TCOs (s)ympatiske ordförande Sture Nordh har i ett lågmält inlägg på politikerbloggen - dock icke övertygande - försvarat de enligt min uppfattning "lyxbetonade" förslagen att just när människor är mer sjuka än annars så borde karensdagen tas bort...
Jag tror att vår generösa sjukersättning mår väl av en karensdag, och att det blir väldigt konstigt om man skulle plocka bort den ibland och återinföra den ibland.
En sjukförsäkring med inga karensdagar och med 100 procents ersättning - eller mer - bär klara drag av socialdemokratiskt tänkande när det inte fungerar, och att Sture Nordh och andra nu tar chansen och försöker få den (s)venska modell åter som bevisligen inte fungerarade väl, är väl inte så konstigt.
Men det gör inte förslagen bättre, och det är bäst "att mota Olle i grind"!
Läs även andra bloggares åsikter om svininfluensan, sture nordh, sjukförsäkring, politikerbloggen, politik, centerpartiet, regeringen, karensdag, socialdemokraterna
lördag, augusti 29, 2009
fredag, augusti 28, 2009
Bra, jordbruksminister Eskil Erlandsson!
Och bra hela regeringen!
Som denna bloggs läsare nog minns var jag mycket kritisk i våras till att regeringen ville höja det svenska jordbrukets dieselskatter så de fram till 2015 skulle bli dubbelt så höga som idag, och dubbelt så höga som nästföljande EU-lands nivå på dieselskatten (ca 4 kr skatt per liter dieselolja i Sverige mot 2 kr skatt per liter för nästföljande Eu-land och under en krona per liter för de flesta EU-länder).
LRF utfärdade en "krigsförklaring", och beräknade de ökade skattekostnaderna till uppåt en miljard kronor. Detta är självfallet mycket allvarligt - både i sak och genom bristen på förtroende mellan näring och regering - och i dagsläget är därtill det svenska jordbrukets lönsamhet mycket pressad av låga priser på t ex mjölk och spannmål samtidigt som kostnaderna är högre än i andra länder.
Produktionen av världens bästa mjölk (liksom av vårt utmärkta gris- och nötkött mm) från miljö- och djurskyddssynpunkt minskar tyvärr successivt sedan flera decennier här i Sverige, vilket är mycket allvarligt. Denna trend behöver snarast brytas, och nyckeln till detta är att lönsamheten och konkurrenskraften måste förbättras i det svenska jordbruket. Snarast!!
Jag har med stort allvar kritiserat den av riksdagen beslutade skattechocken för jordbruket, och krävt att denna neutraliseras genom kompenserande skattesänkningar och genom en kontrollstation ca 2013 inför den eventuella sista stora skattehöjningen 2015. För att avgöra utvecklingen på skattesidan i övriga EU-länder och om det svenska jordbrukets konkurrenskraft tål den aviserade skattehöjningen.
Regeringen och jordbruksminister Eskil Erlandsson har försvarat skattehöjningarna på dieseloljan med klimat- och miljöargument och med drivkrafter för att kunna ställa om även jordbrukets traktorer till förnybara drivmedel på sikt. Det är också uppenbart att finansdepartementet varit starkt pådrivande för att det svenska jordbruket ska betala lika hög dieselskatt som andra samhällssektorer, alldeles oavsett om alla andra EU-länder har en mycket lägre dieselskattebelastning för sina jordbruk.
Jag delar självfallet fullt ut regeringens långsiktiga klimat- och miljöambitioner, det kritiken har gällt är om dessa kan förenas med en bibehållen och ökad konkurrenskraft för det svenska jordbruket vilket är en tvingande nödvändighet om inte produktionen ska flytta utomlands.
Det ska sägas att regeringen och riksdagen har villkorat skattehöjningarna med att de ska kompenseras genom att andra skatter sänks, och centerpartiets stämma i maj slog också fast detta mycket tydligt. Liksom även centerpartiets stämma i Östergötland i april!
(Puh, detta var en lång inledning...).
Nu på fredagsmorgonen läser jag med glädje en intervju med Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson i lantbrukstidningen ATL, där han för regeringens räkning ger det mycket glädjande beskedet att höstens budgetproposition kommer att föreslå att den unika svenska skatten på handelsgödsel avskaffas från årsskiftet!!
Denna skatt infördes i samband med Sveriges EU-inträde av den socialdemokratiska regeringen för att jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift. Skatten har endast marginella miljöeffekter och finns inte i övriga EU-länder utan var en svensk uppfinning för att krama pengar ur det svenska jordbruket.
Den har årligen inbringat 330 miljoner kronor till statskassan.
Det är ett mycket glädjande besked för idag hårt pressade lantbruksföretagare, och det är också mycket bra att skatten tas bort i sin helhet och att det sker redan vid årsskiftet!
Bra jobbat, Regeringen! Och bra jobbat, centerpartiets statsråd i regeringen!
Det här är ett mycket viktigt beslut för att visa att regeringen menar allvar med både sina miljöambitioner och med att förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft!
Det ger trovärdighet inför de ytterligare besked som också måste komma om hur resterande planerade skattehöjningar ska kompenseras genom t ex sänkta arbetsgivaravgifter riktade mot småföretag och jordbruk.
Läs även andra bloggares åsikter om regeringen, centerpartiet, jordbruk, jordbruket, skatter, eskil erlandsson, lrf, finansdepartementet
Läs även andra bloggares åsikter om politik
Som denna bloggs läsare nog minns var jag mycket kritisk i våras till att regeringen ville höja det svenska jordbrukets dieselskatter så de fram till 2015 skulle bli dubbelt så höga som idag, och dubbelt så höga som nästföljande EU-lands nivå på dieselskatten (ca 4 kr skatt per liter dieselolja i Sverige mot 2 kr skatt per liter för nästföljande Eu-land och under en krona per liter för de flesta EU-länder).
LRF utfärdade en "krigsförklaring", och beräknade de ökade skattekostnaderna till uppåt en miljard kronor. Detta är självfallet mycket allvarligt - både i sak och genom bristen på förtroende mellan näring och regering - och i dagsläget är därtill det svenska jordbrukets lönsamhet mycket pressad av låga priser på t ex mjölk och spannmål samtidigt som kostnaderna är högre än i andra länder.
Produktionen av världens bästa mjölk (liksom av vårt utmärkta gris- och nötkött mm) från miljö- och djurskyddssynpunkt minskar tyvärr successivt sedan flera decennier här i Sverige, vilket är mycket allvarligt. Denna trend behöver snarast brytas, och nyckeln till detta är att lönsamheten och konkurrenskraften måste förbättras i det svenska jordbruket. Snarast!!
Jag har med stort allvar kritiserat den av riksdagen beslutade skattechocken för jordbruket, och krävt att denna neutraliseras genom kompenserande skattesänkningar och genom en kontrollstation ca 2013 inför den eventuella sista stora skattehöjningen 2015. För att avgöra utvecklingen på skattesidan i övriga EU-länder och om det svenska jordbrukets konkurrenskraft tål den aviserade skattehöjningen.
Regeringen och jordbruksminister Eskil Erlandsson har försvarat skattehöjningarna på dieseloljan med klimat- och miljöargument och med drivkrafter för att kunna ställa om även jordbrukets traktorer till förnybara drivmedel på sikt. Det är också uppenbart att finansdepartementet varit starkt pådrivande för att det svenska jordbruket ska betala lika hög dieselskatt som andra samhällssektorer, alldeles oavsett om alla andra EU-länder har en mycket lägre dieselskattebelastning för sina jordbruk.
Jag delar självfallet fullt ut regeringens långsiktiga klimat- och miljöambitioner, det kritiken har gällt är om dessa kan förenas med en bibehållen och ökad konkurrenskraft för det svenska jordbruket vilket är en tvingande nödvändighet om inte produktionen ska flytta utomlands.
Det ska sägas att regeringen och riksdagen har villkorat skattehöjningarna med att de ska kompenseras genom att andra skatter sänks, och centerpartiets stämma i maj slog också fast detta mycket tydligt. Liksom även centerpartiets stämma i Östergötland i april!
(Puh, detta var en lång inledning...).
Nu på fredagsmorgonen läser jag med glädje en intervju med Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson i lantbrukstidningen ATL, där han för regeringens räkning ger det mycket glädjande beskedet att höstens budgetproposition kommer att föreslå att den unika svenska skatten på handelsgödsel avskaffas från årsskiftet!!
Denna skatt infördes i samband med Sveriges EU-inträde av den socialdemokratiska regeringen för att jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift. Skatten har endast marginella miljöeffekter och finns inte i övriga EU-länder utan var en svensk uppfinning för att krama pengar ur det svenska jordbruket.
Den har årligen inbringat 330 miljoner kronor till statskassan.
Det är ett mycket glädjande besked för idag hårt pressade lantbruksföretagare, och det är också mycket bra att skatten tas bort i sin helhet och att det sker redan vid årsskiftet!
Bra jobbat, Regeringen! Och bra jobbat, centerpartiets statsråd i regeringen!
Det här är ett mycket viktigt beslut för att visa att regeringen menar allvar med både sina miljöambitioner och med att förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft!
Det ger trovärdighet inför de ytterligare besked som också måste komma om hur resterande planerade skattehöjningar ska kompenseras genom t ex sänkta arbetsgivaravgifter riktade mot småföretag och jordbruk.
Läs även andra bloggares åsikter om regeringen, centerpartiet, jordbruk, jordbruket, skatter, eskil erlandsson, lrf, finansdepartementet
Läs även andra bloggares åsikter om politik
Etiketter:
centerpartiet,
jordbruk,
lrf,
politiker
torsdag, augusti 27, 2009
Arvid Lagercrantz kommer ut som sosse..
Jag har ofta uppskattat den välkände radiojournalisten Arvid Lagercrantz rapportering.
Dagens Studio Ett kl 16 intervjuade Arvid som en opolitisk expert om Reinfeldts tal idag. På temat har moderaterna (och alliansen) någon trovärdighet med att man vill hävda de vanliga svenskarnas intressen.
Arvid var glasklar; Alliansen agerar som en "ulv i fårakläder", den talar väl om låg- och medelinkomsttagarna men om man inte tar bort förmögenhetsskatten, återinför den heliga 80-procentsnivån i sjukförsäkring och a-kassa osv så är man inget brett politisk kraft för vanliga svenskar. Han nämnde några andra typiska s-ståndpunkter till.
Tala om att vara indoktrinerad under decennier när s har satt agendan.
Lagercrantz kriterier för hur en politik för att få ett rättvist Sverige, med fler i arbete, är alltså helt s-märkta.
Förmögenhetsskatten är skadlig och de allra flestaländer har avskaffat den. Men utan att den återinförs kan inte Alliansen göra anspråk ¨på att företräda "vanligt folk". En sjukförsäkring på 80 procent är per definition generös och solidarisk, medan nivån 75 procent inte kan förenas med en rimlig politik för vanligt folk...
Intressanta uttalanden i P1 av en objektiv kommentator.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, sveriges radio, studio ett, arvid lagercrantz, förmögenhetsskatt
Dagens Studio Ett kl 16 intervjuade Arvid som en opolitisk expert om Reinfeldts tal idag. På temat har moderaterna (och alliansen) någon trovärdighet med att man vill hävda de vanliga svenskarnas intressen.
Arvid var glasklar; Alliansen agerar som en "ulv i fårakläder", den talar väl om låg- och medelinkomsttagarna men om man inte tar bort förmögenhetsskatten, återinför den heliga 80-procentsnivån i sjukförsäkring och a-kassa osv så är man inget brett politisk kraft för vanliga svenskar. Han nämnde några andra typiska s-ståndpunkter till.
Tala om att vara indoktrinerad under decennier när s har satt agendan.
Lagercrantz kriterier för hur en politik för att få ett rättvist Sverige, med fler i arbete, är alltså helt s-märkta.
Förmögenhetsskatten är skadlig och de allra flestaländer har avskaffat den. Men utan att den återinförs kan inte Alliansen göra anspråk ¨på att företräda "vanligt folk". En sjukförsäkring på 80 procent är per definition generös och solidarisk, medan nivån 75 procent inte kan förenas med en rimlig politik för vanligt folk...
Intressanta uttalanden i P1 av en objektiv kommentator.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, centerpartiet, sveriges radio, studio ett, arvid lagercrantz, förmögenhetsskatt
Ingen karensdag och gratis vaccin - den (s)venska modellen lever...
Staten - alla goda gåvors givare. (Och alla goda skatters inkasserare - med mindre bokstäver).
Den enskilda individen har ju ett visst ansvar för sitt liv och sina beslut. Den den goda Staten vet bäst. Så kanske "den svenska modellen" ibland kan förstås.
Och Sverige är sedan många decennier pålitligt indoktrinerat i socialdemokratiskt tänkande; typ att helt fri sjukvård och 100 procent eller mer i sjukersättning egentligen är bäst, eftersom människan bara utnyttjar det hon behöver ändå...
Så enkelt är det ju inte, fri sjukvård ger en mycket hög belastning på sjukvården och full och obegränsad sjukersättning ger många fler som inte går till jobbet.
Nu hotar åter en influensaepidemi, allvarligare än de normala. Hela Sverige ska vaccineras, en egentligen drastiskt åtgärd. "Alla" ska vaccineras, eller i alla fall de allra flesta.
Vaccineringen gör att den enskilde inte kommer att drabbas av en ev. influensaattack, samhället får mindre sjukdagar och många slipper influensan och dödsfall kommer att minska eller undvikas.
Samhället tjänar på detta, och den enskilde likaså, så är kalkylen.
Och det kan stämma, även om åtgärden känns mycket avancerad.
Däremot går debatten i Sverige väldigt snabbt i riktningen att självfallet ska staten stå alla kostnader för vaccineringen, och den enskilde inte för ett enda öre...Och absolut inte för t ex 50 eller 100 kr i egeninsats för att slippa risken att få influensan.
Jag tycker att det egentligen vore rimligt med en liten egeninsats av den verkliga kostnaden för att få ett fullgott influensaskydd. (Jag förstår att jag svär i den svenska modellens kyrka, men låt gå).
Precis samma debatt har plötsligt blossat upp angående den svenska sjukförsäkringen. Är man sjuk ska man stanna hemma, och då finns en generös svensk sjukförsäkring med en karensdag.
Nu ska "alla vaccineras" och då blir ju inga sjuka, och heller inga karensdagar...
Ändå förs en lite märklig mediadebatt - tycker jag - med ständigt nya inslag om varför karensdagen nu måste avlägsnas, så att folk som är sjuka verkligen är hemma och inte arbetar den första dagen av sjukdomen...
En typisk svensk debatt av nästan "lyxkaraktär" och mycket präglad av att människor själva inte inser sitt eget och andras bästa, och att därför staten måste skriva det på näsan på oss. Med god hjälp av en nyhetsvärdering som bedömer detta som en mycket angelägen diskussion.
Jag tycker det är rimligt med en karensdag vid sjukdom, inom ramen för en av världens bästa sjukförsäkringar. Även, om jag nu åter svär i kyrkan, om någon sjukdom grasserar så att fler är sjuka.
Är inte hela diskussionen lätt absurd, ändå. Vid "normala" sjukfrekvenser ska karensdagen gälla, men om fler blir sjuka än vanligt så borde den nog tas bort...?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, karensdag, sjukförsäkring, svininfluensan, centerpartiet, svenska modellen, alliansen, regeringen
Den enskilda individen har ju ett visst ansvar för sitt liv och sina beslut. Den den goda Staten vet bäst. Så kanske "den svenska modellen" ibland kan förstås.
Och Sverige är sedan många decennier pålitligt indoktrinerat i socialdemokratiskt tänkande; typ att helt fri sjukvård och 100 procent eller mer i sjukersättning egentligen är bäst, eftersom människan bara utnyttjar det hon behöver ändå...
Så enkelt är det ju inte, fri sjukvård ger en mycket hög belastning på sjukvården och full och obegränsad sjukersättning ger många fler som inte går till jobbet.
Nu hotar åter en influensaepidemi, allvarligare än de normala. Hela Sverige ska vaccineras, en egentligen drastiskt åtgärd. "Alla" ska vaccineras, eller i alla fall de allra flesta.
Vaccineringen gör att den enskilde inte kommer att drabbas av en ev. influensaattack, samhället får mindre sjukdagar och många slipper influensan och dödsfall kommer att minska eller undvikas.
Samhället tjänar på detta, och den enskilde likaså, så är kalkylen.
Och det kan stämma, även om åtgärden känns mycket avancerad.
Däremot går debatten i Sverige väldigt snabbt i riktningen att självfallet ska staten stå alla kostnader för vaccineringen, och den enskilde inte för ett enda öre...Och absolut inte för t ex 50 eller 100 kr i egeninsats för att slippa risken att få influensan.
Jag tycker att det egentligen vore rimligt med en liten egeninsats av den verkliga kostnaden för att få ett fullgott influensaskydd. (Jag förstår att jag svär i den svenska modellens kyrka, men låt gå).
Precis samma debatt har plötsligt blossat upp angående den svenska sjukförsäkringen. Är man sjuk ska man stanna hemma, och då finns en generös svensk sjukförsäkring med en karensdag.
Nu ska "alla vaccineras" och då blir ju inga sjuka, och heller inga karensdagar...
Ändå förs en lite märklig mediadebatt - tycker jag - med ständigt nya inslag om varför karensdagen nu måste avlägsnas, så att folk som är sjuka verkligen är hemma och inte arbetar den första dagen av sjukdomen...
En typisk svensk debatt av nästan "lyxkaraktär" och mycket präglad av att människor själva inte inser sitt eget och andras bästa, och att därför staten måste skriva det på näsan på oss. Med god hjälp av en nyhetsvärdering som bedömer detta som en mycket angelägen diskussion.
Jag tycker det är rimligt med en karensdag vid sjukdom, inom ramen för en av världens bästa sjukförsäkringar. Även, om jag nu åter svär i kyrkan, om någon sjukdom grasserar så att fler är sjuka.
Är inte hela diskussionen lätt absurd, ändå. Vid "normala" sjukfrekvenser ska karensdagen gälla, men om fler blir sjuka än vanligt så borde den nog tas bort...?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, karensdag, sjukförsäkring, svininfluensan, centerpartiet, svenska modellen, alliansen, regeringen
Etiketter:
politik,
sjukdomar,
sociala frågor
söndag, augusti 23, 2009
Aftonbladet eller Expressen..?
jag har ju varit med ett tag och under den här tiden har nog Expressen varit den stora kvällstidningen huvuddelen av den tiden. Aftonbladet var lite mindre och lite rödare. Jag köpte nästan jämt Expressen, som så många andra.
Sedan lyckades Aftonbladet under 1990-talet (?) genom ett professionellt arbete växa förbi Expressen, samtidigt som Expressen hade en nedgångsperiod.
De senaste åren har jag vanligen köpt Aftonbladet på grund av - har jag tyckt - lite bättre journalistik (jag vet att allt är relativt) och framförallt en bättre sportbilaga.
Nu börjar Expressen bli lite bättre, och jag hoppas att de gillar läget och gör sportbilagan på färgat papper och ännu lite bättre...
Och Aftonbladet börjar åter kännas lite mer rödfärgat, med alltmer s-märkta arbetsmarknadsreportage t ex.
Och så nu Boströms famösa artikel om Israels påstådda förbrytelser. Och Aftonbladets väldiga fokus därefter på Israels reaktioner och inget på den möjliga bjälken i det egna ögat.
Så jag köper åter främst Expressen, och jag undrar om inte de kommer att återta marknadsandelar de närmaste åren...
Vi får se.
Läs även andra bloggares åsikter om aftonbladet, expressen, politik, centerpartiet, israel, donald boström
Sedan lyckades Aftonbladet under 1990-talet (?) genom ett professionellt arbete växa förbi Expressen, samtidigt som Expressen hade en nedgångsperiod.
De senaste åren har jag vanligen köpt Aftonbladet på grund av - har jag tyckt - lite bättre journalistik (jag vet att allt är relativt) och framförallt en bättre sportbilaga.
Nu börjar Expressen bli lite bättre, och jag hoppas att de gillar läget och gör sportbilagan på färgat papper och ännu lite bättre...
Och Aftonbladet börjar åter kännas lite mer rödfärgat, med alltmer s-märkta arbetsmarknadsreportage t ex.
Och så nu Boströms famösa artikel om Israels påstådda förbrytelser. Och Aftonbladets väldiga fokus därefter på Israels reaktioner och inget på den möjliga bjälken i det egna ögat.
Så jag köper åter främst Expressen, och jag undrar om inte de kommer att återta marknadsandelar de närmaste åren...
Vi får se.
Läs även andra bloggares åsikter om aftonbladet, expressen, politik, centerpartiet, israel, donald boström
lördag, augusti 22, 2009
Piratpartiets Oscar Swartz: 11 september var spektakulärt...
Jag läser på Newsmill en debattartikel av Oscar Swartz, välkänd IT-profil och integritetsdebattör mm. Han ses av en del som Piratpartiets chefsideolog och avser enligt en e-tidning att kandidera i kommande riksdagsval.
Han skriver nu en debattartikel på Newsmill att Piratpartiet borde nog bredda sin politik sig till att Sverige borde lämna sitt arbete för fred och säkerhet i Afghanistan...Militärt, alltså, precis som vänsterpartiet vill. Istället ska Sverige tydligen lämna civilt bistånd enbart. Kanske bygga nya flickskolor efter dialog med Talibanerna... Fast det blir nog svårt eftersom dessa bränner och förbjuder dessa skolor, och mördar deras lärare.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en ledande Piratpartiföreträdare ansluter sig till samma politik som vänsterpartiet i en fråga väldigt långt från det som Piratpartiet sagt sig enbart ska driva.
Och jag studsade på en mycket anmärkningsvärd formulering i Oscar Swartz artikel (se nedan), ungefär att Al-Qaidas massmord på flera tusen människor på flygplan och på Word Trade Center "var spektakulärt"...Han resonerar också som att det nästan handlade om ett legitimt svar på angrepp från USA...
Skulle jag med ett ord karakterisera de fruktansvärda terrordåden den 11 september, då flygplan kapades och kraschades med alla sina passagerare mördade liksom tusentals oskyldiga mördade i Word Trade Center skulle jag aldrig komma på tanken att välja ordet "spektakulärt". Ordet andas nästan beundran och respekt snarare än avståndstagande och fördömande.
Det är faktiskt en ledande Piratpartist som uttalar detta samtidigt som han föreslår att Piratpartiet borde bredda sin politiska agenda till utrikes- och säkerhetspolitik skuldra vid skuldra med vänsterpartiet.
Jag tycker att detta är utomordentligt anmärkningsvärt och vill med detta bloginlägg fästa uppmärksamhet på det.
Oscar Swartz på Newsmill:
"9/11 var den andra islamistiska terrorattacken mot World Trade Center. Den första skedde 1993. Därefter sprängde man de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania med 200 döda och tusentals skadade. Clinton svarade 1998 med missiler mot Sudan och Afghanistan som han ansåg huserade terrorister. Svaret i form av 9/11 var spektakulärt. USA förklarade då globalt krig mot terrorn och anföll Afghanistan på eget bevåg. FN:s säkerhetsråd har sedan godkänt att främmande länder skickar soldater för att hjälpa till att reda upp i kaoset. Sverige ställde snällt upp."
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, oscar swartz, politik, centerpartiet, afghanistan, 11 september, september eleven,
Han skriver nu en debattartikel på Newsmill att Piratpartiet borde nog bredda sin politik sig till att Sverige borde lämna sitt arbete för fred och säkerhet i Afghanistan...Militärt, alltså, precis som vänsterpartiet vill. Istället ska Sverige tydligen lämna civilt bistånd enbart. Kanske bygga nya flickskolor efter dialog med Talibanerna... Fast det blir nog svårt eftersom dessa bränner och förbjuder dessa skolor, och mördar deras lärare.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en ledande Piratpartiföreträdare ansluter sig till samma politik som vänsterpartiet i en fråga väldigt långt från det som Piratpartiet sagt sig enbart ska driva.
Och jag studsade på en mycket anmärkningsvärd formulering i Oscar Swartz artikel (se nedan), ungefär att Al-Qaidas massmord på flera tusen människor på flygplan och på Word Trade Center "var spektakulärt"...Han resonerar också som att det nästan handlade om ett legitimt svar på angrepp från USA...
Skulle jag med ett ord karakterisera de fruktansvärda terrordåden den 11 september, då flygplan kapades och kraschades med alla sina passagerare mördade liksom tusentals oskyldiga mördade i Word Trade Center skulle jag aldrig komma på tanken att välja ordet "spektakulärt". Ordet andas nästan beundran och respekt snarare än avståndstagande och fördömande.
Det är faktiskt en ledande Piratpartist som uttalar detta samtidigt som han föreslår att Piratpartiet borde bredda sin politiska agenda till utrikes- och säkerhetspolitik skuldra vid skuldra med vänsterpartiet.
Jag tycker att detta är utomordentligt anmärkningsvärt och vill med detta bloginlägg fästa uppmärksamhet på det.
Oscar Swartz på Newsmill:
"9/11 var den andra islamistiska terrorattacken mot World Trade Center. Den första skedde 1993. Därefter sprängde man de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania med 200 döda och tusentals skadade. Clinton svarade 1998 med missiler mot Sudan och Afghanistan som han ansåg huserade terrorister. Svaret i form av 9/11 var spektakulärt. USA förklarade då globalt krig mot terrorn och anföll Afghanistan på eget bevåg. FN:s säkerhetsråd har sedan godkänt att främmande länder skickar soldater för att hjälpa till att reda upp i kaoset. Sverige ställde snällt upp."
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, oscar swartz, politik, centerpartiet, afghanistan, 11 september, september eleven,
Etiketter:
försvar,
försvarsdebatt,
internationellt,
nato
tisdag, augusti 18, 2009
Dubbla budskap från Piratpartiet - vad gäller?
Christian Engström i en kommentar på sin blogg igår:
“Lissabonfördraget är en katastrof för de enskilda ländernas självbestämmande. Därför är Piratpartiet motståndare till Lissabon.”
Piratpartiet före valet med instämmande av Engström och Falkvinge:
“Europaparlamentet är den enda institutionen i Bryssel som är direkt vald av medborgarna. Parlamentets roll ska stärkas, så att makten flyttar från de stängda rummen ut i öppenheten.
Detta uttalanden är helt motstridiga.
Jag debatterar detta för att få klarhet, vilket även borde intressera t ex de som röstat på Piratpartiet.
Jag har ett debattinlägg med frågor till Piratpartiet idag på politikerbloggen.
Centerpartiet driver integritetsfrågorna och är överens med PP om deras betydelse. Frågan om underrättelseinhämtning genom signalspaning för att skydda landet och medborgarna mot allvarliga yttre hot är mycket svår, PP är emot men hela riksdagen bedömer att det tyvärr behöver finnas en sådan möjlighet.
Jag har diskuterat detta mycket på min blogg under etiketten signalspaning.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, christian engström, eu-val, integritet, lissabon, lissabonfördraget, politik, centerpartiet, eu,
“Lissabonfördraget är en katastrof för de enskilda ländernas självbestämmande. Därför är Piratpartiet motståndare till Lissabon.”
Piratpartiet före valet med instämmande av Engström och Falkvinge:
“Europaparlamentet är den enda institutionen i Bryssel som är direkt vald av medborgarna. Parlamentets roll ska stärkas, så att makten flyttar från de stängda rummen ut i öppenheten.
Detta uttalanden är helt motstridiga.
Jag debatterar detta för att få klarhet, vilket även borde intressera t ex de som röstat på Piratpartiet.
Jag har ett debattinlägg med frågor till Piratpartiet idag på politikerbloggen.
Centerpartiet driver integritetsfrågorna och är överens med PP om deras betydelse. Frågan om underrättelseinhämtning genom signalspaning för att skydda landet och medborgarna mot allvarliga yttre hot är mycket svår, PP är emot men hela riksdagen bedömer att det tyvärr behöver finnas en sådan möjlighet.
Jag har diskuterat detta mycket på min blogg under etiketten signalspaning.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, christian engström, eu-val, integritet, lissabon, lissabonfördraget, politik, centerpartiet, eu,
lördag, augusti 15, 2009
Piratpartiet = Låt EU-parlamentet ta över alla EU-beslut..från Sverige och övriga länder!
Jag har fortfarande inte hämtat mig från chocken över att inse att Piratpartiets nej till Lissabonfördraget - och jag begriper fortfarande inte att de som informationsparti har en uppfattning i en sådan allmänpolitisk fråga - inte innebär att de vill ge mer makt åt de enskilda länderna - som EU-kritiker i övrigt - utan tvärtom att alla dagens EU-beslut ska i sista hand avgöras av de 792 MEP:arna och att de enskilda länderna genom sina regeringar ska fråntas allt nuvarande inflytande över EU.....???
Bloggaren m.m. Peter L Andersson är inte överraskad, "det här var väl ingenting" menar han och hittar någon formulering från Christian Engström att Eu-parlamentets roll bör stärkas.
För det första, "stärkas" är en sak men att det ska göras till den grad att de enskilda ländernas inflytande över dagens EU-beslut - som kanske motsvarar 50-70 procent (?) - ska reduceras till noll, det är för mig rent sensationellt.
Och för det andra, om nu Engström antytt det här lite försiktigt så har definitivt inte väljarkåren uppfattat budskapet.
Min allianskollega Karl Sigfrid (M)har reagerat precis som jag på den här nya vetskapen, och jag har lagt in följande kommentar på hans blogg i den dialog som förs efter hans senaste inlägg.
"Bra analys av Karl.
Ok – Olof B – att Piratpartiet inte vill flytta över ytterligare makt till EU från de enskilda länderna. Vilket hade varit än mer sensationellt.
Men det är ju alldeles tilläckligt uppseende- och häpnadsväckande att Piratpartiet tydligen vill låta ett överstatligt EU-parlament fatta beslut i alla de frågor som EU idag hanterar.
Det innebär ju att en massa inflytande som Sverige som nation har idag genom vår demokratiskt utsedda regering skulle försvinna och istället ersättas genom att det inflytandet/den makten flyttas till Europaparlamentets 792 ledamöter, varav Sverige har 18. Med all respekt för Christian Engström, så blir han nog inte tungan på vågen i så många av frågorna där…
Att Piratpartiet ska arbeta för detta i Europaparlamentet hade inte jag – och säkert inte 99,9 procent av de som röstade på Piratpartiet – en aning om.
Detta är sensationellt; dels att Piratpartiet driver denna radikala uppfattning om att flytta massor av makt från landet Sverige och till Europaparlamentet, dels att man som informationsparti överhuvudtaget har en uppfattning i den här frågan."
Debatten om detta förs också på politikerbloggen.
Jag kan inte låta bli att citera piratpartisten Olofb som sagt följande till mig i en purfärsk kommentar hos Karl Sigfrid:
"Jag tror vi går om varandra i våran syn på regeringen.
Du anser att den är demokratiskt vald – jag anser att den är vald av riksdagen, alltså av proffspolitiker. Demokrati är en gråskala så klart, och att svartvitt säga att regeringen är eller inte är demokratiskt vald är för enkelt uttryckt.
Jag menar att EP ligger närmre folket än ministerrådet".
Nej du Olofb, vi går inte om varandra. Du ifrågasätter faktiskt här vår svenska demokrati på ett mycket anmärkningsvärt sätt. Så fort som någon människa i ett demokratiskt val i Sverige har valts in i riksdagen är hon i dina ögon tydligen en "proffspolitiker" (något mycket negativt, tydligen). Och att dessa kan tillsätta en demokratiskt vald regering är i dina ögon tydligen mycket tveksamt.
Det skulle däremot "proffspolitikern" Christian Engström och hans 791 kollegor nere i Bryssel och Strassbourg kunna göra på ett demokratiskt perfekt sätt till skillnad från vad den svenska riksdagen skulle kunna.
Nej, Piratpartiet och Olofb, ni är allt ute på mycket hal is i den här frågan.
Jag har inget emot Piratpartiet, ni driver viktiga frågor och har engagerat och nått ut till massor av ungdomar och väljare. Men har man givit sig med i bilden får man ju tåla att granskas för sina upppfattningar.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, europaparlamentet, rick falkvinge, christian engström, centerpartiet, politik, eu-val, moderaterna,
Bloggaren m.m. Peter L Andersson är inte överraskad, "det här var väl ingenting" menar han och hittar någon formulering från Christian Engström att Eu-parlamentets roll bör stärkas.
För det första, "stärkas" är en sak men att det ska göras till den grad att de enskilda ländernas inflytande över dagens EU-beslut - som kanske motsvarar 50-70 procent (?) - ska reduceras till noll, det är för mig rent sensationellt.
Och för det andra, om nu Engström antytt det här lite försiktigt så har definitivt inte väljarkåren uppfattat budskapet.
Min allianskollega Karl Sigfrid (M)har reagerat precis som jag på den här nya vetskapen, och jag har lagt in följande kommentar på hans blogg i den dialog som förs efter hans senaste inlägg.
"Bra analys av Karl.
Ok – Olof B – att Piratpartiet inte vill flytta över ytterligare makt till EU från de enskilda länderna. Vilket hade varit än mer sensationellt.
Men det är ju alldeles tilläckligt uppseende- och häpnadsväckande att Piratpartiet tydligen vill låta ett överstatligt EU-parlament fatta beslut i alla de frågor som EU idag hanterar.
Det innebär ju att en massa inflytande som Sverige som nation har idag genom vår demokratiskt utsedda regering skulle försvinna och istället ersättas genom att det inflytandet/den makten flyttas till Europaparlamentets 792 ledamöter, varav Sverige har 18. Med all respekt för Christian Engström, så blir han nog inte tungan på vågen i så många av frågorna där…
Att Piratpartiet ska arbeta för detta i Europaparlamentet hade inte jag – och säkert inte 99,9 procent av de som röstade på Piratpartiet – en aning om.
Detta är sensationellt; dels att Piratpartiet driver denna radikala uppfattning om att flytta massor av makt från landet Sverige och till Europaparlamentet, dels att man som informationsparti överhuvudtaget har en uppfattning i den här frågan."
Debatten om detta förs också på politikerbloggen.
Jag kan inte låta bli att citera piratpartisten Olofb som sagt följande till mig i en purfärsk kommentar hos Karl Sigfrid:
"Jag tror vi går om varandra i våran syn på regeringen.
Du anser att den är demokratiskt vald – jag anser att den är vald av riksdagen, alltså av proffspolitiker. Demokrati är en gråskala så klart, och att svartvitt säga att regeringen är eller inte är demokratiskt vald är för enkelt uttryckt.
Jag menar att EP ligger närmre folket än ministerrådet".
Nej du Olofb, vi går inte om varandra. Du ifrågasätter faktiskt här vår svenska demokrati på ett mycket anmärkningsvärt sätt. Så fort som någon människa i ett demokratiskt val i Sverige har valts in i riksdagen är hon i dina ögon tydligen en "proffspolitiker" (något mycket negativt, tydligen). Och att dessa kan tillsätta en demokratiskt vald regering är i dina ögon tydligen mycket tveksamt.
Det skulle däremot "proffspolitikern" Christian Engström och hans 791 kollegor nere i Bryssel och Strassbourg kunna göra på ett demokratiskt perfekt sätt till skillnad från vad den svenska riksdagen skulle kunna.
Nej, Piratpartiet och Olofb, ni är allt ute på mycket hal is i den här frågan.
Jag har inget emot Piratpartiet, ni driver viktiga frågor och har engagerat och nått ut till massor av ungdomar och väljare. Men har man givit sig med i bilden får man ju tåla att granskas för sina upppfattningar.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, europaparlamentet, rick falkvinge, christian engström, centerpartiet, politik, eu-val, moderaterna,
fredag, augusti 14, 2009
Stora ord av Mona Sahlin - om Sverigedemokraterna och om Nato - Kategorisk men knappast trovärdig...
Dick Erixon skriver intressant om socialdemokraternas kategoriska utfästelser som Mona Sahlin uttrycker så här: "”Vi socialdemokrater kommer aldrig, någonstans, någonsin, någon gång att göra oss beroende av stöd från Sverigedemokraterna.”
Om s kan fälla Alliansregeringsförslag endast med stöd från Sverigedemokraterna i en framtida - förhoppningsvis ej - riksdag, kommer man att göra det då?
Om en majoritet i riksdagen bestående av oppositionen och Sverigedemokraterna då röstar ner regeringen, har då s gjort sig beroende av stöd från Sverigedemokraterna?
Jomenvisst! Alltså måste s i ett sådant läge lägga ner sina röster eller rösta emot Sverigedemokraterna..., även om man tycker lika..? Jag vill se det ske...
Det här tål att tänka på, även om socialdemokraterna kanske inte riktigt har gjort det. Jag är lite tveksam till den här tävlingen i att ta maximalt avstånd från Sverigedemokraterna i alla hypotetiska framtidssituationer. Jag är lite bekymrad för att en sådan 4-årsperiod - om de kommer in - där alla samarbetar med alla för att undvika allt ev beroende av SD, tyvärr kan göra att de hypotetiskt kan växa sig starkare i nästföljande val.
Jag står helt bakom att alliansen går till val på att själva bilda regering och utan att samarbeta med Sverigedemokraterna. Men om Sverigedemokraterna hypotetiskt skulle bli vågmästare, och välja att inte fälla en ny regering, ska i det läget alliansen ändå börja samarbete med övriga oppositionen istället, hela eller delar? Med risk för att SD kan växa mer i nästa val?
Vad tycker Du som läser detta? Jag tar gärna emot Dina kommentarer, och ta mina funderingar för vad är, lösa funderingar!
Vi vet alla Sverigedemokraternas mörka framväxt och historia. De har tonat ner det i sina nuvarande skrifter, men det är fortfarande mörka underströmmar i deras budskap. Men ändå, skulle några 100.000 av befolkningen rösta på dem, ska deras röster helt negligeras av övriga partier, eller ska de som med Ny demokrati eller med liknande partier i andra nordiska länder ändå kunna avstå från att misstro en ny regering som därmed inte fälls?
Det här är bekymmersamt för oss alla, jag vet, men det blir lite för enkelt -tycker jag - med Mona Sahlins kategoriska utfästelser som rimligen kan vara alltför kategoriska enligt Dick Erixon och ovan..?
Det är ju inte heller första gången som Mona Sahlin tar mycket kategoriska ord i sin mun. Jag har tidigare här på bloggen kommenterat hennes kategoriska och - tycker jag - mycket märkliga uttalanden om Sverige och Nato.
För något år sedan uttalade hon kategoriskt att "Sverige ska aldrig någonsin gå med i Nato".
Märkligt och anmärkningsvärt, faktiskt. Säg att hela Europa går med i Nato...Det spelar ingen roll för Mona Sahlin, Sverige ska ju ändå aldrig någonsin gå med. Ett politiskt löfte med evighetsgaranti, det är inte så ofta man hör sådana. Det är ett tydligt löfte, men säger det inte mera om den som utfärdar det än något annat..?
Nu har Mona Sahlin faktiskt senare nyanserat sig, men det blev knappast så mycket bättre ändå. "Sverige ska inte gå med i Nato under min livstid", är det nya löftet. Då har hon alltså dels brutit sitt förra löfte, och dels gjort ett mycket svårförståeligt och kategoriskt nytt löfte av samma märkliga typ kopplat till sin egen person. Märkligt och inte trovärdigt, tycker jag. Men kategoriskt, javisst.
Dessutom är det lite anmärkningsvärt att utfärda sådan löften med evighets- eller "sahlingaranti" samtidigt som Sverige samarbetar mycket nära med just Nato i Partnerskap för fred och i flera fredsfrämjande insatser i världen.
Läs även andra bloggares åsikter om dick erixon, mona sahlin, alliansen, oppositionen, centerpartiet, politik, nato
Om s kan fälla Alliansregeringsförslag endast med stöd från Sverigedemokraterna i en framtida - förhoppningsvis ej - riksdag, kommer man att göra det då?
Om en majoritet i riksdagen bestående av oppositionen och Sverigedemokraterna då röstar ner regeringen, har då s gjort sig beroende av stöd från Sverigedemokraterna?
Jomenvisst! Alltså måste s i ett sådant läge lägga ner sina röster eller rösta emot Sverigedemokraterna..., även om man tycker lika..? Jag vill se det ske...
Det här tål att tänka på, även om socialdemokraterna kanske inte riktigt har gjort det. Jag är lite tveksam till den här tävlingen i att ta maximalt avstånd från Sverigedemokraterna i alla hypotetiska framtidssituationer. Jag är lite bekymrad för att en sådan 4-årsperiod - om de kommer in - där alla samarbetar med alla för att undvika allt ev beroende av SD, tyvärr kan göra att de hypotetiskt kan växa sig starkare i nästföljande val.
Jag står helt bakom att alliansen går till val på att själva bilda regering och utan att samarbeta med Sverigedemokraterna. Men om Sverigedemokraterna hypotetiskt skulle bli vågmästare, och välja att inte fälla en ny regering, ska i det läget alliansen ändå börja samarbete med övriga oppositionen istället, hela eller delar? Med risk för att SD kan växa mer i nästa val?
Vad tycker Du som läser detta? Jag tar gärna emot Dina kommentarer, och ta mina funderingar för vad är, lösa funderingar!
Vi vet alla Sverigedemokraternas mörka framväxt och historia. De har tonat ner det i sina nuvarande skrifter, men det är fortfarande mörka underströmmar i deras budskap. Men ändå, skulle några 100.000 av befolkningen rösta på dem, ska deras röster helt negligeras av övriga partier, eller ska de som med Ny demokrati eller med liknande partier i andra nordiska länder ändå kunna avstå från att misstro en ny regering som därmed inte fälls?
Det här är bekymmersamt för oss alla, jag vet, men det blir lite för enkelt -tycker jag - med Mona Sahlins kategoriska utfästelser som rimligen kan vara alltför kategoriska enligt Dick Erixon och ovan..?
Det är ju inte heller första gången som Mona Sahlin tar mycket kategoriska ord i sin mun. Jag har tidigare här på bloggen kommenterat hennes kategoriska och - tycker jag - mycket märkliga uttalanden om Sverige och Nato.
För något år sedan uttalade hon kategoriskt att "Sverige ska aldrig någonsin gå med i Nato".
Märkligt och anmärkningsvärt, faktiskt. Säg att hela Europa går med i Nato...Det spelar ingen roll för Mona Sahlin, Sverige ska ju ändå aldrig någonsin gå med. Ett politiskt löfte med evighetsgaranti, det är inte så ofta man hör sådana. Det är ett tydligt löfte, men säger det inte mera om den som utfärdar det än något annat..?
Nu har Mona Sahlin faktiskt senare nyanserat sig, men det blev knappast så mycket bättre ändå. "Sverige ska inte gå med i Nato under min livstid", är det nya löftet. Då har hon alltså dels brutit sitt förra löfte, och dels gjort ett mycket svårförståeligt och kategoriskt nytt löfte av samma märkliga typ kopplat till sin egen person. Märkligt och inte trovärdigt, tycker jag. Men kategoriskt, javisst.
Dessutom är det lite anmärkningsvärt att utfärda sådan löften med evighets- eller "sahlingaranti" samtidigt som Sverige samarbetar mycket nära med just Nato i Partnerskap för fred och i flera fredsfrämjande insatser i världen.
Läs även andra bloggares åsikter om dick erixon, mona sahlin, alliansen, oppositionen, centerpartiet, politik, nato
Etiketter:
(S),
de rödgröna,
partier,
politiker
torsdag, augusti 13, 2009
Integritet - omskärelse - religionsfrihet, riksdagsdebatt
Idag debatterade jag frågan om små pojkars integritet, och om en ev åldersgräns innan omskärelse får göras så att det är den uppvuxne mannen som får fatta beslutet, inte föräldrarna för den lilla pojkens räkning.
Socialminister Hägglund höll inte med mig, här är en länk till debatten, scrolla nedåt.
Aktuellt hade ett rätt tamt inslag ikväll, säkert med anledning av att frågan är svår och känslig.
Den läkare - var det nog - som försvarade omskärelsen motiverade det endast med några färska studier som visar att omskurna män sprider HIV mindre än män i "originalutförande".
Jag accepterar ju omskärelse, men menar ju att ett sådant oåterkallelligt beslut bör fattas av den vuxne pojken vid 18 eller möjligen 15 års ålder, och inte av hans föräldrar för hans räkning när han är ett litet barn. Lika litet som de ska besluta om andra icke medicinskt betingade kroppsförändringsoperationer eller tatueringar.
Läkaren menade att det gick väl lika bra när pojken är liten, och såg liksom socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, riksdag och regering inga svårigheter med det.
Barnkonventionen om barnens rättigheter gör det naturligt att låta föräldrarna bestämma om den lille pojkens förhud som skyddar det känsliga ollonet oåterkalleligen ska opereras bort, menar dessa.
Jag begriper inte den logiken. Barnens rätt och integritet borde väl göra det mycket naturligt att sådana beslut om att avlägsna en del på könsorganet borde förbehållas pojken i vuxen ålder, och inte överlåtas åt hans föräldrar.
Fråga är svår och känslig, men behöver diskuteras och jag tycker att fokus mycket mer borde vara på den lille pojkens integritet och rätt till sin kropp som Gud - eller evolutionen - har skapat den.
Har Gud - eller evolutionen - verkligen misslyckats med sin skapelse just vad gäller pojkars och mäns könsorgan? Och ska verkligen svenska landsting åläggas att på föräldrarnas uppdrag omskära små pojkar?`
Läs även andra bloggares åsikter om omskärelse, göran hägglund, regeringen, politik, kristdemokraterna, centerpartiet, SKL, integritet, mänskilga rättigheter
Socialminister Hägglund höll inte med mig, här är en länk till debatten, scrolla nedåt.
Aktuellt hade ett rätt tamt inslag ikväll, säkert med anledning av att frågan är svår och känslig.
Den läkare - var det nog - som försvarade omskärelsen motiverade det endast med några färska studier som visar att omskurna män sprider HIV mindre än män i "originalutförande".
Jag accepterar ju omskärelse, men menar ju att ett sådant oåterkallelligt beslut bör fattas av den vuxne pojken vid 18 eller möjligen 15 års ålder, och inte av hans föräldrar för hans räkning när han är ett litet barn. Lika litet som de ska besluta om andra icke medicinskt betingade kroppsförändringsoperationer eller tatueringar.
Läkaren menade att det gick väl lika bra när pojken är liten, och såg liksom socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, riksdag och regering inga svårigheter med det.
Barnkonventionen om barnens rättigheter gör det naturligt att låta föräldrarna bestämma om den lille pojkens förhud som skyddar det känsliga ollonet oåterkalleligen ska opereras bort, menar dessa.
Jag begriper inte den logiken. Barnens rätt och integritet borde väl göra det mycket naturligt att sådana beslut om att avlägsna en del på könsorganet borde förbehållas pojken i vuxen ålder, och inte överlåtas åt hans föräldrar.
Fråga är svår och känslig, men behöver diskuteras och jag tycker att fokus mycket mer borde vara på den lille pojkens integritet och rätt till sin kropp som Gud - eller evolutionen - har skapat den.
Har Gud - eller evolutionen - verkligen misslyckats med sin skapelse just vad gäller pojkars och mäns könsorgan? Och ska verkligen svenska landsting åläggas att på föräldrarnas uppdrag omskära små pojkar?`
Läs även andra bloggares åsikter om omskärelse, göran hägglund, regeringen, politik, kristdemokraterna, centerpartiet, SKL, integritet, mänskilga rättigheter
Etiketter:
etik och moral,
integritet,
omskärelse,
partier,
politik
onsdag, augusti 12, 2009
Rick Falkvinge: Gör EU till en superstat..!
Det som Christian Engström antydde i en debattartikel i sydsvenskan igår, det bekräftar nu piratpartiets ledare Rick Falkvinge i en kommentar på min blogg.
Jag tycker det är sensationellt. Nog trodde jag att piratpartiet skulle börja tycka till om mer än man gick till val på, men att börja med den här frågan...
"Rick Falkvinge (pp) sa...
Så länge EU-parlamentet inte har absolut lagstiftande makt, så som normala parlament har, så är Lissabon bara att permanenta en felaktig struktur som ge EU-parlamentet mer "inflytande". De får tycka till om fler frågor, enkelt uttryckt. Det är fel väg att gå.
Rätt väg att gå är att göra EU-parlamentet till ett riktigt parlament."
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, politik, eu, superstat, rick falkvinge, centerpartiet
Jag tycker det är sensationellt. Nog trodde jag att piratpartiet skulle börja tycka till om mer än man gick till val på, men att börja med den här frågan...
"Rick Falkvinge (pp) sa...
Så länge EU-parlamentet inte har absolut lagstiftande makt, så som normala parlament har, så är Lissabon bara att permanenta en felaktig struktur som ge EU-parlamentet mer "inflytande". De får tycka till om fler frågor, enkelt uttryckt. Det är fel väg att gå.
Rätt väg att gå är att göra EU-parlamentet till ett riktigt parlament."
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, politik, eu, superstat, rick falkvinge, centerpartiet
Vill Piratpartiet att EU ska bli en "parlamentarisk demokrati"..??
Piratpartiets nye MEP i EU-parlamentet - Christian Engström - skriver idag en debattartikel i Sydsvenskan.
Christian berömmer Lena Ek - och kritiserar regeringen/infrastrukturministern - för det ev tillägget i telekompaketet, som europaparlamentet vill ha. Åsa Torstenssons argument varför tillägget är tveksamt är ju att den frågan hanterar de enskilda medlemsländerna var för sig.
Men så skriver Christian följande rätt anmärkningsvärda formulering:
"Man kan tycka att det är märkligt att ministrarna och tjänstemännen i rådet kan gå in och peta i vad det folkvalda parlamentet har beslutat. I en parlamentarisk demokrati är det ju parlamentet som har sista ordet när det gäller att stifta lagar, och när det är gjort kan inga ministrar komma med ändringar efteråt. Men EU fungerar annorlunda, och det är inget som går att ändra på kort sikt."
Vill alltså den nye europaparlamentariken att europaparlamentet - där ju piratpartiet nu finns - på längre sikt ska ta över alla beslutsmakt i EU, i klartext från de enskilda medlemsländernas regeringar och riksdagar...?
Är det en ny statsbildning som Piratpartiet på längre sikt är ute efter? Hur går det i så fall ihop med att Piratpartiet är emot det nya Lissabonfördraget, som faktiskt ger europaparlamentet lite mer medinflytande?
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, christian engström, telekompaketet, tillägg 138, politik, centerpartiet, eu, europaparlamentet
Christian berömmer Lena Ek - och kritiserar regeringen/infrastrukturministern - för det ev tillägget i telekompaketet, som europaparlamentet vill ha. Åsa Torstenssons argument varför tillägget är tveksamt är ju att den frågan hanterar de enskilda medlemsländerna var för sig.
Men så skriver Christian följande rätt anmärkningsvärda formulering:
"Man kan tycka att det är märkligt att ministrarna och tjänstemännen i rådet kan gå in och peta i vad det folkvalda parlamentet har beslutat. I en parlamentarisk demokrati är det ju parlamentet som har sista ordet när det gäller att stifta lagar, och när det är gjort kan inga ministrar komma med ändringar efteråt. Men EU fungerar annorlunda, och det är inget som går att ändra på kort sikt."
Vill alltså den nye europaparlamentariken att europaparlamentet - där ju piratpartiet nu finns - på längre sikt ska ta över alla beslutsmakt i EU, i klartext från de enskilda medlemsländernas regeringar och riksdagar...?
Är det en ny statsbildning som Piratpartiet på längre sikt är ute efter? Hur går det i så fall ihop med att Piratpartiet är emot det nya Lissabonfördraget, som faktiskt ger europaparlamentet lite mer medinflytande?
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, christian engström, telekompaketet, tillägg 138, politik, centerpartiet, eu, europaparlamentet
måndag, augusti 10, 2009
starka riksdagsledamöter, javisst! Som fäller sin regering, nejvisst...
Jag har skrivit lite om detta tidigare. Att ha uppdraget att företräda medborgare i riksdagen är ansvarsfullt. Jag känner ett stort ansvar - självfallet - till de som röstat på centerpartiet, varav nära 8 procent i min valkrets - Östergötland - kryssade mig. (ca 5 procent kryssade Karin Jonsson och över 3 procent Britta Andersson osv).
Jag är i grunden en självständigt tänkande människa som driver det jag anser vara rätt och riktigt, både i med- och motvind. De som följt mig i politik och föreningsliv (främst LRF) torde kunna intyga det. Självfallet ska jag i riksdagsgruppen och i riksdagen vara en viktig kugge i att utforma centerpartiets - och alliansens - ställningstaganden och beslut. Självfallet är det i majoritetsställning oerhört viktigt med ett nära samarbete mellan regeringen och dess riksdagsgrupper. Och med hela riksdagen.., trots att oppositionen ju ofta opponerar och tycker annorlunda.
Ändå har jag på denna blogg i flera tidigare inlägg deklarerat att en övergripande central fråga för mig är att alliansregeringen är stark, handlingskraftig och klarar av att regera, dvs att fatta beslut i både lätta och svåra frågor, att hålla ihop i regeringen och att få majoritet för sina förslag i riksdagen. Det innebär alltså att det är mycket viktigt med en nära dialog mellan regeringen och dess riksdagsledamöter under beredningsprocessen fram till propositioner och riksdagsbeslut. Där kan sakfrågor fällas och stoppas. Däremot är utrymmet enligt min uppfattning mycket litet för att som enskild riksdagsledamot för alliansen fälla sin egen regering i viktiga riksdagsbeslut. Det kan och ska inte uteslutas men börjar detta ske är vägen kort till regeringskris och nyval.
Och den stora vallöftet till medborgarna från allianspartierna var att samarbeta och genomföra det vi gick till val på.
En del riksdagsledamöter har lämnat riksdagen under innevarande mandatperiod och utan dramatik ersatts av nya. Media gör nu lite väsen av att det är många som lämnat. Det tycker inte jag, de som har lämnat har nästan genomgående tydliga skäl för detta och en viss löpande förnyelse är inte fel.
Och främst borgerliga och liberala tidningar - skulle jag tro - riktar åter fokus på att riksdagen bör vara mer självständig och därmed mer oförutsägbar. Sådana krav riktas sällan på den socialdemokratiskt styrda riksdagen, "alla" visste att socialdemokraterna alltid var regeringsdugliga och alltid "höll ihop laget".
Ska alliansregeringen med bara 7 rösters majoritet vara regeringsduglig är alltså utrymmet för att fälla sin egen regering mycket begränsat. Skulle ledamöterna lyssna på samma tidningar som samtidigt med kravet på självständigare borgerliga riksdagsledamöter ständigt också vill se leverans av alla vallöften, skulle alliansen alltså snabbt hamna i stora bekymmer.
En allianskollega till mig - Göran Pettersson (M) - har insiktsfullt - tycker jag - skrivit om detta på sin blogg och lyft fram valsystemets roll i sammanhanget.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, riksdagen, regeringen, alliansen, centerpartiet, valsystemet
Jag är i grunden en självständigt tänkande människa som driver det jag anser vara rätt och riktigt, både i med- och motvind. De som följt mig i politik och föreningsliv (främst LRF) torde kunna intyga det. Självfallet ska jag i riksdagsgruppen och i riksdagen vara en viktig kugge i att utforma centerpartiets - och alliansens - ställningstaganden och beslut. Självfallet är det i majoritetsställning oerhört viktigt med ett nära samarbete mellan regeringen och dess riksdagsgrupper. Och med hela riksdagen.., trots att oppositionen ju ofta opponerar och tycker annorlunda.
Ändå har jag på denna blogg i flera tidigare inlägg deklarerat att en övergripande central fråga för mig är att alliansregeringen är stark, handlingskraftig och klarar av att regera, dvs att fatta beslut i både lätta och svåra frågor, att hålla ihop i regeringen och att få majoritet för sina förslag i riksdagen. Det innebär alltså att det är mycket viktigt med en nära dialog mellan regeringen och dess riksdagsledamöter under beredningsprocessen fram till propositioner och riksdagsbeslut. Där kan sakfrågor fällas och stoppas. Däremot är utrymmet enligt min uppfattning mycket litet för att som enskild riksdagsledamot för alliansen fälla sin egen regering i viktiga riksdagsbeslut. Det kan och ska inte uteslutas men börjar detta ske är vägen kort till regeringskris och nyval.
Och den stora vallöftet till medborgarna från allianspartierna var att samarbeta och genomföra det vi gick till val på.
En del riksdagsledamöter har lämnat riksdagen under innevarande mandatperiod och utan dramatik ersatts av nya. Media gör nu lite väsen av att det är många som lämnat. Det tycker inte jag, de som har lämnat har nästan genomgående tydliga skäl för detta och en viss löpande förnyelse är inte fel.
Och främst borgerliga och liberala tidningar - skulle jag tro - riktar åter fokus på att riksdagen bör vara mer självständig och därmed mer oförutsägbar. Sådana krav riktas sällan på den socialdemokratiskt styrda riksdagen, "alla" visste att socialdemokraterna alltid var regeringsdugliga och alltid "höll ihop laget".
Ska alliansregeringen med bara 7 rösters majoritet vara regeringsduglig är alltså utrymmet för att fälla sin egen regering mycket begränsat. Skulle ledamöterna lyssna på samma tidningar som samtidigt med kravet på självständigare borgerliga riksdagsledamöter ständigt också vill se leverans av alla vallöften, skulle alliansen alltså snabbt hamna i stora bekymmer.
En allianskollega till mig - Göran Pettersson (M) - har insiktsfullt - tycker jag - skrivit om detta på sin blogg och lyft fram valsystemets roll i sammanhanget.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, riksdagen, regeringen, alliansen, centerpartiet, valsystemet
Etiketter:
alliansen,
centerpartiet,
politik,
politiker
onsdag, augusti 05, 2009
har meddelarfriheten inga gränser..? Är hemliga mötesinspelningar OK från integritetssynpunkt?
Jag skrev om "Gotlandsskandalen" för några dagar sedan. Innebär meddelarfriheten - som ju är bra - att man som tjänsteman (eller politiker) har en ovillkorlig rätt att hemligen spela in möten? Jag känner tvekan och obehag inför detta. Deltar jag i interna möten med människor - i arbetet eller privat - ser jag det som självklart att inga hemliga bandinspelningar görs, vill någon spela in bör denne avisera detta.
Ingen verkar reagera på detta som jag. Är jag alltså fel ute?
"* Dagens nyhet är att Gotlands landshövding, f. miljöpartispråkröret Marianne Samuelsson är i blåsväder i ett strandskyddsärende. Där är hon ute och cyklar (som miljöpartister ofta är - obs skämt..), människor ska självfallet behandlas lika inför Svea rikes lag!! Och enbart det faktum att tjänstemän reserverat sig gör ju att frågan kan överprövas och debatteras.
Men! Det stör mig att någon statlig tjänsteman - vad jag kan förstå - under någon föredragning med Samuelsson på länsstyrelsen i hemlighet spelar in mötet. Om man avser att göra ljudupptagningar av ett slutet möte under tjänsteutövning är min spontana uppfattning att man ska anmäla det, så att deltagare vet om det.
Och om man spelar in det är det för min del inte självklart att media ska spela upp detta interna möte - som deltagarna uppfattade det - för hela svenska folket. Av journalistetiska skäl, kanske. Eller är det just de som gör att man ska spela upp smygupptagningar av detta slag?
Jag kan vara fel ute, men ger bara min spontana reaktion.
Handlar inte detta också om människors integritet? Jag skulle ändå reagera starkt om bandupptagningar från något internt förtroligt möte jag deltagit i skulle dyka upp utan att jag orienterats om att mötete skulle bandas. Jag skulle känna mig kränkt.
Däremot får ju landshövdingen leva med att deltagare från mötet kan citera henne, om de vill. Vad som sägs har ju sagts.
Men inte befrämjar sådana citat - eller bandupptagningar - det förtroendefulla arbetsklimatet på en arbetsplats, om hemliga bandupptagningar sätts i system vid interna möten, av än den ena , än den andra?"
Läs även andra bloggares åsikter om integritet, gotland, marianne samuelsson, politik, centerpartiet, landshövding, hemliga bandinspelningar
Ingen verkar reagera på detta som jag. Är jag alltså fel ute?
"* Dagens nyhet är att Gotlands landshövding, f. miljöpartispråkröret Marianne Samuelsson är i blåsväder i ett strandskyddsärende. Där är hon ute och cyklar (som miljöpartister ofta är - obs skämt..), människor ska självfallet behandlas lika inför Svea rikes lag!! Och enbart det faktum att tjänstemän reserverat sig gör ju att frågan kan överprövas och debatteras.
Men! Det stör mig att någon statlig tjänsteman - vad jag kan förstå - under någon föredragning med Samuelsson på länsstyrelsen i hemlighet spelar in mötet. Om man avser att göra ljudupptagningar av ett slutet möte under tjänsteutövning är min spontana uppfattning att man ska anmäla det, så att deltagare vet om det.
Och om man spelar in det är det för min del inte självklart att media ska spela upp detta interna möte - som deltagarna uppfattade det - för hela svenska folket. Av journalistetiska skäl, kanske. Eller är det just de som gör att man ska spela upp smygupptagningar av detta slag?
Jag kan vara fel ute, men ger bara min spontana reaktion.
Handlar inte detta också om människors integritet? Jag skulle ändå reagera starkt om bandupptagningar från något internt förtroligt möte jag deltagit i skulle dyka upp utan att jag orienterats om att mötete skulle bandas. Jag skulle känna mig kränkt.
Däremot får ju landshövdingen leva med att deltagare från mötet kan citera henne, om de vill. Vad som sägs har ju sagts.
Men inte befrämjar sådana citat - eller bandupptagningar - det förtroendefulla arbetsklimatet på en arbetsplats, om hemliga bandupptagningar sätts i system vid interna möten, av än den ena , än den andra?"
Läs även andra bloggares åsikter om integritet, gotland, marianne samuelsson, politik, centerpartiet, landshövding, hemliga bandinspelningar
Etiketter:
etik och moral,
integritet,
politik
tisdag, augusti 04, 2009
Omskärelse och integritet - centerdebatt
Jag har skrivit flera gånger på min blogg om den principiella frågan om föräldrar ska kunna "beställa" oåterkalleliga operativa ingrepp på sina små pojkars könsorgan av svenska landsting. (se under etiketter tv på sidan).
Frågan är svår med tanke på millennielånga traditioner, och jag har stor respekt för både dessa och för religionsfriheten.
Men idag år 2009 i Sverige, tar föräldrars rätt till sin religion över det lilla gossebarnets rätt till sin egen kropp, så som den är skapad av Gud eller evolutionen.
Det är helt OK att en myndig man själv beslutar att t ex tatuera sig, eller att omskära sig. Men ska hans föräldrar kunna avgöra detta för honom när han är nyfödd eller 5 år?
Principiellt sett tycker jag inte det, och reagerar nu när svenska landsting sannolikt ska åläggas att utföra föräldrarnas beslut om operation av det lilla barnet så att könsorganet förändras.
Jag har stor respekt för barnläkaren och politikern Anders W Jonsson i statsrådsberedningen. Han sågar min inställning med fotknölarna i detta inlägg på sin blogg. Det är självklart att denna tradition ska fortsätta, att föräldrarna ska ha rätten att besluta för barnets räkning och det är nog så att skapelsen har misslyckats med pojkars könsorgan, det finns medicinska skäl till att ta bort förhuden. Att föra denna debatt är hårresande och för tankarna till 1930-talet, menar Anders, att på något vis jämföra ingrepp på det kvinnliga könsorganet - där alla sådana är förbjudna i svensk lag - med ingrepp på pojkars könsorgan är fullständigt olika saker.
Jag instämmer med honom i att den långa kulturella och religiösa traditionen gör frågan svår, och att diskussionen måste föras med respekt och värdighet.
Men vi tycker faktiskt olika i den för mig avgörande integritetsfrågan; oåterkalleliga ingrepp som tatueringar eller omskärelse bör beslutas av personen själv när den är myndig, inte av föräldrarna för det omyndiga barnets räkning.
Det är också så att även många läkare resonerar som mig, och vill inte av landstinget och regeringen åläggas att utföra dessa ingrepp på små barn.
Jag kommer att diskutera detta med socialminister Göran Hägglund i riksdagen den 13 augusti, och tar gärna emot synpunkter inför den debatten.
Tillägg: Rubriken "centerdebatt" är lite smal. Landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) gör i ett inlägg i SvD idag processen kort med små pojkars integritet och rätt till sin kropp, den är uppenbarligen noll värd och religionsfriheten ger föräldrarna rätten att bestämma om oåterkalleliga operativa ingrepp på små pojkars könsorgan, punkt slut. Och givetvis ska den svenska staten genom landstingen utföra detta om föräldrarna så beställer...
Läs även andra bloggares åsikter om omskärelse, integritet, religion, centerpartiet, regeringen, politik
Läs även andra bloggares åsikter om svd, folkpartiet, birgitta rydberg, landsting, sveriges kommuner
Frågan är svår med tanke på millennielånga traditioner, och jag har stor respekt för både dessa och för religionsfriheten.
Men idag år 2009 i Sverige, tar föräldrars rätt till sin religion över det lilla gossebarnets rätt till sin egen kropp, så som den är skapad av Gud eller evolutionen.
Det är helt OK att en myndig man själv beslutar att t ex tatuera sig, eller att omskära sig. Men ska hans föräldrar kunna avgöra detta för honom när han är nyfödd eller 5 år?
Principiellt sett tycker jag inte det, och reagerar nu när svenska landsting sannolikt ska åläggas att utföra föräldrarnas beslut om operation av det lilla barnet så att könsorganet förändras.
Jag har stor respekt för barnläkaren och politikern Anders W Jonsson i statsrådsberedningen. Han sågar min inställning med fotknölarna i detta inlägg på sin blogg. Det är självklart att denna tradition ska fortsätta, att föräldrarna ska ha rätten att besluta för barnets räkning och det är nog så att skapelsen har misslyckats med pojkars könsorgan, det finns medicinska skäl till att ta bort förhuden. Att föra denna debatt är hårresande och för tankarna till 1930-talet, menar Anders, att på något vis jämföra ingrepp på det kvinnliga könsorganet - där alla sådana är förbjudna i svensk lag - med ingrepp på pojkars könsorgan är fullständigt olika saker.
Jag instämmer med honom i att den långa kulturella och religiösa traditionen gör frågan svår, och att diskussionen måste föras med respekt och värdighet.
Men vi tycker faktiskt olika i den för mig avgörande integritetsfrågan; oåterkalleliga ingrepp som tatueringar eller omskärelse bör beslutas av personen själv när den är myndig, inte av föräldrarna för det omyndiga barnets räkning.
Det är också så att även många läkare resonerar som mig, och vill inte av landstinget och regeringen åläggas att utföra dessa ingrepp på små barn.
Jag kommer att diskutera detta med socialminister Göran Hägglund i riksdagen den 13 augusti, och tar gärna emot synpunkter inför den debatten.
Tillägg: Rubriken "centerdebatt" är lite smal. Landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) gör i ett inlägg i SvD idag processen kort med små pojkars integritet och rätt till sin kropp, den är uppenbarligen noll värd och religionsfriheten ger föräldrarna rätten att bestämma om oåterkalleliga operativa ingrepp på små pojkars könsorgan, punkt slut. Och givetvis ska den svenska staten genom landstingen utföra detta om föräldrarna så beställer...
Läs även andra bloggares åsikter om omskärelse, integritet, religion, centerpartiet, regeringen, politik
Läs även andra bloggares åsikter om svd, folkpartiet, birgitta rydberg, landsting, sveriges kommuner
Etiketter:
debatt,
etik och moral,
integritet,
omskärelse,
religion
söndag, augusti 02, 2009
Indicier mot Hugo Chavez - och mot Lars Ohly
Venezuela rör sig under Hugo Chavez inte i riktning med demokrati och yttrandefrihet, inte mot respekt för äganderätt och för goda relationer med sina grannländer.
Företag och branscher förstatligas, radio- och TV-stationer stängs ner. Med mycket mera.
Och svensktillverkade Boforsvapen (pansarvärnsskott) som levererats till Venezuela på 1980-talet långt före Chavez makttillträde, de dyker upp hos Farc-gerillan i grannlandet Colombia.
Det är självfallet allvarligt för svensk del, vi vill ju inte att de länder som svensktillverkade vapen exporteras till ska sprida vapen till gerillor av terrorkaraktär i grannländer. Så detta bör och ska diskuteras med koppling till våra regler för exportkontroll, givetvis.
Men allvarligast är det för Venezuela och Hugo Chavez. Han och regimen blånekar mot "de falska anklagelserna", bryter närmast de diplomatiska förbindelserna med Colomobia och uttalar sig närmast i termer av "krigsförklaring".
Är alltså Hugo Chavez och Venezuela under hans ledning oskyldigt misstänkta för att ha försett Farcgerillan med vapnen från Bofors?
Chavez är nära lierad med Fidel Castro och är starkt intresserad av att stödja vänstergerillor som med vapen och terror vill ta makten i demokratiska grannländer. (Se fotnoten nedan om Farccerillans ideologi). Chavez har goda kontakter med gerillan. Vapnen som nu beslagtagits kommer bevisligen från leveransen till Venezuela för många år sedan.
Två generaler i Chavez armé anklagas för att ha försett farcgerillan med vapen, och bevis för detta lär bl a finnas i beslagtagna datorer från gerillan.
Pansarvärnsskotten såldes till Venezuela. De har bevisligen httats hos Farcgerillan. Chavez driver Venezuela åt Cuba-hållet, och ser gärna att även andra länder gör detsamma.
Övertygar hans besinningslösa utfall mot Colombia som bevis för hans "oskuld". Nej, snarare precis tvärtom. Indicierna mot honom är starka.
Det svenska vänsterpartiet och Lars Ohly gillar Hugo Chavez. Det är också ett indicium för att det tidigare vpk och kommunistpartiets rötter lever även i dagens vänsterparti.
Bloggen Bent har skrivit bra om Chavez.
Fotnot (från GT)
Farc är en marxistisk-leninistisk gerillaorganisation som bildades 1964 med säte i Colombia. Den för en väpnad kamp mot den colombianska regeringen och är stämplad som terrororganisation av EU.
2008 hade gerillan uppskattningsvis 6000–8000 medlemmar.
Sedan 1980-talet har gerillan finansierats med inkomster från kokainhandel.
Farc är även känd för sina kidnappningar. En av dess mest kända gisslan var den colombianska politikern Ingrid Betancourt som satt fången 2002–2008. I mars släpptes svenske Roland Larsson efter två års fångenskap.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, hugo chavez, venezuela, bofors, farcgerillan, vänsterpartiet, centerpartiet
Företag och branscher förstatligas, radio- och TV-stationer stängs ner. Med mycket mera.
Och svensktillverkade Boforsvapen (pansarvärnsskott) som levererats till Venezuela på 1980-talet långt före Chavez makttillträde, de dyker upp hos Farc-gerillan i grannlandet Colombia.
Det är självfallet allvarligt för svensk del, vi vill ju inte att de länder som svensktillverkade vapen exporteras till ska sprida vapen till gerillor av terrorkaraktär i grannländer. Så detta bör och ska diskuteras med koppling till våra regler för exportkontroll, givetvis.
Men allvarligast är det för Venezuela och Hugo Chavez. Han och regimen blånekar mot "de falska anklagelserna", bryter närmast de diplomatiska förbindelserna med Colomobia och uttalar sig närmast i termer av "krigsförklaring".
Är alltså Hugo Chavez och Venezuela under hans ledning oskyldigt misstänkta för att ha försett Farcgerillan med vapnen från Bofors?
Chavez är nära lierad med Fidel Castro och är starkt intresserad av att stödja vänstergerillor som med vapen och terror vill ta makten i demokratiska grannländer. (Se fotnoten nedan om Farccerillans ideologi). Chavez har goda kontakter med gerillan. Vapnen som nu beslagtagits kommer bevisligen från leveransen till Venezuela för många år sedan.
Två generaler i Chavez armé anklagas för att ha försett farcgerillan med vapen, och bevis för detta lär bl a finnas i beslagtagna datorer från gerillan.
Pansarvärnsskotten såldes till Venezuela. De har bevisligen httats hos Farcgerillan. Chavez driver Venezuela åt Cuba-hållet, och ser gärna att även andra länder gör detsamma.
Övertygar hans besinningslösa utfall mot Colombia som bevis för hans "oskuld". Nej, snarare precis tvärtom. Indicierna mot honom är starka.
Det svenska vänsterpartiet och Lars Ohly gillar Hugo Chavez. Det är också ett indicium för att det tidigare vpk och kommunistpartiets rötter lever även i dagens vänsterparti.
Bloggen Bent har skrivit bra om Chavez.
Fotnot (från GT)
Farc är en marxistisk-leninistisk gerillaorganisation som bildades 1964 med säte i Colombia. Den för en väpnad kamp mot den colombianska regeringen och är stämplad som terrororganisation av EU.
2008 hade gerillan uppskattningsvis 6000–8000 medlemmar.
Sedan 1980-talet har gerillan finansierats med inkomster från kokainhandel.
Farc är även känd för sina kidnappningar. En av dess mest kända gisslan var den colombianska politikern Ingrid Betancourt som satt fången 2002–2008. I mars släpptes svenske Roland Larsson efter två års fångenskap.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, hugo chavez, venezuela, bofors, farcgerillan, vänsterpartiet, centerpartiet
onsdag, juli 29, 2009
heteronorm,omskärelse,afghanistan och hemlig sammanträdesavlyssning
Härligt med en blogg där man rakt ut i etern kan avreagera sig i aktuella frågor! Ska försöka med korta raka puckar!
* Årets Pridefestival fokuserar på att "heteronormen" ska skrotas. De flesta partier verkar instämma. Jag utmanar ödet och tvekar (har man diskuterat ordet äktenskap i dess traditionella betydelse har man nog inte mycket att ytterligare förlora).
Jag är fullt överens om alla människors lika rätt och värde, oavsett ras, hudfärg, kön, sexuell läggning med mera.
Samtidigt är det - tycker jag - ett enkelt faktum att de allra flesta människor är heterosexuella.
Innebär ett skrotande av "heteronormen" att man alltid ska utgå ifrån att människor man möter kan vara inte behöver vara heterosexuella, och alltid ska kolla det först, tvekar jag.
Nog borde ett accepterande av att heterosexualiteten är vanligast kunna förenas med full respekt för alla människor, oavsett t ex sexuell läggning.
* Omskärelse. Ett odramatiskt ord för pojkars "könsstympning". Jag skrev om detta fär en del månader sedan här på bloggen. Peter Wolodarski skriver på DN om det förment fullständigt odramatiska i att på grund av möjliga bättre hälsoeffekter operera bort förhuden på små pojkar. Gud eller evolutionen har uppenbarligen misslyckats på denna punkt och människan behöver genom dess föräldrar rätta till misstaget mycket tidigt. Jag är mycket tvivlande om det berättigade i detta, av integritetsskäl och av principiella skäl.
DN har refuserat min replik om detta, "Wolodarski rules".
* Afghanistan. Försvarsminister Tolgfors har en bra och tydlig debattartikel i DN om varför FN, ISAF och Sverige är där i fredsfrämjande syfte. Vänsterpartiet vill att Sverige och FN ska överlämna åt afghanerna att i ett blodigt inbördeskrig göra upp om makten (eftersom talibanerna ju inte respekterar demokratiska val utan anser sig ha rätt genom mandat högt upp ifrån). Miljöpartiet börjar svaja i frågan. Vänsterpartiet tar på sig ett mycket stort ansvar genom att vilja att FN sviker landet Afghanistan, Afghanistans folk och dess demokratiskt valda regering och landets armé och polis. Jag begriper inte hurett svenskt nutida parti kan vilja ge fritt fram för terrorkrafter som bränner ner skolor, mördar flickskolelärare, kidnappar och mördar biståndsarbetare och mycket mer.
* Dagens nyhet är att Gotlands landshövding, f. miljöpartispråkröret Marianne Samuelsson är i blåsväder i ett strandskyddsärende. Där är hon ute och cyklar (som miljöpartister ofta är - obs skämt..), människor ska självfallet behandlas lika inför Svea rikes lag!! Och enbart det faktum att tjänstemän reserverat sig gör ju att frågan kan överprövas och debatteras.
Men! Det stör mig att någon statlig tjänsteman - vad jag kan förstå - under någon föredragning med Samuelsson på länsstyrelsen i hemlighet spelar in mötet. Om man avser att göra ljudupptagningar av ett slutet möte under tjänsteutövning är min spontana uppfattning att man ska anmäla det, så att deltagare vet om det.
Och om man spelar in det är det för min del inte självklart att media ska spela upp detta interna möte - som deltagarna uppfattade det - för hela svenska folket. Av journalistetiska skäl, kanske. Eller är det just de som gör att man ska spela upp smygupptagningar av detta slag?
Jag kan vara fel ute, men ger bara min spontana reaktion.
Handlar inte detta också om människors integritet? Jag skulle ändå reagera starkt om bandupptagningar från något internt förtroligt möte jag deltagit i skulle dyka upp utan att jag orienterats om att mötete skulle bandas. Jag skulle känna mig kränkt.
Däremot får ju landshövdingen leva med att deltagare från mötet kan citera henne, om de vill. Vad som sägs har ju sagts.
Men inte befrämjar sådana citat - eller bandupptagningar - det förtroendefulla arbetsklimatet på en arbetsplats, om hemliga bandupptagningar sätts i system vid interna möten, av än den ena , än den andra?
Läs även andra bloggares åsikter om heteronorm, rfsl, pride, politik, omskärelse, könsstympning, dn, wolodarski, afganistan, marianne samuelsson, integritet, hemlig inspelning
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet
* Årets Pridefestival fokuserar på att "heteronormen" ska skrotas. De flesta partier verkar instämma. Jag utmanar ödet och tvekar (har man diskuterat ordet äktenskap i dess traditionella betydelse har man nog inte mycket att ytterligare förlora).
Jag är fullt överens om alla människors lika rätt och värde, oavsett ras, hudfärg, kön, sexuell läggning med mera.
Samtidigt är det - tycker jag - ett enkelt faktum att de allra flesta människor är heterosexuella.
Innebär ett skrotande av "heteronormen" att man alltid ska utgå ifrån att människor man möter kan vara inte behöver vara heterosexuella, och alltid ska kolla det först, tvekar jag.
Nog borde ett accepterande av att heterosexualiteten är vanligast kunna förenas med full respekt för alla människor, oavsett t ex sexuell läggning.
* Omskärelse. Ett odramatiskt ord för pojkars "könsstympning". Jag skrev om detta fär en del månader sedan här på bloggen. Peter Wolodarski skriver på DN om det förment fullständigt odramatiska i att på grund av möjliga bättre hälsoeffekter operera bort förhuden på små pojkar. Gud eller evolutionen har uppenbarligen misslyckats på denna punkt och människan behöver genom dess föräldrar rätta till misstaget mycket tidigt. Jag är mycket tvivlande om det berättigade i detta, av integritetsskäl och av principiella skäl.
DN har refuserat min replik om detta, "Wolodarski rules".
* Afghanistan. Försvarsminister Tolgfors har en bra och tydlig debattartikel i DN om varför FN, ISAF och Sverige är där i fredsfrämjande syfte. Vänsterpartiet vill att Sverige och FN ska överlämna åt afghanerna att i ett blodigt inbördeskrig göra upp om makten (eftersom talibanerna ju inte respekterar demokratiska val utan anser sig ha rätt genom mandat högt upp ifrån). Miljöpartiet börjar svaja i frågan. Vänsterpartiet tar på sig ett mycket stort ansvar genom att vilja att FN sviker landet Afghanistan, Afghanistans folk och dess demokratiskt valda regering och landets armé och polis. Jag begriper inte hurett svenskt nutida parti kan vilja ge fritt fram för terrorkrafter som bränner ner skolor, mördar flickskolelärare, kidnappar och mördar biståndsarbetare och mycket mer.
* Dagens nyhet är att Gotlands landshövding, f. miljöpartispråkröret Marianne Samuelsson är i blåsväder i ett strandskyddsärende. Där är hon ute och cyklar (som miljöpartister ofta är - obs skämt..), människor ska självfallet behandlas lika inför Svea rikes lag!! Och enbart det faktum att tjänstemän reserverat sig gör ju att frågan kan överprövas och debatteras.
Men! Det stör mig att någon statlig tjänsteman - vad jag kan förstå - under någon föredragning med Samuelsson på länsstyrelsen i hemlighet spelar in mötet. Om man avser att göra ljudupptagningar av ett slutet möte under tjänsteutövning är min spontana uppfattning att man ska anmäla det, så att deltagare vet om det.
Och om man spelar in det är det för min del inte självklart att media ska spela upp detta interna möte - som deltagarna uppfattade det - för hela svenska folket. Av journalistetiska skäl, kanske. Eller är det just de som gör att man ska spela upp smygupptagningar av detta slag?
Jag kan vara fel ute, men ger bara min spontana reaktion.
Handlar inte detta också om människors integritet? Jag skulle ändå reagera starkt om bandupptagningar från något internt förtroligt möte jag deltagit i skulle dyka upp utan att jag orienterats om att mötete skulle bandas. Jag skulle känna mig kränkt.
Däremot får ju landshövdingen leva med att deltagare från mötet kan citera henne, om de vill. Vad som sägs har ju sagts.
Men inte befrämjar sådana citat - eller bandupptagningar - det förtroendefulla arbetsklimatet på en arbetsplats, om hemliga bandupptagningar sätts i system vid interna möten, av än den ena , än den andra?
Läs även andra bloggares åsikter om heteronorm, rfsl, pride, politik, omskärelse, könsstympning, dn, wolodarski, afganistan, marianne samuelsson, integritet, hemlig inspelning
Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet
Etiketter:
etik och moral,
försvar,
omskärelse,
utrikes
tisdag, juli 28, 2009
Ekologiskt - med vilket samhällsstöd?
Jag vet fuller väl det stora engagemanget hos många lantbrukare och konsumenter och politiker kring det s.k. "ekologiska jordbruket", jordbruk som bedrivs utan växtnäringstillförsel genom handelsgödsel och utan ogräs- och svampbekämpning med kemiska bekämpningsmedel, samt med mycket vall och oftast mjölk- eller köttproduktion.
Och det är ett miljöinriktat jordbruk, med betydligt lägre avkastning och med därmed väsentligt högre produktionskostnader och därmed matpriser.
Ett annat rätt likvärdigt miljöalternativ är det vanliga miljövänliga svenska jordbruket som med modern teknik brukar våra inhemska åkrar och betesmarker inom ramen för de stränga svenska miljö- och djurskyddslagarna.
Min uppfattning är att marknaden - enskilda konsumenter och storkökskonsumenter - ska avgöra volymutvecklingen av de olika odlingskoncepten och de olika certifieringssystemen och varumärkena.
Min uppfattning är att statens miljöersättningar ska i högre grad styras till insatser för faktiskt konstaterad miljönytta och i minskande grad till hela odlingskoncept.
Och min uppfattning är att det viktigaste för oss konsumenter - inte minst den offentliga sektorn - är att villkora våra inköp med att de uppfyller de krav på miljönytta och djurvälfärd som våra svenska lagar stadgar.
Därefter kan man välja om man inom den ramen köper Kravprodukter, vanlig miljövänlig svensk mat eller mat utifrån som uppfyller de svenska normerna.
Jag tycker att mycket talar för en ursprungsmärkning av viktiga basvaror som mjölk och kött m.m., och jag kommer att arbeta för att den frågan väcks till debatt, den förs ju framåt vad jag förstår både i olika andra EU-länder och i USA.
Jag är också övertygad om att det gagnar matproducenterna att det nu förs en konstruktiv diskussion i dessa frågor, och jag har just publicerat ett debattinlägg på Svd.se, med många intressanta kommentarer (tyvärr inte i papperstidningen dock).
Jag vet att jag kommer att få en del starka reaktioner från vänner av ekologisk odling som tycker att jag gör denna en björntjänst genom att föra denna diskussion. Jag kan bara hänvisa till att min övertygelse är att denna debatt är nödvändig och att en fortsatt framväxt av en stark ekologisk matmarknad är fullt möjlig, men att det är bättre att debatten om stödsystemets utformning och om miljöaspekterna för olika koncept förs nu än om ett antal år.
Läs även andra bloggares åsikter om ekologiskt, ekomat, ekologiskt jordbruk, jordbruk, lantbruk, politik, centerpartiet, miljövänligt jordbruk
Och det är ett miljöinriktat jordbruk, med betydligt lägre avkastning och med därmed väsentligt högre produktionskostnader och därmed matpriser.
Ett annat rätt likvärdigt miljöalternativ är det vanliga miljövänliga svenska jordbruket som med modern teknik brukar våra inhemska åkrar och betesmarker inom ramen för de stränga svenska miljö- och djurskyddslagarna.
Min uppfattning är att marknaden - enskilda konsumenter och storkökskonsumenter - ska avgöra volymutvecklingen av de olika odlingskoncepten och de olika certifieringssystemen och varumärkena.
Min uppfattning är att statens miljöersättningar ska i högre grad styras till insatser för faktiskt konstaterad miljönytta och i minskande grad till hela odlingskoncept.
Och min uppfattning är att det viktigaste för oss konsumenter - inte minst den offentliga sektorn - är att villkora våra inköp med att de uppfyller de krav på miljönytta och djurvälfärd som våra svenska lagar stadgar.
Därefter kan man välja om man inom den ramen köper Kravprodukter, vanlig miljövänlig svensk mat eller mat utifrån som uppfyller de svenska normerna.
Jag tycker att mycket talar för en ursprungsmärkning av viktiga basvaror som mjölk och kött m.m., och jag kommer att arbeta för att den frågan väcks till debatt, den förs ju framåt vad jag förstår både i olika andra EU-länder och i USA.
Jag är också övertygad om att det gagnar matproducenterna att det nu förs en konstruktiv diskussion i dessa frågor, och jag har just publicerat ett debattinlägg på Svd.se, med många intressanta kommentarer (tyvärr inte i papperstidningen dock).
Jag vet att jag kommer att få en del starka reaktioner från vänner av ekologisk odling som tycker att jag gör denna en björntjänst genom att föra denna diskussion. Jag kan bara hänvisa till att min övertygelse är att denna debatt är nödvändig och att en fortsatt framväxt av en stark ekologisk matmarknad är fullt möjlig, men att det är bättre att debatten om stödsystemets utformning och om miljöaspekterna för olika koncept förs nu än om ett antal år.
Läs även andra bloggares åsikter om ekologiskt, ekomat, ekologiskt jordbruk, jordbruk, lantbruk, politik, centerpartiet, miljövänligt jordbruk
måndag, juli 27, 2009
Miljövänlig mat - närproducerad från Sverige!
Var och en avgör självfallet hur man inhandlar sin mat. Många ser det som självklart att välja det "ekologiska" alternativet.
Jag har full respekt för detta, och för de som gör detta val, men verkligheten är komplicerad.
Vilket de nu aktuella debattinläggen och intervjuerna med mycket kunniga forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet tydligt visar.
Jag delar uppfattningen att staten ska stödja miljöåtgärder i det svenska jordbruket efter deras faktiska miljönytta, och alltså minska det generella ekostödet till förmån för selektiva miljöstöd till alla som bidrar till ett mer miljöinriktat jordbruk.
Det är också en faktiskt ny situation att världens behov av mat och energi nu övergår till att bli en bristvara från att under förra seklet varit i en överskottssituation. Det blir då inte lika naturligt att stödja att mark tas ur produktion, eller att mer extensiva och lågavkastande odlingssystem får växande samhällsstöd.
Det är marknaden - dvs konsumenterna i form av enskilda och av offentliga institutioner och av företag - som ska avgöra framgången för varumärken och certifieringssystem. Jag är därför starkt tveksam till att Sveriges riksdag - som nu sker - beslutar om mål för hur lantbrukarna bör välja att odla sina marker, och hur stat och kommuner ska göra sina matinköp.
Istället bör statens miljöstöd styras i riktning mot att premiera faktiskt konstaterad miljönytta.
Dessutom bör offentliga och privata storköksupphandlare i första hand ställa krav på att maten uppfyller de krav som staten ålägger det svenska jordbruket av miljö- och djurskyddsskäl, med ledning av de regler som framsynta Melleruds kommun redan infört sedan länge.
Det blir mycket märkliga signaler om samma kommun och stat som ålägger jordbruket starka och tuffa miljö- och djurskyddskrav samtidigt vid sin egen upphandling av mat inte ställer upp dessa krav vid sina inköp. Självfallet ska kraven vara generella, dvs all mat som är producerad med dessa höga krav ska kunna konkurrera vid upphandlingen.
Sedan finns det andra starka skäl för att som enskild eller storupphandlare gärna köpa närproducerad mat från Sverige, eftersom en matproduktion här ju uppenbart använder närbelägna åker- och betesmarksresurser, håller landskapet öppet och ger lägre transportkostnader.
Vill man utöver detta också inhandla maten enligt de "ekologiska" regelverken går ju detta alldeles utmärkt.
För egen del är jag dock mycket tydlig på att jag hellre inhandlar närproducerad mat från Sverige än certifierad mat som importeras långt härifrån.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, ekologisk odling, ekomat, slu, miljöstöd, närproducerat, jordbruk, lantbruk, centerpartiet
Jag har full respekt för detta, och för de som gör detta val, men verkligheten är komplicerad.
Vilket de nu aktuella debattinläggen och intervjuerna med mycket kunniga forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet tydligt visar.
Jag delar uppfattningen att staten ska stödja miljöåtgärder i det svenska jordbruket efter deras faktiska miljönytta, och alltså minska det generella ekostödet till förmån för selektiva miljöstöd till alla som bidrar till ett mer miljöinriktat jordbruk.
Det är också en faktiskt ny situation att världens behov av mat och energi nu övergår till att bli en bristvara från att under förra seklet varit i en överskottssituation. Det blir då inte lika naturligt att stödja att mark tas ur produktion, eller att mer extensiva och lågavkastande odlingssystem får växande samhällsstöd.
Det är marknaden - dvs konsumenterna i form av enskilda och av offentliga institutioner och av företag - som ska avgöra framgången för varumärken och certifieringssystem. Jag är därför starkt tveksam till att Sveriges riksdag - som nu sker - beslutar om mål för hur lantbrukarna bör välja att odla sina marker, och hur stat och kommuner ska göra sina matinköp.
Istället bör statens miljöstöd styras i riktning mot att premiera faktiskt konstaterad miljönytta.
Dessutom bör offentliga och privata storköksupphandlare i första hand ställa krav på att maten uppfyller de krav som staten ålägger det svenska jordbruket av miljö- och djurskyddsskäl, med ledning av de regler som framsynta Melleruds kommun redan infört sedan länge.
Det blir mycket märkliga signaler om samma kommun och stat som ålägger jordbruket starka och tuffa miljö- och djurskyddskrav samtidigt vid sin egen upphandling av mat inte ställer upp dessa krav vid sina inköp. Självfallet ska kraven vara generella, dvs all mat som är producerad med dessa höga krav ska kunna konkurrera vid upphandlingen.
Sedan finns det andra starka skäl för att som enskild eller storupphandlare gärna köpa närproducerad mat från Sverige, eftersom en matproduktion här ju uppenbart använder närbelägna åker- och betesmarksresurser, håller landskapet öppet och ger lägre transportkostnader.
Vill man utöver detta också inhandla maten enligt de "ekologiska" regelverken går ju detta alldeles utmärkt.
För egen del är jag dock mycket tydlig på att jag hellre inhandlar närproducerad mat från Sverige än certifierad mat som importeras långt härifrån.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, ekologisk odling, ekomat, slu, miljöstöd, närproducerat, jordbruk, lantbruk, centerpartiet
fredag, juli 24, 2009
matpriser för u-landsbönder och befolkning - FAOs linje
(åter från Kroatien och sol, längsta bloggavbrottet någonsin..(?), ska inte upprepas..)
Råvarupriser tiger och sjunker. Oljepriset har mångdubblats på några decennier. Även mat och energi närmar sig en bristsituation och priserna har både stigit och fallit.
FNs jordbruksorgan FAO oroar sig enligt nedan för att matpriserna i u-länder inte har sjunkit tillbaka efter världsmarknadsprisuppgången för några år sedan. Man verkar anse att matpriserna då - och sedan lång tid tillbaka - låg på "rätt nivå". Det kan ifrågasättas, eftersom världsmarknaden matpriser i många decennier varit "dumpade" genom överproduktion och därmed överskottsbetingade priser under produktionskostnaden.
Detta faktum, tillsammans med att många u-länder därtill brandskattar det egna jordbruket ytterligare på olika sätt (uppköpsmonopol,skatter mm), är en viktig orsak till att jordbruksproduktionen i Afrika stått och stampat i många decennier utan egentlig tillväxt. Detta är en skandal, som inte blir mindre av att i-världen under samma tyid pumpat in stora årliga biståndssatsningar, utan långsiktiga resultat som kan avläsas i statistiken.
Därför är högre råvarupriser för Afrikas bönder den kanske viktigaste nyckeln till att få lönsamhet och incitament för investeringar i jordbruk och infrastruktur så att produktionen kan öka!
jag inser fuller väl det som FAO påtalar, situationen för dem som köper maten. Men att behålla matpriser som ligger under eller i nivå med produktionskostnaden - och som cementerar produktionen på en oförändrat låg nivå - är heller ingen framtidslösning, vilket 1900-talets bittra erfarenheter från Afrika visar.
Högre matpriser som ger tillväxt och investeringar i jordbruket kan på sikt vara kanske det bästa för både Afrikas bönder och konsumenter. Det tror jag, men det verkar inte FAO tycka.
Läs även andra bloggares åsikter om frihande, matpriser, jordbruk, afrika, fao, sida, politik, lrf, centerpartiet
"Rom, 16 juli 2009, I sin senaste skördeprognos Crop Prospects and Food Situation varnar FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, idag för att matpriserna i utvecklingsländerna är fortsatt höga. Det är trots en kraftig nedgång på internationella priser och överlag goda spannmålsskördar.
I flera länder har priserna ökat ännu mer än förra årets rekordhöga prisnivåer eller så ligger de kvar på samma höga nivåer (se fakta nedan). Detta leder till svårigheter för miljontals människor. FAO poängterar att situationen med de höga matpriserna fortsätter att orsaka oro över en tryggad tillgång till mat för utsatta befolkningsgrupper på landsbygden och i städer, eftersom dessa grupper lägger en stor del av sin inkomst på mat.
I Sudan, Östafrika var priserna på hirs tre gånger högre i juni än vad de var två år tidigare. I Uganda, Kenya och Etiopien har priserna på majs dubblerats i jämförelse med två år tidigare. I Sydafrika har priserna sjunkit de senaste månaderna på grund av ovanligt goda skördar men fortfarande är priserna högre än före krisen. Priserna sjönk i Västafrika i slutet av 2008 efter goda spannmålsskördar men ökade igen under 2009. I Ghana har priserna på majs i staden Accra dubblerats i jämförelse med juni 2007.
Enligt rapporten är det varierande orsaker till de höga matpriserna. Exempel på orsaker kan vara minskade skördar, inbördeskonflikt, devalvering av den nationella valutan, ökad eller försenad import, stark efterfrågan från grannländer och från regionala varuströmmar, ändrad mat- eller handelspolitik, ökade inkomster och efterfrågan, transportbegränsningar och ökade transportkostnader."
Råvarupriser tiger och sjunker. Oljepriset har mångdubblats på några decennier. Även mat och energi närmar sig en bristsituation och priserna har både stigit och fallit.
FNs jordbruksorgan FAO oroar sig enligt nedan för att matpriserna i u-länder inte har sjunkit tillbaka efter världsmarknadsprisuppgången för några år sedan. Man verkar anse att matpriserna då - och sedan lång tid tillbaka - låg på "rätt nivå". Det kan ifrågasättas, eftersom världsmarknaden matpriser i många decennier varit "dumpade" genom överproduktion och därmed överskottsbetingade priser under produktionskostnaden.
Detta faktum, tillsammans med att många u-länder därtill brandskattar det egna jordbruket ytterligare på olika sätt (uppköpsmonopol,skatter mm), är en viktig orsak till att jordbruksproduktionen i Afrika stått och stampat i många decennier utan egentlig tillväxt. Detta är en skandal, som inte blir mindre av att i-världen under samma tyid pumpat in stora årliga biståndssatsningar, utan långsiktiga resultat som kan avläsas i statistiken.
Därför är högre råvarupriser för Afrikas bönder den kanske viktigaste nyckeln till att få lönsamhet och incitament för investeringar i jordbruk och infrastruktur så att produktionen kan öka!
jag inser fuller väl det som FAO påtalar, situationen för dem som köper maten. Men att behålla matpriser som ligger under eller i nivå med produktionskostnaden - och som cementerar produktionen på en oförändrat låg nivå - är heller ingen framtidslösning, vilket 1900-talets bittra erfarenheter från Afrika visar.
Högre matpriser som ger tillväxt och investeringar i jordbruket kan på sikt vara kanske det bästa för både Afrikas bönder och konsumenter. Det tror jag, men det verkar inte FAO tycka.
Läs även andra bloggares åsikter om frihande, matpriser, jordbruk, afrika, fao, sida, politik, lrf, centerpartiet
"Rom, 16 juli 2009, I sin senaste skördeprognos Crop Prospects and Food Situation varnar FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, idag för att matpriserna i utvecklingsländerna är fortsatt höga. Det är trots en kraftig nedgång på internationella priser och överlag goda spannmålsskördar.
I flera länder har priserna ökat ännu mer än förra årets rekordhöga prisnivåer eller så ligger de kvar på samma höga nivåer (se fakta nedan). Detta leder till svårigheter för miljontals människor. FAO poängterar att situationen med de höga matpriserna fortsätter att orsaka oro över en tryggad tillgång till mat för utsatta befolkningsgrupper på landsbygden och i städer, eftersom dessa grupper lägger en stor del av sin inkomst på mat.
I Sudan, Östafrika var priserna på hirs tre gånger högre i juni än vad de var två år tidigare. I Uganda, Kenya och Etiopien har priserna på majs dubblerats i jämförelse med två år tidigare. I Sydafrika har priserna sjunkit de senaste månaderna på grund av ovanligt goda skördar men fortfarande är priserna högre än före krisen. Priserna sjönk i Västafrika i slutet av 2008 efter goda spannmålsskördar men ökade igen under 2009. I Ghana har priserna på majs i staden Accra dubblerats i jämförelse med juni 2007.
Enligt rapporten är det varierande orsaker till de höga matpriserna. Exempel på orsaker kan vara minskade skördar, inbördeskonflikt, devalvering av den nationella valutan, ökad eller försenad import, stark efterfrågan från grannländer och från regionala varuströmmar, ändrad mat- eller handelspolitik, ökade inkomster och efterfrågan, transportbegränsningar och ökade transportkostnader."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)