söndag, maj 31, 2009

"Integritetscertifiering"- med ömsesidig respekt?

Erik Hultin och hans centerupprop kämpar vidare för Integritet och mot Signalspaning med mera. (Jag tycker att Ipreddebatten är mer angelägen).

Med som vanligt betydande kraft, kreativitet och energi.

Och med en uthållig och tydlig udd riktad bl a mot oss riksdagsledamöter i centerpartiet som visserligen drivit igenom ett rejält förstärkt skydd för integriteten vid signalspaning till skydd för landets säkerhet, under sträng tillstånds- och efterkontroll, men som ändå nödgats acceptera att verkligheten är sådan att det tyvärr finns ett underrättelsebehov som motiverar att spaningen får ske både i etern och i den internationella teletrafiken som passerar landets gränser.

Ok, jag har haft och har en uthållig dialog med kritikerna kring detta, och jag har uppfattat att skiljelinjen oss emellan främst är att signalspaningen nu får ske också i viss del av teletrafiken över landsgränsen i kabel. Antingen ska signalspaning endast få bedrivas i etern menar kritikerna, eller också mer selektivt i kabel genom hänvändelse till de olika operatörerna. (Detta senare blir mycket komplicerat och har betydande nackdelar i flera avseenden.)

Nu lanseras en "integritetscertifiering" genom att centerpolitiker ska acceptera 4 punkter:

"Som kandidat/folkvald/politiskt aktiv för Centerpartiet stödjer jag följande principer:

Lagar, förordningar och direktiv som införs i Sverige och EU skall alltid vara förenliga med Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Kommunikation i alla dess former mellan människor skall vara fredad från statlig insyn, förutom vid brottsutredning.

Utredning om brott skall endast få utföras av instanser inom rättsväsendet.

Lagstiftning inom Sverige och EU skall alltid ske med full transparens för medborgarna."

Det är punkt nr 2 som är problematisk och som utestänger bl a mig. (Vilket nog är ett viktigt syfte). Andemeningen är självfallet riktig och bra, men dess kategoriska skrivning omöjliggör ju varje form av signalspaning för att förebygga och skydda vårt land och dess medborgare från allvarliga yttre hot, t. ex av militär art, mot våra utlandssoldater, mot spridning av massförstörelsevapen och mot grov terrorism.

Jag har som riksdagsledamot ett mycket viktigt ansvar för att hävda och skydda människors integritet, och centerpartiet tar dessa frågor på stort allvar. Men jag har också som riksdagsledamot ett mycket viktigt ansvar för att vårt land Sverige och vår svenska demokrati ska försvaras, i sista hand med militära medel och med hjälp av bla underrättelseinhämtning.

I den mycket svåra avvägningen har Allians för Sverige landat i att det tyvärr - som världen ser ut - finns ett behov av en strängt reglerad signalspaning i etern och i internationell teletrafik över landsgränsen. Detta accepterar även oppositionen, även om man nu vill se en parlamentarisk utredning först. Jag har uppfattat att även Piratpartiet accepterar signalspaning för dessa ändamål i etern.

De centerpartister som ställer sig bakom den kategoriska punkten 2 i "integritetscertifieringen" går således allra längst. Integriteten väger så tungt att landets säkerhet får komma i andra hand.

Jag har respekt för att man kan driva frågan så till sin spets, men jag hoppas samtidigt att de som vill gå så långt även har respekt för oss som gör en lite annan avvägning. Så känns det inte alltid, dock.

Och för att vara väldigt tydlig varför man kan vara en stark integritetsvän, men ändå stå bakom den avvägning mellan olika tunga intressen som lagen om signalspaningen innebär:

Sverige kan drabbas av militära kriser eller incidenter i en framtid, med sammanstötningar och förluster i människoliv. Sveriges utlandssoldater kan hamna i strid eller i bakhåll och dödas. Sverige kan riskera att drabbas av grov internationell terrorism med svåra följder.

Underrättelseverksamhet genom en strängt reglerad signalspaning kan medverka till att händelser enligt ovan förebyggs helt eller konsekvenserna mildras, enligt de bedömningar som görs. Centerpartiet och alliansen har ansvar för att regera Sverige, och i det ansvaret har vi inte sett att Sverige kan avstå inhämtningen av försvarsunderrättelser för landets säkerhet.

Vi vill verkligen hävda människors integritet, men vi har också ett ansvar för våra soldaters och medborgares liv och säkerhet.

.......................................................................

I detta läge i diskussionen får jag vanligen frågan: " Men hur vet du att signalspaningens underrättelseinhämtning har sådan betydelse för vårt försvar och våra medborgares säkerhet. Det kan inte stämma".

Jag föreslog i ett inlägg här på bloggen den 10 juli 2008 att man borde överväga att göra en rejäl analys av just detta:

"Jag tycker därutöver att vi måste ha stor respekt för den intensiva debatt som pågår, och för den opinion som inte accepterar eller inte har kunskap om de motiv som motiverar försvarsunderrättelseverkssamheten. Och det gör att jag tycker att det vore bra om djupgående analyser kunde göras om detta och redovisas - kanske också vid kontrollstationen - och därigenom ge både den offentliga debatten och regeringen och riksdag en god grund för att bedöma hur signalspaningen ska bedrivas och regleras i ett längre framtidsperspektiv."


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,