Riksdagsledamot polisanmäld för brott mot jaktlagstiftningen

Polisbristen är akut i Östergötland, vilket jag skrev om i föregående blogginlägg.

Kan det bl a bero på att polisen prioriterar fel? Ja det kan inte uteslutas, vilket jag kan ge ett färskt exempel på när jag idag öppnade ett brev från Polismyndigheten, Polisregion Öst, Linköping.

Jag är polisanmäld för brott mot jaktlagstiftningen, brott mot anmälningsplikten enl jaktlagen § 26 p 3 och § 45 1 st p 2 samt jaktförordningen § 40.

Fatta att man blir kallsvettig.

Så här beskriver den nitiske polisinspektören händelsen, helt korrekt:

" Carl Henning Staffan Danielsson har vid 22.20-tiden den 5 juli 2016 framfört CPA 240 och sammanstött med ett rådjur men först ca 10-11 timmar senare, vid 09-tiden eller strax innan dagen därpå, kommit till polisens kännedom.
Danielsson har i händelserapport uppgivit att anledningen beror på att han har "suttit i telefonkö i flera timmar men ej kommit fram". Danielsson har ej heller märkt ut platsen för sammanstötningen."

Detta hände.
Jag var på väg hem från Almedalen och tog den vackra vägen över Horn/Åsunden, en liten väg med lite trafik. Jag körde sakta i typ 50 km/timmen med en motorcykel bakom mig. Plötsligt hoppade ett rådjur upp på vägen, jag bromsade men det fick en stöt av vänster framdel på bilen. Nästan ingen skada på bilen, en skråma.
Motorcyklisten såg rådjuret springa in i skogen, det verkade ha träffats i någon mjukdel, lite blod på vägen.
Jag ringde genast 112 och kopplades till trafikpolisen i Kinda kommun, vill jag minnas. Ingen svarade. Jag väntade nog en halv timme.  Jag tog sedan ut ett exakt märke på var olyckan hände, ca 400 meter från avtagsvägen mot Åtvidaberg vid en stor enbuske öster om vägen, den enda som finns där. Jag glömde att märka ut platsen, det brottet har jag begått. Kanske var jag lite omskakad ändå.
Jag åkte hemåt och ringde igen till 112. Jag sa att ingen hade svarat men fick beskedet att det skulle de göra och jag kopplades dit igen. Efter 30-45 minuter la jag på, ingen svarade. Jag kom hem och ringde en tredje gång och samma sak hände, "de ska svara" men ingen svarade.
Jag la mig och vaknade framåt nio. Jag ringde genast till polisen och denna gång svarade polisen i Kinda. Jag rapporterade vad som hade hänt och angav exakt var rådjuret hade påkörts.
Polisen uppmärksammade mig på på att jag borde ha märkt ut platsen och ville att jag skulle åka dit (50 km) och märka ut den...Han sa också att jag skulle bli polisanmäld...

Suck...

Vem har störst ansvar för att markägaren inte förrän efter ett antal timmar fick info om olyckan, jag som försökte ringa i fler timmar eller polisen som inte var anträffbar eller kunde ge något alternativt nummer att ringa?

Jag är beredd att sona mitt brott men jag tycker faktiskt att det är mycket litet och att jag, om jag ville vara småsint, kunde motanmäla polisen...

Kanske polisinspektören enligt sin instruktion måste upprätta en polisanmälan. I så fall anser jag den för fyrkantig, rimligen måste polisen kunna göra en bedömning om anmälan måste göras eller ej.

Tillagt samma dag: Har via twitter fått reda på detta. Jag begriper inte att polisinspektören inte använde denna gummiparagraf för att avskriva mitt "brott"...Två misstag gjordes, mitt att inte märka ut, javisst, men också polisens att inte under flera timmar kunna ta emot en anmälan. Det känns också trist att verkligen försöka rapportera en viltolycka men istället själv  anmälas för jaktbrott..

Stöd utsatta romer i Rumänien, slutinlägg från resa

Det här är mitt slutinlägg i en blogginläggstrilogi inför, under och efter en givande resa till Rumänien för att utröna hur situationen för utsatta romer där ska kunna förbättras genom hjälpinsatser från Sverige.

Några intryck och slutsatser:

* Rumäniens ekonomi växer och är en blandning av i- och u-land, med moderna städer men också fattig landsbygd och extremt fattiga romer. Romerna utgör 1,5-2 miljoner av Rumäniens ca 20 miljoner invånare.
* Romerna härstammar från Indien och har i många hundra år funnits i Rumänien och Bulgarien och hela Europa. De har en stark familje- och klansammanhållning och det finns olika skiktningar med mer välbeställda romer och romer på absoluta botten, och med dålig kontakt sinsemellan.  I varje klan finns en ledare, en bulibarsa.
* Romerna arbetade ju tidigare genom att resa runt och förtenna och göra andra arbeten, de handlar mm. På flera soptippar i Rumänien lever nu romer invid dem och arbetar genom att sortera fram metallföremål på tippen, under helt oacceptabla villkor på flera sätt. Även att tigga kan ju ses som ett svårt och påfrestande arbete som kräver uppoffringar och uthållighet. Det finns uppfattningar om romerna från många i Rumänien, t ex att de värnar sin frihet och sammanhållning i gruppen och kan ha svårare att inordna sig i vanliga arbeten. Mot detta talar att de reser runt och söker och kan få arbete på olika håll.
* Många romer har integrerats i samhället  men många lever kvar i byar och klaner under mycket stor fattigdom.
* Eftersom Rumänien har låga löner, en lärare tjänar t ex typ 150 kr per arbetsdag, är incitamenten för att resa långt för att tigga rätt starka om dagsinkomsten kan ligga på samma nivå eller t o m mer. Om svenska kommuner ökar sina insatser för boende och skolundervisning till medföljande barn ökar incitamenten för att både tigga här, och att ta med sig barnen.
*I sin fattigdom kan man förstå att en del prioriterar att resa och tigga medan äldre barn får avstå från skolgång för att se till yngre barn, vilket vi hörde exempel om.
* Min bedömning är att under överskådlig tid kommer alltfler att tigga i Sverige, den begränsande faktorn är hur många som ger hur mycket.
* I Rumänien är tiggeri typ förbjudet, vi såg en del med musikinstrument och bägare men egentligen inga som satt eller gick omkring och tiggde, annat är rätt diskret i några fall.
* Även romerna kan få del av mycket låga socialbidrag, barnbidrag och sjukförsäkring och det finns ibland skolmöjligheter som inte alltid utnyttjas. EUs medel används en del vilket torde öka, men försvinner i betydande del i byråkrati och i projekt med mycket låg effekt.
* Insatserna för att hjälpa i byarna bör inriktas på bättre hus, bättre hälso- och sjukvård och att bana väg för ökad småföretagsverksamhet på olika sätt. Men allra viktigast är tillgång till skola för barnen, hyggliga lokaler och lärare och att barnen kommer till skolan.

Jag menar att utsatta romers situation måste förbättras genom insatser i Rumänien och Bulgarien, i grunden genom länderna själva, och genom stöd och tryck från EU (och Sverige).

Genom att komma hit och tigga har romerna lyft fram sin utsatta situation, och många människor och ideella vill bidra till att förbättra för dem. Jag tror att den bästa vägen är att bidra genom bidrag till hjälporganisationer med verksamhet i Östeuropa inklusive Rumänien och Bulgarien, via 90-konto eller till Hjärta till Hjärta i Östergötland eller Erikshjälpen eller andra.

Christina Ståhl i Linköping tog initiativ till en stödknapp på tröja eller kavaj, kombinerad med inbetalningar till Hjärta till Hjärta. Den har redan inbringar 400.000 kr. Gå gärna in på länken och kom igång!

Mitt förslag är att ett antal föregångare drar igång en bidragskampanj där man åtar sig att varje månad under en t ex 3 årsperiod hjälpa med en summa man bestämmer själv, från typ 25 kr till 100 eller 500. Målet är att i Linköping få så många som möjligt att ställa upp, vilket kontrolleras genom att de som tar på sig ett frivilligt åtagande anmäler det till kampanjen (även om man avbryter sitt åtagande). Målet kunde vara 1.000 eller 5.000 eller 10.000 bidragsgivare vilket skulle ge mångmiljonbelopp till utsatta romer i Rumänien. Kampanjen borde kunna lyftas till riksplanet och då handla om 100.000-tals bidragsgivare och årsbelopp på flera 100 miljoner.

Kanske kan en kampanj inriktad på att man bör bidra till hjälporganisationer göra att färre ger till tiggarna, vilket jag alltså tror är en riktig prioritering. Det är bättre att stödja i Rumänien och Bulgarien istället för att alltfler där söker sig till bl a Sverige. Instämmer du inte, så kommentera gärna så kan vi diskutera.

Ändå tror jag att många kommer att fortsätta att lägga pengar i bägarna och min bedömning är att under överskådlig tid kan de som tigger i Sverige bli fler. Jag kan känna en oro för att över tid kan viljan att stödja i östeuropa minska, om allt fler samtidigt fortsätter att vädja om bidrag i sina bägare.

Därför kan jag, liksom en och annan opinionsbildare och politiker i Sverige mumlat lite om, tänka mig att diskutera lokala begränsningar för var och hur man får tigga, t ex att i Linköping är det tillåtet bara vid köpcentrum och i kanske innerstaden, typ. Denna fråga borde också kunna diskuteras på riksnivå, om något generellt regelverk skulle utformas. Vi vet alla hur laddad denna diskussion är, och jag är själv ett rov för stridiga känslor.

Det är ändå spänningar i denna fråga mellan politiker och partier som vill vara godhjärtade och inte begränsa någon eller något, och medborgarna där många är djupt besvärade över det växande tiggeriet och de problem det för med sig. Därför behöver vi diskutera vilket jag ärligt söker göra i detta blogginlägg.

En av deltagarna i resan till Rumänien, Christina Ståhl, ger här sina tänkvärda intryck på min syster Lottas (och Eias) blogg.

Turkiet för 990 kr, TSS, reserapport! Åk!

12-19  mars 2015, resa med TSS.
Här mina 10 reserapporter på Facebook, jag börjar med den sista och sedan från dag 1 till dag 5:

Turkiet för 990 kr, Slutrapport (nr 10).
En solig sistadag, uppför vackra olivträds- och vinberg ovanför Efesos till en fin liten turistisk bergsby med massor av små matställen och bazarer. Hög fin luft och härliga promenader. Nu eftermiddagen fri, ska gå längs kustvägarna och sedan simma i varma innepoolen, avfärd till flyget halv 3 i natt.
Slutomdöme om resan. Jag är mycket positiv. Den är prisvärd. Typ halva priset mot liknande utan sponsring av näringsliv och stat.
Man får fantastiska kulturupplevelser, storslagna landskap, goda buffemåltider, bra eller hyggliga hotell och en fast och bra reseledning.
Man ska gilla kultur och historia, rätt långa bussresor några dagar med 4-5 timmar i buss. Dock bra buss, bra vägar och lugn körning. Man ska också gilla att åka i grupp och äta bufféer. På hotellen fanns spa och swimmingpool i 4 övernattningar. (kom också ihåg att reser ni i feb-mars kan det vara rätt kyligt, under min resa 10-15 grader och blåsigt vid Troja).
De sist dagarna gick ca 6 timmar åt för besök på matt-, smyckes, och skinnjacksförsäljning. Man behöver inte köpa och gör man det ska man pruta rejält.
Sammanfattningsvis känns resekonceptet seriöst, professionellt och prisvärt, givet de förutsättningar jag beskrivit. Guidningen är på engelska, någon av guiderna borde tala svenska så att man kan välja det alternativet.
Utan TSS hade jag nog inte kommit till Troja och Efesus m fl platser, och det borde så många andra européer som möjligt också göra. Tycker jag!


Jag är glad att ha många FB-bekantskaper och får nu frågor om livet som pensionär. Det är lugnare! Nu startar jag ett projekt med undersökande journalistik och äventyrsresor kombinerade och tänkte rapportera till Er. Nu har väl också sett annonserna överallt om en vecka i Turkiet för 990 kr. Kan det stämma och är något att överväga eller ej? Fotot nedan är från det fina strandhotell i Kusadasi nära Ismir (Smyrna) där vår grupp övernattar de 2 första nätterna. Stranden är fin ...men ödslig, hotell Richmond är ett bra hotell med stor spaanläggning och gräsmattorna är oklippta i avvaktan på sommarsäsong. Det är nu åttonde veckan som nya turister anländer till denna paketresa till Troja, Efesus, Miletos och andra historiska platser vid egeiska havet i Anatolien. Vi fyllde 5 stora turistbussar, i första hand unga äldre över 65. Forts följer.

Ni som undrar över min granskning av billiga resor till Turkiet kan ställa frågor. Kostar det verkligen bara 990, t ex. Nejdå, men det ändå prisvärt om man gillar konceptet, att besöka delar av världens förnämsta kulturarv i grupp, bo på fina hotell och äta goda buffeer och sova ut och kunna köpa prisvärd turkisk massage och simma i pool mm. Resan kostar ca 1.300kr per person om man är 2 och bor i dubbelrum (några kostnader tillkom utöver de 990), reser man ensam tillkommer därtill 1.300 i enkelrumstillägg. Väl härnere får man betala drygt 2000 kr till per person för lunch och middag hela resan samt inträde till världsarven/de gamla städerna och templen och teatrarna. Säg 3.500- 4.000 för fina besök med kvalificerad guide under 6 dagar där allt ingår, bussresor, hotell, mat och entréavgifter. Mycket prisvärt, tycker jag, givet att man gillar kultur och mat och att koppla av i grupp under god ledning. Men hur är då hotell och mat och kultur? Forts följer

(Fotot på en liten del av första kvällens rikliga buffé med grönsaker, bönor, färskost, oliver , köttfärsvarianter, kyckling, fisk  och söta desserter en masse. Dryck får man betala själv).

Igår här i sydvästra Turkiet bussavfärd 09 och återkomst 15.30, middag 19 och tid för simning o massage mm , 3 suveräna besöksmål, Priene, Miletos, Didimas Apollontempel (där en gång enligt sägnen Zeus och L. avlade Apollon och Artemis..), sol och 17 grader fm , sen em regn och kallare. vår guide är suverän, kunnig och talar mkt god engelska. Har googlat litet på TTS- resor och Turkiet nu (är ju en granskande journalist) och fick många träffar. Att resorna är billiga beror på att turkiska staten sponsrar samt på ett förmodligen smart upplägg då många samarbetar i gemensamt intresse av att marknadsföra Turkiet och dess kultur och att turistströmmen ökar. Det är lågsäsong på bad, vädret är 10-20 grader med en del regn (=bra turistbesöksväder), man kan sälja in en del extra till besökarna under resan. Det finns en stor belåtenhet med resan och hotell och kulturbesöken, kritik från de som ibland köpt för dyra smycken eller annat på de 2-3 besök som rör besök på tillverkningsfabriker och basar med kanske påträngande försäljare. Likaså rekommenderar man innan resan att ge någon tia eller tjuga per dag i dricks till hotellstäderskan och några andra, och säkert till guiden. Jag tycker nog det är upp till var och en att köpa smycken eller ej, några klipp finns knappast att göra (?) och likaså bestämmer ju var och en vad man vill ge i dricks eller ej. Här en länk som rätt bra beskriver resan, frånsett kulturinslagen som alla verkar nöjda med. http://lotten.se/2014/03/tips-om-man-vill-resa-till-turkiet-kappadokien-med-tss.html

Rapport 4 i serien Turkiet för 990 kr, min brutalt ärliga granskning,
Dag 1 resa flyg + buss+ bra hotell o turkiskt bad/ massage/ansiktsmask (kostnad 230 kr).
Dag 2 söder om Ismir/Smyrna vid floden Meandros utlopp i Medelhavet. Fotot från staden Priene från 2.400 f. Kr, 5.000 invånare, alla senatorer. Därför rymde teatern 6.500, inte 10 % av invånarna som brukligt. Juridikens fader Bias verkade här.
Athenatemplet raserat av jordbävningar. Staden i bergssluttning, där luftströmmar svalkade.
Staden Miletos en bit bort hade 200.000 invånare. Staden Didima hade ett stort apollontempel med 17 km helig väg, delvis bevarad, från stad till tempel. Orakelsvar gavs.

Turkiet för 990 kr, rapport 5. Bra frukostbuffe, avfärd 08.15. Någon timma till 3- miljonerstaden Ismir/Smyrna, vackert bergigt landskap o hav o slätter. Sightseeing några timmar vid stranden och shoppinggata. Min nya vän Davood och jag drack te på en sidogata. Sedan bussresa på bra väg i levande landsbygd med stora olivträdsodlingar, lite bomull, lite vindruvor och vete. Fantastisk utsiktsplats mot bl a grekön Lesbos. God buffelunch, ca 3 tim lugn bussresa, framme vid hotellet ca 16. Detta hotellet mkt enklare men propert. Imorgon Troja.

Rapport 6 i serien Turkiet för 990 kr. En fantastisk dag idag, tycker jag. Avfärd buss 08.15 på bra motorvägar, mest, längs västra kusten med berg och slätter och hav och grekiska öar, så nära de är ) och mycket rätt småskaligt jordbruk och vete och gräsmarker och enorma olivträdsodlingar och fårhjordar med herdar och byar och städer och stränder och mycket hus och fritidshuskomplex och hotell osv. Bussen är helbra och körs lugnt. Vi åkte några timmar till Troja och sen åter.
Troja var fantastiskt! Ruiner i 10 lager sedan 3.000 år f. Kr. Och vilket läge vid Medelhavets inlopp i Svarta havet vid bodporen/ dardanellerna, Nu syntes havet 6 km bort och bakom det Europa! Snart ett nytt inlägg om Troja, men den eventuella hästen ser ni på fotot.

Turkiet för 990 kr, ( eller snarare 3.500,
även det mkt prisvärt). Rapport nr 7. Man träffar trevliga medmänniskor på gruppresor, här 2 trevliga söderköpingsbor. Kvällsbilder på det enklare hotellet.
Först om varför resan är billig, och sen om Troja.
Vi har en utmärkt guide, mkt kunnig och utmärkt engelska. Tidigare ordnades gruppresor från Tyskland o andra länder typ denna. De kostar typ 7.000 kr. Handelskammaren i Ismir tog efter konceptet men ville ha ökad volym resor och sänkte priset till nu ca 3.500 kr inkl mat och entré o flyg o hotell o buss. För 12 år sedan , början i Tyskland. succé. Sen 2 år också i Sverige. Resorna likvärdiga i kvalitet med de privata alternativen.
Troja. Vilken historia. Grundad ca 3,000 f kr vid Bosporens inlopp. Gång efter gång raserad i jordbävningar eller nerbränd vid invasioner. Teglet jämnades ut och staden återuppbyggdes. Man var lotsar genom dardanellerna och handelsstad. Enligt Homeros på 600-talet f.kr mästerverk Odysséen och Iliaden utkämpades på 1200-talet f kr ett 10-årskrig mellan greker och Troja. Till slut lyckades grekerna erövra Troja och mörda alla dess ca 9.000 invånare. En del lyckades fly och en var kanske med och anlade Rom. På 600-talet e kr krossade jordskalv Troja som växte igen. Återupptäcktes på 1800-talet.

Turkiet för 990 kr, en brutalt ärlig granskande journalistik, Rapport 8.
En bra dag till, om man gillar kulturvärldsarv i maxklass, att åks buss i vackra levande landsbygder och att äta goda buffemåltider.
Idag avfärd 0815, buss några timmar med fika/souvenirpaus. Besök på äktamattfabrik med många kvinnliga vävare och tvåknutsmattor, en undervisande bra förevisare. Sedan sökte ett antal försäljare intressera oss för köp, och posthemskick inom 6 veckor, priser från några tusen (små) och 6.000 till 20-40.000 och mer. Om man är intresserad bör man kolla prisalternativ i Sverige innan avfärd, för att kunna bedöma.
Sen buss en timme till Pergamon, och den magnifika övre staden (Akropolis) på en bergstopp med hisnande utsikt. Har nedan segrade en romarkejsare över Galaterna för ca 2100 år sedan, och här byggde kejsar Trajanus ca 200 e kr ett templen, han kallades djävulen av de kristna för han mördade massor. Johannes uppenbarelser i Bibeln manade 7 kyrkor i området att växa, t ex Pergamon, Smyrna/Ismir och Efesus. Ordet Pergament kommer härifrån och en stor läkare som gav namn åt gallan bodde här.
Sedan 2 timmar buss till samma fina strandområde som första 2 nätterna, men nu ett typ 5-stjärnigt hotell.

Turkiet för 990 kr. Rapport 9.
Runt 15 grader och mest sol. Resmål i närheten. Först 2 stora rätt eleganta säljställen för guldsmycken och läder/skinnjackor. Insäljning är att Turkiet har ingen skatt, lågsäsong, grupprabatt = 50% rabatt. Priserna är dock väl tilltagna och man kan nog pruta typ ytterligare 50%. Om då billigare än i Sverige, kanske. I min brutalt ärliga granskning köpte jag en tuff röd och svart skinnpaj ...(kan vändas ut och in) för utropspris 1.120 euro och genast 50 % rabatt till 560 euro, slutpris 280 euro.
Bra om man kollar marknaden i Sverige innan man åker. Fin modevisning på jackstället med ca 15 tuffa modeller från både Turkiet och Sverige (vår grupp).
Em till Efesus, en mäktig upplevelse. Här bodde 300.000 under romartiden. Huvudstad i provinsen Asien. Här låt Artemistemplet, ett av världens 7 underverk. Artemis/kubille var här den första guden, grekerna gjorde henne sedan till Zeus dotter. Efesus kan betyda bi-staden och har 8.500 år gamla rötter. Mäktig teater.
Nu i sista hotellet, mycket bra vid semesterort, har just simmat 1 km i 15-m-pool med 26 grader.

Tommy Hansson har varit på samma resa och kompletterar utmärkt med mer historiska fakta.

 

Till Cairo och Arvidsjaur

En händelserik och givande vecka.

Först till Cairo med försvarsberedningen, en mycket intressant dag med möten med bl a utrikesministern, en biträdande försvarsminister (general) och en tung säkerhetsrådgivare hos President Mursi.

I presidentpalatset var det full aktivitet, presidenten hade kallat partier och personligheter till nation försoningssamtal inför kommunalvalen. Liberala och socialdemokratiska partiet avser dock att bojkotta dem.

Min kollega (S) i försvarsberedningen Åsa Lindestam redogör för vårt besök här.

Det finns olika maktcentra i försvars- och säkerhetspolitiken i Egypten. Presidentmakten är stark, liksom även försvarsmakten. Utrikesdepartementet finns, liksom försvarsdepartementet samt även olika säkerhetstjänster.

De vi mötte framförde i hög grad samma budskap, t ex om Israel (fredsavtalet gäller), om Israel-Palestinakonflikten ( vi vill bidra till lösning, beredd medla, ockupationen roten), om kärnvapen (inga ska finnas i regionen), om Assadregimen( förlorat sin legitimitet), om Iran (sämre relationer sedan Syrienkonflikten).

Egypten har allvarliga ekonomiska bekymmer, landets likviditet/valutareserv är liten. Skulle pengarna inte räcka hotas snabbt livsmedelsförsörjningen eftersom landet importerar mycket vete. Jag missade att fråga om landets självförsörjningsgrad, men jag vet att Sveriges är bland de lägsta i Europa med en matimport som närmar sig 50 procent av konsumtionen..

Så en reseonsdag från Afrika till Arvidsjaur, dit jag och vår lilla delegation anlände onsdag kväll. Sedan mycket givande förbandsbesök på I19 (både jägarbataljonen i Arvidsjaur och moderregementet i Boden), A9 i Boden och F21 i Luleå.
Regementena bedriver sin verksamhet med hög kvalitet och bidrar högst väsentligt till våra insatser både inom landet och internationellt. De har också ett mycket gott samarbete med varandra och även med försvaret i Norge och Finland, t ex vad gäller stridsflyget (cross border training), artilleriet (Archer-samarbetet med Norge) samt även i den återkommande internationella storövningen Cold Responce. Övningarna koordineras naturligtvis från Högkvarteret.

Med vid besöket var också min kollega Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson för oss, och våra utmärkta sakkunniga medarbetare i utrikes- och försvarsfrågor på riksdagskansliet (Anna Kläppe) och Statsrådsberedningen (Karin Carlesten) samt våra lokala kommunföreträdare.

Utrikes- och försvarsfrågor har ju många nära beröringspunkter så jag uppskattar mycket det nära samarbete som vi har.

Arvidsjaur kommun skriver om vårt besök på sin hemsida.

Under veckan lämnade försvarsmakten sitt budgetunderlag till regeringen, vilket visade på nya stora "svarta hål", dvs stora besparingar om inte budgeten ökas rejält. SvDs Mikael Holmström kunde först informera om detta genom en - som det visade sig - pålitlig läcka. Försvarsmakten informerar på detta sätt. och TTs artikel publiceras bl a i DN. SvD redovisar kommentarer från försvarspolitiker.

Flera lokala media mötte upp vid vår pressträff fredag em, bl a Norrländska Socialdemokraten.

 

Följ Staffan Danielsson i Almedalen!

Dags för Almedalen.. Jag inser att min rubrik inte är någon kioskvältare men vill i alla fall ge en bild av Almedalen för en östgötsk riksdagsledamot i mogen ålder..

Jag har varit på Almedalsveckan  ca 3-4 gånger förut, och haft ett gott utbyte av den. Blandningen av sommar och Visby med otaliga intressanta debatter och möten med männískor man annars mera läser om än träffar eller helt nya kontakter är rätt oemotståndlig för en samhällsengagerad person.

Jag deltar i fler sammanhang än tidigare och har därtill en del bra möten inbokade. Och ska därutöver givetvis försöka att pricka in andra intressanta debatter.

På måndag 14.00 diskuterar jag gentekniken i jordbruket med bl a Carl Schlyter (MP).

16.45, på försvarspolitisk arena, diskuteras försvarets folkförankring med Henrik Landerholm, Anna Ekström och Jan Salestrand.

Tisdag arrangerar Djurens rätt en dískussion om "Monsterkycklingar"... De presenterar/återanvänder en rapport om kycklinguppfödning som säkert är alarmerande. Deras inriktning är rätt "vegetarisk", som bekant. Ett antal riksdagsledamöter deltar. Diskussionen gäller Sverige, inte den växande import som väller in från länder där kycklingarna har det sämre...

Onsdag 4 juli kl 09.00 ordnar Gröna bilister ett "elbilsrally" vid hamnen, jag ska göra vad jag kan..

11.45 leder Göran Rosenberg ett samtal om klimatfrågans försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser vid försvarspolitisk arena.

13.00 handlar det om hållbar livsmedelsupphandling i offentlig sektor, något som ju engagerar mig. Debatt med Miljö- och jordbruksutskottets ordförande, Mikael Karlsson SNF och Anders Wijkman.

17.00 står "slaget om ekomaten" på Strandgatan 9, där Matilda Enkrans, ordf i miljö- och jordbruksutskottet och jag grillar och diskuterar vilken mat man ska köpa...

Torsdag kl 10.15 diskuterar Jonas Sjöstedt, Maria Ferm och flera andra riksdagsledamöter om "Ockuperade tomater", om Västsaharas jordbruks- och fiskeprodukter som kan säljas som marockanskt. Emmaus och Afrikagrupperna arrangerar.

Fredag, min sista dag i Almedalen, diskuterar jag och CUFs ordförande Hanna Wagenius försvars- och säkerhetspolitik på försvarspolitisk arena, under säkert utmärkt moderation av Annika Nordgren Christensen, Newsmill.

Nazisternas illgärningar ofattbart fasansfulla

Vi har nu haft tunga men oerhört givande dagar i Östra Polen. Vår kunnige och fängslande "historielärare" är Christer Mattson från Forum för levande historia, lärare från Kungälv med stora pedagogiska kvaliteter och ett brinnande engagemang.

Nazisternas folkmord växte fram successivt, planläggningen var ofta i mproviserad men slutade i en närmast industriell jakt och massmord på många miljoner oskyldiga människor, de flesta judar, som hämtades och jagades - män, kvinnor och barn -, som sköts vid massgravar, i ghetton och som slavarbetade och transporterades till dössläger där de gasades ihjäl. Målet var att får bort alla judar och medlet blev att mörda dem.

Jag rapporterar även på Facebook där jag också lägger in bilder. (Ska nog börja göra det här också).

Dessa statusrader har jag lagt in på facebook:

I Polen lyckades inte kommunismen deportera bönderna och bilda statliga storjordbruk. Fortfarande brukas åkrarna i små tegar vilket syns väl uppifrån.

På den här vägen i utkanten av byn Koch i östra Polen föstes den judiska bybefolkningen av 500 soldater till gropar de de nakna sköts i lager på lager. Fasansfullt.

Trista inlägg, jag vet. Men vi får aldrig glömma. Här ugnarna på Majdanek där människorna brändes upp efter att ha svultits, gasats eller skjutits ihjäl.

Gaskammare i Majdanek, Lublin. Idag i staden Zamosc, där nazisterna bl a mördade och deporterade föräldrarna till 30.000 barn som fördes till barnhem eller till tyska styvföräldrar. Ondska.

Jag hänvisar också till några andra reskamrater som också bloggrapporterar.

Läs även andra bloggares åsikter om förintelsen, polen, judar, nazismen, politik, centerpartiet

Nazisternas fasansfulla förintelse

Sverige - på Göran Perssons initiativ - startade 2003 - tror jag - Forum för levande historia, en liten myndighet som ska lyfta fram folkmorden under Hitlertyskland och av ett antal kommunistiska regimer. Och fokusera på vikten av att respektera demokrati och mänskliga rättigheter.

Ett mycket bra initiativ, alldeles för många i Sverige och världen vet alldeles för lite om de fasor och förtryck och ondska och oförrätter och namnlösa lidanden som drabbat många tiotals miljoner människor under andra världskriget och 1900-talet. Vi kan aldrig inse den hemska mardrömslika vägen till ständigt större oförrätter, sömnlösa nätter, fängslanden, lidanden, svälta, frysa, epidemier, skiljas från varandra osv

Under nazismens diktatur och under kommunismens diktaturer i t ex Sovjet, Cambodja, Kina, Nordkorea osv.

Det mest fasansfulla är det planerade massmördandet av judar och andra grupper i Ghetton och koncentrationsläger och gaskammare i Tyskland, i Polen och i många andra länder där Hitlertysklands nazidiktatur drog fram.

Men Stalins kommunistiska diktatur med deportationer och massavrättningar och utsvältningar av miljoner på landsbygden och GULAG-läger osv orsakade många miljoners död under namnlösa fasor. Skräck och lidanden.

Vi är nu 16 riksdagsledamöter från 5 partier som under Forumets ledning besöker Polen, en resa i förintelsens spår. Idag har vi under mycket sakkunig ledning gått igenom de 178 hektaren ghetto i Warshawa, där 350.000 judar bodde och föstes ihop. Mycket lite återstår av kvarteren, där nazisterna hösten 1940 stängde in dem med en mur och där män, kvinnor och barn under outsägliga lidanden svalt ihjäl, och där sommaren 1941 5.000 per dag skickades iväg till dödslägret Treblinka, där nära en miljon människor gasades ihjäl, från Warshawa och från andra håll i Polen.

Det fanns 40 miljoner polacker då. Av dessa mördadades och dog 3 miljoner judar och 2 miljoner polacker. De 300.0000 som återstod efter kriget attackerades under kommunistdiktaturen, en del mördades och de flesta tvingasdes fly till andra länder. Idag finns det kanske uppåt 10.000 judar i Polen....

Vi är 5 centerpartister som deltar, med en eventuell 1:e partiordförande i spetsen.

Min kollega Ola Johansson från Kungsbacka i Halland skriver om detta på sin blogg, som jag gärna hänvisar till!

Läs även andra bloggares åsikter om förintelsen, polen, politik, riksdagen, centerpartiet, nazism, kommunism

Intryck från resan till Islamabad och New Delhi

2-10 april besökta jag alltså Pakistan och Indien tillsamman med riksdagskollegorna Olle Thorell (S), Desirée Pethrus (KD) och Ulrik Nilsson (M) samt med Aleksander Gabelic (ordf), Linda Nordin Thorslund (generalsekreterare) och Berith Granath från Svenska FN-förbundet.

Det blev en mycket bra och givande resa och jag ska helt enkelt lista några intryck:

• Kartan! Från Sveriges horisont upplever man lätt Afghanistan och Kabul som i hjärtat av Asiens bergsmassiv. Islamabad ligger i norra delen av floden Indus mäktiga flodområde från Indiska Oceanen och innan Himalayas mäktiga berg. Från Islamabad börjar höjder synas, och åker man 15-20 mil nordväst förbi Pesawar – som vi gjorde – återstår bara ungefär lika mycket till Kabul. Islamabad anlades nära Rawalpindhi på 1960-talet och är en förvånansvärt liten administrativ huvudstad.
• Talibanernas terror gör att vårt hotell och regeringsbyggnaderna omgavs av tunga betonghinder och beväpnade militärpoliser. Likaså när vi åkte till nära Pesawar och flyktinglägret Jalozai fanns beväpnade poster på motorvägen samt före och under besöket där.
• Lastbilar och traktorer med vagnar var alla vacker målade i olika mönster i klara röda och gula och andra färger. Jag trodde vi först mötte cirkusbilar, men det kan ju inte finnas bara cirkusbilar i ett land…
• Vi mötte den modiga svenska ambassadören Ulrika Sundberg som med stab gjort ett mycket innehållsrikt program.
• Vi mötte bl a modiga kvinnor som arbetade för mänskliga rättigheter och för kvinnors rätt. Trycker från konservativa religiösa strömningar i landet är så starkt att flera bedömde det närmast contraproduktivt att nu kräva att landets blasfemi/hädelselagar ska tas bort. De har en stark förankring i landet och tid behövs för debatt och mognad, enligt dessa.
• Pakistan är ”krisernas land” som har drabbats mycket hårt de senaste åren med flera svåra jordbävningar, flera enorma flodöversvämningar (vid en var nära en tredjedel av landet översvämmat…), talibanernas terror, energikris, ekonomisk kris, Kashmirkris med kärnvapen i båda länder…Landet beräknas ha 3-6 miljoner flyktingar från Afganistan och ca 3 miljoner internflyktingar.
• Landet som skildes från Indien för ca 50 år sedan efter starka motsättningar mellan hinduer och muslimer har fortfarande en allvarlig gränskonflikt i nordöstra delen av landet, i Kashmir. Vi träffade militärer från FNs observatörer där svenska ingår, med en general från Uruguay i spetsen. (Idag är det fler muslimer i Indien än i Pakistan så uppenbarligen fungerar samexistensen. Pakistan har 180 miljoner, Indien 1.220 miljoner människor..).
• Mellersta Österns häxkittel kan karakteriseras som ”alla konflikters moder”. Men snart kan kanske Pakistan med omnejd ”ta över”; angränsande länder är Indien, Kina, Afghanistan och Iran med Saudiarabien och Jemen m fl nedanför. Pengar väller in till religiösa fundamentalister…
• Pakistan är ett fattigt land men har sedan landet bildades 1947 haft en stark armé som tidvis har styrt landet. Militärutgifternas andel av statsbudgeten lär uppgå till 40-50 procent..medan anslagen till utbildning och hälsovård ligger på några procent var. Därtill bedriver militären omfattande företagsamhet samt erhåller stöd från USA.
• Terror och motsättningar och konflikter finns i hög grad. I bergstrakterna västerut mot Afghanistan söker extrema religiösa grupperingar – talibaner – att ta kontrollen över byar och områden och införa Sharialagar med mera. Armén försöker nu återta kontrollen vilket leder till strider. Lokalbefolkningen beordras lämna sina bostäder och fly medan striderna pågår…Vi besökte ett flyktingtältläger med ca 100.000 människor nära Pesawar. På brunpackad jord låg väldiga tältläger, där det på sommaren blir 40-50 grader hett. FN – som gör betydande insatser i Pakistan - driver lägret och det präglades vad vi kunde se av god ordning med både sjukvård och undervisning mm. Kvinnorna i lägret och i städerna omkring bar i hög sträckning burka och nikab.
• Vi mötte parlamentsledamöter. De sade sig vara ”commitade” i kampen mot terrorismen. Talibanernas fruktanvärda bombdåd, mord på ledande politiker, förstörande av skolor, tillåter inte vaccinering lyftes bla fram….Fruktansvärda händelser som att 8 unga kvinnor begravts levande lyftes fram vid annat tillfälle, samt kritik mot att ledande politiker försvarat detta…
• Så Indien, efter flyg till New Delhi via Dubai. Varmare men behagligt, 30-35 grader. Brittiska samväldet styde länge. 1857 ett fruktansvärt blodigt frigörelsekrig som slogs ner med masshängningar och motterror. Efter nästan ett sekel frigjordes Indien, Pakistan och sedermera Bangladesh från Storbritannien 1947. Mahatma Gandhi spelade en avgörande roll med sin kamp, och sina fasteaktioner. Vi bodde alldeles intill hans stora vita bostad och jag såg platsen längst bort i trädgården där han vid 90 års ålder blev mördad under bön. Några kvarter bort låg Indira Gandhis vita villa, där hon som landets ledare mördades av sina livvakter i sin trädgård 1984. !980 mördades en av hennes söner och 1989 hennes efterträdare som statschef Rajiv Gandhi…Indiens Kennedys..
• Vi besökte ett projekt i Delhis slum – med FN-stöd – där kvinnor och barn under enkla förhållanden fick skolgång och lära textilarbete och – försäljning. Välordnat och imponerande styrka hos lärare och barn och kvinnor.
• Indien är världens största demokrati. Många politiker sägs tyvärr ha kriminell bakgrund. Indien är världens fjärde största ekonomi och växer. Man vill in i FNs säkerhetsråd, vilket vore rimligt. Indien och Pakistan är båda kärnvapenmakter.
• Massor mer finns att säga om denna södra del av Asien som kommer att återta en växande roll i världen. Fattigdomen är väldig med många 100 miljoner utan några marginaler alls. Samtidigt sker tillväxt och Indien är på gång att genomföra samma utveckling som Kina, fastän några decennier efter. Värdens framtid bestäms i hög grad hur motsättningarna i Asien kommer att lösas (eller inte) och hur ekonomierna utvecklas.

Läs även andra bloggares åsikter om indien, pakistan, islamabad, new delhi, fn, fn-förbundet, politik, centerpartiet

Från Islamabad till New Delhi

Jag är denna vecka på en mycket intressant studieresa i Svenska FN-förbundets regi.

Vi har i tre dagar besökt Islamabad och Peshawar i Pakistan. Vi var nära Peshawar i flyktinglägret Jalozai där ca 100.000 människor (knappt 20.000 familjer) lever som flytt/beordrats fly från närbelägna provinser där strider mellan armén och talibangrupperingar pågår.

Lägret administrerades av FN, man bodde i tält på åkerjord. Läget verkade fungera väl och vi såg både sjukvårdstälten och skoltälten på ett område. Människorna är oftast analfabeter och kvinnorna bär burka. På sommaren kan det bli 45-50 grader varmt och självklart innebär lägertillvaron svåra påfrestningar.

Talibanerna som trängt fram och tagit över byar och infört sharialagar, förvägrar i vanlig ordning flickor utbildning och förbjuder t o m vaccinering. I provinsen Baluchistan i sydvästra Pakistan är det mycket oroligt och man mördar systematiskt politiker, journalister och jurister med mera. Guvernören för Punjab, största provinsen, sköts nyligen ihjäl och en minister som ville minska sharialagar mördades av en massmordsterrorist (självmordsbombare) i Islamabad. Någon ledande politiker i parlamentet från de sydvästra delarna lär ha försvarat att 8 flickor mördades genom att begravas levande.

Vi åtföljdes av starkt beväpnade poliser, de och militärer finns utposterade längs vägar och i huvudstaden Islamabad där myndigheter och biståndsorgan finns. Byggnaderna var rena forten.

Pakistan består av ca 180 miljoner invånare, bildades efter andra världskriget efter våldsamma strider mellan hinduer och muslimer. Landet domineras av den väldiga floden Indus som för vatten från bergsmassiven ner till Karachi vid arabiska havet.

Landet är fattigt men ekonomin har tillväxt, och sedan tre år har en folkvald regering tagit över efter militärstyret. Armén har fortfarande en mycket stark ställning och halva statsbudgeten går till den. I Kashmir står Pakistans och indiens krigsmakter mot varandra vid en omtvistad gränslinje, båda länderna har kärnvapen..

Pakistan har drabbats av väldiga katastrofer de seaste åren, flera stora jordbävningar, flera väldiga översvämningar, terror, ekonomiska kriser, energikris med mera. Tack vare FNs bistånd och egna ansträngningar lyckades man förhindra - en tredjedel av landet och 21 procent av åkermarken drabbades av översvämningarna - både omfattande svält och epidemier.

Pakistan gränsar förutom till Indien till Iran, Afghanistan och Kina och självklart är området en krutdurk. Talibanernas extremism och situationen i Afghanistan förstärker detta.

Vi fick mycket att fundera på när vi träffade reprentanter för FNs olika organ, som gör mycket betydande insatser, för tankesmedjor och människorätts- och kvinnoorganisationer, för regering och parlament. Samt med Sveriges ambassad med den modiga och drivande ambassadör Ulrika Sundberg i spetsen.

Nu fortsätter resan i New Delhi med också ett mycket intressant program. Självfallet är sådana här nedslag på plats i verkligheter långt bort från Sverige mycket värdefulla för mig i mitt arbete i försvars- och utrikesutskotten.

Läs även andra bloggares åsikter om pakistan, indien, politik, ud, centerpartiet

Fel att braenna, fruktansvaert att moerda oskyldiga

Det är illa att bränna en helig bok. Det är fruktansvärt att mörda oskyldiga som hämnd. Må världens stora religioner alla inrikta sig på fred, förlåtelse och kärlek!

Jag aer pa resa i bygder daer religioest fundamentalistiska krafter aer starka. Det aer fasansfullt att moerda maenniskor foer att de foeresprakar demokrati och lika maenskliga raettigheter.

Vi maste tillsammans sta upp foer demokrati, frihet och maenskliga raettigheter. All respekt foer att lagar fran 600-talet kan ha varit jaettelika framsteg jaemfoert med tidigare, men att nu aterga till dem aer oaterkalleligen ett sidospar.

Jag inleder nu en kampanj foer att maenskligheten maste se framat och inte bakat, genom att aterkommande laegga ut de tre meningarna hoegst upp, och laengst ner:

Det är illa att bränna en helig bok. Det är fruktansvärt att mörda oskyldiga som hämnd. Må världens stora religioner alla inrikta sig på fred, förlåtelse och kärlek!

Raul Castro till Kommunistisk ungdom på Cuba

När jag var i FN några veckor nyligen - i New York - var det oerhört slående vilka länder som stod för finansieringen av FNs arbete för utvecklingsbistånd och för FNs kamp mot hunger.

De västliga demokratierna i mycket hög omfattning, och biståndsmässigt är Sverige en stormakt.

De länder som inte syntes i den statistiken var regelmässigt kommunistiska eller socialistiska länder som t ex Nord-Korea och Cuba.

De pratar om solidaritet och samarbete och hur jordbruket och industri ska utvecklas genom statssocialism och kommunism osv. Men den gör ju aldrig det, den går på halvfart och den producerar inget överskott som kan hjälpa fattiga länder att utvecklas eller att stilla sin hunger.

Produktionen står stilla eller går back, och de kan knappeligen eller inte alls föda sin befolkning, och friheten är starkt eller helt beskuren.

Flosklerna har stått som spön i backen på Cuba under Fidel Castros ständiga mastodonttal.

Nu har hans kommunistiske bror Raul Castro tagit över, Cubas ambassad skickar ständigt ut alster av - oftast - Fidel, men ibland även av Raul. Jag ska bara citera hans Fidelcitat vid ett tal till kommunistisk ungdom på Cuba nyligen, och hans sista mening om kommunism i all framtid på Cuba...:

"The Young Communist League was born on a day like this, 48 years ago. That historical April 4, 1962, Fidel stated in concluding:

“Believing in the youths is seeing in them not only enthusiasm but capacity; not only energy but responsibility; not only youth, but purity, heroism, character, willpower, love for their homeland, faith in their homeland! Love for the Revolution, faith in the Revolution, and confidence in themselves! It is the deep conviction that the youth can do it, that the youth is capable of doing it; the deep conviction that the youth can carry on great tasks.”

That’s how it was yesterday, how it is today and how it will continue to be in the future."

Läs även andra bloggares åsikter om cuba, kommunism, politik, castro, centerpartiet, vänsterpartiet, socialdemokraterna

Slutrapport från FN och Hillarys .. tal

Så är två mycket givande veckor på den svenska FN-delegationen och i FN över. Stort tack för alla goda briefingar från våra diplomater med ambassadörerna Anders Lidén och Per Örnéus i spetsen. Och till Inga-Lena Bengtsson som med stor drivkraft fått ihop ett mycket bra program, med flexibla anpassningar utefter verklighetens förändringar!

Flyget till Köpenhamn blev 1 timme försenat, så jag missade tåget från Malmö med två minuter (att SJ alltid..ska vara så förbaskat punktliga)och har just fördrivit två timmar på stationen...

Avslutande programpunkter på FN var bl a ett givande besök på FNs barnfond - Unesco -och befolkningsfonden UNFPA. Samt USAs utrikesminister Hillary Clintons personliga och engagerade anförande i samband med kvinnokonferensens avslutning. Min kollega Christer Winbäck lyckades få trycka hennes hand, medan jag i tumultet efteråt fotograferade henne och hennes medföljande dotter Chelsea. Även Madeleine Albright var där.

Hon fick ett starkt stöd av församlingen och hade flera slagkraftiga one-liners; t ex att 1800-talet var kamp mot slaveriet, 1900-talet kamp mot totalitarismen (nazism och kommunism antar jag) medan 2000-talet blir kamp för kvinnors rättigheter.

Hon berättade också om besök i ett utvecklingsland, där hon såg kvinnor i arbete överallt. Utan deras insatser skulle ju länderna falla ihop. Och hon kunde inte förstå ekonomerna som sa att deras arbete inte räknades.

Förenta nationerna är ett oerhört viktigt organ för världens nationer. Sverige är en stormakt där som en av världens stora bidragsgivare. USA är ändå outstanding som betalar nära 25 procent av FNs budget, medan världens socialistiska länder av någon anledning ger väldigt lite, en förklaring kan ju vara att det ekonomiska systemet ger väldigt lite pengar att kunna fördela.

G77-gruppen organiserar nu nära 130 av världens 192 FN-länder, och är en viktig kraft som ibland kan bromsa rätt mycket. Gruppen är dock mycket heterogen, och vi får se hur sammanhållningen kommer att utvecklas.

Säkerhetsrådet med sina 5 fasta medlemmar (med veto) och 10 cirkulerade är FNs centrala maktsfär. 65 år efter andra världskriget borde detta egentligen reformeras - är t ex Frankrike och Storbrittannien viktigare stormakter än Indien. Men sannolikt kommer nuvarande strukturer att kanske vara lika svåra att rucka på som att låta Europaparlamentet sluta pendla till Strassbourg...

Jag tar med mig intrycken och erfarenheterna från FN i mitt fortsatta politiska arbete, och kommer att ha stor nytta av dem!

Läs även andra bloggares åsikter om fn, hillary clinton, centerpartiet, riksdagen

En passionerad Margot Wallström i FN

Igår var en intressant dag i närbelägna småstaden Washington - stor som Stockholm -, 2tim 40 min med ett X2000-liknandne tåg, olika tät bebyggelse hela vägen, inga åkrar.

Möte med den som alltid energifyllde ambassadören Jonas Hafström som gav intressanta utblickar innan diskussionen tog vid. Clinton och Reagan var "doers", tidigare guvernörer. Obama en kort senatorskarriär innan han valdes, mer lagstiftare och resonerande. Den stora frågan är jobben, finns risk att USAs arbetslöshet fastnar på högre nivåer än tidigare. Nu knappt tio procent, egentligen kanske mellan 15 och 20 procent.

De illegala invandrarna är ca 13 miljoner, republikanerna alltmer skeptiska till invandring.

Vi träffade en tankesmedja, helt oberoende (det är de flesta) men de lät rätt demokratiska. Både de och en medarbetare till finansutskottets ordförande i representanthuset trodde nog att Obama skulle få igenom sjukvårdsreformen, men oerhört knappt och inte alls säkert.

Republikanerna "filibustrar" - långpratar - i kongressen nu för att förhala beslut, skjuter in sig på att en sjukförsäkring för även de 46 miljoner som står helt utan kostar pengar och ger staten för stor roll. Frågan är om de 85 procent som har vill ställa upp för dem som inte har något grundskydd. Det har demokraterna slagits för i många decennier och nu har man chansen. Det vore ett oerhört misslyckande för dem och president Obama om de inte ny lyckades, jag tror och hoppas att det går vägen.

Idag har vi lyssnat på Margot Wallström vid hennes första (?) framträdande i FN som generelsekreterarens ansvarige för att motarbeta det fruktansvärda sexuella våldet i världen, särskilt hemskt som systematisk krigsmetod i t ex några afrikanska pågående konflikter. I en fullpackad mötessal gjorde hon en stark och passionerad programförklaring, och fick starkt stöd från deltagarna.
Det här är för mig inte mission impossible, sa hon, utan mission irresistible!

Möte med FNs nya polischef

Ann-Marie Orler är född i Motala - en klar merit! - och var för några år sedan länspolischef i Västmanland.

Idag börjar hon sitt nya jobb som chef för FNs polisinsatser i världen, med nära 13.000 poliser insatta.

När vi några riksdagsledamöter idag fick tillfälle att träffa henne på tjänsterummer i New York gratulerade vi givetvis, och hade sedan ett intressant samtal.


FN har 17 pågående fredsinsatser just nu, de flesta i Afrika. 4.900 poliser i Darfur i Sudan, 2.200 i Haiti, 1.300 i Liberia, 1.200 i Kongo, 1.500 i Östtimor, 1.200 i Elfenbenskusten osv.

Vilka länder bidrar då med poliser? Även här blir man lätt lite överraskad. 1600 från Bangladesh, 1600 från Jordanien, 700 från Indien, 900 från Pakistan, 900 från nepal, 800 från Nigeria, 600 från Senegal, 400 från Ghana, 400 från Filippinerna, 300 från Egypten osv!

Idag är 6,5 procent av poliserna kvinnor, men Ann-Marie Orler har satt upp målet 20 procent till 2014. Kanske inspirerade av henne har Rwanda nu målet att bidra med lika många manliga poliser som kvinnliga!

Sjukförsäkring och A-kassa - S hyckleri

Man får alltid lite perspektiv på Sverige när man är utomlands. I USA rasar sjukförsäkringsdebatten oupphörligt, republikanerna anser sig ha "folket med sig" i att inte låta de 30-40 miljonerna som står utanför få ett grundskydd. Det blir för dyrt och kostar för mycket skattepengar.
Och det räcker inte med nära 60 procent i majoritet för demokraterna för att genomföra reformen, också annorlunda.

I Sverige har vi allmän sjukförsäkring och allmän folkpension vilket jag gillar starkt. Och socialdemokraterna lever rövare om någon som kommit in i sjukförsäkringen skulle "omförsäkras" till A-kassa med risk för på lång sikt något sämre villkor.

Men för alla dem som inte kommer in i A-kassa eller sjukförsäkring överhuvudtaget, som inte får sitt första jobb på något halvår, och det är många, för dem finns ingen nåd. För dem återstår osäkra aktivitetsstöd och socialbidrag, varså god.

Hyckleri.

Omsorgen om medlemstillströmingen till det s-kontrollerade facket går före tryggheten för dem som inte kommer in på arbetsmarknaden. Solidaritet, jo pyttsan!

Allmän A-kassa, nej tack, absolut inte, säger arbetarrörelsen.

Skamligt, säger jag.

Och alliansen! Fast moderaterna tyvärr verkar fega ur även på den här punkten.

Läs även andra bloggares åsikter om sjukförsäkring, a-kassa, politik, centerpartiet, riksdagen, socialdemokraterna

Mitt möte med Ban Ki-Moon och Bill Clinton..

...tillsammans med några andra...

Att följa FNs och Sveriges arbete här i New York är fortsatt mycket intressant.

Utöver den arbetande kommissionen om kvinnors rättigheter och likaställning har vi nu diskuterat säkerhetspolitik en hel del, vilket ju är mumma för en försvarspolitiker.

Ambassadrådet Staffan Hemrå drog utifrån FN-stadgans grundidéer upp tankeväckande analyser och samband urifrån dagens verklighet. Mycket av dagens svåra konflikter finns i dag i Afrika.
Generalsekreterare Kofi Annan definierade 2005 terrorism som "systematiskt våld mot civila". Att använda det som stridsmetod är fruktansvärt, och kan aldrig accepteras, anser jag.

FN har nu 17 pågående missioner/fredsinsatser i olika länder, med 120.000 soldater insatta från främst icke-västliga länder. Rekord.

Säkerhetsrådets sammansättning är ett arv från andra världskriget, mänga skäl talar för att modernisera det. Men ingen av de 5 fasta medlemmarna med veto (USA, Ryssland, China, Storbrittannien, Frankrike) är nog intresserad av det..

Det kommer nog att ske ungefär samtidigt som Frankrike accepterar att Europaparlamentet slutar sammanträda i Strassbourg..

Idag utlystes snabbt ett möte med FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon och Bill Clinton i spetsen. Vi svenska observatörer lyckades närvara när man presenterade ett initiativ för att flygpassagerare med ett "klick" när man betalar sina flygresor också kan välja att stödja FNs verksamhet för sjukvård åt de fattiga.
Tillsammans talade de båda för detta "enormt viktiga" (enligt Bill Clinton) initiativ samt några till, bl a en norsk minister och prinsessan Christina från Spanien.

Bill var sig lik men har blivit äldre (Ok, då, jag är nog inte "Bill" med honom riktigt än..).

Ett annat sent eftermiddagsmöte som var mycket givande var sammanträffandet med FNs nya specielle representant för generalsekreteraren i Afganistan, Staffan de Mistura, med svenska och italienska rötter.

Han är precis nyligen tillträdd och berättade om sin bild av sitt uppdrag och läget i Afghanistan.
Uppslutningen bland FNs länder kring fredsinsatsen i Afghanistan är massiv.

Min slutsats är att en ökad debatt i t ex Sverige om att minska sin fredsinsats kan öka riskerna för svenska soldater i landet.

Äntligen på Broadway - Mamma Mia!

Jag fortsätter mina observationer från New York, som vore jag en upptäcksresare..(Ursäkta alla vana NY-resenärer som tar mina små noteringar som banala konstateranden, med stor rätt).

Visst är FN viktigt och intressant. Integrationsminister Sabuni informerade och diskuterade på FN-representationen, därefter en bra genomgång av FNs utvecklings- och biståndsorgan, UNDP. Det UNDP arbetar för är oerhört viktigt; reducera världens fattigdom, främja demokratiutveckling, förhindra kriser och återuppbygga samt arbeta för en hållbar utveckling genom energi- och miljöfokus.

UNDPs verksamhet är FNs mest spridda, i över 130 länder och med en årlig budget på över 4 miljarder dollar. Bidragsländerna är inte alls lika många, bara 20-30 stycken. Det är en total dominans av västliga demokratier som satsar på liberalism och marknadsekonomi, medan underskottet av kommunistiskt eller socialistiskt inspirerade länder är monumentalt.

UNDPs budget är över 4 miljarder dollar. De största bidragsgivarna är USA, Storbrittannien och Japan med Norge, Nederländerna och Sverige (190 miljarder dollar per år) strax efter. I förhållande till BNP eller invånarantal är självfallet Sverige en stormakt på bistånd.

Efter en intressant lunchdiskussion med FNs revisionsspecialist Inga-Britta Ahlenius fick vi förmånen till ett möte med Helen Clark, chef för UNDP och tidigare mångårig Nya Zeeländsk statsminister (S).

Kvällen ägnade jag åt en rejäl långpromenad längs Broadway enorma ljusreklamer och teatrar och musikaler och matställen och soppåsar.

Vadå soppåsar? Jo, det var mig obekant att sophanteringen i världsstaden sker genom att fastighetsägarna sent på eftermiddagen lägger ut små berg av sopsäckar på trottoarerna, som sedan under natten hämtas av sopbilar där jobbarna slits ut genom att de slänger upp säckarna med armkraft. Känns inte modernt, tycker en sopmässigt bortskämd svensk.

Det finns verkligen många teatrar och shower, och några hade jag faktiskt hört talas om! Mamma Mia tog stor plats med lysande rescensioner, med Björn och Bennys fantastiska glada musik som så förkättrades av de politiskt vänsterkorrekta på 1970- och 80-talet.

Mångfalden av matställen av alla de slag, liksom mängden av små frukt- och andra mobila försäljare med små vagnar, är stor.

Mångfalden av människor av alla de kulörer och ursprung är en smältdegel, och New York är numera en riktigt trygg och lugn stad, till skillnad från den höga brottsligheten för 10-20 år sedan. Heder åt borgmästare R. Guiliano (ungefär) som med delvis kontroversiella metoder, nolltolerans och strikt ansvar för cheferna faktiskt gjort stor skillnad.

Läs även andra bloggares åsikter om fn, new york, politik, centerpartiet

New York som Linköping - fast lite större

Det gäller ju att inte imponeras när man reser till främmande land. Sverige är ju ändå på något vis alltings moder och Linköping jordens medelpunkt..

Några intryck från New York och FN, efter en dryg dag...(Jag borde nog varit här redan för 20-30 år sedan, men det har jag ju inte). Då vet man nog så lite att man kan egentligen kan allt. Så är det, som en känd svensk statsman brukar säga. Punkt.

Skämt åsido. Kvarteren runt FN skrapan, kring ca 45 till 49.onde gatan någonting, och kring 1 -3 avenyn är visserligen mycket höga ibland - skyskrapor - men kvarteren i marknivå är lättgångna med massor av små och större butiker i en charmig blandning. Vi bor ju centralt och har korta gångavstånd till mycket. Faktiskt lite små stadskaraktär så världshuvudstad det är!

I FNs centrala administration här jobbar kanske 4.000 människor av Fns totalt ca 63.000 i olika organ. Jämfört med Bryssel och EU-byråkratin känns FN närmast - ja, litet är ju fel att säga - mindre än EUs högborgar i Bryssel. FN-skrapan - ett av de första höghusen i hötorgsskrapestil (fast tvärtom) - är byggd på 1950-talet och renoveras nu. Salarna för generalförsamlingen, ekonomiska och social rådet och säkerhetsrådet är byggda räcker fortfarande till trots väsentligt fler medlemsländer idag, och rymmer alltså med råge 192 delegater från alla medlemsländer, 54 delegater i ekosoc och 15 medlemmar i säkerhetsrådet, där mycken makt ligger. Inte minst hos de 5 ständiga medlemmarna med veto; USA, Ryssland, China, Storbrittannien och Frankrike.

Generalförsamlingens tak, ja, ryktet säger att snömassorna knäckte det lite för någon vecka sedan, problem vi ju denna vinter känner igen även från Sverige.

Indien, Japan, Brasilien, Tyskland m flera klappar på porten. En prognos kanske är att säkerhetsrådets sammansättning förändras ungefär samtidigt som EU-parlamentet lämnat Strassbourg...

Idag har vi främst besökt den svenska ständiga FN-representationen med ett trettio-fyrtiotal personer, ledda av ambassadör Anders Lidén och vice chefen ambassadör Per Örnéus. Vi hade förmånen att få lyssna och diskutera en hel del med dem idag, med stort utbyte. Sverige gör bra bilar (..!), högkvalietsmat men vi har i snitt en mycket bra standard på våra diplomater också.

Fns generalförsamling träffas på hösten, nu pågår arbete i t ex säkerhetsrådet och i de 6 fasta utskotten, i ekosoc-rådet och dessa veckor över 8.000 personer samlade kring kvinnokommissionens arbete, inte minst många företrädare för NGO:s - fackförbund, organisationer, en representant för Sametinget osv osv.

Inflytandet i FN har under åren delvis förskjutits till de nya stormakterna enligt ovan, samt till G77-gruppen (som idag är ca 130!), dvs en mycket brokig blandning av utvecklingsländer från jordens alla hörn.

FNs tre grundpelare känner ni väl till..; insatser för fred och säkerhet, länders utveckling samt att lyfta människors rättigheter och ge bistånd. Visst är det mycket byråkrati i FN, men tänk bort FN och världen vore sämre rustad i betydande grad. Inte minst vad gäller FNs mycket stora insatser på det humanitära området, som inte alltid ger lika mycket rubriker som de handfasta säkerhetsfrågorna.

Viktiga frågor i säkerhetsrådet just nu är t ex situationen i Tschad och FNs mission där (just nu pågår 17 olika fredsbevande FN-missioner i världen), läget i Sudan med val i södra delen i januari, samt Afganistan.

Kvällen avslutades med en mottagning i ambassadörens residens för besökande politiker och NGO:er (Non Governmental Organisations). Svenska FN-föreningen i Stockholm ska ha en eloge för sin stora grupp engagerade personer i olika åldrar.

Läs även andra bloggares åsikter om fn, new york, politik, riksdagen, centerpartiet

Min stund i världen..., och Reepalus.

Fredrick Reinfeldt har talat om "sin stund i världspolitiken" som halvåret när Sverige var ordförandeland i EU. Och det ligger en del i det.

För en enkel riksdagsledamot som mig handlar stunden kanske om de två närmaste veckorna då jag äntligen får göra en global insats genom att följa FNs arbete i New York. Vad månde man kunna uträtta, och varför har det dröjt så länge? Det frågar sig säkert många, eller åtminstone jag själv..

Nåväl, det ska bli intressant, FNs arbete för jämställdhet står bl a på dagordningen och vi är 6 riksdagsledamöter som efter en del år i riksdagen nu ska granska världssamfundet.

Det är FNs "Commission on the Status of Women" - etablerad redan 1946 - som sammanträder med många delegater och möten. Utöver att följa detta arbete ska vi givetvis få en bred genomgång av FNs verksamhet och av den svenska FN-representationen, samt även besöka Washington tre timmars tågresa bort.

Jag återkommer med intryck.

I Sverige har den sedan länge ledande Malmösossen Ilmar Reepalu - som ofta gjort rätt sympatiska intryck - hamnat på en allt tunnare is, efter att ha varit helt okänslig för den antisemitism som judar i Malmö drabbats av.

Nu försöker han backa, men det låter i klavéret när han drar tillbaka foten. Min riksdagskollega Federley, som kandiderar till riksdagen även i Malmö och som är en engagerad person, har utmanat Reepalu på debatt i frågan i en brännpunktsartikel i SvD.

Och Reepalu tar till vad han har av härskartekniker genom att benämna Fredrick "den där som ibland klär ut sig i kvinnokläder". Uppenbart är detta - liksom sannolikt även HBT-världen i övrigt - något föraktligt och löjeväckande för Reepalu. Liksom även förresten för den ofta skicklige utrikespolitikern Urban Ahlin som två gånger i riksdagens utrikespolitiska debatt apostroferade Federley som någon som borde muntra upp alliansens fester.

Sakfrågan om hur judar trakasseras i Malmö är mycket allvarlig, och det är faktiskt beklämmande hur Ilmar Reepalu har uttalat sig i svensk och internationell press med att bagatellisera det hela.

Och det blir inte bättre av att Reepalus attityd till andra minoriteter demonstreras så naket som jag beskrivit.

Läs även andra bloggares åsikter om hbt, rfsl, gay, reepalu, anti-semitism, judar, malmö, politik, centerpartiet

Land utan kvinnor..

Egypten, där en av världens äldsta kulturer föddes genom floddeltavälfärd och organisation, genom faraoner och dyrkan av solguden Ra. Samt av hans maka Mut (lite osäker på stavningen) och deras son. Känns treenigheten igen..?

Långt senare växte kristendomen och islam snabbt fram, efter Jesus respektive Muhammeds framträdanden. Judendomen var mycket deras rötter, med anor kanske jämbördiga med egyptierna.

Tre världsreligioner, med samma rötter. Gamla testamentet vittnar om ständiga strider och oförrätter. Så trots fredliga kärleksbudskap tolkas kärnbudskpet alltid av människor, en del mycket bokstavligt/fundamentalistiskt. Precis så här måste alla tro, annars är man otrogen och inget värd.

Tänk om religionerna kunde leva sida vid sida i fred och kärlek, och varje människa fritt kunde välja vilken man ville tro på eller någon annan eller inte alls. De tre stora har ju också so mycket mer som förenar än som skiljer.

Världen skulle vara så mycket enklare och förhoppningsvis fredligare då.

Inga religiöst styrda stater som längre dikterar precis hur alla måste leva, inga dödsstraff för att lämna statsreligionen, moderna lagar och inte bokstavstrogna från tusentals år sedan.

Sol och bad vid Röda Havet, vid en liten bevattnad del av öknen. Busstur till Nilens bördiga floddelta, till Thebe numera Luxor, Övre Egyptens gamla huvudstad. Där faraonerna från nya riket hemligen begravdes i konungarnas dal. Vars dolda gravkamrar med dyrbarheter och ting för faraos återuppståndelse ändå efter många sekler - eller tidigare - plundrades.

Jag undrar om kvinnorna var lika osynliga då, men tror det ej. För vi ser nästan inga kvinnor. Det är män som omger och servar oss. Det är män som arbetar vid sevärdheterna. Kvinnor skymtar på gatorna, men arbetar i mycket hög utsträckning i hemmet, saknar ofta längre utbildning.

Trots att vårt land i norra Europa är en så jämförelsevis ung kultur (pyramiderna restes närapå innan inlandsisen lämnade Sverige) hoppas jag ändå att vår jämlikhet och jämställdhet ska på sikt genomsyra även äldre kulturer. Kanske hoppas de detsamma, fast tvärtom.

Och hur ska människor från de olika kulturerna mötas? Vilken ska vara veckans lediga dag? Hur ska vi hälsa på varandra, och se på varandra? Accepterar ett liberalt samhälle fullt ut de som vill leva enligt gamla religiösa regler, och där män och kvinnor i stor utsträckning lever åtskilt?
Det principiella grundsvaret är självfallet ja, men finns gränser och var ska de gå?

Läs även andra bloggares åsikter om egypten, religioner, kristendomen, islam, burka