fredag, februari 24, 2017

Fokus och Granestrand granskar rättsskandalen ålderskontroll. Heders!

Jag ska åter JO-anmäla migrationsverket och dess ledning. 

Jag har gjort 3 tidigare anmälningar, som jag hänvisar till, trots att JO lämnat dem utan åtgärd. Nu tillkommer att tusentals afghanska asylsökande som av Migrationsverket godtagits som barn nu skrivs upp i ålder som vuxna, vilket ger dem stora trauman, lidanden och riskerar t o m att driva dem till självmord.

Denna purfärska artikel i Fokus är den nästan första journalistiska granskningen jag sett om den rättsskandal som jag anser att avsaknaden av medicinsk ålderskontroll inneburit. (Studio Ett gjorde något för ett år sedan);

Det är absurt att barnläkare tillåtits diktera att myndigheten Migrationsverket inte ska göra medicinska åldersbedömningar.

Det som saknas i artikeln i Fokus är en diskussion om hur stor andel av de som de föregående åren godtagits som barn under 18 år faktiskt inte är det utan istället mellan 20 och 30 eller mer. Min bedömning är att det handlar om över 30 %.

http://staffandanielsson.blogspot.se/search/label/invandring

Genom att Migrationsverket underkastat sig ansvarslösa barnläkare (som nu utan problem plötsligt accepterar tand- och knäledsröntgen som är ungefär lika tillförlitliga som de tand- och handledsundersökningar som tidigare gjordes och som alltjämt görs i nästan alla andra EU-länder) har alltså tusentals vuxna män givits asyl som barn, fått personnummer som barn, fått förmåner som barn och placerats på boende med barn. 

Det är detta som jag anser är en rättsskandal, och detta är en viktig orsak till att 40 % av alla ensamkommande till EU år 2015 valde att söka sig till Sverige med 2 % av EUs befolkning.

De lidanden och trauman som tusentals asylsökande från Afghanistan nu utsätts för när deras ålder skrivs upp av Migrationsverket, beror ju på just att Verket tidigare inte gjorde någon medicinsk ålderskontroll utan passivt bara fastställde den ålder som den asylsökande uppgav. Det invaggade naturligtvis de asylsökande i trygghet om att detta gällde. När nu regeringen, och Migrationsverket gör 180 grader helt om drabbas de som plötsligt blir vuxna män av att deras förmåner som barn upphör, vilket, oavsett vad deras ålder egentligen är, är en chock och gör många deprimerade och t o m självmordsbenägna.

Migrationsverkets ansvar för att under flera år ha godtagit den ålder som även vuxna män uppgivit vid sin asylansökan har alltså lett till att många av dessa nu hamnar i hopplöshet och förtvivlan. Därför bör JO pricka Migrationsverket och dess ledning för deras, som jag tycker, ansvarslösa handlande. Verket borde naturligtvis inte gjort något uppehåll i att bedöma ålder under ett antal år utan av både rättvise- och rättssäkerhetsskäl borde det varit en självklarhet för ansvarig myndighet att ta det ansvar som faktiskt åvilar den.

onsdag, februari 22, 2017

Bucht o MP vill se ekomat före svenskt, IP-debatt

Igår diskuterade jag regeringens livsmedelsstrategi och deras orimligt höga mål för just den organiskt/biologiskt certifierade maten från hela världen, som i Sverige kallas "ekologisk".

Moderaternas talesperson Jörgen Jacobsson Gjörtler hade ställt 2 interpellationer och Monica Haider (S) deltog också.

Här är riksdagens protokoll och web-TV. (Web-TV verkar ha problem, här länk till protokollet, scrolla ner till sidan 18)

Jag kritiserade starkt att regeringen först gör upp om mål för svensk livsmedelsproduktion, att den ska öka, vara konkurrenskraftig och hållbar mm. Hela livsmedelsproduktionen ska öka, både den dominerande miljövänliga och den ekologiskt certifierade. Både är rätt likvärdiga bra miljöalternativ, i världsklass.

Sedan lägger regeringen en proposition till riksdagen som talar rätt lite om hela det svenska jordbruket relativt hur ekomat från hela världen lyfts fram, där det svenska vanliga miljövänliga jordbruket livsmedel som står för över 90 % av livsmedelsproduktionen bara ska få köpas in av kommuner och regioner till bara 10-15 % medan ekomatens andel av det man köper in ska vara hela 60 %...
Signalen till konsumenter och lantbrukare är uppenbar, ekomaten är bäst medan världens bästa miljövänliga jordbruk är på utgående.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Monica Haider talade nästan enbart om ekomaten förtjänster och målade upp en bild av den enorma efterfrågan som gav en stor lönsamhet för både bönder och livsmedelsindustri och handel.  Trots att de båda koncepten är rätt likvärdiga så ska nu kommuner och landsting uppmanas att mer än fördubbla sina ekomatsinköp trots att maten är 25-60 % dyrare och till dels kommer från länder långt bortifrån.

Jag har stor respekt för de båda miljöalternativen men anser att närodlat från Sverige är miljövänligare än organiskt/biologisk/ekologisk mat från hela världen.

Visst ska marknadens efterfrågan och kommunernas egna val avgöra hur matproduktionen utvecklas, självklart men ska verkligen Staten peka kommunerna på näsan hur de ska köpa in sin mat. Och ska detta ske så ska enligt min mening det främsta målet vara närodlad mat producerad efter Sveriges stränga miljö-och djurskyddslagar, inte importerad mat från t ex Italien, Argentina eller Thailand.

Östergötland har i sin regionala livsmedelsstrategi satt målet att offentliga sektorn ska upphandla 80 % av sin mat från det svenska jordbruket, klockrent!

Här några länkar till vad jag tidigare skrivit i dessa frågor. Även här.







fredag, februari 17, 2017

Replik i Corren om brottsstatistik

Det är ju ingen mänsklig rättighet att få in en kort slutreplik i en dominerande regionaltidning på 3 kritiska inlägg om den insändare om mina framgångar i migrationspolitiken som jag var glad att få publicerad. Tidningen bestämmer.

Jag fick idag in en slutreplik på 6 meningar vilket jag får vara tillfreds med. 3 inledande meningar fick dock strykas eftersom de inte kunde accepteras. Nämligen dessa:

"Det är inte lätt att bli profet på hemmaplan.Widar Andersson i Folkbladet vill resa staty över mig medan Christian Dahlgren i Corren nog helst såg att jag lämnade riksdagen.
Mina insatser på riksplanet speglas sällan i Corren så jag är glad att jag kunde skriva om mina framgångar i migrationsfrågor på debattplats.

Replikerna från Christer Larsson och "Din vän bonden" hoppas jag går att läsa via länkarna.

Christian Dahlgrens replik hänvisade till en debattartikel jag som pensionär undertecknade tillsammans med tre från KD på DN Debatt i december 2014, där vi menade att det är bättre att kunna
samtala med Sverigedemokraterna istället för att helt isolera dem. (Rubriken har DN satt, se nästa stycke vad vi skrev).

Nyckelmeningarna är dessa:

"Vi kan aldrig acceptera Sverigedemokraternas människosyn och fördomsfulla attityd mot invandrare. Vi vill inte medverka till att fler medborgare utvecklar negativa attityder till invandring
på grund av att migrations- och integrationspolitiken inte fungerar. Vi måste nu skärskåda den
svenska flyktingmottagningen och dess kapacitet. Att kategoriskt ignorera Sverigedemokraternas
närvaro i riksdagen är att ge dem en populistisk frisedel istället för att bekämpa deras främlingsfientlighet. Vi anser att partierna bör kunna samtala med Sverigedemokraterna; nuvarande isoleringsstrategi kan faktiskt till och med vara kontraproduktiv".

Jag undertecknade alltså detta som pensionär för några år sedan och måste erkänna att jag alltjämt inte ser någon stor skillnad mellan att alliansen är beredda att regera i minoritet och hoppas på ett upprepad passivt stöd från SD, eller att man för samtal med riksdagens alla partier i vissa frågor i utskotten.

Jag respekterar att Centerpartiet har en annan uppfattning, det är fel att samtala om politik med Sverigedemokraterna, vilket Östgötacenterns distriktsstyrelse mycket tydligt säger i ett färskt uttalande, här på debattplats i Norrköpings Tidningar.

"När det gäller Sverigedemokraterna har Centerpartiet valt väg. Vi kommer inte samarbeta med dem. Vi kommer varken förhandla eller kompromissa med dem eller göra oss beroende av dem. Detta gäller såväl på lokal som regional nivå som på riksnivå".








onsdag, februari 15, 2017

S/LO vill strama åt arbetskraftsinvandring, inte C

Arbetskraftsinvandring är bra och nödvändigt.

Mikael Damberg och LOs ordförande skrev på DN Debatt att detta är nödvändigt, men ifrågasatte om samma regler ska gälla för högkvalificerade bristyrken som för enklare jobb där redan många köar för jobb i Sverige.

Stefan Hanna och jag hade samma ingång i en debattartikel i Dagens Industri förra året där vi bl a skrev:

"Arbetskraftsinvandring av eftertraktad yrkeskompetens och studenter kan aldrig vara ett problem och det är oklokt att stänga gränserna för dessa möjligheter. Däremot bör arbetsgivares rätt att anställa från andra länder till enklare arbeten där många i Sverige köar för jobb ifrågasättas. Det är inte rimligt att det är arbetsgivaren som avgör uppehållstillstånd och medborgarskap i dessa situationer.".

DNs ekonomireporter Tove Nandorf analyserar frågan här.

Centerpartiets ledare Annie Lööf och talespersonen i migrationsfrågor Johanna Jönsson ger LO svar på tal och vill inte se någon förändring av regelverken för arbetskraftsinvandring till enklare jobb.


tisdag, februari 14, 2017

Calmfors ger mina RUT-rapporter rätt! Och Centerpartiet!

Jag beställde och publicerade för knappt ett år sedan några RUT-rapporter om hur sakta flyktingar kommer i arbete.

Till skillnad från det mantra som media och politiker haft i många år, "det tar 7-8 år för flyktingar att komma i arbete och det är alldeles för långsamt", så visade RUTS siffror att efter upp till åtta år i Sverige har endast 25 % hel- eller deltidsarbete, och efter upp till 15 år bara 34 %. Av de som varit 15 år i Sverige har ca hälften hel- eller deltidsarbete.

Detta är utomordenligt allvarliga siffror som alltså framgår av dessa mina 3 blogginlägg, det första korrigerat av de senare, sifforna avser upp till 8 respektive 15 år.

RUTs uppgifter togs upp i ledarplats i stora tidningar som Expressen och Dagens Industri m fl, men ointresset var totalt bland nyhetsjournalisterna, vilket jag finner ofattbart. Fanns det alltså inget nyhetsvärde i uppgifterna?

Jo, naturligtvis. Men, jag tror att media i de bästa avsikter ogärna vill förmedla trista nyheter med negativa budskap, utan hellre vill spegla verkligheten genom ett förskönat raster. Jag kan förstå det, men det bryter ju mot alla professionella krierier för seriös nyhetspournalistik. Exemplet visar på åsiktskorridorens makt, som jag ser det.

Nu visar en färsk sammanställning från Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med professor Lars Calmfors, att det faktiskt är precis så allvarligt som "mina" RUT-Rapporter visade. Kvinnor från Afrika har bara till 17 % heltidsarbete efter 15 år (?) i Sverige, och efter 5år har bara 3 % det.

(OBS att på detta samhällsområde råder inte alls samma beröringsångest med verkligheten som Sarnecki, BRÅ och justitieministern uppvisar på brottsområdet, där det är tabu att redovisa uppgifter på nationalitet eller födelseland..).

Calmfors m fl föreslår också i vanlig ordning åtgärder för fler enkla jobb, ungefär det som Centerpartiet länge kämpat för.

Kanske har Calmfors m fl t o m inspirerats att ta fram fakta genom "mina" RUT-rapporter, jag vill gärna tro det..

Men! Hur prioriterar undersökande journalistik vad de ska borra djupare i? Hur nyhetsvärderar media? Hur kan de missa att ta tag i denna verklighet som i många år presenterats i förskönande dimmor, långt från den tyvärr mycket bistra verkligheten.

måndag, februari 13, 2017

Riksdagens eller S/MPs livsmedelsstrategi? Eko först?

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson tillsatte konkurrenskraftutredningen ca 2013 som levererade ett bra åtgärdsprogram 2014.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och S/MP-regeringen har trots kris i t ex mjölkproduktionen inte genomfört knappt något av förslagen utan enbart inriktat sig på att diskutera en livsmedelsstrategi.

Alliansen kunde tyvärr inte anta någon sådan strategi under sina 8 år eftersom moderaterna inlade sitt veto, de ville ha en gemensam livsmedelsstrategi för alla EUs 28 länder. Ja, en helt ofattbar och sanslös inställning. M har ju börjar göra 180-graders svängningar i olika frågor (DÖ, migrationen, samtala med SD) och inledde detta redan 2014 genom att innan valet plötsligt ändra sig och börja förespråka en svensk livsmedelsstrategi. Bra, men det var så dags.

Strategins korta målformuleringar kunde efter utdragna förhandlingar godtas av riksdagens alla partier frånsett SD som inte var med i dialogen. De är rätt OK, tycker jag, med fokus på konkurrenskraft och att marknaden ska avgöra konsumenternas val av bra svensk mat eller svensk ekomat.

Nu har regeringens hela proposition kommit som är mycket mångordig men väldigt oprecis med många viktiga förslag från konkurrenskraftsutredningen lagda åt sidan, t ex nödvändigheten av att minska skatter på t ex diesel och annat. 

Här hoppas jag att riksdagen kommer att ge regeringen bakläxa, och att en majoritet kommer att driva igenom en rad nödvändiga åtgärder för ökad konkurrenskraft.

S/MP-strategin avviker också helt från de överenskomna målformuleringarna och fokuserar plötsligt i hög grad på att gynna svensk och ekologisk matproduktion från hela världen, genom mycket höga statliga mål för att ekoarealen ska nära fördubblas till 30 % till år 2030 och att offentliga sektorns inköp av ekomat ska vara hela 60 % år 2030.

Detta är, tycker jag ytterst anmärkningsvärt, eftersom livsmedelsstrategins målformulering talar om att öka produktionen av både den vanliga miljö- och djurvänliga svenska livsmedelsproduktionen och den svenska ekomatsproduktionen i takt med hur efterfrågan utvecklas på marknaderna. 

Det är direkt stötande, anser jag, att riksdagen nu ska skriva alla kommuner, regioner och myndigheter på näsan att man ska köpa ekomat före det svenska jordbrukets alldeles utmärkta vanliga matproduktion. Och även att utländsk eko alltså ska gå före världens bästa mat från det svenska vanliga jordbruket.

Utöver genom höga ekomål så föreslår S och MP, utöver redan existerande stöd för just ekojordbruket på 3/4 till flera miljarder beroende på hur man räknar genom EU-stöd, stöd till forskning och marknadsföring och ekogalor mm, att ytterligare insatser ska sättas in. 

Min uppfattning är att både det vanliga miljövänliga svenska jordbruket, och det svenska ekojordbruket, är 2 goda och rätt likvärdiga miljöalternativ, med lite olika för- och nackdelar.

Den svenska offentliga sektorn borde givetvis uppmanas av riksdagen att köpa så mycket som möjligt svensk mat genom att ställa krav på att svenska miljö- och djurskyddskrav ska vara  uppfyllda mm.

All respekt för svensk ekomat, givetvis, som är ett bra miljöalternativ liksom det svenska jordbruket i övrigt. 

Ekomaten är dock, trots alla stöd, ca 25-60 % dyrare. 

Jag tycker att kommuner m fl själva ska bestämma sina matinköp och att riksdagen ska lyfta fram värdet av att handla enligt svenska miljö- och djurskyddskrav och närproducerat från Sverige, vilket sluter kretslopp i Sverige och håller landskapet öppet i Sverige och värnar den biologiska mångfalden.

Det vore direkt stötande, tycker jag, om riksdagen uppsätter mål endast för ekomatsareal och ekomatsinköp men inte för den svenska livsmedelsproduktionen i sin helhet-

Kommunerna är idag mycket pressade och beräknas stå inför kraftiga kommunalskattehöjningar. Ska då matinköpen genom riksdagsuppmaningar bli 25-60 % dyrare?

Kommunerna köper in mat till skolor och äldreboenden mm. Är det verkligen t ex de gamla som efterfrågar just ekomat? Min tro är att de vill ha svensk husmanskost. 

Det är också stötande, i mina ögon, om riksdagen så skulle lyfta fram ekomatsmål på det dominerande miljövänliga jordbrukets bekostnad att signalen måste uppfattas som att just KRAV- och Ekocertifieringen är så mycket bättre än den svenska maten i övrigt att denna tillsammans med importmat endast ska få dela på 40 % av inköpen.

Gunnar Rundgren är en intressant jordbruksskribent med ett stort engagemang i att bygga upp KRAV och Alternativodlarnas riksförbund, nuvarande ekolantbrukarna. 
Han analyserar livsmedelsstrategin på ett tänkvärt sätt, som ni förstår håller jag med om en del men inte om allt.


På Expressen debatt om BRÅ och brottslighet.och Morgan Johansson

Min kampanj för öppnare brottstatistik och rapporter om svenskars och invandrares kriminalitet sedan augusti 2016 (artikel på SvD Debatt) har sedan följts upp med motion i riksdagen och genom att Rapport, Aktuellt och Agenda nyligen tog upp frågan.

Den erfarne brottsutredaren och polisen Peter Springare i Örebro har också uttalat sig i bl a ett Facebooksinlägg.

Jag skrev på Expressen Debatt den 9 feb en artikel om detta, som redan har delats över 3.300 gånger.

Här länkar till de många tidningsledare som stöder mina krav, från DN till Norrköpings tidningar m fl.


tisdag, februari 07, 2017

Morgan Johansson - Peter Springare

Jag skrev en debattartikel i aug 2016 om att brottsstatistik och brottsrapporter inte borde mörkas eller inte längre göras, med kritik mot BRÅ och Regeringen.

Justitieminister Morgan Johansson har sagt blankt nej i riksdagen, och detsamma när Aktuellt, Rapport och Agenda tog upp frågan.

Jag, liksom BRÅ i en rapport 2005, varnade för att utan en korrekt verklighetsbeskrivning så skulle ryktespridning ta fart och osäkerhet om verkligheten uppkomma. Som på alla andra samhällsområden, om statistik inte fördes.

Den erfarne polisen Peter Springare, nära pension, talar nu i ett facebooksinlägg ut om vilka brottslingar han möter i sin vardag, och att det är i hög grad personer med utländsk bakgrund.

För det har han raskt fått både stark kritik, t ex från rikspolischef Dan Eliasson, men även stöd i en växande facebooksgrupp med nu över 80.000 gillanoteringar.

Detta är ett solklart exempel på varför verkligheten även inom brottsområdet måste beskrivas med relevant statistik, och jag utgår ifrån att justitieministern och BRÅ snarast gör helt om och ser till att den kommer fram och att relevanta rapporter åter görs om brottsligheten bland svenskar och invandrare.


tisdag, januari 31, 2017

Spännande bok av Tino Sanandaji imorgon!

Imorgon onsdag 1 februari presenterar nationalekonomen Tino Sanandaji sin bok MassUtmaning, om integration av nyanlända mm.
Jag och min moderata riksdagskollega Jan Ericson har bjudit in författaren till ett möte i riksdagen imorgon kväll, se nedan.

Expressens Anna Dahlberg har redan uppmärksammat boken i en ledare.

F.d debattchef på Dagens Samhälle Andreas Henriksson har skrivit att "Jag sätter en flaska skumpa på att det här kommer bli 2017 års mest inflytelserika bok i svensk samhällsdebatt”.

Så här presenteras Tino Sanandaji på wikipedia.

Han har satt svenskt rekord i crowdfunding för sin bok, och han har 55.000 följare på Facebook där han skriver mycket om migrationsfrågor. Han är kunnig och mycket noggrann och granskar gärna de felaktigheter och försköningar som ofta förekommer, och han uttrycker sig gärna drastiskt vilket kan uppfattas provocerande.

Detta provocerar mycket riktigt också många i åsiktskorridorens mittfåra som gärna söker stämpla honom som typ på gränsen till främlingsfientlig. Det är ju fel, han strävar efter att beskriva verkligheten som den är vilket också jag menar måste vara grunden för att kunna förändra den i avsedd riktning.

Jag tycker det är viktigt att diskutera integration och migration och ta del av analyser och slutsatser från både de vars analyser jag delar men också från dem som kan ha delvis andra ingångar. Jag har t ex med intresse läst Johan Norbergs och Fredrick Segerfeldts pamflett (närmast) Migrationens kraft från ca 2012 även om jag inte håller med om en del.

Att migrationsfrågorna alltjämt är mycket laddade är tydligt. Av anmälningarna att döma blir vi en hel del som tar tillfället i akt att lyssna till Tino Sanandaji, men intresset varierar väldigt mellan olika partier. Men så kan det ju vara ibland i olika frågor.

Kanske inbjudan till mötet ändå har väckt intresse för boken, som jag tror är intressant och läsvärd.

(Följ gärna Följ Staffan Danielsson på Facebook)



"Möte med Tino Sanandaji
Nationalekonomen och fil.dr. Tino Sanandaji är en kunnig och slagkraftig deltagare i migrationsdebatten som kan provocera. Han är aktuell med sin purfärska bok ”Massutmaning – Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende”.
Han skriver: ”När bokprojektet påbörjades var den stora frågan flyktingkrisen. Den är huvudsakligen överspelad sedan Sverige kapitulerade inför verkligheten och började stänga gränserna. Jag har därför ändrat bokens fokus mot nästa stora problem, att integrera alla de invandrare som Sverige redan tagit emot.
Bokens slutsats är att samhällskostnaderna för sociala problem, exkludering, kriminalitet och antisocialt beteende är jämförbara med invandringens direkta kostnader. Det är därför avgörande att ta fram konkreta åtgärder som ger de invandrare Sverige tagit emot arbete och en plats i det svenska samhället.”
Vi har bjudit in Tino Sanandaji att berätta om sina slutsatser och svara på frågor onsdagen den 1 februari i Mittpoolen kl 18.00-19.30.
Föranmälan obligatorisk till staffan.danielsson@riksdagen.se senast tisdag 31 januari, helst med vändande epost.
Välkomna!
Staffan Danielsson och Jan Ericson 




söndag, januari 22, 2017

Regeringsalternativ 2018, 11 stycken, varav 7 tänkbara...

Jag har varit och är bekymrad över hur Sverige ska regeras efter valet 2018.

Trots högkonjunkturen, som i hög grad beror på 8 års framgångsrik allianspolitik vad gäller ekonomi och jobb, är det min uppfattning att Sverige lever med små marginaler. Vårt välstånd beror av ett konkurrenskraftigt näringsliv som expanderar och inte flyttar ut.

Nuvarande rödgröna politik ökar skatterna för företag och personer, vilket försämrar konkurrenskraft och viljan att jobba i Sverige. Tillsammans med växande kostnader på flera områden; migration, sjukförsäkring, LSS, bostäder/byggande, skola, försvar, sjukvård mm kan statsbudgeten bli ansträngd samtidigt som kommunerna bedöms behöva höja kommunalskatten med 2 kr de närmaste åren, vilket är väldigt mycket.

Sverige behöver inte en mandatperiod till med en svag minoritetsregering, Sverige behöver en stark alliansregering.

Det vill alla partier i alliansen ha.

Vilka är de huvudsakliga regeringsalternativen nästa mandatperiod? Detta är en mycket viktig fråga, vilket kan motivera de spekulationer som jag nu går in på. Jag ser 9 huvudalternativ, varav 6 rimligt sannolika.

Regeringsalternativ 1 är en alliansregering som har majoritet i riksdagen, som var fallet 2006-2010.
Tyvärr är detta mindre sannolikt.

Regeringsalternativ 2 är en rödgrön regering med majoritet i riksdagen. Det är som väl är ännu mindre sannolikt.

Regeringsalternativ 3 och 4 är en alliansregering i minoritet med stöd av S/MP eller SD,  och nr 5 och 6 är en rödgrön regering i minoritet med stöd av allianspartier eller SD. Alliansen regerade 2010-2014 med passivt stöd av SD, som inte motsatte sig Reinfeldt som statsminister eller röstade på S. Löfven regerar nu med hjälp av decemberöverenskommelsen som i praktiken fortfarande gäller så länge som allianspartierna inte lägger en gemensam budget. Så lär dock inte bli fallet efter 2018. Därför kommer då sannolikt både allians och rödgröna vara beroende av att antingen partier ur det andra blocket eller SD aktivt eller passivt godtar lagda regeringsförslag.

Regeringsalternativ 7 kan vara en minoritets- eller majoritetsregering med S, C och L.

Regeringsalternativ 8 kan vara en minoritetsregering med M och KD som söker stöd i riksdagen från främst C och L, och även SD.

Regeringsalternativ 9 kan vara en minoritetsregering med C och L som söker stöd i riksdagen från M, KD, MP och S, alla partierna eller enstaka av dem.

Regeringsalternativ 10 kan vara en bred "samlingsregering" över blockgränserna med S/MP/M/C/L/KD. Jag kan i ett svårt läge för Sverige tänka mig detta, men ser risker med att det skulle kunna gagna V och SD.

Regeringsalternativ 11 kan vara en minoritets- eller majoritsregering S och M.

Anna Kinberg Batras omsvängning till att samtala med alla partier i riksdagens utskott, inklusive SD, öppnar för regeringsalternativet 5.

C och L avvisar detta vilket innebär att de möjliga regeringsalternativen att ingå i eller stödja för dessa partier är nummer 3 och 5, nummer 7, 9 samt nummer 10. Alla dessa alternativ innebär samverkan med S förutom nummer 9 som skulle kunna bli möjlig utan S.

Kommentarer?!


onsdag, januari 18, 2017

Noterar framgångar efter år i migrationsmotvind!

Jag har sedan 2011 engagerat mig i de allt viktigare migrationsfrågorna, se länkar nedan och här.

Det var länge motigt när åsiktskorridoren var som trångast men det har äntligen ändrat sig.

Nu summerar jag framgångar i allt fler frågor, vilket naturligtvis gläder mig, jag har ju lagt mycket energi på att driva dem i ofta hård motvind.

1. Genom sex riksdagspartiers, inklusive Centerpartiet, migrationsöverenskommelse i november 2015 tillgodosågs huvuddelen av de 4 punkter som jag och östgötacentern föreslagit för att anpassa Sveriges asylregler i EU-riktning.

2. Min kamp mot den rättskandal som Migrationsverkets ansvarslösa och slappa och obefintliga ålderskontroll av vilka ensamkommande under uppgivna 18 år som verkligen är det kröntes med framgång när regeringen (justitieminister Morgan Johansson) för drygt ett år sedan beordrade Migrationsverket att snarast åter börja bedöma ålder.

3. Jag lyfte i augusti 2016 frågan om att BRÅ måste återgå till att utan dramatik offentliggöra sin brottstatistik vad gäller brottslighet och nationalitet, vilket i söndags togs upp av Rapport, Aktuellt och Agenda. Min uppfattning är ju att BRÅ och justitieministern begår tjänstefel när man hemligstämplar statistik och inte låter BRÅ göra en helt nödvändig ny analys och rapport om brottslighetens utveckling bland svenskar och invandrare.

Beskeden från BRÅ, forskaren Sarniecki och justitieministern var visserligen blankt nej, vilket är oerhört anmärkningsvärt.


De flesta riksdagspartier med S och M i spetsen har också avvisat mina krav.

Folkpartiet och nu Centerpartiet har dock öppnat för att statistik och rapporter kan behöva göras, och vill vad jag förstår ge BRÅ fria händer att göra detta. Dock måste nog regeringen vad jag förstår kanske ändå ge uppdrag och anslå resurser.

Min bedömning är ändå att inom rätt snar framtid kommer BRÅ att både föra en öppnare statistik på även just detta samhällsområde, kriminaliteten, samt att göra nya rapporter om brottslighetens utveckling där nationalitet och ibland även födelseland kan ingå.

Varför tror jag det?

Tja, Sverige gjorde det tidigare utan dramatik, övriga länder i Norden och EU torde göra det. Det är egentligen helt odramatiskt att föra statistik som speglar verkligheten, det dramatiska är när en öppen demokrati hemligstämplar delar av verkligheten.

Och mina krav har fått snabbt och kraftfullt stöd från många tidningar, tex en huvudledare i Dagens Nyheter, från Bohusläningen, Norrköpings tidningar, UNT, Göteborgsposten, Smålandsposten och Jönköpingsposten och Nya Wermlandstidningen NWT. Många fler torde tillkomma, tror jag.

Läs gärna Hans Stigsson i Norrköpings tidningar (NT), tycker jag.

Här länkar till tidigare blogginlägg av mig i dessa frågor, här och här och här och här och här..






söndag, januari 15, 2017

Intervjuad i Agenda om mer öppenhet om BRÅttslighet


(Tillagt 20.00:
Rapport hade just ett inslag inför kvällens Agenda. Jag har INTE krävt någon statistik på etniskt ursprung. Jag har sökt få fram statistik på brottslighet fördelad på nationalitet som Sverige för, och väl i stort sett alla länder, men som inte medborgarna, eller deras riksdagsledamöter, betros med att ta del av, det är förbehållet Sarniecki och andra forskare.)

Många, inte minst politiker, ser Agenda på söndagkvällen kl 21.15. 
Ikväll intervjuas jag där, en vanlig riksdagsledamot, en "backbencher".
Då har jag nog stuckit ut huvudet rejält i någon laddad fråga..
Och utanför partilinjen. Det är absolut inget jag strävar efter, jag tycker ju som mitt parti i nästan allt. Men i några viktiga frågor kan man ibland tycka annorlunda och jag menar att man som enskild riksdagsledamot ska kunna delta i samhällsdebatten även då.
Jodå. I augusti skrev jag på SvD Debatt att myndigheter och media borde rapportera och analysera mer öppet om brottsligheten, likt andra länder gör och Sverige tidigare gjorde.
Det är en mycket laddad fråga.
När intervjun på några minuter sänds hoppas jag att jag uttrycker mig precist. (Intervjutiden var mycket längre). Läs gärna debattartikeln som är noga genomtänkt och som väl speglar hur jag resonerar och vad jag vill säga.
Här är SVTs intro till Agenda.
Här är ett inslag med bl a mig i Agenda.
Här är debatten mellan J. Sarniecki och M. Karlsson i Agenda.
Här är en artikel på DN Debatt som Folkpartiets integrationspolitiske talesperson Mauricio Rocas skrev 2005.

Och här berättar BRÅ, säkert under starkt inflytande från justitieministern, om varför det absolut inte behöver göras några nya sådana rapporter som man gjorde 1996 och 2005...: Dels är ju rapporten från 2005 fortfarande högaktuell så här 11 år efteråt.., och:

"Enligt Stina Holmberg skulle ännu en studie inte tillföra mycket. Hon tror att en sådan kan ta bort fokus från andra saker som Brå redan har väldigt svårt att nå ut med.
– Att brottsligheten minskar och att den också minskar i invandrartäta områden, säger hon.
Argumentet från Morgan Johansson, som inte vill bli intervjuad av SVT i denna fråga, övertygar inte Staffan Danielsson.
– Att inte analysera som man gjorde 2005 nu elva år efteråt tycker jag är tjänstefel av Brå och av Sveriges justitieminister, säger Staffan Danielsson."

Tillagt 22.20 den 15 januari. Synd att inte nationalekonomen Tino Sanandaji fick vara motpol till Sarniecki, här är Tinos FB-kommentar inför debatten. Det är faktiskt ytterst anmärkningsvärt i vår öppna demokrati att forskare, myndighet (BRÅ) och regering (justitieministern) tillsammans hemligstämplar den statistik som faktiskt finns och som andra länder för.

(Intresserad av vad jag tycker om migration mm? Patrik Engellau samtalar i DGS-TV med Johan Hakelius och andra intressanta personer där även jag kom med på ett hörn. 38 minuter och man får tala till punkt! Här är länken och gilla gärna om du vill följa programmen.
Lite jävig, men ändå. Patrik Engellau är en mkt aktiv borgerlig debattör mm sedan länge och driver bl.a. annat debattsajten Det Goda Samhället, för ökad självförståelse i samtiden, typ. Han testar nu DGS-TV, klicka i övre fliken på sajten. 10 38-minuters samtal med Johan Hakelius och många andra.
Jag tycker att Patrick, en ung äldre liksom jag, är en lysande samtalspart.
Har Ni tid så lyssna gärna på några program, och gilla att han fortsätter.
Finns det någon rättvisa här i världen så borde Public Service köpa in dem och sända, jag koppas lite naivt att så kan ske. Och media borde uppmärksamma och rescensera programmen! )




fredag, januari 06, 2017

Kyrkornas Julupprop glömmer de svagaste


Sveriges olika kyrkor samlade 2005 in ca 160.000 namnunderskrifter för en humanare flyktingpolitikpolitik i det s.k. Påskuppropet.

I november förra året startade man Juluppropet för att de som får asyl i Sverige snabbt ska kunna få hit sina anhöriga. Uppropet slutar sista januari, hittills har ca 33.000 personer undertecknat uppropet däribland 5 partiledare.

Jag tycker att Juluppropet bara är halvt och har inte undertecknat det, trots att jag är med i Svenska Kyrkan med över 6 miljoner medlemmar som ju är drivande i uppropet. Jag har mött kritik för detta i starka ord.

Migrationsdebatten de närmaste åren kommer att mycket handla om hur långt före Sverige kan ligga övriga EU-länder i sina asylregler, och hur Sverige bäst kan agera för att bistå flyktingar i flyktinglägren och som söker asyl i EU och Sverige. Eftersom resurserna är begränsade handlar det ofrånkomligen om avvägningar.

Därför har jag deltagit sedan 2012  i migrationsdebatten, och det enda jag har hävdat är att Sverige som litet land i EU ofrånkomligen måste anpassa sina asylregler i EU-riktning.

Och därför väljer jag att skriva detta blogginlägg, och en debattartikel i dagens GöteborgsPosten, för att utveckla hur jag anser att ett upprop, och Sveriges migrationspolitik, borde utformas för att se till flyktingars situation i sin helhet.



Nej, jag skriver inte under kyrkornas julupprop. Är jag då ond och förtappad?

DN, Aftonbladet och ledarna för V, FI, C, L och KD samt Maria Ferm, MP, och många andra, skriver på.

Tack vare att EU, inklusive Sverige, nu stoppar asylsökande och ekonomiska migranter vid gränsen mot t ex Turkiet kommer allt färre migranter till EU och till Sverige. 

Då, menar juluppropet, kan Sverige återgå till betydligt mer generösa asylregler än övriga EU-länder. Är det godhet eller handlar det också om lite hyckleri? 

Jag har svårt att få ihop ett ja till att EU stänger gränsen för migranter och flyktingar vid t ex Turkiet med att alla asylsökande som ändå lyckas ta sig till Sverige ska omgående kunna få hit sina familjer. 

Eftersom övriga EU-länder är mer restriktiva innebär detta en mycket kraftig signal till flyktingar som lyckas ta sig till EU att välja Sverige. 

Världens 65 miljoner flyktingar lever under erbarmliga förhållanden i krigens närområden och ofta i flyktingläger som FN har svårt att förse ens med mat och mediciner. Debatten i Sverige handlar i huvudsak om den lilla minoritet som har kraft och resurser att ta sig till EU och Sverige. 

Vi ömmar naturligtvis för dem som är här och som vi möter och ska naturligtvis göra allt för att de ska integreras bra och få arbete och bostäder osv. Alla Sveriges och civilsamhället insatser är berömvärda.

Tyvärr lyckas Sverige trots stora insatser dåligt med detta, antalet långtidsarbetslösa och antalet utanförskapsområden växer samtidigt som de initiala kostnaderna är mycket stora, t ex har ett ensamkommande flyktingbarn kostat ca 1 miljon per år fram till ca 20 år.

År 2015 valde hela 40 % av alla ensamkommande uppgivna barn till EU att ta sig till Sverige med 2 % av EUs befolkning. Det innebär tiotals miljarder i kostnader per år under många år, samtidigt som de som kom fram till slutet av november 2015 också har rätt att efter asylbeslut ta hit sina familjer.

Juluppropet koncentrerar sig helt på detta, att de flyktingar som lyckas ta sig till Sverige åter ska få ta hit sina familjer. Det säger inte ett ord om den överväldigande majoritet som är kvar i närområdena och i flyktinglägren, och där de allra svagaste utan några resurser alla finns.

SIDA anslog nyligen 40 miljoner kronor till människorna i Aleppo. Det motsvarar årskostnaden för 40 flyktingbarn som kommit till Sverige. Ändå ställde Sveriges radio den kritiska frågan om detta kommer att drabba biståndet till andra länder och ändamål i världen.

Den frågan är mer relevant kring hur Sverige prioriterar sitt stöd mellan människor på flykt i närområdet respektive de som lyckats ta sig till EU och Sverige. Sverige är ju en humanitär stormakt inte bara genom att ha tagit emot relativt sett flest flyktingar av alla EU-länder utan också genom att ge 1 % av sin BNI till utvecklings- och humanitärt bistånd.

När 163.000 asylsökande kom till Sverige så skars Sveriges bistånd till andra länder ner med över 8 miljarder kr både 2015 och 2016. OECDs biståndskommitté beräknar att närmare hälften av Sveriges bistånd år 2015 stannade kvar i Sverige, mest av alla länder. Men visst, Sverige ligger ändå högt upp i bistånd och flyktinghjälp.

Regeringen har sagt att pengar ur biståndsbudgeten till flyktingmottagning i Sverige max får bli 30 %, ca 13 miljarder kr.

Detta visar att det oundvikligen är en avvägning mellan hur Sverige ska hjälpa flyktingar, genom att de flyr till Sverige eller genom stora biståndsinsatser i närområdena.

Genom att juluppropet fokuserar endast på det lilla fåtal som tar sig till Sverige glömmer man den överväldigande delen som är kvar i flyktinglägren, de som är allra svagast men som vi inte kan se i ögonen eftersom de är en bit bort.

Ett upprop som är så ensidigt och som inte ser till de flyktingar som är de svagaste kan jag inte skriva under.

Visst borde alla flyktingar som vill ges asyl i Sverige och visst borde de som kommer hit omgående få ta hit sina familjer.

Men Sverige kan inte ge asyl till alla som skulle vilja söka skydd i Sverige, när det är 65 miljoner på flykt och när andra länder, och EU, sluter sina gränser. Tyvärr.

Därför har jag i flera år hävdat att Sverige som litet land i EU måste anpassa sina asylregler i EU-riktning. Jag har kritiserats för denna rätt självklara hållning, men kritiken har minskat sedan regeringen och alliansen gått lika långt eller längre.

Därför är det tyvärr inte självklart med omedelbar rätt till familjeåterförening för t ex de ensamkommande ungdomar som får asyl här, så länge som övriga EU-länder ställer krav som skjuter detta flera år framåt, eller mer.

Resultatet skulle oundvikligen bli att en stor del av de som söker asyl i något EU-land åter kommer att vilja göra det i Sverige.

Det är möjligt att vi klarar av detta så länge som EU, med Sveriges stöd, stänger sina gränser för asylsökande och ekonomiska migranter. Skulle flyktingströmmen åter växa kommer situationen dock snabbt att bli ohållbar.

Det världens länder, FN, EU och Sverige borde prioritera är att skapa fred och bekämpa terror, att kraftigt öka resurserna till flyktingar i närområdet och i flyktingläger och att ge flyktingar och flyktingfamiljer asyl som kvotflyktingar från flyktinglägren.

Detta, gärna tillsammans med att Europas och världens länder också bör ta emot fler flyktingar som kommer av egen kraft, är det Upprop jag skulle vilja underteckna.

Att som Sverige rätt ensidigt fokusera på att uppmuntra till flykt över hav och stängda gränser genom att lova snabb återförening till dem som har kraft, mod och resurser till detta är säkert vällovligt och humanistiskt. Men det bidrar också till att många familjer splittras och att många lider svårt och även dör under vägen.

Frågan är komplicerad och vi som också är varma humanister men som anser att frågan måste ses i ett helhetsperspektiv kan också ha starka poänger.

Jag har all respekt för den goda viljan hos Juluppropet och de som undertecknar det men jag är kritisk till dess ensidighet och när vi som inte undertecknar det ibland hängs ut som mindre goda eller ”onda”, typ.

Staffan Danielsson

Enskild riksdagsledamot, (C)

torsdag, januari 05, 2017

40 års arbete ger garantipension, typ...

Jag har sedan länge drivit på för att de som arbetat hela livet i lågavlönade yrken måste få ut mer netto av pensionen.

Christina Rogestam, ordförande i Seniorerna: " 40 års arbete ger ofta en pension som det knappt går att leva på, några hundralappar mer än för den som arbetat lite eller inte alls".

Regeringen vill endast se över och lyfta för dem med garantipension, inte för dem som arbetat hela livet med några hundralappar mer i netto. Jag begriper inte hur man tänker, båda grupperna borde höjas och de som arbetat snarast mer.

onsdag, januari 04, 2017

Framgång, åter bedöms ålder, rättskandalen är över

Jag har i många blogginlägg och tidningsartiklar (DN och SVD mm) diskuterat den rättskandal som pågått sedan 2011, då Socialstyrelsen och Migrationsverket underkastade sig diktat från barnläkarföreningen och advokatsamfundet. Härigenom godtogs nästan alla asylsökande som uppgav sig vara barn under 18 år för att vara det, de fick asyl som barn, personnummer som barn, förmåner som barn och placerades på boenden med barn.

På senare tid har Högsta Domstolen slagit fast att rättsväsendet inte får låta brottslingars ålder bedömas medicinskt, vilket är absurt och orimligt. Det är bra att regeringen ska ändra lagen men det tar tid och innan dess kommer att antal vuxna män att få straff som vore de barn, dvs mycket lägre straff.

Ett aktuellt fall är de uppgivna 17-åringar, asylsökande från Afghanistan, som begick en grov och planerad gruppvåldtäkt på en 15-årig pojke i Uppsala. Deras ålder torde med stor sannolikhet baseras på den ålder de själva uppgav när de sökte asyl, och som migrationsverket då regelmässigt godtog som sann. Trots detta bedömde migrationsverket att en av dem var över 18 år, vilket gör det mkt sannolikt att han var betydligt äldre. Även de andra kan vara vuxna män och givetvis måste en domstol som är ute efter rättvisa göra en medicinsk åldersbedömning om tvekan finns om åldern.

Efter HDs utslag får detta inte göras och domstolen dömer dem därför till straff som 17-åringar skulle fått, även den man som migrationsverket anser vara betydligt över 18 år. De döms nu alla till drygt ett års sluten ungdomsvård och inte till de mycket längre fängelsestraff de skulle fått om ålderskontrollen visat att de var över 18 år. Det är, anser jag, en rättskandal i sig att deras ålder, när de nu begått ett så allvarligt brott, inte kontrolleras.

Jag skriver nu på SvD Debatt en summering av den fullständiga framgång som bl a mitt trägna opinionsarbete har resulterat i, och jag hoppas att jag framöver inte alls, eller sällan, ska behöva återkomma till denna viktiga fråga.



söndag, januari 01, 2017

Centerpartiets historia -. vilken bok av Håkan Larsson! Läs den!

Äntligen har jag läst i sin helhet Håkan Larssons gedigna bok om Centerpartiets framväxt och ideologi under 100 år och med rötter i bondeståndet under flera 100 år dessförinnan.

Boken heter "Grön Politik för Det Goda Livet".

Jag tycker att Håkan har gjort ett storverk och rekommenderar den för alla som vill veta mer om Centerpartiet. Här länk till Håkans blogg, ni får boken för 150 kr inkl frakt om ni swishar till 070-2667262. Gör det!

Jag har alltid haft stor respekt för huskvarnasonen Håkans brinnande engagemang i kampen för ett bättre samhälle utifrån folkrörelsen Centerpartiet. Vi har landat lite olika i några sakfrågor genom åren, men så kan och ska det ju vara i politiken. (Sveriges EU-inträde, Euro-omröstningen, regionfrågan, kärnkraften och Maud Olofssons energiöverenskommelse).

Det allra mesta förenar oss dock, t ex i avvägningen mellan socialism och nyliberalism där Centerpartiets gröna tråd från början har varit  vaktslående om äganderätten och en marknadsekonomi på socialliberal grund. Centerpartiet har genomgående funnits i det politiska mittfältet  utifrån borgerliga (tänk om det funnits ett bättre samlingsbegrepp..) förtecken med ramar till skydd för de svaga i samhället. Vi har alltid kämpat för att hela Sverige ska leva, för företagsamhet med miljöhänsyn, för resurshushållning och kretsloppstänkande, för decentralisering samt för frihet och trygghet, med mera.

Boken skildrar väl hur Bondeförbundet snabbt bildades och växte till ett etablerat riksdagsparti i regeringsställning på bara några decennier under första hälften av 1900-talet, samt hur partiet sedan breddades och blev Centerpartiet med 25 % av rösterna på 1970-talet och med Thorbjörn Fälldin som den statsminister som bröt den socialdemokratiska eran 1976 och 1979. 

Den skildrar kanske inte lika väl hur nedgången sedan skedde ner till 5,1 % av rösterna i valet 1998.., och där har nog Håkan och jag lite olika uppfattning. Jag menar att, hur rätt vi än hade, så fastnade vi i en enda miljöfråga, kärnkraften, och smalnade av och uppfattades som ett enfrågeparti.

Jag tycker att Håkan verkligen söker vinnlägga sig om att skriva "objektivt" trots starka egna uppfattningar om t ex begreppet ekohumanism och om Centerpartiet borde vara med i den liberala eller gröna internationalen, typ. Även om bokens avslutning naturligtvis söker peka framåt i den riktning som Håkan vill se. 

Hans djupa kunskaper om bonde- och centerpartiernas framväxt i främst östra Europa under mellankrigstiden, och hur detta nu åter sker, är imponerande och det är tragiskt att se hur agrarpartierna brutalt krossades när kommunister och nazister gick över lik för sina extrema och förfärliga ståndpunkter och handlingar.

Håkan belyser också noga hur partier inklusive Bondeförbundet under 1920- och 1930-talen präglade av samhällsandan kom snett när rasbiologiska institutet bildades, och han exemplifierar med några ledande personers hemska antisemitiska uttalanden. 
Samtidigt lyfter Håkan Larsson fram vilken betydelse som samarbetet ("kohandeln") mellan arbetar- och bonderörelsen hade på 1930-talet när man gick samman i regeringsställning för att ta Sverige ur den djupa krisen vilket man också gjorde. Utan detta avgörande samarbete kunde Sverige ha kunnat komma väldigt snett både i arbetslöshet och spänningar och extremism. 

Jag delar Håkan uppfattning att idé- och annan debatt i Centerrörelsen borde aktiveras genom någon nättidskrift eller liknande. Har förresten Håkans bok lyfts fram och rescenserats i C-tidskrifter och tidningar?

Jag tycker att Håkans bok borde användas brett i Centerpartiet i alla relevanta sammanhang när vi utbildar nya medlemmar och diskuterar våra rötter och vår historia, samt även när vi utifrån den lagda grunden under det gångna seklet ser framåt. Håkan är kritisk mot att CUF under några decennier insprirerats för mycket av Timbro och vill mera anknyta till centerpartiets politik under förra seklet där t ex Gustav Jonnergård var en ledande partisekreterare och ideolog.

Kanske kunde boken vid dessa diskussioner kompletteras med en analys från dagens partiledningar om de senaste decenniernas utveckling i Centerpartiet. Detta skulle lägga en gedigen grund till diskussioner om var Centerpartiet står och hur vi bäst ska gå vidare!

Här länk till Håkans blogg med Bondeförbundets och Centerpartiets program från 1912 till 2013.








fredag, december 23, 2016

Intervjuad av Patrik Engellau i DGS-TV, med Finn Bengtsson

Patrik Engellau är nyfiken och engagerad och inte helt ung, liksom jag. Han har ett brinnande intresse för samhälle och politik och har startat och drivit tankesmedjor, ofta nära näringslivet.

Han driver nu Det Goda Samhället som enligt dem själva är en opinionsbildande sajt som består av olika röster som undersöker, avslöjar och borrar i de brännande samhällsfrågorna. Här skapas samtidens självförståelse, säger man. Man är en del av de röster som kritiserar Sveriges tidigare migrationspolitik.

Sajten testar nu 10 3/4-timmes intervjuprogram i DGS-TV för att kolla intresset för ev fortsättning. Jag har tittat på flera och tycker att det varit mycket intressant, t ex om islam med Mohamed Omar och Nima Dervish, med Johan Westerholm och Thomas Gur med mera.

Har ni tid under helgerna så kolla gärna.

Även jag blev tillfrågad om att vara med och intervjuas här med min bänkgranne i riksdagen Finn Bengtsson.

Det är inte var dag man får tala lite längre om sin syn på migration och hur Sverige kan styras efter valet med mera. Jag fick sagt det jag ville, har ni frågor så ställ dem gärna i kommentarer eller på FB-forumet Politisk Centerdebatt.

















Redaktionen, se nedan, består av personer Redaktionen består av Annika Borg och Patrik Engellau Skribenter: Thomas Gür, Widar Andersson, Kristina Jonäng, Nils Lundgren, Johanna Andersson, Lorentz Lyttkens, Bert Stålhammar, Mohamed Omar, Ulf Öfverberg, Hanna Gadban, Naomi Abramowicz m.fl 

torsdag, december 22, 2016

Om Trelleborg köper ekomat o ger de äldre gröt, illa..

SVT uppger att Trelleborgs kommun för att spara 3 miljoner ger de dementa gröt på kvällen.

Kommunen dementerar detta, och säger inget om något besparingskrav.

Stämmer kommunens version är det ingen skandal. Stämmer SVTs uppgift om att ett besparingsbeting drivit fram detta är det en skandal. Vi får väl se.

Kommunen skryter med att man prioriterar att köpa in 30 % av maten som ekomat från hela världen, vilket ger en inköpskostnad som är 25-60 % dyrare. Huvuddelen av ekomaten torde komma från Sverige men en del även från länder långt bortifrån.

Mitt mantra är att den som vill handla mat utifrån miljö-, djurskydds- och hållbarhetsperspektiv  ska välja närodlat från Sverige före konventionellt och ekologiskt från hela världen.

Skulle kommunen fråga de äldre på boendena vilken mat de vill ha skulle de säkert välja bra husmanskost, inklusive kött, från Sverige. Kravet på "ekologiskt"/organiskt kommer från politikerna som anser sig veta bättre än de äldre vad de vill ha.

Har kommunen råd med det är det en sak, men börjar de spara på sätt som SVT anger, eller genom mer vegetariskt trots protester från t ex de äldre, så är det anmärkningsvärt.





söndag, december 18, 2016

Julupprop och frågan om tiggeri

Jag har naturligtvis all respekt för de kyrkor, och de 5 partiledare från V, FI, C, L och KD som skrivit under ett julupprop att Sverige ska återgå till de mest generösa asylreglerna i EU, alla som får asyl i Sverige ska genast kunna återförenas med sina familjer.

I sak är det givetvis behjärtansvärt och riktigt, det som är bekymmersamt är det söktryck mot Sverige av de asylsökande som lyckas ta sig till EU som åter skulle uppstå. Och det sätter fokus på det som jag fört fram i flera år, ett litet land i norra Europa har svårt att vid stora flyktingströmmar ha asylregler som är betydligt mer gynnsamma än i alla övriga EU-länder.

Jag har skrivit om detta tidigare på denna blogg. Min kritik mot juluppropet utöver att många åter vill till just Sverige är att det är ensidigt, det fokuserar endast på den lilla minoritet av flyktingar som haft kraften och modet att ta sig till EU och Sverige och säger inget om den överväldigande majoritet inklusive de allra svagaste som är kvar i närområdet, många i flyktingläger där FN ibland inte har resurser ens för mat och mediciner. Därför skriver jag inte på.

Jag har också flera gånger öppnat för att kommunerna borde ha möjlighet att reglera, och också förbjuda om man så bedömer, tiggeri. Göran Persson anser detta, och Stefan Löfven vill nu antingen förbjuda det eller införa licenser/ tillstånd för de som vill tigga. Jag är djupt tveksam till att etablera tiggeri genom licenser.

Löfvens uttalande har mötts av stark kritik, bl a från Centerpartiet vars talesperson Johan Hedin istället vill skapa enklare jobb i Sverige åt de EU-medborgare som tigger.

Jag står givetvis helt bakom att öka pressen på, och hjälpen till, Rumänien och Bulgarien men klarar Sverige verkligen att både öka antalet asylsökande och de EU-medborgare som tigger och att skapa arbeten åt dem i Sverige?




fredag, december 16, 2016

Bra besked av justitieministern om ålderskontroll i riksdagen

Jag har sedan min artikel på DN debatt i april 2012 drivit på för vikten av att Sverige vid asylprövning och i t ex brottsmål inte bara aningslöst godtar den enskildes uppgifter om sin ålder utan  av rättssäkerhetsskäl kontrollerar den.

Jag ställde nyligen en interpellation till justitieminister Morgan Johansson som vi diskuterade i kammaren idag.

Tillagt 17 dec: Här är debatten på web-TV, vi var mycket överens. Här skriver en expert på SvD Debatt. Här skriver en barnläkare i Expressen. 

Tillagt 1 jan 2017. Under 4 år har Migrationsverket utan kritik från politiker godtagit uppgiven ålder från asylsökande. HD förbjuder rättsväsendet att göra medicinsk ålderskontroll, åklagaren måste acceptera den misstänktes egen uppgift om sin ålder, orimligt, sanslöst, absurt. Då, till slut, börjar politikerna, samfällt, byta åsikt, "visst går det att göra medicinska ålderskontroller, det har vi alltid varit för"..Jag antar att även barnläkarna och advokaterna, som orsakat rättsskandalen, nu oxå anser sig hela tiden ha varit för...Jag kan nu lägga ytterligare en framgång till handlingarna, och hoppas att jag framöver inte behöver skriva så mycket i denna fråga, eller inte alls!

Först, vad gäller vikten av att domstolar kan kontrollera ålder när en brottsling med oklar ålder uppger en tveksamt låg ålder. Idag har tingsrätt och hovrätt fastställt att domstolar ska lita på den enskildes uppgift om sin ålder även om inga identitetshandlingar styrker det, vilket är en fullständigt sanslös, absurd och rättsvidrig rättspraxis. Någon medicinsk åldersbedömning får inte göras eftersom brottslingens integritet och rätt att ljuga om sin ålder går före kontroll och straff.

Besluten är överklagade till Högsta Domstolen.

Tomas Tobé och Beatrice Ask delar min uppfattning i en färsk debattartikel på SvD Debatt.

Det är glädjande att justitieministern i sitt interpellationssvar tydligt säger att regeringen är beredd att föreslå lagändringar om Högsta Domstolen skulle anse att dagens lagar inte gör en ålderskontroll möjlig.

Jag visar i mina inlägg i IP-debatten att migrationsverkets upprörande underlåtenhet att av rättssäkerhetsskäl kontrollera asylsökandes ålder i tveksamma fall har gjort att tusentals ensamkommande som uppgivit sig vara barn under 18 istället har fått asyl som barn, personnummer som barn och placerats på boenden för barn mm.

Under 2014 skrev migrationsverket endast upp 1 av 20 som över 18 (5 %), medan hittills i år var tredje bedömts vara över 18 år. (2.500 av 7.000 beslut, dvs 35 %).

Jag anser migrationsverket inte fullgjort sina uppgifter som myndighet vilket är en rättsskandal. Det är endast tack vare regeringens ingripande genom att ålägga verket att bedöma ålder, som vuxna män inte längre ges asyl som barn i någon stor utsträckning. Det ska justitieminister Morgan Johansson ha cred för.

I debatten var justitieministern och jag mycket överens. Han lyfte fram socialstyrelsens ansvar, när man gav riktlinjer för åldersbestämning och menade att det lyfte en del ansvar från migrationsverket. Jag är oklar på hur migrationsverket är bunden av det socialstyrelsen säger, men ska kolla. Han kritiserade också regeringen för passivitet.

Jag står fast vid att det som skett är en rättsskandal och att ansvaret ligger på myndigheter och regering samt på organisationer för barnläkare och advokater.

Morgan Johansson frågade vad jag själv gjorde i denna fråga från 2012 och framåt och jag redovisade artikeln på DN debatt i april 2012 samt otaliga inlägg på min blogg och i sociala medier mm.

Alliansregeringens bästa försvar för att inget gjordes är kanske att ställa Morgan Johansson samma fråga; vad gjorde socialdemokraterna och Morgan Johansson själva? I den märkliga åsiktskorridor som rådde då var ju alla åtgärder för att säkerställa rimliga regelverk närmast främlingsfientliga, om de skärpte någonting. Och s och Morgan Johansson hade nog då snarast kritiserat regeringen om den gjort någonting...

Jag kritiserade också granskande journalistik och media för att inte ha ägna denna rättsskandal något som helst intresse, med några få undantag på senare tid, t ex dagens eko, studio ett, Anna Dahlberg, Alice Teodorescu m fl.


torsdag, december 15, 2016

Kyrkornas julupprop - ett slag i luften?

Sveriges kyrkor vill återgå till den tidigare asylpolitiken, liksom Vänsterpartiet, i en namninsamling kallad juluppropet. Vänsterpartiets ekonomiska politik för att klara  Sveriges ekonomi om flyktingströmmen till Sverige åter ökar har jag inget förtroende för (Höjda skatter och mer statliga företag och mer bidrag..).
Carolin Hanna Dahlman i Kristianstadsbladet kritiserar kyrkornas julkampanj som "ansvarslös gudfruktighet". Har hon någon poäng eller är hon fel ute?!

Den här texten lade jag ut på min facebooksida och på några debattforum där. Den har givit livliga debatter.

Jag förtydligar min egen inställning i några kommentarer:

Kyrkorna vill det bästa för de asylsökande som haft kraft och resurser för att ta sig till Sverige. Det jag problematiserar är om detta kan medföra att Sveriges resurser för att hjälpa den överväldigande majoriteten och de allra svagaste flyktingarna i närområdet minskar kraftigt. Jag försöker se till helheten, men jag har ju förståelse för att vårt engagemang lätt blir starkast för de som kommer hit och som vi ser i ögonen.

Jag tycker att juluppropet har en stor brist i att fokusera endast på de flyktingar som har kraft och resurser för att ta sig till EU och Sverige medan den överväldigande majoritet som lider i närområdet och i flyktinglägren inte nämns.

I vår globaliserade värld tolkar jag Bibelns budskap att den gäller både de flyktingar som lyckas ta sig till EU och Sverige, men också den överväldigande majoritet som är kvar i närområdet. Jag uppfattar att fokus i Sverige av mycket naturliga skäl ligger på de som lyckas ta sig till Sverige.  Om Sverige, som kyrkorna vill, återgår till regelverken från 2014 kommer åter en stor del av asylsökande till EU att välja Sverige. Klarar vi det på ett rimligt sätt, och hur kan det åter påverka våra resurser för humanitärt bistånd till FN och flyktinglägren?

Om Sverige som enda EU-land ger alla som får asyl omedelbar rätt till familjeåterförening i Sverige
så kommer detta att göra att en stor andel av asylsökande till EU åter kommer att ta sig till Sverige.

Klarar Sverige detta på ett rimligt sätt, och det har starkt stöd i folkopinionen, så är detta en bra väg. Klarar Sverige det dåligt och folkopinionen är svag, är vägen tyvärr sämre.

Jag har all respekt för att medborgare och organisationer och kyrkor osv driver på i ömmande och aktuella samhällsfrågor. Hur regering och riksdag sedan väljer att agera utifrån ett helhetsperspektiv är en balansgång. Skulle Kyrkornas linje bli svensk politik är jag starkt orolig för att resultatet skulle kunna bli ännu större svårigheter med bostäder och arbetslöshet och integration , och en stor risk för opinionsvängningar i negativ riktning.

Kyrkorna vill det bästa för de asylsökande som haft kraft och resurser för att ta sig till Sverige. Det jag problematiserar är om detta kan medföra att Sveriges resurser för att hjälpa den överväldigande majoriteten och de allra svagaste flyktingarna i närområdet minskar kraftigt. Jag försöker se till
helheten, men jag har ju förståelse för att vårt engagemang lätt blir starkast för de som kommer hit.

....................

Jag har fått väldig kritik från några engagerade i Svenska kyrkan. Jag är typ ond och borde lämna riksdagen.
Låt mig först säga att självfallet ska kyrkorna driva de frågor de vill, all respekt för det. Men gör de politiska ställningstaganden må de också tåla att kritiseras.

Sveriges resurser räcker inte till allt, inte till att både att ta emot flera 100.000 asylsökande per år samtidigt som vi ska betala 1 % av vår BNP i i utvecklings - och humanitärt biståndsinsatser t ex till de svagaste och mest utsatta flyktingarna i närområdet som ibland inte ens får mat och mediciner av FNs länder.

Om Sverige följer Kyrkornas linje att ha betydligt mer generösa asylregler än övriga EU-länder, och resultatet blir att alltfler asylsökande söker sig till Sverige, och vi klarar av
integration, att få i arbete och boende osv allt sämre samtidigt som vi kan betala allt mindre i
humanitärt bistånd och hjälpa allt färre på plats i närområdet, då kan resultatet bli sämre för både de
flyktingar som lyckas ta sig till Sverige och för den överväldigande majoritet som är kvar i
närområdet. I så fall kan vår vilja att främst hjälpa de som lyckas ta sig till EU och Sverige leda till sämre resurser för att hjälpa flyktingar samtidigt som spänningarna i Sverige kan stiga och opinionen svänga.

I ett sådant läge bär de som ville för mycket i Sverige ett tungt ansvar. Jag säger inte att de då är mindre goda än andra som insåg behovet av en mer balanserad politik, för vem är jag att döma vem som är ond eller god, det är det så många andra som gör.

Samhällsdebattören Josefin Utas är både medlem i Svenska Kyrkan och i Medborgerlig Samling (tidigare MP) och tar mycket allvarligt på kyrkornas kampanj.

Även medlemmen i Svenska Kyrkan Stefan Ohlsson ställer frågor till juluppropet och ber för de kyrkoledare som undertecknat det.



tisdag, december 13, 2016

Stoppa elbolagens monopolvinster på elnätet!

ATL skriver idag om elbolagens sannolikt för höga marginaler på sina elnät.

Jag skrev en motion i september att regeringen borde utreda detta och ge övervakande myndighet mer muskler för att hävda elkundernas intressen.

måndag, december 12, 2016

Tacksam för moderata ursäkter om migration

Åren i åsiktskorridoren när det var typ "rasistiskt" att hävda att Sveriges betydligt mer generösa asylregler borde anpassas i EU-riktning var naturligtvis tunga för oss som för vår samvetsfrids skull inte kunde göra annat än att att säga som vi sa.

Frågan var och är så pass viktig att t ex jag inte kunde hålla tyst, trots att detta uppfattades som "illojalt" av många inom mitt eget parti. Jag menar det motsatta, att inte driva det jag ansåg inom demokratins ramar i mitt eget parti, det hade varit illojalt av mig.

Ledande moderater nu och då och moderata tidningar ger nu oförbehållslösa ursäkter, t ex Anna Kinberg Batra och Mikael Sandström samt idag Daniel Persson på Svenska Nyhetsbyrån, t ex i NWT. 

Jag kan inte säga annat än att jag uppskattar dem och godtar dem.

Från andra partiföreträdare och partitidningar hörs ännu (?) inget sådant. Jag kan förstå det, delvis står man kanske fast vid samma migrationspolitik som för några år sedan, delvis uppfattades kanske "illojaliteten" som allvarligare eftersom partilinjen ansågs så väldigt rätt och viktig.

Jag gläds ändå över att nya vindar nu blåser i migrationsdebatten i de allra flesta partier. Inte för att det är oproblematiskt att Sverige skärper sina asylregler i EU-riktning, tvärtom, utan för att verkligheten beaktas och har gjort det nödvändigt.

Utan en sådan omprövning skulle Sverige idag ha stått inför mycket större utmaningar/problem är de vi redan har. Och väljaropinionen skulle sett betydligt mer oroande ut.

(denna närmast profetiska artikel som jag skrev på SvD Debatt i september 2013 var insiktsfull och balanserad, enligt min uppfattning. Ändå möttes den av stark kritik, vilket visar svårigheten att då kunna föra en nyanserad debatt).






söndag, december 11, 2016

Sveriges matimport gör att vi importerar 75 % av vårt vatten!

!!!!!!!!!!!!

Mitt mantra är ju att vill man handla mat miljövänligt ska man handla närodlat från Sverige före vanlig eller ekologisk mat från hela världen. 

Även många kommuner kallar sig miljökommuner ju mer ekologiskt man köper från hela världen, medan man inte har samma fokus på att köpa närodlat från Sverige. Men då är man faktiskt ingen miljökommun, anser jag.

Jag läser nu om FNs 2030-agenda där hållbar förvaltning och säkrande av tillgång till vatten är ett av de 17 målen. 

En rapport från UNESCO-IHE säger att länder med stor tillgång till vatten skulle kunna öka sin jordbruksproduktion för att minska beroendet av vatten från andra länder.

Detta gäller i mycket hög grad för Sverige som har Europas relativt sett största import av mat från länder och kontinenter långt bortifrån, hela 55 % av vår mat kommer därifrån.

Beaktar man det vatten som åtgått för att producera den importmaten så kommer faktiskt 75 % av Sveriges användning av yt- och grundvatten från andra länder. En helt sanslös siffra, menar jag.

Och jag begriper bara inte hur miljövänner kan förespråka ökad import av mat till Sverige, tvärtom måste allt göras så att konkurrenskraften i svensk jordbruk ökar så att vår miljövänliga produktion kan fördubblas eller mer! Och så att huvuddelen av Sveriges användning av yt- och grundvatten kommer från det vatten som regnar ner över landet och inte från länder och kontinenter långtbortifrån.

Vill man handla mat miljövänligt så ska man handla närodlad mat från Sverige före vanlig och ekologisk mat från andra länder och kontinenter.

!!!!!!!!!!!!