Om kyrkklockor och böneutrop på SvD Brännpunkt

Det finns störra frågor att diskutera än böneutrop från moskéer/minareter, men frågan engagerar och har - tycker jag - principiella aspekter. 

När nu frågan aktualiseras, att det första offentliga böneutropet söker tillstånd, kan man reagera på två sätt. Det ena är att detta är inget att diskutera, religionsfriheten gör det självklart att offentiga böneutrop ska få ske, och att lokal miljönämnd fastställer villkoren för hur och när det får ske. Så resonerar ledarskribenter i t ex Aftonbladet, Expressen, och Dagens Nyheter.

Jag kände ändå att frågan behövde analyseras och skrev två blogginlägg, samt debattinlägg i bl a Dagen. Jag länkade på Facebook och det blev en givande dialog med många inlägg. Jag ifrågasatte om politiska, religiösa, ideella och kommersiella budskap allt mer ska föras ut via "det offentliga luftutrummet".

Jag har fått kritik för detta, och det är möjligt att frågan är lika enkel som i ledarartiklarna ovan och att jag är en konservativ bakåtsträvare. Även om så skulle vara är jag säker på att om jag funderar över detta så gör väldigt många människor mer i Sverige detsamma. Och då är det bättre att frågor och funderingar får ställas och diskuteras och redas ut, än att lägga locket på och anse frågan slutdiskuterad innan någon dialog ens hann börja.

Det är mycket möjligt att processen landar i att det är som ledarartiklarna säger. Då tror jag att dialogen varit värdefull under processen dit, och det är bra att frågans lösning har en god och bred förankring. Men, det är klart, det kan också bli så att mina frågor i någon del är relevanta och att dialogen kan ge ett snävare resultat.

Jag är alltså lyhörd, men ställer frågor. Och tycker att det är trist om dessa misstänkliggörs och vantolkas.

Idag lyfter jag fram mina frågor i en debattartikel på SvD Brännpunkt, inklistrad även nedan. Jag ser fram mot en fortsatt dialog kring de frågor jag ställer, gärna i inlägg här på min blogg.
 



SvD Brännpunkt

 

Ledarskribenter i både morgon- och kvällstidningar ser det som självklart att muslimska församlingar ska få annonsera sina sammankomster genom regelbundna böneutrop med högtalare över staden/bygden.

Det handlar om religionsfrihet, och om buller som buller, är den enkla analysen.

 

Är frågan verkligen så enkel.

Vi är självfallet överens om vikten av demokrati och om religionsfrihet och yttrandefrihet och mötesfrihet osv. Och jag har stor respekt för både kristendomen, islam och andra religioner. Men innebär detta per automatik en rätt att frekvent kalla till bön och predika "eviga sanningar" - åt det ena eller andra hållet - genom utrop med många decibel i ”det offentliga luftrummet”?

Jag är tveksam.

Ska i så fall också annan religiös, politisk, ideell och kommersiell ”propaganda” på samma sätt kunna föras ut genom luften?  Det torde vara frestande eftersom det är en mycket billig informationskanal.

Eller ska just den religiösa marknadsföringen ha en exklusiv förtur till denna marknadsföringskanal?

I så fall, varför, i dagens rätt sekulariserade samhälle?

Innebär religionsfrihet en absolut rätt till frekventa religiösa budskap från olika avsändare genom klockklang och högtalare? Ligger inte i begreppet också en rätt till integritet och rimlig frihet från sådana budskap på dessa påträngande sätt?

Är frågan endast lokal och ska avgöras genom majoritetsbeslut enligt "miljö- och bullerbalken", eller har den principiella aspekter? Jag tycker den är värd att diskutera principiellt.

Jag är benägen att se kyrkklockors klang som ett historiskt och kulturellt betingat undantag från en huvudregel att vara mycket restriktiv med att ”det offentliga luftrummet” ska användas för allt fler högljudda marknadsföringsbudskap. Skulle likabehandling av religiösa och andra budskap kräva att alltfler sådana tillåts ljuda borde snarare klockringningen inskränkas hellre än att alltfler aktörer tillkommer.

I dagens verklighet torde kallelser till möten av olika slag kunna ske i tillräcklig grad på andra sätt än genom "det offentliga luftrummet".

Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

　

 

 

Tankesmedjan i P3 friad - OK kräva psyktest av mig för ålderstestartikel i DN

Jag skrev en mycket genomarbetad debattartikel i DN i våras om att åldersbedömning i tveksamma fall borde göras för ensamkommande flyktingar, som länderna i vår omvärld gör. Tankesmedjan i P3 kallade mig sedan "psyksjuk" och "en ensam galning".

En god man anser i Sundsvalls tidning att många ensamkommande är betydligt över 18 år, fast man påstår sig vara yngre. Den tidigare "flyktingombudsmannen" Merith Wager publicerar på sin blogg anonyma inlägg från handläggare på Migrationsverket som talar i samma riktning. Detta är självfallet inga "bevis" men kanske ändå indikationer. Uppenbart är att när länderna i vår omvärld har gjort faktiska åldersbestämningar så har många bedömts vara äldre än 18 år.

Tankesmedjans inslag om mig, som följde direkt efter ett inslag om Breivik.., har nu kritiserats men friats av granskningsnämnden för radio och TV. Det strider inte mot kravet på opartiskhet.

SAKEN

Tankesmedjan

, P3, 2012-04-26, inslag om en debattartikel; fråga om opartiskhet

BESLUT

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i

förhållande till kravet på opartiskhet.

____________________

INSLAGET

Inslaget i satirprogrammet

Tankesmedjan föregicks av ett annat inslag som handlade

om Anders Behring Breivik. Det anmälda inslaget handlade om en debattartikel

i Dagens Nyheter (DN) av riksdagsledamoten NN om att ålderstesta

ensamkommande flyktingbarn. Efter en diskussion om metoder för ålderstester

och vilka problem som kan finnas med sådana sa en av programledarna (A)

följande.

Hur som helst så är det ju, det är ett trubbigt instrument. Och i värsta fall så kan det ju

betyda att ett barn då måste asylprövas som vuxen. […] Men jag tycker faktiskt att det

är ganska ointressant om någon som flyr från ett krig är 17 eller 19. Krig är ganska

hemskt ändå, för alla tror jag. Och om någon då låtsas vara en fjortis, alltså går igenom

den jobbigaste perioden i livet igen bara för att få stanna i ett land, ja då visar det ju att

man är jävligt desperat. Det är väl ingen som vill vara 15, till exempel. [---] Det är

liksom inte bra det här med ålderstester. Det kan vi vara överens om. Testa inte ålder.

Förutom på några av våra svenska kändisar. Där skulle jag tycka det var

jätteintressant om Migrationsverket ville gå in och åldersbestämma.

Därefter resonerade programledarna om vilka kändisar som borde ålderstestas.

Inslaget avslutades med att programledare A sa följande.

Framför allt tycker jag att innan vi över huvud taget börjar med ålderstester så finns det

ett mer akut test man borde göra. Nämligen att testa psyket på människor som ska

skriva debattartiklar på DN. Är NN verkligen frisk nog att få påverka opinionen, och

borde vi döma honom som tillräknelig eller avfärda honom som en ensam galning?

ANMÄLNINGARNa

Inslaget har anmälts av ett antal personer. Anmälarna anser sammanfattningsvis

att inslaget var plumpt, innehöll påhopp och personangrepp på NN samt att

programledaren var partisk och tog ställning i en kontroversiell fråga.

PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANde

Sveriges Radio (SR) anser att inslaget överensstämmer med kravet på opartiskhet

och anför i huvudsak följande

.

Satir

har en lång tradition och fyller en viktig funktion i samhället, nämligen att

väcka medborgarnas tankar och engagemang

. Satiren är enligt SR en del av det

underhållande

och samhällskommenterande uppdraget. Tankesmedjan är ett

program i P3

vars främsta uppgift är att genom ett satiriskt förhållningssätt

belysa

och kommentera aktuella samhällsfrågor. Tankesmedjan står på den ”lilla

människans

” sida och granskningen av makthavare i samhället är bitvis

provocerande

. För att kunna polarisera olika ståndpunkter och väcka debatt är

medarbetarnas

uttalanden ibland tillskruvade och ironiska vilket lyssnarna är väl

förtrogna med

 Det är fråga om ett konstnärligt grepp för att driva ämnen till sin

spets.

Den nu aktuella krönikan tog sin utgångspunkt i en debattartikel i DN. I

artikeln

uttryckte sig riksdagsledamoten NN bland annat på följande sätt.

Orsaken till att antalet ensamkommande under 18 år sjunkit så kraftigt i Norge och

Finland torde ha samband med att man infört ålderstester i tveksamma fall genom

handledsröntgen och tandundersökning, samt att man har något mer restriktiva

principer än Sverige bland annat för att utfärda uppehållstillstånd.

DN

-debattören beskriver inledningsvis själv ämnet som ”en känslig fråga”.

Ta

nkesmedjans

krönikör kommenterade innehållet med utgångspunkt i

programmets satiriska

uppdrag. DN:s debattsida är en av Sveriges största arenor

för

debatt. Det som publiceras där är agendasättande. NN är, i egenskap av

r

iksdagsledamot, och i det här fallet debattör på DN Debatt, en person med stor

möjlighet att framföra sina åsikter offentligt

i olika sammanhang. SR vill även

poängtera att det

främst är hans kontroversiella åsikter så som de framförts i

artikeln, det vill säga kravet

på att börja åldersbestämma människor, som är

föremål

för satiren i inslaget. Debattartikelns syfte är att väcka just debatt. NN

får

därmed också tåla en granskning i form av vass satir av sina ståndpunkter.

Vissa tillspetsade formuleringar så som

till exempel en uppräkning av kända

personer

som enligt krönikören skulle vara svåra att åldersbestämma måste

också

accepteras i detta satiriska sammanhang för att resonemanget ska nå fram.

Granskningsnämnden har

i flera tidigare beslut framhållit att det gäller vida

ramar för vad som får sägas i ettsatirinslag med beaktande av opartiskhetskravet

 

AKTUELL BESTÄMMELSe

SR ska bedriva programverksamheten opartiskt och med beaktande av att en

vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (6 § i sändningstillståndet).

Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i

princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i

ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen

innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande

uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor.

Av granskningsnämndens praxis framgår att programformen har betydelse vid

tillämpningen av kravet på opartiskhet. När det gäller program och inslag av

klart parodisk, ironisk eller satirisk karaktär kan detta krav ställas lägre. Det

förhållandet att kraven i sådana fall kan ställas lägre innebär dock inte att

programföretagen helt kan bortse från dem.

GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Granskningsnämnden konstaterar att

Tankesmedjans satiriska karaktär framgick

tydligt i programmet. I det aktuella inslaget sa programledare A bland annat att

hon inte tyckte att det var bra med ålderstester. Även om inslagets satiriska

karaktär framgick kan det diskuteras om det ankommer på en företrädare för

programföretaget att så tydligt ge uttryck för vad nämnden närmast uppfattar

som hennes personliga åsikt. Mot bakgrund av att A:s uttalande följde en

diskussion om svårigheterna med säkra metoder för ålderstestande anser

nämnden att uttalandet inte medför att inslaget strider mot kravet på opartiskhet.

Programledare A:s avslutande kommentarer om NN:s sinnestillstånd var enligt

nämndens mening mycket långtgående och kom att framstå som ett personangrepp.

Inslaget brast därför i detta avseende i förhållande till kravet på

opartiskhet. Mot bakgrund av att det gäller vida ramar för vad som får sägas i ett

satirinslag samt att utgångspunkten för inslaget var ett debattinlägg av NN anser

nämnden att bristen inte var så allvarlig att den medför att inslaget strider mot

kravet på opartiskhet.

Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, K-G Bergström (skiljaktig), Elisabet

Bäck, Ingrid Carlberg, Maria Edström, Leif Hedman och Jan Holmberg

(skiljaktig) efter föredragning av Tarek Touma.

De skiljaktiga meningarna framgår av sidan 4.

På granskningsnämndens vägnar

Bra av TCO om A-kassan!

Jag har drivit på i många år för en rättvisare A-kassa, som liksom sjukförsäkringen och folkpension är allmän och omfattar alla som söker arbete.

Centerpartiet kämpar i denna fråga för solidaritet och rättvisa, medan LO och S och V av fackligt egoistiska skäl (bra medlemsargument) vill att A-kassan ska vara frivillig och lämna de svagaste utanför.

Socialförsäkringens viktiga arbete pågår nu för fullt, och tyvärr gör S och V fortfarande allt för att bromsa en rättvisereform i arbetslöshetsförsäkringen.Måtte de inte lyckas.

TCO har nu kommit med ett glädjande utspel om en verkligt allmän A-kassa som faktiskt ska omfatta nästan alla! Därtill vill de ha en enhetlig medlemsavgift, vilket även jag vill. Det är inte rimligt att akademikern ska betala 80 kr per månad i a-kasseavgift medan kommunalarbetaren och de i Alfakassan betalar uppåt 400 kr per månad. Och tro inte att den höga avgiften gör att kommunalarbetarna blir akademiker...'

Naturligtvis tar TCO som facklig organisation i rejält i sina krav, framförallt vad gäller takbeloppet. Det är ju sedan början av seklet 18.700 kr och TCO kräver nu 27.000 kr. Redan en höjning till 21-22.000 kr är ju rätt rejäl.

Jag vill ju också liksom Centerpartiet och även mp se en gemensam arbetslivsförsäkring omfattande sjukförsäkring och a-kassa.

Jag hoppas att alliansen och MP i socialförskäringsutredningen kan hitta varandra för en rättvis reformering av systemet, för att tro att socialdemokraterna släpper sitt gruppegoistiska synsätt är väl att hoppas för mycket.

Jag kan naturligtvis ha synpunkter på hur A-kassan ska göras allmän, och TCOs förslag har ju fortsatt facket i centrum. Men sak samma, TCO rör sig åt rätt håll och det förtjänar beröm!
 

Regeringen ska utreda och stärka jordbrukets konkurrenskraft!

Några glädjande rader i regeringens budgetpropositionen har inte uppmärksammats så mycket.

På sidan 54 i budgeten för utgiftsområde 23 står nu följande:

"Regeringen prioriterar därför arbetet med att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Eftersom utvecklingen i vissa delar av produktionen är oroväckande avser regeringen därför att utreda möjligheter och hinder, dock ej primärt i form av ekonomiska stöd, för en framtida livskraftig primärproduktion."

Säkert har landsbygdsministern fått slita och kämpa hårt med finansen och M för att få igenom detta.

 

Bra jobbat, C i regeringen!

 

Vad innebär då detta?

 

1. Regeringen pekar på att utvecklingen i vissa delar av produktionen är "oroväckande". Bra att detta konstateras. Och det handlar ju inte om vilka delar som helst, utan om den helt centrala produktionen av mjölk, nötkött och griskött som allt backar sedan flera decennier.

 

2. En "högnivågrupp" ledd av statssekreteraren har redan gått igenom och identifierat hinder som hämmar livsmedelsproduktionen. Nu förs det viktiga arbetet vidare i en fördjupad form. inriktad på att få bort hinder och lyfta fram möjligheter.

 

LRFs ordförande var naturligtvis i sin budgetkommentar positiv till detta!

 

"– Det är också bra att regeringen säger att man kommer att prioritera arbetet med att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft, och därför kommer att utreda möjligheter och hinder för en framtida livskraftig primärproduktion. Det finns ett behov av ytterligare konkreta åtgärder som stärker den svenska konkurrenskraften gentemot omvärlden, exempelvis genom en snabb översyn av energi- och dieselskatter, säger Helena Jonsson."

 

Lantbrukets tidningar verkar däremot inte ha bedömt nyhetsvärdet i detta så högt, vilket förvånar mig. Dock har Lars Vernersson på ATLs ledarblogg (på nätet) uppmärksammats på detta och ger en positiv kommentar!

 

Bakgrund

 

LRF har länge velat ha en livsmedelsutredning. Även de rödgröna krävde på sin tid detta. Och i mitt eget åtgärdspaket för att vända den negativa trenden är första punkten en parlamentarisk livsmedelskommitté. Poängen med just en parlamentarisk kommitté är att markera lägets allvar, uppgiftens svårighet och stora vikt för Sverige samt vikten av en bred kraftsamling med de ledande aktörerna. Jag hoppas fortfarande på att utredningen kan ske parlamentariskt, men även utan det så kvarstår min glädje över att regeringen lyfter fram den oroväckande situationen och borrar djupare i vad som kan göras för att vända utvecklingen!

 

 

 

 

 

Bra rutet om Hållbart lantbruk, ATL!

Lantbrukets affärstidning ATL ryter i en knivskarp ledare till om de fortsatta kostnadspålagor som det moderna miljövänliga svenska lantbruket nu föreslås fortsätta att bära.

Det är Kemikaliinepektionen som vill låta Sverige ha fortsatta särregler för hur i EU godkända bekämpningsmedel ska kunna användas i svenskt jordbruk. Som alltid kommer ju användningen att ske i mindre och mer försiktig omfattning än i andra länder.

Jordbrukets rapport om att hållbarheten i svenskt jordbruk utvecklats rejält i rätt riktning är mycket glädjande. Det är däremot inte Kemikalieinspektionens ensidiga fokus på att ge det svenska jordbruket fortsatta konkurrensnackdelar, vilket ökar importen från länder med större användning av bekämpningsmedel som inspektionen helt vill förbjuda i Sverige.

Sverige måste lära sig att ge det svenska jordbruket regelverk i nivå med de bästa länderna i EU. Sedan är det upp till lantbruket att kunna gå ännu längre och lägga in de kraven i certifierade koncept som Krav och Svenskt Sigill m fl. Då finns förutsättningar att kunna få ut ett merpris, annars oftast inte. Tyvärr, men en realitet.

 

Partiledardebatt

Partiledardebatt i SVT igår kväll, här och här

Jimmie Åkesson stod bredvid Jonas Sjöstedt och, några platser bort, Stefan Löfven. Minns någon längre när Håkan Juholt och Lars Ohly vägrade just detta för något år sedan...

En rätt bra debatt, där väl alla klarade sig hyggligt. Alliansen var som vanligt väl samstämd, medan något regeringsalternativ knappast var i syne. Det närmaste torde väl vara om Löfven försöker återuppliva Mona Sahlins "MP-Spår", och med V som stödröstare i riksdagen men inte med i regeringen. Fast det är många konvulsioner dit, och jag tror att bl a detta kommer att ge alliansen ett övertag på de f.d rödgröna  vid valet 2014.

Annie Lööv debatterade utmärkt, lugnt och tryggt och med bett. Denna uppfattning delar jag med flera tunga kommentatorer. Dock inte med Mona Sahlin, som nyss  i morgonsoffan sökte förminska Annie Lööv. Även Peter Wolodarski gjorde det med argumentet "jag minns inte vad hon sa". Dålig analys, Peter, tycker jag, minns du alltså bättre vad män som debatterar säger?

Fredrick Reinfeldt bedömdes vara blek av expertisen. Kanske är det ändå så att hans sansade debattstil väcker anklang hos många väljare.

Stefan Löfven börjar alltmer likna en "vanlig" partiledare, efter glorifieringen av honom som socialdemokratins räddare. Hans uppgift är verkligen inte lätt, vilket visade sig i diskussionen om vinstförbud i den offentliga sektorn. En märklig debatt, med tanke på att Sveriges och världens välstånd i grunden vilar på marknadsekonomi och konkurrens mellan företag som givetvis måste drivas med överskott/vinst och inte med förlust.

Jimmie Åkesson var rätt blek, trots att han fick invandringsfrågan uppdukad för sig av programledarna. Jan Björklund blev hyllad när han tog ett hjärtskärande exempel på varför Sverige ska ta emot flyktingar.

Däremot tog ingen upp den problemställning som jag försöker fundera kring, det faktum att Sverige med 2 procent av EUs befolkning tar emot en så stor andel av asylsökande till EU, uppåt 30 % av de ensamkommande ungdomarna och ca 10 procent av hela flyktingströmmen. En orsak till detta torde vara att de svenska regelverken uppfattas som bättre av dem som söker sig hit, t ex vad gäller åldersbedömningen av de ensamkommande.

Miljöpartiet vill nu att regelverken ska bli ännu öppnare, och nyhetsmedia följer upp detta med exempel på att ensamkommande till Sverige återförvisas till det första EU-land de kom till. Effekten av att Sverige skulle ytterligare skilja ut sig med mer generösa regelverk samtidigt som flyktingströmmen nu kommer att öka kraftigt, Sverige redan har ansträngda mottagningsresurser och flera EU-länders kris börjar påverka den svenska arbetsmarknaden kan tyvärr komma att spela SD i händerna inför nästa val.

Jag hoppas verkligen inte att så sker, eftersom Sveriges generösa politik har en god förankring i folkopinionen och behovet av att välkomna dem på flykt är växande. Det gäller dock att slå vakt om ett fortsatt starkt stöd för vårt flyktingmottagande och där är min övertygelse att Jan Björklunds grundläggande argument behöver kombineras med min analys över hur stor andel av flyktingströmmen till EU som Sverige uthålligt kan klara av att ta emot, integrera och få i arbete.
 

Centerpartiet slåss för landsbygden!

Flera statsvetare råder Centerpartiet att återgå till tiden före namnbytet till Centerpartiet på 1950-talet, då partiet hette Bondeförbundet, och främst koncentrerar sig på landsbygdsfrågorna.

Jag håller verkligen inte med!

Självfallet ska Centerpartiet ha den bästa politiken för att utveckla den svenska landsbygden och de gröna näringarna, och det har vi!

Självfallet ska Centerpartiet i riksdag och regering driva på av all kraft för att "landsbygdssäkra" politiken. Och det gör vi!

Jag vet sedan alliansregeringens tillkomst 2006 vilket parti i regeringen som ständigt lyfter och driver på för en politik som utvecklar landsbygden vad gäller t ex väg, järnväg och bredband, vad gäller förnybar energi och de gröna näringarnas förutsättningar, vad gäller kommunal skatteutjämning och villkoren för småföretagen osv osv!

Och jag vet mot vilka partier med ofta för ensidigt storstadsfokus som Centerpartiet får ta matchen!

Jag är en varm vän av alliansen och det goda samarbete som de 4 partierna har. Men varje parti tillför sina hjärtefrågor i allianssamarbetet. Det är viktigt att alla i stad och land som har ett hjärta för en levande svensk landsbygd känner till vad Centerpartiets insatser betyder för denna!

I detta arbete finns ingen motsättning mellan Centerpartiet i Östergötland och Centerpartiet i Stockholm eller i Stockholms innerstad. Lika lite som att Stockholmscenterns utomordentliga insatser för att utveckla Stockholm i positiv riktning, inte minst miljömässigt, har starkt stöd i hela Centerpartiet.

Att som statsvetare föreslår inrikta Centerpartiet endast på landsbygdsfrågorna vore en återvändsgränd. Centerpartiet har ett brett och bra politiskt program för hela Sveriges utveckling. Naturligtvis stärker det Centerpartiets arbeta på t ex landsbygdsområdet om Centerpartiet blir starkare även i städer och storstäder. Och vice versa!

Jag har denna vecka en slutreplik till Leopold Johansson i lantbrukstidningen ATL, som uttryckt besvikelse över att Centerpartiet borde lyckas bättre med att hävda bra förutsättningar för landsbygdens utveckling. Den kommer här (finns ej på webben):

Värna och utveckla landsbygden - = stärk Centerpartiet!

Leopold Johansson öser än en gång sitt missnöje över just Centerpartiet, och fokuserar nu främst på rovdjursfrågan.

Vår vice partiledare Anders W Jonsson skrev helt nyligen en klar och tydlig debattartikel med budskapet att ”vargstammen ska begränsas så mycket som möjligt”. Där, Leopold, ser du vår position innan alliansens 4 partier enats i frågan. Våra ministrar måste givetvis företräda kompromissen.

Med ett starkare Centerparti skulle kompromissen bli närmare vår grundinställning. Detta gäller naturligtvis de andra viktiga områden som tas upp, t ex småföretagarnas vllkor, enklare regler samt kampen för en levande landsbygd och bra offentlig service.

Jag är en varm vän av alliansen och har nära och med stort engagemang följt alliansens förslag på med landsbygdskoppling sedan 2006. Jag borde verkligen inte avslöja någon hemlighet när jag säger som det är, det parti som i särklass driver på i dessa frågor i regering och riksdag är Centerpartiet. Inget ont om t ex M och FP men ofta är kampen hård mot deras storstadsperspektiv innan man möts.

Visst, ibland ville vi ha nått längre och ibland blir vi tillbakadrivna, t ex i det som jag tycker olyckliga beslutet att kommande år höja lantbrukets dieselskatt med en halv miljard, trots redan EU-högst. Både stats- och finansminister har upprepade gånger glatt sig åt denna höjning offentligt.

Och var fullständigt säker på att en rödgrön regering skulle vara rejält sämre för landsbygden och företagandet, för att inte ta rovdjurspolitiken!

Vill man värna och utveckla landsbygden är bästa sättet att stärka Centerpartiet och sätta press på övriga partier. Du är mycket välkommen i det viktiga arbetet, Leopold!

Staffan Danielsson

riksdagsledamot (C)

 

Ta tillvara landsbygdens potential!

Karin Jonsson, oppositionsråd för Centerpartiet i Norrköping och jag skriver i Norrköpings Tidningar om landsbygdens möjligheter, och hur Centerpartiet driver på för att förbättra förutsättningarna.

Miljöpartiets politik är ibland alldeles för extrem med t ex skattehöjningar som skulle driva industri och jordbruk ut ur landet, och därmer försämra miljön eftersom resultatet då skulle bli att Sverige fick importera allt mer från industrier och jordbruk i andra länder som har väsentligt högre miljöstörande utsläpp.

Vänsterpartiet använder ibland ordet landsbygd i sina material, men har väldigt lite att komma med, mest att förstatliga och kommunalisera och socialisera så mycket som möjligt, vilket därtill ger motsatt effekt.

Centerpartiet är alliansens gröna röst och det parti som driver på i miljö- och landsbygdsfrågorna, ibland med betydande motstånd från främst M och FP. Därför är det så viktigt med ett starkare Centerparti!

Igår tisdag 2 oktober debatterade jag och min riksdagskollega Annika Lillimets (MP) om ekologiskt, utländskt eller svenskt "konventionell" mat i Radio Östergötland.

Fast jag använder ju i princip inte ordet "konventionell", som är ett väldigt färglöst och negativt ord. Jag har respekt för ekojordbruket som ett bra miljöalternativ, låt vara med lite fyrkantiga regelverk. Men ett rätt likvärdigt bra miljöalternativ är faktiskt det moderna miljövänliga världsledande jordbruket i Sverige som verkar inom ramen för världens strängaste miljö- och djurskyddslagar, vårt kalla klimat och goda etik!

 

Böneutrop från minaret, inlägg 2!

Jag skrev ett blogginlägg i förmiddags om böneutrop från minaret i Fittja.

Jag länkade till det på facebook och det blev en riktigt intressant dialog mellan rätt många. Tack för alla inlägg, och jag klistrar in den dialogen längst ner i detta inlägg, ett litet "folkuniversitet i frågan"! Tack för alla inlägg, och skulle någon inte vilja att jag lägger ut dialogen på bloggen så säg till, staffan.danielsson@riksdagen.se

Jag resonerade i mitt första inlägget och stack ut huvudet, visst. Nu har jag lyssnat till kritik och synpunkter. Men jag står faktiskt fast i min första analys, argumenten emot mitt resonemang har inte övertygat mig att justera min uppfattning.

Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg gör för en gångs skull (nåja..) en ytlig och mycket trendkänslig analys.

Böneutrop ska likställas med klockringning, punkt slut. Och håller man inte med så är man drabbad av islamofobi... Ordet rasist låg säkert väldigt nära också.

Lågvattenmärke, Anders. Du vill så gärna motarbeta extrempartier och bejaka integration, samtidigt som med dina kategoriska påståenden riskerar bådadera, skulle jag nog säga.

Jag är naturligtvis inte islamofob eller något annat uselt. Läs mitt inlägg.

Men jag vill resonera om denna fråga som nu har väckts.

De som resonerar i samma riktning  som Anders Lindberg pekar bl a på att moskén i Fittja ligger i ett industri- och parkeringsområde, tydligen, så ingen kommer att "störas". Och det handlar ju i ansökan bara om några minuters böneutrop varje fredag, så det här är ju en liten "ickefråga" som det är rätt löjligt att jag diskuterar principiellt.

För det första: Om böneutropen inte kommer att höras så minskar ju frågan, det instämmer jag i. Mohammeds avsikt var dock att de skulle höras, antar jag.

För det andra. Om det är OK att med stora högtalare få sprida Islams budskap likt kyrkklockarnas klang i Fittja, så bör ju samma princip gälla även vid andra moskéer. Och Anders Lindberg vill ju helt likställa kyrkklockor med böneutrop. Därför bör den principiella diskussionen ske utifrån denna sannolika utveckling, och inte efter endast situationen i Fittja.

Kraven ställs också redan, som i denna artikel i Göteborgs-Posten: Jag citerar ur den:

"Moskén invigdes förra sommaren och ligger vid Ramberget på Hisingen. Imamen Abdul Rashid Mohammed välkomnar beslutet i Fittja.
 - Absolut, bönen blir inte fullkomlig utan böneutropen. Det är en religiös tradition som har funnits lika länge som islam och borde vara en rättighet för alla moskéer. Nu ska vi lyfta frågan så snart som möjligt, säger han.
 Till en början vill han ha böneutrop i samband med fredagsbönen och islams viktigaste högtider, fastemånaden och vallfärden.
 - Det är klart att detta måste ske i samråd med våra grannar men utropen når inte längre än kyrkklockorna och varför ska vi särbehandlas? Vi har respekt för att Sverige har en kristen tradition och vi hoppas att folket är moget nog att förstå oss nu i det moderna pluralistiska samhälle vi lever i.
 I framtiden är förhoppningen att böneutropen kan komma tätare.
 - Fem gånger om dagen är normalt för muslimer och det sker i alla moskéer i hela världen, bortsett från de flesta länder i Europa, men eftersom vi bor i stad kan vi börja med fredagarna och våra viktigaste högtider, säger han."

För det tredje: Om det är OK att göra böneutrop över stora områden några minuter varje fredag, så varför inte successivt få göra det lite oftare, enligt t ex imam Rashid Mohammeds krav.

För det fjärde slutligen: Det argument som mina kritiker hänvisar till, som jag också medger kan vara relevant, är att denna fråga alltid ska avgöras lokalt i berörd kommun genom majoritetsbeslut i fullmäktige. Finns en majoritet för att islam ska få marknadsföra sitt budskap genom böneutrop som når lika långt som kyrkklockorna, som Aftonbladet (S) uppenbarligen vill, då ska detta ska och det får alla acceptera.

Jag är som sagt inte lika säker som Aftonbladet att detta är ett klockrent recept för att befrämja integration, att frågan ska processas i varje enskild kommun där den aktualiseras och där olika kommuner kommer att komma till olika beslut.

Jag star fast vid att frågan har principiella aspekter och är värd att diskutera. Varsågoda, synpunkter välkomnas även i denna andra runda.

Här den intressanta facebooksdialogen (jag lägger ut den här på bloggen eftersom jag har 1600 FB-kontakter som nog tål att dialogen läggs ut):


Merit Wager Jag vill inte börja höra böneutrop från en eller flera minareter i Sverige.

Agneta Wirberg Räcker det inte att M-ordet marknadsförs varje dag i nyhetsrubrikerna?

Staffan Danielsson oj vad jag inte håller med dig (annan Staffan)

Martin Moraeus Begreppet religionsfrihet kan ju också tolkas som att det offentliga rumet ska vara fritt från religion. Om priset för detta är att vi måste sluta med kyrkklockor så kanske det ändå är värt det?

Staffan Danielsson Tål att tänka på, Martin. Fritt från eller fullt med..? Och min poäng är att se kyrkklockorna som ett etablerat undantag sedan många hundra år.

Waldemar Ingdahl Jag vet inte om klockringning är så accepterat längre. Det finns ett skäl till att ringningarna har blivit färre. Kristendom är inte riktmärket för det svenska samhället längre, på...Visa mer

Tiina Kiveliö Jag har ett arbetsrum nära domkyrkan i Uppsala. Njuter av klocktonerna, både från den o Helga Trefaldighet. I Marocco njöt jag av böneropen till första morgonbönen när solen gick upp. Om man inte vill höra stadens höga ljud, klockor, bilar, människor ska man flytta till landet!

Markus Berglund Jämförelsen med en livsmedelsbutik är också synnerligen malplacerad, religionsfriheten är en del av grundlagen, marknadsföringslagenr det inte.
Det självklara beslutet är såklart att tillåta det, men med tydliga regleringar för bullernivåer, tider och liknande så att det, som Ingemar säger, respekterar grannarnas hemmamiljöer.
Att ha andra regelver för minreter än kyrkor anser jag är diskriminering eller ren rasism.

Staffan Danielsson  Har du varit i Fittja, Staffan? Själv har jag gått två år i gymnasieskola där. Bra med ett studiebesök! Men du missar den viktiga poängen att mosken i Fittja ligger ganska långt (utom hörhåll) från bostadshus. Däremot nära motorvägen, en bensinmack och lite annan industrimark. Därför ingen/liten risk för störning just där. Du kommer med en ganska krystad undanflykt ("etablerat undantag", vilket trams), för att komma undan den uppenbara slutsatsen att det spelar roll vad folk tycker som bor just där. Det principiellt viktiga är väl just att varje moske/kyrka vackert får se till att de närboende samtycker. Om det nu är så att det inte stör något, varför ska man lägga hinder i vägen?(annan Staffan)

Staffan Danielsson Staffan och Markus. Jag diskuterar generellt, accepterar vi principen att ropa ut religiösa budskap från t ex minareter så är ju avsikten. vad jag förstår att människor ska höra det och kallas till bön. Och ska religioner alltså ha exklusiva rättighetr till marknadsföring av sitt budskap som inte omfattar andra "varor eller tjänster"? Är det verkligen så, markus?

Waldemar Ingdahl Tycker Staffan Danielsson att beslutet ska flyttas upp till riksdagen, istället för att tas på det lokala planet?

Martin Moraeus Om nu mosken i Fittja ligger så till att ingen hör böneutropen (annat än kanske personalen på den där macken). Vad är det då för vits att ha sådana böneutrop där?

Johanna Larsson Böneutropen är ett religiöst budskap som sprids. Kyrkklockorna låter något i stil med ding dong men säger inget om gud. Böneutropen kan vara utformade på lite olika sätt men läste i en tråd på internet att följande innehåll är vanligt: "Allâhu akbar, Allâhu akbar Gud är större, Gud är större
ashhadu an lâ ilâha illallâh Jag vittnar om att det inte finns något som är värt att dyrka utom Gud
ashhadu anna muhammad rasûlullâh Jag vittnar om att Muhammad är Guds Sändebud
hayya‘al as-salâh Kom och förrätta bönen
hayya‘al al-falâh Kom till framgång
lâ ilâha illallâh Det finns inte något som är värt att dyrka utom Gud" det är alltså religiös propaganda som förs ut via högtalarsystem. Det känns inte ok. Isåfall bör ateister få tillfället att en gång i veckan under 2 minuter gå omkring och skrika i megafon att det inte finns någon gud. Buddhister gå om kring med megafon 2 minuter en gång i veckan och deklarera "om mani padme hum" osv.

Tiina Kiveliö Jag har nog lärt att kyrkklockorna kallar till bön och Gudstjänst. Ibland ringer spelar man psalmer (med klockorna). Med tonerna hör jag genast texten!! Klockorna har budskap -- om man vill höra.

Staffan Danielsson Waldemar, det är är både en lokal fråga men också en principiell fråga. Det är möjligt att behandla den som nu i Fittja, som en tillståndsfråga att få ropa ut religiösa budskap över stora områden, och att säga ja eller nej. Ja, det kanske räcker med det. Men frågan har faktiskt också principiella aspekter, och det är dem jag diskuterar.

Johanna Larsson Stör mig ärligt talat på kyrkklockor också men där finns inget fast budskap även om många förknippar det med gudstjänst, begravning etc. Det går inte att se som religiös propaganda på samma sätt eftersom inget sägs. Har heller aldrig hört någon psalm via klockor. Varför kan religiösa inte ha en app till mobilen eller lokalradiosändningar med budskapet istället för att störa dem som inte vill höra religiös propaganda?

Mattias Andersson Kommer de att ropa ut bönerna på svenska så att vi som är lite dåliga på arabiska kan ta del av budskapet?

Jesper Ahlin De enda relevanta principerna är politikens roll i frågan. Jag bor i Linköping, jag kan inte avgöra om det är bra eller dåligt med böneutrop i Fittja. Det är viktigare att peka på den lokala självbestämmanderätten än att väga nyttan av religionsfriheten mot skadan av densamma.http://jesperahlin.wordpress.com/2012/09/28/vad-ska-vi-gora-med-boneutropen-i-fittja/

Anders Ljunggren Förbud mot budskap som grundas på innehållet ska kallas vid sitt rätta namn: Det är censur.

Markus Berglund. "Och ska religioner alltså ha exklusiva rättighetr till marknadsföring av sitt budskap som inte omfattar andra "varor eller tjänster"?" Ja. Jag tycker religionsfriheten i grundlagen är betydligt viktigare än marknadsföringslagen. Den första är en rättighet, den andra är mer av regleringar och hinder. Jag anser att frågan egentligen är väldigt enkel - fatta ett principiellt beslut vad det gäller "marknadsföring av religion". Både vad det gäller tider, ljudnivåer och annat som kan tänkas störa de omkringliggande byggnaderna.
Beslutet kan med fördel fattas huvudsakligen lokalt, som Jesper är inne på, i de lokala ordningsstadgarna. Det viktigaste ska vara likhet inför lagen, även för religiösa samfund! Får en kristen kyrka klämta med sina kyrkklockr tre gånger i veckan, á 5 minuter med max 35 decibell, så ska samma ramar kunna gälla även för andra religioner. Självklart med lokala avvikelser för nära bebyggelse och dylikt.
Varför vill du inte ha en likabehandlingsprincip av religiösa samfund Staffan? Ska religionsfriheten i Sverige gälla olika för olika samfund bara med hänvisning till "traditioner"?
Förslag på ramverk:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-101-4

Johanna Larsson Anders Ljunggren, det finns andra sätt att föra ut sitt budskap än att via högtalare skrika ut det en gång i veckan. Det handlar inte om censur. Du kan inte stå och skrika vad som helst i det offentliga rummet, det kan ses som störande av ordning eller förargelseväckande beteende. Om man vill demonstrera måste man söka tillstånd hos polisen. Jag vill inte ha ett samhälle där folk går och skriker ut religiösa och politiska budskap hur som helst i megafoner eller via högtalarsystem flera gånger i veckan. Det finns andra vettigare sätt att föra ut sitt budskap.

Staffan Danielsson Jesper och Markus, jag utesluter inte att likabehandling av sätt att marknadsföra religiösa budskap på skulle kunna innebära ja till både klockor och böneutrop eller nej. Ni värnar säkert människors integritet, menar ni alltså att lokala majoritetsbeslut ska kunna fattas om att fylla det offentliga rummet med religiösa utrop av olika slag, vilket alla i detta rum ska tåla att höra? Så är demokratin, visst, majoritetsbeslut gäller, men faktiskt, jag menar att dessa frågor också har principiella kopplingar och det är dem jag försöker diskutera.

Marie Wickberg Tycker att du har fel Staffan. Vad är viktigast, tystnad i det offentliga rummet eller religionsfrihet?

Anders Ljunggren Ja, Johanna, visst kan hög ljudnivå vara störande av ordning. Bullrande verksamhet kan regleras exempelvis genom ordningsstadga. Men budskap har dessbättre grundlagsskydd. Och man kan inte göra skillnad på politiska budskap som sprids via högtalare från religiösa budskap. Gör man det kränks yttrandefriheten.

Markus Berglund Jag säger ju att man ska fatta ett principiellt beslut, för frågan är ju såklart på den nivån. Eller missade du den raden? Det är ju du som vill ha olika behandlig av olka religiösa samfund Staffan, på vilka grunder andra än "tradition"? Det äår väl knappast "principiellt"?
Som sagt, det är trevligt om man kan fatta lokala beslut, alternativt anpassa exempelvis Socialstyrelsens riktlinjer kring bullernivåer till lokala förutsättningar. Men om det innebär kränkningar av folks integritet såfår man självklart lyfta upp besluten en nivå...

Johanna LarssonFrihet från religion då? Jag har vänner som flytt från Iran och Irak på grund av det religiösa/politiska klimatet där, har en stark känsla av att de inte skulle uppskatta böneutrop i sin närmiljö. Som sagt är det ingen som vill förbjuda religionen i sig eller någon politisk inriktning, det innebär ändå inte att du kan föra ut ditt budskap hur som helst. Man söker tillstånd för valstugor, demonstrationer etc. Det står inte var och en fritt att gå ut och skrika ut sitt budskap hur som helst. Det är inte heller en rättighet att bli publicerad i tidningen, trots åsikts och yttrandefrihet. Jag tycker inte att det är rimligt att någon ska få skrika ut ett religiöst meddelande i det offentliga rummet en gång i veckan på fast tid. Men å andra sidan är jag emot helgmålsringning, det ensidiga kristna fokuset i radio och teve. Trots religionsfrihet tillåter vi inte kosherslakt i Sverige. Många vill även förbjuda omskärelse av unga pojkar. Inkräktar inte detta också på religionsfriheten? Det är inte tillåtet att få sin kropp styckad och kastad till fåglarna som är vanligt innom tibetanska buddhismen... var är religionsfriheten där? Kyrkklockorna kom till i en tid när det inte var vanligt med vanliga klockor. De som går i moskén har klarat av att hålla tiden utan böneutrop. De som har problem med att hålla tiden skulle lätt kunna skaffa en app eller så kan man sköta det via lokalradion. I dagens moderna samhälle finns inte behovet av vare sig kyrkklockor eller böneutrop och människors rätt att slippa på religiösa budskap nerkörda i halsen ser jag som viktigare än något religiöst revirpinkande.

Jesper Ahlin Principerna du diskuterar Staffan kan endast leda till självbestämmanderätt: sakfrågan måste avgöras av de berörda. Om du vill ta principerna vidare måste du visa varför du själv kan betraktas som berörd i frågan.

Staffan Danielsson Anders, visst ska religiösa budskap likabehandlas, och även prövas i linje med politiska och kanske även andra marknadsföringsbudskap. Och visst sker torgmöten och annat med högtalare efter polistillstånd, då både politiska budskap och även t ex böner kan ropas ut. Jag tycker ändå att det är en gradskillnad att öppna för budskap genom högtalare över stora områden regelbundet varje dag eller vecka. Från kyrkor, från minareter, från varuhus..Och som sagt, får den ene så borde väl alltfler få. Och Jesper, är det alltså majoritetsbeslut på lokal nivå som ska avgöra om alla måste acceptera att lyssna på regelbunden "propaganda" genom högtalare?

Pamela Reynold Jag älskar sånt här!!! Vilken jättebra diskussion med massor av intressanta vinklar. Det är sådant demokratin bottnar i. Tack, Staffan, för att du vågar bita i de svåra ämnena och väcka diskussioner på en såhär vettig nivå där intellektet och inte bara reptilhjärnan kommer fram. Och så några parametrar till: Hemglass, då!? Hur länge har man inte retat sig på deras ständigt återkommande melodi? Det var mycket bättre när den bara hade en liten klocka som pinglade, om du frågar mig. Kanske skulle minaretutropen kännas bättre om de ropades ut utan högtalare av en synlig person? Tanken på lokalt beslut känns mer attraktiv, men jag ryser vid tanken på de motsättningar det skulle kunna leda till runtom i landet. Utöver motargument baserade på ljudvolym och innehåll i det som utropas finns kanske ett inslag av annat obehag i det motstånd människor kan känna. Ett obehag över ett ljud som ger associationer till en värld och en kultur som är väldigt laddad för många idag och ett ljud som skapar en stämning vi inte känner igen oss i i vår svenska kultur. Kort och gott ett "främmande" inslag vi inte kan värja oss emot i det fall vi börjar få böneutrop som ett återkommande inslag i det offentliga rummet. En del människor kommer inte tycka att det gör något alls, andra kommer att tycka att det är kul/fint/bra och en del kommer att reagera negativt. Ingen lätt fråga och ett principiellt ställningstagande behövs nog även om det ska fattas beslut på det lokala planet snarare än centralt.

Gunnar Rosendahl Tack Staffan. Jag tycker om vad du har skrivit och instämmer

Jesper Ahlin Staffan, ja självklart. Eftersom ordet "alla" fortfarande endast åsyftar de berörda.

Markus Berglund Jodå Johanna, jag har själv inget emot att helt förbjuda, eller i alla fall minimera exempelvis helgmålsringning. Jag är själv ateist och slipper gärna sånt. MEN jag anser att det är en självklarhet att religiösa samfund ska ha SAMMA rättigheter, inte olika. Tillåter man helgmålsringning, då ska man också tillåta om andra religiösa samfund vill göra reklam för sina gudstjänster och högtider på ungefär samma sätt.
Visst skulle ett totaltförbud för religiösa samfund att störa lignet och friden i närmiljön vara en inskränkning av religionsfriheten, men som du säger så har vi redan idag en hel del inskärnkningar, framför allt sådana som annars riskerar att inkräkta på andras rättighet att få vara i fred. (Där tycker jag personligen att omskärelse av omyndiga människor också borde platsa...)
Staffan - säger du att vi borde ge även affärer och butiker samma rättigheter som religiösa samfund? För det är inget litet steg att ta. Eller ska vi begränsa religionsfriheten i grundlagen så att den blir lika begränsande som marknadsföringslagen är idag? Det är ganska rejäla ingrepp i lagen, så jag gärna vet om jag uppfattat dig rätt, innag jag börjar skriva... :-)

Anders Ljunggren Vilka budskap, religiösa eller andra, som människor ska kunna sprida ska inte regleras politiskt. Punkt! Grundlagsskydd för detta får inte urholkas. Jag menar att gällande lag och praxis reglerar ordningsfrågor i samband med att människor utöver sin lagenliga rätt till yttrandefrihet på ett bra sätt. Sedan tycker jag att vi i övrigt ska tillämpa gyllene regelns princip: vi bör i vårt traditionellt kristna land uppträda så mot muslimer här som vi vill att traditionellt muslimska stater ska uppträda gentemot kristna inom sina lagvärjor. Tolerans - inte minst mot de som vill vara eller betraktas som otrogna.

Staffan Danielsson tja, Markus, jag resonerar ju och lyssnar. En motfråga kan ju vara om du menar att just religiösa budskap ska ha exklusiva rättigheter till marknadsföring som inte ska gälla för andra budskap av ideell eller kommersiell natur?

Ulf Holmertz Tack Staffan för ett mycket bra ämne att diskutera på fb-sidan.

Bodil Johansson I dagens läge kanske vi kan få en app som kallar oss till respektive gudstjänst...!

Anders Ljunggren Måste erkänna att jag känner obehag över att det förs en diskussion som tycks öppna för att man i politisk ordning ska reglera hur människor kallas till gudstjänst eller andra sammankomster. Värna friheten! Var tolerant!

Markus Berglund Ja, var tolerant, men garantera också att de som kallar till gudtjänst visar hänsyn genom att inte ringa FÖR högt i klockrna och de som böneutropar inte gör det hela tiden på högsta volym. Då har vi löst det problemet...

Staffan Danielsson Anders, trist att du "känner obehag" . Jag brottas med denna fråga och väljer att diskutera den. Jag tror att en hel del brottas med den på samma sätt som jag. Är det då inte bättre att lyfta sina funderingar och bryta dem i en debatt, än att bära dem oförlösta inom sig?

Anders Ljunggren Visst Staffan. Jag hävdar självklart det värdefulla i fri dikussion. Det innebär dock inte att jag gillar allt som sägs i den. Och om det är något som jag ogillar starkt så säger jag det. Annars blir debatten trist.

Johanna Larsson Eller så skulle minareterna kunna skicka ut ett ljud av något slag som kallar till sammankomst, precis som hemglassbilens melodi och kyrkklockorna är ordlösa signaler om att nu är det dags. En melodi (utan starkt laddat budskap) eller ett plingande/klingande är mindre störande i min smak (trots Hemglassbilens minst sagt påträngande melodi) än ett återkommande *starkt vinklat* religiöst/politiskt/kommersielt budskap...Jag skulle inte vilja höra någon skrika/sjunga/skriksjunga "Jesus är vägen, sanningen och livet...", "Leve Stalin vår store ledare...", "Centerpartiet är det bästa partiet för dig...", "Hemglass har den godaste glassen, den enda glass du behöver kommer från hemglass" eller liknande en gång i veckan i 2 minuter heller, oavsett om det sker på arabiska, svenska eller något annat språk.
Ni som tycker att yttrandefriheten/religionsfriheten nödvändigt innefattar att sända ut ett repetativt budskap om den egna åsikten/trons förträfflighet från ett högt torn i det offentliga rummet en gång i veckan... då är det ok alltså om jag och de som tycker som mig bygger ett högt torn (gärna vid en strand/stort vattendrag så att ljudet kan färdas riktigt långt) och via högtalare sänder ut våran personliga åsikt/tro för alla att höra en gång i veckan i två minuter? Jehovas Vittnen kan sluta missionera från dörr till dörr för att sprida sitt budskap, de kan bygga torn som sänder budskapet om Jehovas storhet? LO-borgen kan dundra ut internationalen en gång i veckan? Livets Ord kan förvandla hela Uppsala till ett enda stort Halleluhja möte en gång i veckan? ... allt annat vore censur? Politiska torgmöten och demonstrationer går att leva med eftersom de sker relativt sällan.

Anders Ljunggren Vi diskuterar ett icke-problem i Sverige. Det skulle möjligen kunna bli så att konflikter uppstår i fråga om böneutrop. Jag skulle i sådana fall vädja om tolerans bland alla berörd...Visa mer

Markus Berglund Jag tycker det låter utmärkt Johanna. Två minuter i veckan är ju ingenting, bara du håller dig inom bullernormerna (på ca. 35 db) och gör det på dagtid.
Bygg på! :-)

Johanna Larsson Tror det blir svårt att få byggnadslov. :P Vad gäller religiösa budskap vore det däremot bra med mer Bahai, Buddhism, Hinduism, Islam, Judendom, Shintoism, Taoism, Wicca, olika varianter av Kristendom etc i public service. Som en balans mot den Lutherskt Kristna dominansen. Där kan man välja att byta kanal eller stänga av om man störs av budskapet. Yttrandefrihet innebär inte att alla ska tvingas ta del av ditt budskap vare sig de vill eller inte, man måste kunna få värja sig mot propaganda av olika slag.
Tillsist vill jag säga att jag tror att om ni vill ha ut ert budskap till folk, om ni vill värva nya anhängare till det ni tror på så är en megafon/mikrofon en väldigt dålig metod oavsett om det gäller religion eller politik. Politiska torgmöten är för redan frälsta. Gör som Staffan istället. Samtala med folk via facebook, bloggar och andra sociala medier. Svara på mail, även de som är arga/kritiska. Var tillgängliga och möt folk med respekt. Dialog funkar väldigt mycket bättre än att försöka slå folk i huvudet med ett färdigpaketerat budskap. Jag tycker långt ifrån alltid som Staffan men jag har en oerhörd respekt för honom som politiker på grund av han faktiskt lyssnar och för en dialog.

Anders Ljunggren Jag deltar också ganska ofta i debatter som Staffan startar. Och precis som du, Johanna, så tror jag att det är viktigt med debatter, lyssna till vad andra säger och tydligt och klart preciseras var man själv står för.