lördag, januari 12, 2019

C vann slaget. Vinner man kriget?



Inge Svensson modererar tillsammans med bl a mig flera diskussionsforum på Facebook, t ex Politisk Allmändebatt och Politisk Centerdebatt.. Han skrev igår där att "Riktigt bra förhandlat.
Man har vunnit en mycket stor sakpolitisk seger. Men jag är rädd att man på lång sikt kommer att förlora kriget."

Olof Jonmyren i Sörmlands Nyheter gör en tänkvärd analys som ligger nära min egen.

Jag har varnat för att Centerpartiet tar stora risker om man dels väljer att stödja en fortsatt regering Löfven, och dels om man likt för 40 år sedan fastnar i en enda sakfråga som man är emot med stor känslosamhet.

Varför spricker nu alliansen?

En viktig orsak är Centerpartiets ultimatum att inte sitta i en regering där SD i riksdagen är vågmästare. Jag har inte riktigt samma beröringsångest. Min linje har varit att C och L borde ge Ulf Kristersson (alliansens statsministerkandidat) chansen att driva allianspolitik med stöd av C och L.SD har redan röstat för Kristersson, för alliansens Talman och för M/KDs statsbudget.

Skulle SD sedan fälla Kristersson bleve detta väldigt tydligt för väljarna, och då skulle det vara SD och inte C och L som fäller honom. I det läget återstår sannolikt endast ett Mitten/S-samarbete, men först då.

(Jag inser dock att i ett sådant läge hade det nog inte gått att pressa S till sådana stora eftergifter som nu har skett).

En annan orsak för Centerpartiets vägval är återigen migrationsfrågan. Jag har ju länge hävdat att Sveriges migrationspolitik måste anpassas i EU-riktning. Om t ex övriga EU-länder inte genast beviljar de som får uppehållstillstånd rätt till snar familjeåterförening, att t ex en ensamkommande rätt omgående kan ta hit sin ofta stora familj, så kan knappast Sverige ensamt göra det, eftersom naturligtvis det skulle öka intresset för att om man tar sig till EU välja Sverige.

Alla opinionsundersökningar visar att en bred folkmajoritet vill att Sverige anpassar sin migrationspolitik i EU-riktning.

Tidigare motsatte sig sju partier i riksdagen detta, vilket är grunden till att SD kunna växa till nära 18 % av väljarna.

Nu ligger Socialdemokraterna, Moderaterna och SD rätt nära varandra. Ändå lyckas nu C, MP, L och säkert med stöd av V att få med S på en återgång till en mer generös svensk migrationspolitik än övriga EU-länder för.

Detta var nog också en viktig grund för vägvalet hos C och L. Men det för ju åter fram migrationsfrågan i ljuset och kan medföra fortsatt fokus på SD i debatten. (Skulle migrationstrycket mot EU minska och Sverige klara integrationen av nyanlända plötsligt mycket bättre minskar frågan, och vice versa..).

Centerpartiet, och Liberalerna, kan kanske ro hem kampen om folkopinionen, att detta var den rimliga lösningen, om allt genomförs och om Sverige plötsligt börjar fungera bättre och ekonomin tar ny fart. Låt oss hoppas det.

Men det finns också en uppenbar risk för att klivet över blockgränsen har sådana långsiktigt problematiska följder att partierna istället minskar. I valet 2022 torde oddsen för att en M/KD-regering tar över nu sjunka.














Skicka en kommentar