tisdag, januari 10, 2012

Verkligheten i ett djurskyddsfall - svart och vitt!

Jag vill ge lite mera kött på benen angående min JO-anmälan mot länsstyrelsen i Skåne i ett aktuellt djurskyddsfall.

Länsstyrelsens bild av den aktuella djurhållningen, refererad i Ystads Allehanda är nattsvart:
"Detta har hänt:
Den 8 december gjorde länsstyrelsen en oanmäld kontroll på gården.
Vid denna kontroll fann inspektörerna magra djur, skadade djur, sjuka djur, brist på skydd för väder och vind, brist på bra vatten och foder, skaderisker för djuren, brist på torra och rena liggplatser, gödsel i närmiljön och dåliga staket.
Distriktsveterinär tillkallades och konstaterade kombinationen av brist på skydd och långvarig underutfodring utgör ett konkret djurlidande.
Liknande brister har konstaterats även vid tidigare inspektioner.
Den 22 fattade länsstyrelsen beslut om att djuren ska hämtas från gården.
Beslutet meddelades djur­ägaren den 28 december."

Bilden är entydig och beslutet förefaller enkelt, och sannolikt väger detta tungt även hos förvaltningsrätten.

Lantbrukaren ifråga anser dock att djuren inte far illa, och vill göra förbättringar och vädjar om andra djurskyddsinspektörer. Han är öppen med sin situation och välkomnar media till gården.

Han har också samma dag som omhändertagandet skulle ske haft två erkända andra djuromsorgssakkunniga ute på gården. Dels Kerstin Fredlund, mångårig medlemschef på Skånemejerier och dels Per Michanek, veterinär och med bakgrund på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Deras bild av djurhållningen på gården är diametralt motsatt den som länsstyrelsen ger, och det är den skillnaden som gör att jag har gjort min JO-anmälan. Här är deras bild av verkligheten för djuren på gården:

"Djurbedömning hos Per-Ola Olsson Rörum måndag den 2-1-12 Kl 9.00

Totalt antal djur:
15 amkor av rasen Simmental samt korsning 15 st samt 7 kalvar samtliga djur var i gott hull, inga skador fanns att notera samt att samtliga djur var rena.

4 vuxna Higland Cattle samt 3 ungdjur av samma ras några poll. Alla dessa djur var i normal hull för rasen samt rena ,inga skador fanns att se.

20 djur av rasen SLB i olika åldrar från 24 mån- 6 mån. Ungdjur märkt 7,8,10,23,15 och 6446 var längdryggshyllan inte konkav. Inga urskiljbara tornutskott eller skarpt kantade höfter eller bärbensknölar fanns att notera på dessa djur. Djuren var något tunnare än övriga SLB. Även dessa djur var rena och utan skador.

Hälsan hos samtliga djur var Ua. Inga skador på hårrem fanns att notera. Alla djur hade fri tillgång på grovfoder och kunde äta i lugn och ro, ingen stress fanns vid foderbordet. Samtliga djur hade fri tillgång till rent vatten.

Att notera är att göra en bedömning där tre olika raser är blandade i samma grupp kan vara svårt om man inte särskiljer varje ras för sig. Den dominanta gruppen i detta fall Simmental tar lätt över då den är betydligt större än de två övriga raser. Något lidande hos djuren fanns ej att notera. Protokoll för enskild bedömning skickas till djurägaren.

Bedömningen har gjort utifrån Svensk Mjölks material Fråga Kon.

Bedömningen har utförts av

Miljö o Kvalitetskonsult

Kerstin Fredlund"


"Idag (02 JAN 2012) vid 11-tiden besökte jag Per-Ola Olssons gård Åkesholm, Rörum, för att göra en bedömning av hans djurs välbefinnande. Liksom vid tidigare besök var djuren i god kondition, utmärkt rena och hade tillgång till foder, vatten och välströdda liggplatser. De var också tama och orädda för människor, vilket tyder på att de behandlas väl.

Till min förvåning fanns polis, transportör och djurskyddsinspektör på plats för att verkställa ett beslut om omhändertagande. Att omhänterta djur som är ovanligt välskötta och välmående har enlig min uppfattning ingenting med djurskydd att göra och är dessutom ett oacceptabelt slöseri med samhällets resurser. För att inte tala om det lidande som både inblandade djur och människor utsätts för.

Per Michanek, veterinär"

Den kände dokumentärfilmaren Peter Gerdehag filmar också djurskötseln på gården i dessa dagar.

Ett tvångsomhändertagande av en gårds alla nötkreatur är självfallet ett helt förödande slag för en lantbrukare, ekonomiskt och socialt. Hela grunden för hans näringsverksamhet rycks undan och kostnaderna för djuren uppstallade hos någon annan är dramatiska och raserar ekonomin ytterligare.

Far djuren illa måste dock självfallet länsstyrelsen ingripa, vilket man nu gör i detta fall.

Skillnaden i verklighetsbild mellan länsstyrelsen och de två andra sakkunniga är dock anmärkningsvärd. Rimligen borde förvaltningsrätten bilda sig en egen uppfattning på plats på gården, kan man tycka, inför ett så dramatiskt myndighetsbeslut. Så torde dock sällan eller aldrig ske, utan myndighetens bedömning väger oerhört tungt och den berörda lantbrukarens synpunkter väger lätt.

Får länsstyrelsen rätt i förvaltningsrätten omhändertas djuren när som helst. I detta fall kan dock diskussionen fortsätta kring om beslutet var riktigt och omhändertagandet nödvändigt, eftersom lantbrukarens motbild finns väl dokumenterad.

Därför kan det vara bra att JO kan ta detta fall som utgångspunkt för att granska de rättsäkerhetsaspekter som kan finnas i anslutning till djurskyddslagen och dess tillämpning.

Svenska Dagbladet behandlar också detta i ett ledarstick idag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
Skicka en kommentar