprocess inleds. Valberedningen lyfter fram 3 kandidater som gör intensiva valkampanjer. De står varandra politiskt nära.

Annie Johansson är självklar. Trots sin ungdom har hon erfarenhet och lyskraft, och har på kort tid erhållit ett stort förtroende i centerrörelsen. Jag ger henne fullt stöd, se min analys här.

Även Anna-Karin Hatt är naturlig. Hon har arbetat nära Maud Olofsson i många år, och varit hennes högra hand i alliansregeringen sedan 2006, samt statsråd sedan oktober 2010.

Anders W Jonsson är däremot överraskande. Snart ett år i riksdagsgruppen, tidigare i statsrådsberedningen under Hatt och Olofsson, barnläkare, mångårig bakgrund i CUF mm. Jag tror det var Margit Silberstein som i Aktuellt plötsligt "erfor" att Anders hade förespråkare.

Tre utmärkta partiledarkandidater, men Annie steget före. Alla tre gör bra och positiva kampanjer med goda framträdanden i debatter och på möten.

Anders avancerar rekordsnabbt in i partiets innersta cirkel, och gör bra ifrån sig. Men, som jag skriver, "hans chanser att bli partiledare ska inte överskattas".

Anna-Karin Hatt är den som utmanar Annie i en genomtänkt och stark partiledarkampanj. Hon är en skicklig och kvalificerad politiker, men startar i underläge efter många år som tjänsteman. Hennes kampanj är professionell och hon betonar starkt vår socialliberalism, sin egen erfarenhet av att förhandla och leda och att hon inte längre är så ung.

Annie kommer igång sent på grund av att hon gifter sig och drabbas av sorg i familjen. Hon gör en intensiv tiodagarsturné genom landet, och fokuserar på tre värdeord; frihet, trygghet, hållbarhet.

Centerrörelsen får en hektisk period med många medlems- och väljarmöten. De senaste veckorna har så massor av medlemmar, samt alla distrikt och nästan alla kommunkretsar beslutat vem de vill föreslå/nominera som ny partiledare för Centerpartiet.

Det visar sig nu att Annie Lööf trots tuff konkurrens befäster sin ställning. Hon får ett faktiskt överväldigande stöd från nästan alla distrikt, från en mycket bred majoritet av kommunkretsarna och säkerligen också i en flod av nomineringar från enskilda medlemmar till valberedningen.

Annie får som ny partiledare ett mycket starkt mandat från centerrörelsen. Hon tar över det förnyelsearbete som partistyrelsen under Maud Olofssons ledning initierat, och det ska bli oerhört intressant att få vara med och slita för henne och Centerpartiet i valrörelsen 2014. Hon är då långt över 30 (!) och har tack vare Maud Olofssons framsynthet redan lett Centerpartiet i flera år.

Det gäller nu för valberedningen att ta vara på övriga kandidaters stora förtjänster, och att föreslå stämman en ny och spännande partistyrelse! Man har ju aviserat att den kraftigt ska förnyas.

Stämman i Åre den 20-22 september blir ett kraftfullt avstamp för Centerpartiet med en stark förnyelse av både politik och ledning utifrån den goda grund som lagts de senaste 100 och 10 åren!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,





onsdag, augusti 24, 2011

Analys föräldraförsäkring och C-ledarkandidater

Det är bra att centerns partiledarkandidater nu redovisar sina programförklaringar och ståndpunkter i den öppna valprocess som nu pågår. Uppenbart är att de ligger nära varandra politiskt, men visst finns det frågor där de har olika syn.

Jag vill dyka lite djupare i föräldraförsäkringsfrågan, där ju Centerpartiets styrelse föreslår stämman att individualisera föräldraförsäkringen, dvs de 120ersättningsdagar som vardera föräldern erhåller ska inte längre kunna överlåtas på den andre.

Annie Lööf är glasklar i sin uppfattning, (som i denna debattartikel i Aftonbladet) valfriheten att fördela dessa ersättningsdagar inom familjen ska bestå, Anders W Jonsson likaså. De båda går alltså emot partistyrelsen.

Anna-Karin Hatt svarar nu vid debatterna också nej på frågan om hon vill individualisera föräldraförsäkringen. Det är ett nej som lika gärna borde varit ett ja.

I denna debattartikel i Aftonbladet av henne sammanfattas hennes inställning så här:

"Partiledarkandidaten Anna-Karin Hatt om Centerns familjepolitik: Individualisera föräldraförsäkringen om höjd jämställdhetsbonus inte fungerar"


Innan en eventuell individualisering vill Anna-Karin alltså fördubbla jämställdhetsbonusen. Vad innebär då detta.

Jo, föräldraförsäkringen innebär ju att man i 300 dagar (150 vardera varav 240 kan överlåtas inom familjen) erhåller 80 procent av sin inkomst upp till taket 900 kr per dag (motsvarande ca 27.000 kr i månaden).

Jämställhetsbonusen innebär alltså att om ena föräldern som tjänar max i månaden utnyttjar alla sina ersättningsdagar , samtidigt som andra föräldern arbetar, ökar dennes ersättning från 900 kr per dag till 1.000 kr per dag.
Anna-Karin vill alltså dubbla det till 1.100 kr per dag under 135 dagar, motsvarande 27.000 kr mer totalt för en förälder.

Denna konstruktion innebär alltså att i en familj med t ex två höga höga inkomster ökar föräldraförsäkringen med 200 kr per dag i 270 dagar utöver de 900 kr per dag som vardera föräldern redan erhåller.
Vad jag förstår innebär det att en sådan familj erhåller 54.000 kr mer under ersättningsperioden än den familj där ersättningsdagarna överlåts..(Rätta mig om jag har fel, det här är lite invecklat.., Och jag vet ej vad detta kostar statsbudgeten).

Jag förstår tanken att med ytterligare ersättning till högavlönade föräldrar förmå dem att ta sin del av ersättningsdagarna. Utifrån ett försäkrings- och rättviseperspektiv är det dock ingen självklarhet att fördubbla nuvarande jämställdhetsbonus.

Skulle en fördubbling inte göra att dagarna delas så mycket jämnare kanske en fyrdubbling kan övervägas, men det vore nog stötande. I det läget vill Anna-Karin alltså individualisera.

Utöver detta vill Anna-Karin ta bort den kommunala vårdnadsersättning på 3.000 kr i månaden som kommuner kan införa om man så vill.

Det här är svårt och lite komplicerat, men det berör vanliga barnfamiljers vardag i hög grad. Jag förstår motiven för att överväga individualisering och ökad bonus men mot det står faktiskt valfrihet för familjen och att det finns gränser för hur mycket mer skattepengar ska stödja redan högavlönade familjer.

Centerpartiet slogs ju länge för en vårdnadsersättning av rättviseskäl för de familjer som själva skötte om sina små barn (inte minst jag själv på 1980-talet, tex). Nu handlar det inte längre om så många familjer, ersättningen är låg men vore det ändå inte rimligt med någon ersättning till de som avlastar kommunen från trycket på att bygga fler daghem även för deras barn? Dock är det ju möjligt att nuvarande konstruktion kan göras på något bättre sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag, augusti 22, 2011

Östgöta Corren sätter sitt hopp till Annie Lööf, vad gäller familjers valfrihet!

Tydligen har en bred majoritet av Centerpartiets styrelse ställt sig bakom ett förslag till vår stämma att föräldraförsäkringens ersättningsdagar inte längre ska kunna delas inom familjen. Idag tilldelas de båda föräldrarna 150 dagar var, 30+30 får inte delas men 120+120 får delas om den ena föräldern vill överföra sina dagar till den andre.

Partistyrelsen vill nu att Centerpartiet ska driva att ersättningsdagarna inte i en framtid ska få överföras mellan föräldrarna.

Jag förstår inte hur partistyrelsen tänker vinna val på detta utspel? Och hur har man förankrat denna individualisering hos barnfamiljer och centerväljare? Eller vet man helt enkelt bättre? Och hur smart är det att slå armkrok med Vänsterpartiet i en frihetsfråga?

Östgöta Corren sätter , , , , ,

lördag, augusti 20, 2011

Bra c-partiledaranalys i DN!

DN, Sydsvenskan och Aftonbladet har alla förespråkat Eskil Erlandsson som den bästa nye centerledaren. (kanske under parollen, C håll dig vid din läst och konkurrera inte i städer). Eskil är bra, men har tackat nej.

Sedan har samma röster talat för Anna-Karin Hatt, som påstås vara lite mer "vänster". Min uppfattning är att alla tre kandidaterna ligger nära varandra i fråga om Centerpartiets framtida kurs och fortsatta samarbete inom alliansen.

Idag har DN en huvudledare med en som jag tycker utmärkt analys av Centerpartiets partiledarfråga, som landar i följande slutsats: "Det vore märkligt om Centerns sökande inte slutar med att partiet väljer Annie Lööf till partiordförande."

Jag landar ju som bekant, med stor respekt för Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson, i samma slutsats.

Självfallet har de olika kandidaterna lite olika uppfattning i olika sakfrågor, men en ny partiledare - oavsett vem - ska ju representera Centerpartiet och den plattform som våra partistämmor lägger fast.

En viktig sakfråga där kandidaterna uppenbart skiljer ut sig är den uppblossande debatten om man inom familjen ska kunna fortsätta att fördela föräldraförsäkringens ersättningsdagar mellan sig, eller om dagarna - 150 stycken var - endast ska kunna utnyttjas individuellt.

Här intar snarast Anna-Karin Hatt (liksom överraskande nog partistyrelsens majoritet) närmast en vänsterposition ( i vart fall landar man på samma ståndpunkt som Vänsterpartiet), dvs det ska inte vara valfrihet inom familjen att fördela dagarna sins emellan. Idag är faktiskt 30+30 dagar låsta, men de övriga 120+120 dagararna som tilldelas individuellt kan överlåtas på den andre.

Jag har mycket svårt att tro att centerstämman följer partistyrelsens majoritet i denna fråga, och ska göra mitt bästa för att reservanterna - med Annie Lööf i spetsen - ska vinna majoritet.

Robert Pettersson, vice ordförande i centerpartiets Linköpingsgkrets, bloggar om detta.. För honom är frågan så viktig att den påverkar partiledarvalet. ( Minns dock att det är en majoritet i partistyrelsen som föreslår kvotering).

Det blir en spännande debatt om detta på stämman, och det är viktigt att komma ihåg att vem som än blir partiledare så blir uppgiften att stå för centerstämmans beslut!

Sophia Blomqvist med den oberoende borgerliga bloggen Dexion skriver också engagerat om detta.

Corren skriver också idag om detta (ej utlagt på nätet), C-kommunalrådet Muharrem Demirok försvarar partistyrelsens förslag, Linköpingskretsens ordförande Pontus Knutsson vill öka tvångskvoteringen från 60 till 200 dagar medan oppositionsrådet (C) i Norrköping Karin Jonsson vill ha valfrihet att fördela inom familjen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

fredag, augusti 19, 2011

Annie Lööf: Krafttag för ökad svensk livsmedelsproduktion!

I dagens Land Lantbruk föreslår Annie Lööf, Staffan Danielsson och Leif Walterum ett antal viktiga åtgärder för att vända den svenska livsmedelsproduktionens mångåriga minskning till en ökning. Vi visar på vad Centerpartiet drivit igenom och kämpar för i alliansen, var motståndet finns och att att vi måste bli tydligare.

Annie vill att en livsmedelsstrategisk kommitté tillsätts för att samla samhällets aktörer till gemensamma ansträngningar för att vända utvecklingen, att ett helhetsgrepp tas vad gäller den offentliga upphandlingen av mat, att Sverige ska vara pådrivande för obligatorisk ursprungsmärkning av mat samt att livsmedelsproduktionens konkurrenskraft även måste stärkas genom att contra produktiva skatter och avgifter ses över. Bl a visar vi på den av riksdagen beslutade och av moderaterna initierade kommande höjningen av jordbrukets dieselskatt på ca en halv miljard kronor.

Här artikeln i sin helhet (artikeln ej ännu utlagd på Lands hemsida):

Centerpartiet: Tillsätt en livsmedelsstrategisk kommitté

Landsbygden är en oerhörd resurs för världen och för Sverige. Trots Centerpartiets outtröttliga kamp för att skapa och bevara förutsättningar för livskraft i hela Sverige har landsbygdens befolkning minskat på grund av strukturomvandlingen i samhället.

Kampen måste därför fortsätta! Det finns många goda exempel på människor och bygder som vänt trenden och tagit till vara på de stora möjligheter som finns på landsbygden. Denna strävan måste understödjas på bred front i hela samhället.

Centerpartiet har i alliansregeringen drivit på för landsbygdens och de gröna näringarnas utveckling. Många positiva beslut har fattats om exempelvis infrastruktur som enskilda vägar och bredband, bättre förutsättningar för företagsamheten och grundläggande samhällsservice.

Ibland har vi ännu inte fått igenom våra ambitioner i dialogen med främst moderater och folkpartister och där gäller för Centerpartiet att bli bättre på att driva opinion, bli tydligare med att precisera kraven och vässa argumenten och tala om var motståndet finns. Landsbygden behöver ett starkt och pådrivande Centerparti!

En arbetsgrupp inför vår stämma i september har lagt ett antal goda förslag för en hållbar tillväxt i hela landet. Det handlar bland annat om en servicegaranti på landsbygden, sänkta skatter för småföretagen, förstärkt äganderätt och en ersättning för högt djurskydd.

Regeringen och centerdepartementen har också gjort en rad goda insatser för lantbruket som skattesänkningar, satsningen på Matlandet Sverige och regelförenklingar.

Ändå är situationen allvarlig för den svenska livsmedelsproduktionen. Produktionen minskar och Sverige är tillsammans med Norge ett av de länder som importerar mest mat i Europa, strax under 50 procent av sin konsumtion. Mjölk- och köttproduktionen viker och grisnäringen tappar katastrofalt.

Därför behövs ytterligare en rad skyndsamma åtgärder så att trenden kan brytas och vår livsmedelsproduktion – ledande vad gäller miljö- och djurvänlighet – kan börja expandera och återta förlorad mark.

En livsmedelsstrategisk kommitté bör tillsättas för att kraftsamla i detta syfte. Den ska föreslå relevanta mål för den svenska livsmedelsproduktionen och åtgärder för att samla samhällets aktörer som staten, näringen, industrin, handeln, konsumenterna och myndigheterna till gemensamma ansträngningar för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft, självfallet inom ramen för WTOs och EUs regelverk. Med tanke på den höga importandelen bör även Sveriges sårbarhet vid allvarliga störningar och kriser analyseras och åtgärdsförslag presenteras.

Kommittén bör också ta ett helhetsgrepp på den offentliga upphandlingen av mat, klara ut hur höga krav på miljö- och djuromsorg ska kunna ställas och fastställa relevanta målsättningar.

Både EU och USA ökar nu kraven på obligatorisk ursprungsmärkning av mat och Sverige bör vara pådrivande i detta arbete.

Ytterligare en viktig uppgift för kommittén bör vara att analysera livsmedelsproduktionens konkurrenskraft i ett EU-perspektiv och se över contraproduktiva skatter och avgifter. De av riksdagen beslutade och av moderaterna initierade kommande höjningarna av jordbrukets dieselskatt på nära en miljard kronor bör särskilt granskas eftersom svenskt jordbruk redan ligger i topp i EU vad gäller denna skattebelastning.


Annie Lööf, fd Johansson
Riksdagsledamot och Partiledarkandidat (C)

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot, f.d ledamot i LRFs förbundsstyrelse

Leif Walterum
Kommunalråd Skövde, f.d ledamot i LRFs förbundsstyrelse


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

torsdag, augusti 18, 2011

"Bättre död än röd" byter namn - inte "Alliansfritt Sverige"

Efter min Newsmill-artikel med förslag att den rödgröna bloggen "Alliansfritt Sverige" borde byta namn har det diskuterats en del.

Flera liberala twittrare har hånat mig, och menar att jag resonerar dumt.

"Tokmoderaten" Fredrik Antonsson menar i en Newsmillreplik att jag är "sinnessvag och saknar vett och sans".

Många kommentarer finns till Newsmillinläggen, jag får en del stöd men också mycken kritik, inte minst från vänsterhåll. En huvudlinje i kritiken är att bloggen endast vill ha Sverige fritt från att borgerliga partier samarbetar i en allians...

Jag har replikerat så här:
"Sajten Alliansfritt Sverige" granskar vad de fyra regeringspartierna ägnar sig åt och samlar nyheter från allsköns olika kanaler. Ibland allvar, ibland trams - men alltid fokus på högern"

Bekämpar alltså sajten endast det faktum att 4 borgerliga partier samarbetar, eller bekämpar man de borgerliga partierna med fokus på högern..?

Jag har utgått ifrån att man kampanjar mot borgerligheten och inte vill se någon sådan i Sverige enligt rubriken.

Är det istället så att sajten endast kritiserar att de borgerliga partierna samarbetar, och inte borgerligheten i sig, då har en del inlägg en poäng.

Är det å andra sidan så att sajten faktiskt bekämpar de borgerliga partierna och deras politik. då har min kritik relevans..

Har jag verkligen så missuppfattat sajtens mål och mening, att det endast är samarbetet det är fel på, inte på borgerligheten...?"

Samtidigt publicerar Newsmill nu två debattartiklar (här den ena)där Göteborgs Universitet starkt kritiseras för sitt samarbete med Göteborgs Queerinstitut som bla står bakom Heterohatets dag.

Pelle Billing skriver bl a detta:

"Från hemsidan för Heterohatets Dag kan man utläsa att de är öppet anti-demokratiska och förespråkar politiska mord som verktyg i sitt arbete:

Länge leve transmilitansen
Allt åt alla - död åt alliansen

2010 är ett valår, vilket även påverkar firandet av heterohatet. Parlamentarismen är en fiende vi tyvärr inte blir av med genom att ignorera."

Jag tycker att detta styrker min maning till "Alliansfritt Sverige" att ändra sitt namn.

Norges unga moderater (Unga Höyre) har sedan 2005 haft en slogan "hellre död än röd".

Hade de haft den kvar skulle jag även ha uppmanat dem att byta paroll. Det behövs dock inte för de har efter Utöya-massakern gjort sig av med parollen och kastat allt material om den.

Men det gör inte "Alliansfritt Sverige", de tänker fortsätta att göra Sverige fritt från Alliansen.

Min maning står kvar, byt namn!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,




"

onsdag, augusti 17, 2011

Sverige ska varken vara Allians- eller Sossefritt!

Jag skriver idag på Newsmill om vikten av att vara lite varsam med orden.

Jag har sedan länge argumenterat att ordet "självmordsbombare" - som fokuserar på och närmast förhärligar förövaren - borde ersättas med t ex "massmordsterrorist" - som fokuserar på offren.

Och jag vädjar nu till en av de stora politiska bloggarna - Alliansfritt Sverige - att byta namn.

Det är inte OK att kalla en blogg/sajt vad som helst.

Denna ledande rödgröna oppositionsblogg heter alltså sedan 2005 "Alliansfritt Sverige". Jag tycker att namnet är rent obehagligt och ger fullständigt onödiga och allvarliga associationer.

Jag tar gärna och ofta en tuff debatt med t ex socialdemokraterna men jag vill verkligen inte se "ett sossefritt Sverige", jag vill se en levande demokrati med många partier i en konstruktiv och framåtsyftande debatt med respekt för varandra.

Därför uppmanar jag nu "Alliansfritt Sverige" att byta namn.

Det är faktiskt inte acceptabelt att vilja ha Sverige "fritt från det ena eller andra", vare sig det handlar om alliansen, socialdemokraterna, invandrarna eller bönderna. Det duger inte heller att hänvisa till ironi eller till någon förment humor.

Ord betyder något, och mot den tragiskt allvarsamma bakgrund jag redovisat så måste vi bli mer varsamma med orden

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,


tisdag, augusti 16, 2011

Det sjuder i Centerpartiet!

Rubriken är entydigt positivt menad! Vi är inne i en positiv och spännande valprocess med tre utmärkta kandidater, där som bekant jag håller Annie Lööf främst.

Centerpartiet är ett parti med många starka kvinnor, och ett parti som förverkligar jämställdhet. För tio år sedan konkurrerade två kvalificerade kvinnor om partiledarskapet (Maud Olofsson och Lena Ek) och nu står det främst mellan Annie Lööf och Anna-Karin Hatt. Anders W Jonsson stärker genom valberedningens nominering kraftigt sin ställning i Centerpartiets toppskikt med sin sociala inriktning, även om hans chanser att bli centerledare inte ska överskattas.

Anna-Karin rivstartade sin kampanj, medan Annie efter bröllop med mera först nu kastar sig in i kampanjandet.

(Anna-Karin kommer till Östergötland i kväll den 16 aug kl 18 i Brunneby (Borensberg) medan Annie kommer till Linköping för ett lunchmöte den 25 augusti. Jag avser att lyssna till dem vid båda tillfällena).

Stödet för Annie är stort och utöver tidigare länkade artiklar uttalar idag nio namnkunniga centerpartister med Lena Ek i spetsen sitt stöd för Annie. Även förre jordbruksministern mm. Karl-Erik Olsson har gjort detta.

En arbetsgrupp i Centerpartiet föreslog igår i SvD att föräldraförsäkringen ska "individualiseras"...Det är den redan idag, men av de 300 ersättningsdagarna kan föräldrarna överlåta 120 dagar var till varandra, om de så skulle vilja. 30 dagar var går - av förmenta jämställdhetsskäl - inte att överlåta.

De 4 - Qarlsson, Wernersson, Federley och Demirok - vill nu att C ska arbeta för att inga dagar på sikt ska få överlåtas till den andre föräldern. Valfriheten inom familjen ska få stryka på foten genom att staten bestämmer att dagarna enbart kan utnyttjas "individuellt".

Är detta en liberal frihetsreform, eller är det motsatsen. Jag lutar starkt åt det senare.

Annie Lööf talar i en lysande debattartikel i dagens Aftonblad klarspråk om sin uppfattning i frågan, på tvärs mot de fyra:
"I Centerpartiet ska vi fort­sätta förnyelsen av vår politik. Det handlar om att utveckla nya förslag som ligger i linje med ­våra grund­värderingar och under­lättar livet för våra väljare. Vi ska inte adoptera gamla lösningar och skrivbordsprojekt från Social­demokraterna och Vänstern."

En tuff och tydlig partiledarkandidat, Annie Lööf. Och väl förankrad i människors vardag och verklighet!

Karl Malmqvist skriver intressant om föräldraförsäkringen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,



fredag, augusti 12, 2011

Centerledarkandidater i Land lantbruk

Land Lantbruk har på ett uppslag frågat ut Centerpartiets tre partiledarkandidater. Det är bra och samtliga formulerar sig väl.

I sin analys av svaren väljer bondetidningen att fokusera på att "två av tre" kandidater på en av frågorna nämnner införandet av en ersättning till grisbönder för att kompensera för högre svenska djurskyddskostnader.

Skulle alltså inte den tredje också förespråka detta, i likhet med Landsbygdsminister Erlandsson. Jovisst, naturligtvis är det så. Land väljer alltså att göra en nyhet av något i Centerpartiet okontroversiellt, och visst kan man vinkla så.

Det mest intressanta svaret på den fråga som ställdes ´"Hur ska den negativa trenden i svensk livsmedelsproduktion kunna vändas" var enligt min uppfattning Annie Lööfs, vilket Land nämner allra sist i en bisats.

Uppgiften att vända den negativa trenden är oerhört stor och svår och med all respekt för att omfördela dagens ersättningar från region och miljö till djurvälfärd så räcker ju inte det, även om det kan vara en viktig del.

Annie Lööf föreslår i sitt svar på frågan en livsmedelsstrategisk kommitté med uppgift att kraftsamla alla intressenter för att vända jordbrukets kräftgång till en produktionsökning. Det är ett utmärkt förslag och det blir ju inte sämre av att LRF -som verkligen inser situationens allvar - har drivit detta i flera år.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,





söndag, augusti 07, 2011

Oro för fanatism och terror, och religiös och annan extremism.

Opassande Emma är en intressant humanist och bloggare. Hon oroar sig inte för islamisering vilket jag i mycket kan instämma i.

Men jag oroar mig för fanatism och terrorism i alla dess former, och den kan bli förfärlig när den kopplas till t ex extrema tolkningar av urgamla skrifter.

Här min replik till Emma:

staffan danielsson said:
Jag oroar mig dock för fanatism och terrorism och tron på att ändamålet helgar medlen, vare sig det försvaras av fundamentalistiska mullor eller av högerextremister eller av några andra.
Att “för sakens skull” massmörda oskyldiga människor i New York eller i fasansfulla attacker där människor samlas i Irak eller Afghanistan, eller i Oklahoma eller på Utöya, måste gemensamt fördömas och bekämpas av FN och världens länder och religioner och organisationer.

Att religionerna med tiden ändrar karaktär och blir mindre bokstavliga kan vara en trend. Bekymret vad gäller muslimsk extremism är att rätt starka krafter vill tvinga hela länder att återgå till 600-talets e kr rättskipning och sedvänjor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag, augusti 05, 2011

Annie Lööfs stora kvaliteter!

Centerpartiet har trampat vatten lite grann efter valet, men tack vare Maud Olofssons ledarskap och genom kraften att välja rätt tidpunkt för sin avgång står partiet nu inför en spännande nytändning.

Tre goda kandidater kommer att turnera över landet för att göra sig kända och stärka sina positioner inför valberedningens slutgranskning och den avgörande stämman.

Fast i praktiken är det nog bara en som turnerar just nu, eftersom W Jonsson mjukstartar och Annie Lööf måste prioritera mycket starkt.

Anna-Karin Hatt bidrar till att hålla grytan kokande i partiledarvalet genom att uttrycka sig väl och genom att få stöd från en del i ”centeretablissemanget” och annorstädes. Och det är bra, ett partiledarval mår bara väl av goda kandidater som öppet och positivt blir prövade i processen.

Lite ”negativ campanjning” blir det lätt i en valrörelse och Annie Lööf får ibland höra att hon nog är lite för ung och för lite socialistisk…Det senare stämmer nog in på både nuvarande partiledare och på alla tre kandidaterna.

Några ledande Centerpartister som förespråkar Annie Lööf skrev nyligen följande rader i Göteborgsposten, som jag tycker är bra och som säkert förenar alla tre kandidaterna liksom huvudfåran i Centerpartiet:

"Under 2000-talets första hälft positionerade sig Centerpartiet som ett varmt socialliberalt parti med frihetliga värderingar. Med framgång var vi partiet som stod upp för de svagaste i samhället och som framgångsrikt drev kampen mot övergångsregler och övervakningssamhället. Vår 100-åriga historia har sin utgångspunkt i att skapa förutsättningar för människor att lyckas och få individer att växa. Det är viktigt att en ny partiledare med full kraft tar tag i förnyelsearbetet inom partiet och att Centerpartiet återtar positionen som ett varmt, grönt och företagsamt socialliberalt parti där den lilla människan sätts i centrum. Centerpartiet ska vara det mest öppna och toleranta partiet i svensk politik!"

Jag har ju i min egen valanalys lyft fram vikten av att Centerpartiet starkare än som nu skett måste lyfta fram rättvisafrågorna:

” Det är utmärkt att Centerpartiet så starkt driver rättvisefrågor som ungas rätt till jobb, högre lägstapensioner och den grundtrygghet och solidaritet som en allmän A-kassa skulle innebära. Men vår röst måste ljuda mycket starkare och bredare. Vår gamla paroll om Grundtrygghet måste lyftas fram, vi måste ryta till om att människor inte får falla mellan ramarna. En allmän A-kassa koordinerad med sjukförsäkringen under en gemensam myndighet skulle ge en inkomsttrygghet utan det integritetsintrång som socialbidragsprövningen utgör, och skulle vara en befrielse för alla dem som idag orättmätigt knuffas ut ur systemen eller aldrig släpps in i dem.”

Annies ungdom då? Hade hon varit lika mogen och erfaren som jag var i trettioårsåldern torde hon inte varit partiledaraktuell. Nu utvecklas vi ju olika snabbt och Annie Lööf är redan en lysande politiker som det vore en dröm för ett parti att få som partiledare! Naturligtvis kan partiet tacka nej och satsa på något mer traditionellt, men jag hoppas att Centerpartiet tar vara på den stora möjlighet som nu ligger inom räckhåll!

Jag tror säkert att medelåldern för svenska partiledare kanske ligger runt 40-50 och för längre sedan 60. Men det finns och ska alltid finnas undantag. Ronald Reagan blev president vid 71 och hade kraften att bidra till kommunismens fall. Maria Wetterstrands ålder talar ingen längre om och Gustaf Fridolin har inte heller blivit granskad utifrån detta. Lantbrukarsonen Hans Linde tillhör samma generation och kandiderar nu till partiledare i Vänsterpartiet med – tror jag – goda möjligheter.

Jag har arbetat nära Annie i fem år i vår riksdagsgrupp. Hon har gått från klarhet till klarhet och anförtrotts ständigt mer tunga och ansvarsfulla uppgifter som hon skött och sköter på ett alldeles utmärkt sätt. I dagsläget är Annie Lööf vice ordförande i Riksdagsgruppen, sitter i Finansutskottet och är ekonomisk talesperson. Annie fick också förtroendet att leda partiets valanalysgrupp, som lade fram en läsvärd analys.

Annie har rest mycket över landet i sina olika roller och har snabbt fått en stark ställning och ett stort förtroende i partiet. Denna respekt för henne finns också i hög grad också hos andra partiers företrädare, hos ledande journalister och den slår också igenom bland väljarna, nu senast bevisat i hennes många tusen personkryss vid senaste valet. Han besitter en stor mognad, goda ledaregenskaper och är en lysande kommunikatör som "går genom rutan".

Anna-Karin Hatt och Anders W Jonsson är utmärkta och kvalificerade personer som säkert kommer att ha tunga roller i Centerpartiet även efter partistämman i Åre. Och de är äldre än Annie, den meriten kan ingen ta ifrån dem.

Men jämför vi deras politiska tyngd, erfarenhet och breda förankring med Annies är det slående hur väl den jämförelsen faller ut till Annies fördel.

En ny partiledare, oavsett vem, har ju sin förankring i partistyrelsen och i presidiet och ska föra ut och agera utifrån partiets politik som våra beslutande stämmor lägger fast.

Jag är 64 år och snarast övermogen, får man kanske säga. Jag kunde valt att stödja någon med stor livserfarenhet som mig själv eller någon annan 60 plus.

Nu finns inte det alternativet tillgängligt, och vi har tre starka kandidater som jag har stor respekt för.

Och bland dessa håller jag alltså Annie Lööf steget före. Visst kan Centerpartiet tacka nej till Annies kvaliteter och välja någon annan, så är förutsättningarna. Och det bra att Anna-Karin Hatt skärper konkurrensen! Men jag hoppas och tror att Centerpartiet kommer att ta vara på den chans man nu har att välja en karismatisk ny partiledare som kommer att ge partiet en stark nytändning!

..............................

Per Ankersjö har formulerat något liknande på ett bra sätt!

Vill du ge Annie ditt stöd så tryck på "gilla-knappen" på denna facebooksida "Annie ny partiledare"!

Läs gärna denna DN debatt där engagerade centerpartister förespråkar Annie.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,