måndag, mars 24, 2008

Myndigheten för samhällskydd och beredskap

Regeringen har nu lagt sin proposition om att slå ihop de nuvarande tre myndigheterna Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Den nya myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska finnas i ungefär oförändrad omfattning som idag i Karlstad (Räddningsverket), men ledningen ska finnas i Stockholm. Det är ingen hemlighet att t ex jag själv gärna sett huvudkontoret i Karlstad, men den nu föreslagna lösningen känns också OK.

Räddningsskolan i Skövde - och Rosersberg - ska kunna tas över av icke statliga aktörer, och en utredningsman ska jobba vidare med detta. Jag har besökt skolan i Skövde och sett deras goda resurser och arbete, och min förhoppning är verkligen att med den kvaliteten och det engagemanget kommer man att klara sig bra även med en ny huvudman.

Helena Lindberg som idag är GD för Krisberedskapsmyndigheten ska som särskild utredare ansvara för den nya myndighetens bildande. Hon har i ett anförande utlagt på KBMs hemsida redovisat vad propositionen säger i fråga om hur den nya myndighetens ska samordna övriga myndigheters arbete vid akuta kriser. Denna fråga har ju behandlats av t ex försvarsberedningen som varit positiv till en samordnande funktion på myndighetsnivå. Nog verkar myndighetens uppgifter ligga rätt nära detta!

Så här skriver Helena Lindberg:
"Ansvarsprincipen betonas och utvecklas i propositionen, en väldigt central fråga eftersom den lär oss att krisen eller olyckan ska hanteras på samma nivå som i vardagen. Men i detta sammanhang betonar regeringen också något mycket viktigt – att
ansvarsprincipen förutsätter en god samverkansförmåga. Den nya myndigheten får en
tydlig uppgift att på olika sätt stödja en sådan samverkan både före, under och efter en olycka eller kris.
Störst skada orsakar stora extraordinära händelser där kriskommunikationen brister, det kan vara en Tsunamikatastrof, ett attentat i London eller Madrid eller omfattande protester mot svenska intressen utomlands. Gemensamt för extraordinära påfrestningar som blir nationella trauman, kriser, är att i efterhand ser vi betydelsen av en gemensam lägesuppfattning, en samsyn kring insatser och en koordinerad kommunikation.
Krishanteringsförmågan ökar i betydelse. Internationaliseringen och en globaliserad värld gör att klimathot, smittspridning och nya sårbarheter som it-attacker har förändrat hot- och riskbilden. Förmågan att samordna sektorsövergripande
krishanteringsarbete ska alltså utvecklas. Det står uttalat i kommitténs direktiv att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ”stödja
samordningen av centrala myndigheters åtgärder
under en kris".