fredag, november 29, 2013

Wiehe, Timbuktu, Bard

Musikartister uppfattas ofta som föredömen och deras fans går ofta i deras fotspår. Men de är inte alltid goda föredömen.

Mikael Wiehe ville i en låt för några år sedan hänga upp direktörer i en galge på närmsta torg, vilket ju skett i olika kommunistiska revolutioner genom tiderna.

Jason Timbuktu vill nu slå Jimmie Åkesson gul och blå i ett musiksamarbete med Kartellens Sebbe som går ännu längre.

Alexander Bard uppträder varje fredag i TV4:as tittarsucce Idol för miljoner unga tittare, men det hindrar inte honom för att " privat" på engelska  twittra till sina 10.000-tals följare på detta helt oacceptabla och hotfulla vis:

" Jag hatar (landets justitieminister) Beatrice Ask och hoppas att hon dör, långsamt och plågsamt. Hon är en fascistisk satkärring".

Media bedriver nu med all rätt kampanjer mot hot och våld mot sig själva och mot politiker. Vilken roll spelar då uttalanden som ovan av kända och etablerade artister. Jag ser mycket allvarligt på dem, vem vet hur de kan uppfattas.

Andra ursäktar dem och hänvisar till " den konstnärliga frihetem" . Visst finns den men måste ändå inte artisten själv sätta upp sina rimliga gränser?

torsdag, november 28, 2013

Norrmejerier igen - avgör bondens öde

Jag skrev om Norrmejeriers beslut att vägra ta emot mjölk från en lantbrukare och medlem i Norrmejerier med en rätt ny lagård där korna går i lösdrift och mjölkas genom mjölkrobot.

Lantbrukaren har investerat "hela sitt liv" i sitt företag, och gjort allt för att korna ska ha det bra genom lösdrift och robotmjölkning.

Som det framställts anser Norrmejerier att de betesmarker där korna enligt lag ska vistas under minst 6 timmar per dag under två sommarmånader varit för dåligt gräsbeväxta. Länsstyrelsen, som har till uppgift att kontrollera beteslagen har tydligen inte haft haft någon kritik.

Den aktuella lantbrukaren har i Norrbotten endast ett företag att välja på, när han vill leverera sin mjölk. Norrmejerier.

Norrmejerier är ett kooperativt företag, öppet för alla som vill producera och leverera mjölk. De vill självklart att medlemmarna ska följa de lagregler som finns, t ex beteskravet.

Nu menar Norrmejerier att denna mjölkgård inte helt har lyckats att ha tillräckligt gräsbeväxta betesmarker, ungefär. Och beslutar att stänga av gården från rätten att leverera mjölk till Norrmejerier. Det är samma sak som att driva företaget i konkurs eller tvinga fram en försäljning, lantbrukaren väljer det senare. Hur mycket de sannolikt förlorar i förhållande vad de har investerat - ett antal miljoner kronor - vet jag inte, men det kan vara mycket.

Oavsett detta tvingas de lämna sitt företag, där de har investerat allt.

Är det rimligt att ett mejeriföretag som är det enda i Norrbotten så ska kunna avgöra en medlems framtid, trots att ansvarig tillsynsmyndighet, Länsstyrelsen, inte riktat kritik mot företaget (jag tror det är så). Och om nu länsstyrelsen gjort det, och straffat bonden genom avdrag på EU-ersättningar eller liknande, vore det då rimligt att Norrmejerier ovanpå det förbjöd leverans? Tala i så fall om dubbla och oerhört hårda straff.

Jag är mycket tveksam. Vad säger lagar och regler om ett företag med en så oerhört stark ställning på marknaden som Norrmejerier, hur hårt kan man behandla sina medlemmar? Borde ett företag med så helt dominerande marknadsställning, som vill stänga av ett medlemsföretag, vilket ju är helt förödande för företaget, inte ha mjukare varningar och straff innan man stänger av? Borde kanske medlemsföretaget kunna föra sin talan hos någon kontrollinstans inför ett så omvälvande beslut?

Nu vet jag inte om det finns en historia bakom detta med successivt allt strängare varningar och straff, men det har i vart fall inte framgått.

Som det redovisats förefaller det vara ett oerhört hårt straff att bli vägrad att leverera mjölk för att betesmarken varit för dålig under viss tid av de två månaderna, sex timmar per dag.

Har korna haft det bra under dessa 1-2 månader, 6 timmar per dag. Javisst, skulle jag tro. Bonden har ju satsat många miljoner på att bygga ett modernt lösdriftsstall med robot där korna går fritt och har det bra under 10 månader på året och under 18 av 24 timmar resterande två. Min uppfattning är ju att beteskravet inte skulle vara lagbundet om man har en modern lösdriftslagård.

Detta gör ju straffet ännu orimligare, om korna faktiskt har det bra men ändå avstängs bonden från att få leverera mjölk.




 

torsdag, november 21, 2013

Norrmejerier vägrar ta emot mjölk - mjölkgård tvingas sluta

Enligt denna trista artikel i Piteå-Tidningen tvingas en modern lösdriftslagård slå igen eftersom Norrmejerier vägrar att ta emot den felfria mjölken. Det låter upprörande.

Motivet är att lantbrukaren inte uppfyllt att korna under två korta sommarmånader måste ut på bete minst 6 timmar om dagen. Att korna uppenbarligen har det väldigt bra under 10 månder på året och under 18 av dygnets 24 timmar under de två månaderna spelar ingen roll.

Lagen borde nöjt sig med att stipulera att kor som står uppbunda på båspallar året om ska ut på bete, det är en självklarhet. Alla kor var uppbundna fram till 1970-talet, men detta ska upphöra och nya lagårdar får inte byggas där korna är uppbunda.

Kor som året om rör sig fritt i moderna lösdriftsstallar ska ha det bra vilket lagen naturligtvis ska stipulera. Däremot är det faktiskt orimligt, menar jag, att kor som har det det mycket bra under 10 månader och under 18 av 24 timmar per dygn under återstående två månader enligt lag ska tvingas ut på bete under 6 timmar per dygn under två månader.

Tyvärr står LRF bakom denna orimliga klåfingrighet från lagstiftarens sida, vilket bidrar till att färre mjölklagårdar byggs och till att en fungerande modern lagård nu tvingas slå igen fast korna har det mycket bra. Kravet på betesdrift kan för en del kobönder ge merkostnader som i den pressade lönsamhetssituation som mjölken lever under blir droppen som avgör att man inte bygger eller lägger ner, trots att korna har eller skulle ha haft det mycket bra i den moderna lösdriften. Istället importeras alltmer mjölk (främst i form av ost) till Sverige från länder där miljö- och djurskyddskraven är lägre och där betesdrift oftast inte förekommer, vilket naturligtvis är det allra sämsta.

Lagen om beteskrav borde snarast ändras så att den gäller för uppbunda kor och inte för kor som harv det bra i moderna lösdriftslagårdar! Jag har drivit denna fråga sedan länge, liksom även Fredrick Federley!



 

tisdag, november 19, 2013

Jag JO-anmäler Livsmedelsverkets ost-"propaganda"


Jag JO-anmäler Livsmedelverkets ost-”propaganda”.

Livsmedelsverket rekommenderar Sveriges folk att äta mycket mindre ost och rekommenderar ”klimatcertifierad och ekologisk” ost, vilken är 30-50 % dyrare och finns i endast begränsad omfattning på marknaden.
 
Är detta verkets uppgift, att styra konsumtionen bort från det svenska jordbruk som inom världens strängaste miljö- och djurskyddslagar står för 95 % av den svenska livsmedelsproduktionen? Hälften av den svenska ostkonsumtionen importeras och verket påstår sig vilja värna den biologiska mångfalden genom att rekommendera dyrare ost som ofta kommer från länder på kontinenten, vilkas jordbruk inte alls har någon koppling till arbetet med att sluta kretsloppen och värna den biologiska mångfalden i Sverige.

Det är en sak att Livsmedelverket kan ha synpunkter på hur mycket ost varje svensk ska äta av påstådda hälsoskäl, vilket naturligtvis också bör granskas. Men att verket motiverar sin rekommendation med argument som ligger inom andra myndigheters ansvarsområden, och även använder dem felaktigt, är mycket anmärkningsvärt.

En myndighets rekommendation väger tungt och måste vara noga övervägd, särskilt om den får så stor spridning som nu sker. Summerar man Livsmedelsverkets budskap om att äta mindre ost och då helst ost som är väsentligt dyrare och finns i begränsad omfattning skulle rekommendationen, om medborgarna slaviskt följde den, snabbt bidra till att konsumtionen kraftigt minskade, att importen ökade och att den svenska mjölkproduktionens minskning skulle eskalera dramatiskt.

Jag kommer därför omgående att be Justitieombudsmannen att granska om Livsmedelsverkets agerande i denna fråga ligger inom ramen för den opartiskhet och oväld som varje myndighet ska ikläda sig när man t ex rekommenderar medborgarna hur och vad de ska äta.

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C).

(Denna dag är mycket matinriktad, har just deltagit i min kollega Per Åslings initiativ att tillsammans med centerkvinnor ifrån Småland träffa GD för livsmedelverket och diskutera hoten mot ostkakan. GD var främst ut efter försäljningen av opasöriserad mjölk, visade det sig, och var betydligt mer talbar i frågan om opastöriserad mjölk som hettats upp i ostkaketillverkning.)

söndag, november 17, 2013

Mycket allvarsamma budskap från Sveriges Försvarsmakt.

Försvarsmaktens färska perspektivplan (långtidsplan) kom för en tid sedan, och ska tas på mycket stort allvar. Generallöjtnant Jan Salestrand redovisade den på ett seminarium med Folk och Försvar nyligen.
 
Annika Nordgren Christensen med bakgrund i riksdagen (MP) och försvarsberedningen är en kunnig och med all rätt respekterad försvarsdebattör. Hon gjorde snabbt denna analys av perspektivplanen, som jag i mycket kan instämma i, under bloggrubriken "Ett rop på hjälp"!
 
Så här inleder N. Christensen: "För en försvarsintresserad person är den sprängfylld med politisk dynamit. Försvarsmakten gör helt enkelt kaos med halvkvävda försköningar eller tillrättalagda beskrivningar om problem (och utmaningar) och den övergripande slutsatsen är att hela dokumentet är ett rop på hjälp – eller i alla fall ett rop på vägval och definitioner som endast den politiska nivån kan och ska göra."
 
N. Christensens tolkning av försvarsmaktens beskrivning av försvarspolitikens vägval är att det inte främst handlar om kvantitet eller kvalitet (smalare med kvalitet gäller) utan "det stora vägvalet handlar istället om att antingen redovisa för medborgarna att vi har ett försvar som bygger på nästan omedelbar hjälp från andra, i hela skalan kränkning – krig och att tydligt ta ansvar för det genom att säga att det räcker och att det är rimligt, eller ta debatten och beslutet om att ingå ömsesidiga försvarsgarantier genom NATO-medlemskap."
 
Det är ord och inga visor.
 
N. Christensen lyfter vidare fram bl a följande i perspektivplanen:
 
* Försvarsmakten efterlyser en modern allomfattande nationell säkerhetsstrategi som tar ställning till nationella intressen och som inkluderar militära hot.
 
* Försvarsmakten anger att insatsorganisation 14 inte kan intas med nuvarande resurser, och att konsekvenserna av prolongerade anslagsramar är så omfattande för den operativa förmågan 2020 att det fordras en översyn av Försvarsmaktens uppgifter. Den gradvisa reduceringen av operativ förmåga får efter hand allt mer omfattande konsekvenser.
 
* Försvaret har endast förmåga att kortvarigt ta upp striden mot en kvalificerad motståndare samt begränsad uthållighet vid en utdragen kris. Förmågan att framgångsrikt möta ett begränsat väpnat angrepp saknas, utöver att kortvarigt kunna ta upp striden. Reduceringen av delar eller hela krigsförband innebär att uthålligheten att hantera systematiska kränkningar nedgår ytterligare och att det endast kan ske under begränsad tid med geografiska begränsningar eller genom delat ansvar med andra. Samtliga koncept fordrar ett internationellt militärt samarbete som tillåter operativa och praktiska förberedelser för taktiska förband. Vidare krävs militärt stöd vid väpnat angrepp eller vid en utdragen kris.
 
* För att klara ekonomin inom nuvarande försvarsramar måste förband läggas ned och förmågor väljas bort, samtidigt som nya förmågor behöver utvecklas (Cyber, rymd, obemannade system mm).
 
* "Eftersom politikerna har bestämt sig för att Sverige inte ska vara NATO-medlem, men att vi ska försvaras av och med NATO, måste vi vara beredda på att man i ett krisläge kommer peka på Försvarsmakten och ge order om att det vi inte har fått i uppgift ändå ska fungera, varför det vore ganska bra om vi kan få det i uppgift redan innan, typ." (N. Christensens egen tolkning av ett viktigt stycke i perspektivplanen).
 
Försvarsforum där bl a Kungl. Krigsvetenskapsakademin ingår, ordnade ett intressant Natoseminarium för några veckor sedan, som Annika Nordgren Christensen modererade. I Norge deltog bl a Norges förre ÖB och i Sverige bl a förre ambassadören Sven Hirdman, som talade för den svenska alliansfriheten med alla argument som vi känner från förra seklet och som säkert har en relevans även idag, även om oerhört mycket har hänt i omvärlden sedan dess.
 
N. Christensen har också gjort ett intressant blogg inlägg om det försvarspolitiska läget inför försvarsberedningens kommande rapport nr 2, "det svenska samförståndet". Hon redovisar där sitt "värstascenario" inför nästa  försvarsbeslut: "Mitt värstafallscenario är att nästa försvarsbeslut blir ett sammelsurium av olika intressen och symboliska vinster, istället för ett konsekvent och sammanhållet system som är användbart, används aktivt internationellt och förmår att plugga in i andra försvarsmakter, hur magert eller fett det än må vara.".
 
Jag är, som ledamot i försvarsberedningen,  naturligtvis betydligt mer optimistisk! Dock är perspektivplanen ett dokument som jag tar på mycket stort allvar, och beredningens uppgift är inte lätt i avvägningen av resursnivå och inriktning. Min uppfattning är naturligtvis också att perspektivplanens budskap entydigt visar på vikten av att nu i bred politisk enighet t ex låta försvarsberedningen få ett nytt uppdrag att från maj 20014 och till november 2015 analysera Sveriges militära allianser, vilket två försvarsberedningar uttalat, vilket Centerpartiet drivit länge och vilket KD nu anslutit sig till.
 
Utöver det självklara argumentet att en heltäckande omvärldsanalys kräver genomgång och analys av ett så centralt område som Sveriges militära samarbeten med andra demokratier, så är det andra avgörande argumentet att denna fråga är så viktig att det svenska folket behöver kunna ta del av en gedigen analys som underlag för en bred folklig dialog inför framtiden. Idag närmar sig Sverige Nato alltmer genom medlemskapet i Natos partnerskap för fred, genom deltagandet i olika Natoledda fredsinsatser, genom att öva i Nato Responce Force (NRF) mm utan att frågan analyseras. Min uppfattningen är nog att frågan faktiskt inte är lika dramatisk som tidigare, men det vet vi ju först efter analys och diskussion!
 
Jag vill också markera att jag tror att verkligheten nu talar så starkt för den analys som Centerpartiet vill ha att jag inte alls utesluter att t ex alliansen tillsammans med S och MP kan enas om detta!
 
Det tas ju fram andra analyser, och det diskuteras allt mer om dessa frågor, vilket jag ser positivt på. Projektet försvarsforum där Allmänna Försvarsföreningen (AFF) ingår är ett gott exempel på detta liksom den rapport som Kungliga Krigsvetenskapsakademien arbetar på liksom allt det gedigna arbete som Folk och Försvar gör. 
 
Här också några inblickar i hur Finland (utrikesminister Erkki Tuomioja i Ekots lördagsintervju) och Lettland (försvarsminister Artis Pabriks) resonerar. Även Finlands president diskuterar kring detta, vilket redovisas i detta kritiska inlägg  i Fri Värld magasin av ambassadör Pauli Järvenpää vid det säkerhetspolitiska institutet ICDS i Tallinn. Fri värld har kopplingar till bl a moderaterna. Ambassadör och statssekreterare i Försvarsdepartementet emeritus Sven Hirdman utvecklar i detta Brännpunktsinlägg argumenten mot svenskt medlemskap i Nato. Och Socialdemokraternas talespersoner i utrikes- respektive försvarspolitik skriver i UNT om vikten av fortsatt svensk militär alliansfrihet.

 
 
 
 
 

 
 

torsdag, november 07, 2013

Åter signalspaningsdebatt - besök på FRA

När riksdagen under stor uppståndelse under några år arbetade fram den nya lagstiftningen för hur underrättelseinhämtning för landets säkerhet genom signalspaning ska kunna ske var jag mycket aktiv, och skrev bl a 84 blogginlägg! Detta är ett uppsummerande sådant från 2012.

Frågan är och var laddad, och genom att socialdemokraterna genom Thomas Bodström valde ett nära samarbete med V och MP blev frågan blockskiljande och dramatisk, en "bloggbävning" av stora proportioner skedde, riksdagsledamöter i inte minst Centerpartiet var kritiska och drev fram betydande förstärkningar av integritetsskyddet genom en rad viktiga åtgärder,  t ex en precisering av för vilka områden för landets säkerhet som signalspaning får ske, inrättandet av en försvarsunderrättelsedomstol,  och ett integritetsskyddsråd på FRA, starkare mandat för kontrollorganet Statens Inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (SIUN), Kontrollstationer för att vartefter utvärdera att det fungerar som avsett osv.

Dessa viktiga frågor, för vår säkerhet och för vår integritet, lyftes genom den nya lagstiftningen och den politiska diskussionen i anslutning till beslutsprocessen fram på ett öppet och transparent sätt, och det var och är bra, Sverige torde ha en av de mest genomlysta regelverken i världen på detta område.

Genom anmärkningsvärda läckor från USAs verksamhet på detta område förs nu med all rätt en intensiv debatt mellan länder och med medborgarna där media fyller sin roll som demokratins granskare av makten, vilket är bra.

Naturligtvis innebär de uppgifter som offentliggörs att även försvarsutskottet måste intensifiera sitt arbete i dessa frågor. Utskottet besökte idag Försvarets Radioanstalt (FRA) under ett rätt kort och intensivt möte. En del av det som avhandlades omgärdas naturligtvis av sekretess.

Jag tycker att mötet var bra, vi fick en god redovisning av FRAs arbete och hann ta upp flera viktiga frågeställningar. Jag tog bla upp frågan om det tekniska utvecklingsarbete genom insamling av trafikdata som FRA bedriver, och som varit föremål för en betydande debatt för några år sedan, och nu åter igen genom t ex Mark Klambergs debattartikel i Expressen idag. Jag är tillfreds med de svar som utskottet fick på ställda frågor.

Som jag skrivit tidigare i mina blogginlägg syftar insamlingen av trafikdata inte till direkt försvarsunderrättelseinhämtning, utan till att utveckla metoder för hur inhämtningen ska utvecklas och bedrivas. Att detta sker på avsett sätt, även i kontakter med andra länder, har SIUN bl a till uppgift att kontrollera.

Vårt besök idag var som sagt kort och intensivt och vi behöver uppenbarligen, enligt min uppfattning, träffa FRA igen i relativ närtid för att kunna gå lite mer på djupet och bredden i våra frågeställningar. Det skulle också ha ett värde att träffa representanter för de organ som ger tillstånd till signalspaning och kontrollerar verksamheten.

Regeringen lämnar årligen till riksdagen en skrivelse om försvarsunderrättelseverksamheten på detta område, och det är viktigt att den så utförligt som är möjligt belyser de frågeställningar som nu diskuteras.

Likaså är det viktigt att en ny kontrollstation, genom SIUNs verksamhet eller på annat sätt, genomförs där erfarenheterna av ett antal års verksamhet med den nya lagstiftningen noga analyseras och där t ex ytterligare skärpningar från integritetssynpunkt kan övervägas om analysen skulle visa att rutinerna kan förbättras ytterligare efter vunna erfarenheter.

Tillagt 7 nov, em och kväll. Jag länkade till folkrättsexperten Mark Klambergs debattartikel i Expressen. Mark har på sin blogg citerat mig som jag citeras i Dagens Nyheter. Jag har respekt för Marks engagemang och kunnande. Jag inser att korta uttalanden kring dessa komplicerade frågor lätt kan bli för kategoriska. Jag menar ändå att den levande dialogen är så viktig att jag tagit dessa risker sedan 2007..! Jag känner själv att det fört debatten framåt, och så hoppas jag sker även denna gång.

 Jag citeras också i Svenska Dagbladet, vilket stämmer bättre:
"Centerpartiets ledamot Staffan Danielsson säger att det var ett bra och viktigt möte.
– Det här är jätteviktiga och högaktuella frågor och de förtjänar självfallet granskning, säger han.
Han tog själv upp frågan om hur trafikdata hanteras och lagras.
– Jag är till freds med de besked jag fick utan att kunna gå in på detaljer. Men min bild är att det inte pågår en massinsamling som lagras väldigt länge och byts med andra länder."

Jag har som framgår av min blogg sedan 2007 ständigt sökt att föra en saklig dialog kring dessa viktiga frågor. Jag försökte nu kortfattat kommentera kring de trafikdata som används för att utveckla signalspaningen , som enligt min bild främst används för just utveckling och inte för underrättelseinhämtning. Däremot torde ju trafikdata användas inom underrättelseinhämtningen lika väl som innehållet i det inhämtade materalet. I båda fallen naturligtvis endast i enlighet med vad respektiva lagar och inriktningar stadgar, t ex vad gäller hur lång tid data kan lagras med mera.










 

lördag, november 02, 2013

C i regeringen - Åtgärder för landsbygd och jordbruk!


Exempel på åtgärder som Centerpartiet drivit fram i alliansregeringen för att stärka jordbruket

(oktober 2013)

  • Regeringen har på C-initiativ tillsatt en utredning för att stärka det svenska lantbrukets konkurrenskraft.
  • Över en miljard har hitills satsats på Matlandet, primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, restaurangnäringen och matupplevelser.
  • Djurägarnas kostnader för kontrollen vid slakterier har tagits över av staten, 120 miljoner kr per år. Myndighetskontrollen vid länsstyrelsen för djurskyddet betalas nu av staten och inte av djurägarna
  • Den unika svenska skatten på mineralgödsel har tagits bort, över 300 milj kr per år.
  • Ständigt arbete med att förenkla regelverk och minska byråkrati (visst återstår mycket att göra..) Biotopskyddet ses över, t ex att stenmurar måste kunna tas bort ibland.
  • Landsbygdsministern driver på så att CAP ska gynna aktiva bönder, att landsbygdsprogrammet består, att förgröningen blir rimlig och att betesmark definieras rimligt.
  • En översyn görs av åkermarkens skydd i miljöbalk mm, skyddet behöver stärkas. Gårdsstödet betalas ut tidigare
  • Djurvälfärdsersättning införd till grisbönder.
  • Landsbygdsministern vill ha en kopeng. Vallstödet har höjts
  • Stöd till förnybara drivmedel som etanol och biogas (en ständig kamp)
  • Lantbrukarnas egenavgifter har sänkts med 5 %.
  • Medfinansiering i sjukförsäkringen (efter 2 veckor) har tagits bort och C kämpar för att se över hur lägre kostnader för de första veckorna ska uppnås.
  • Anslaget till enskilda vägar har höjts till över 1 miljard per år.
  • Drivit fram satsningar för bredband över hela Sverige, totalt 1,2 miljarder.
  • Möjlighet att överföra skogskonto vid generationsskifte.
  • Centerpartiet driver på för att maten ska ursprungsmärkas.
  • Centerpartiet driver på för att den offentliga matupphandlingen ska ställa högre krav på god djuromsorg och miljöhänsyn.
  • EUs landsbygdsprogram för kommande 7-årsperiod kunde blivit ca 27,5 miljarder kr, om finansen och M fått som de ville. Centerpartiet slogs för oförändrat 35 miljarder, det blev 32,4, dvs nära 5 miljarder mer än utgångsbudet. Sveriges del på nära 18 miljarder per år ökades med 130 mkr per år jämfört med tidigare tack vare C, dock förhindrade M/FP att tillskottet blev de 500 mkr per år vi slogs för.
  • Min (Staffan Danielssons) uppfattning är att ytterligare åtgärder behövs för att svensk livsmedelsproduktion ska kunna öka igen och pressa ner importen, och landsbygdsministern arbetar säkert i den riktningen men måste ju ha hela regeringen med sig; En parlamentarisk livsmedelsberedning typ försvarsberedningen behöver tillsättas, nya riksdagsmål behöver antas,  en bred kraftsamling i en samlad livsmedelsstrategi behöver utarbetas! Det är mycket trist att moderaterna går emot alla dessa förslag och hänvisar till att EU istället bör ha en gemensam livsmedelsstrategi för sina 28 medlemsländer (dvs Sverige ska utveckla sitt jordbruk tillsammans med t ex Grekland, Italien och Spanien..?). Jag tycker ärligt talat att det är korkat resonerat, andra EU-länder har naturligtvis egna livsmedelsstrategier och naturligtvis borde Sverige ha en vässad sådan för att vända den negativa utvecklingen för jordbruk och livsmedelsproduktion i vårt land.! Tala om att Centerpartiet behöver stärkas!

 M och sannolikt FP har också i regeringen trots hårt C-motstånd drivit fram att återbetalningen till jordbruket av dieselskatt nu (2013 och 2015) minskar med 600 milj kr. Både Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har offentligt deklarerat hur viktigt detta var, bönder ska minsann betala lika mycket dieselskatt som lastbilarna i Sverige även om övriga bönder i EU redan betalar väsentligt mindre än de svenska bönderna. Statsministern har också närmast beklagat att handelsgödselskatten tagits bort – ”det var inte vi som drev det”.

Centerpartiet har alltså drivit fram många åtgärder för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Ibland bromsar andra partier i regeringen. Resultatet är ändå långt bättre än om en rödgrön konstellation hade styrt. Vänner av landsbygd och jordbruk bör stärka centerpartiet så att vi kan lyckas ändå bättre åren framöver i utvecklingen av lantbruket och landsbygden!