fredag, november 24, 2006

Oj, har det verkligen redan gått en vecka...Jag kikade in på min kollega Johan Linanders utmärkta blogg och blev riktigt trött av att bara läsa hans digra veckoprogram. Och det är klart, tiden går snabbt när många bollar är uppe i luften.

Min vardag är ju rätt mycket försvarsutskott och EU-nämnd, så här i början. Inläsning och sammanträden, förmöten och andra möten, besök och träffar osv.

Tillsammans med en delegation politiker och tjänstemän från EU-nämnden var jag två dagar i Helsingfors i veckan på "Cosac-möte", två gånger per år sedan några decennier träffas representanter från medlemsländernas parlament till informationsutbyte och samråd i aktuella frågor. Finland är ju ordförandeland för EU detta halvår, och vi lyssnade till både statsminister Matti Vanhanen, talman Paavo Lipponen, president Tarja Halonen och ryska dumans ordförande i "Eu-utskottet". "Den nordiska dimensionen" var en viktig fråga som Finland - och Sverige - drivit sedan EU-inträdet, ett samarbete likt det i medelhavsområdet. Konferensen var mycket välorganiserad, och min partiska uppfattning är att vi vår nordliga dimension är duktiga på organisation och rätt effektiva i att tydliggöra och driva på.

Mina intryck av EU-nämnden är att regeringens och ministrarnas förankring i riksdagen före och efter ministerrådsmöten m.m. i Bryssel är mer omfattande än jag riktigt har insett. Under EU-nämnden på riksdagens hemsida finns efter varje sammanträde en ordagrann stenografisk medteckning av allt som sagts (frånsett vissa begränsade delar som kan hemligstämplas)med dialogen mellan respektive minister och nämnden.

Ju mer jag följer EUs krångliga men ända fungerande samarbetsformer (humlan som flyger) ju gladare är jag över att Europas länder hittat ett redskap för samarbete och fredliga lösningar, och där ständigt fler länder knackar på dörren och vill vara med. Naturligtvis behöver detta växande EU en förändrad "konstitution" och det är spännande att få vara med och diskutera hur detta nu ska genomföras, efter de folkliga nejen i några folkomröstningar.

I det svenska valets vallokalundersökning ställdes frågan om man var positiv eller negativ till Sveriges EU-medlemskap, och siffrorna verkade vara mycket glädjande, med t ex ca 50 % för och ca 25 % emot i centerpartiet.

Jag och några till var också bjudna till slottet i veckan. Det var mycket trevligt, och jag har nog aldrig varit där förut måste jag bekänna. Rikssalen var en upplevelse där de fyra stånden från 16/1700-talet och till 1866 träffades under Kungens ordförandeskap, och där riksdagen öppnades fram till 1975. Även övriga salar var pampiga med mycket tradition och kultur.
Rent prinicipellt må jag erkänna en stark tvekan inför att man i vår moderna tid kan ärva ett helt kungadöme, men visst har Sverige en djup tradition på detta område och visst sköter sig vår kungafamilj utmärkt. Smoking var anbefalld som klädsel, vilket jag alltid haft svårt för...
Och "jag och några till" var ju riksdagen och regeringen, men det förstod ni säkert.